från radioprat till musikskval

Transkript

1 Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna Tiden som vi ägnar åt radion, ca 2 timmar och 21 minuter, och antalet kanaler som vi växlar mellan, 2 till 3 stycken, är också tämligen stabilt (Mediebarometern 2005, Strid 2004). De som väljer talkanaler växlar mellan dessa och de som vill lyssna på musik väljer mellan musikkanalerna. Vad som över åren har ändrats är själva lyssnandet. Tidigare valde vi i högre grad särskilda program medan radiolyssnandet med tiden blivit alltmer ett sekundärlyssnande. Om man t ex ser till radiotablåerna i våra dagstidningar så förekommer där bara programledarnas namn men inte vad programmen innehåller. Dessutom har radiolyssnandet förändrats såtillvida att allt färre lyssnar på radio. I våra undersökningar uppger mellan 20 och 25 procent att de inte lyssnar någon gång i veckan (Strid 2003, Strid 2004). Om vi har en hög stabilitet sett ur lyssnarnas perspektiv så kan vi däremot tala om förändring sett ut sändarnas perspektiv. Det startade med privata lokalradiostationer 1993 då utbudet mer än fördubblades på de flesta orter i Sverige räknat efter antalet kanaler. Men de flesta kanaler gick samman eller köptes upp av nätverk så att vi idag i stort sett kan tala om högst två eller tre separata nätverk (Hadenius och Weibull, 2005). Följden av detta har blivit att det lokala som det så stolt talades om vid starten av såväl kanalinnehavare som politiker blev till och med än mer centraliserat än Sveriges Radio. På sistone har också distributionen av radio förändrats genom digitalisering så att vi numera kan lyssna till radio via såväl datorer som mobiltelefoner och webbradio vilket gör att begreppet radio förefaller alltmer obsolet även om lyssnandet på radio via dator ännu ligger under 5 procent (Bergström 2004). I SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens förändring mot bakgrund av privata lokalradions tillkomst detta år. I årliga översikter har det regelbundna radiolyssnandet redovisats (t ex Strid 2000, 2001, 2002, 2003, och 2004). År 2005 mättes radiolyssnandet för tolfte året i följd. Regelbundet radiolyssnande 2005 Eftersom den mätteknik som SOM-institutet sedan starten 1994 utgått ifrån är vilka kanaler som allmänheten brukar lyssna på går det inte att direkt jämföra resultaten med undersökningar som mäter vad man lyssnade på under gårdagen eller 335

2 Jan Strid den gångna veckan exempelvis RUAB:s mätningar ( Men eftersom människors vanor är tämligen stabila och radiolyssnandet i huvudsak äger rum på tre platser i hemmet, på arbetet/i skolan och i bilen så förefaller publiken förhållandevis lätt kunna anger vilka kanaler de brukar ta del av. Vi kan visserligen missa kanaler som man mera tillfälligt råkar lyssna på i t ex varuhus, kafeer eller annan offentlig miljö men eftersom vi är mera intresserade av tendenser över tid torde brukarfrågan kunna fungera. Tabell 1 Andel som brukar ta del av olika radiokanaler mer eller mindre regelbundet, hösten 2005 (procent) Summa Kanal Dagligen 5-6 ggr/v 3-4 ggr/v 1-2 ggr/v Mer sällan Aldrig procent P P P P Radio Rix Radio City Energy/NRJ Mix Megapol Lugna Favoriter Närradio Utfallet är det helt förväntade. Klart störst andel lyssnare har P4 i Sveriges Radio. P4 är visserligen inte en kanal utan det är en aggregering av 25 regionala kanaler som dock under vissa tider på dygnet sänder samma program. Det är också den enda i huvudsak talade lokala kanalen. Den sänder dock inte hela dygnet utan i princip från till på vardagarna medan det på helgerna endast rör sig om kortare nyhetsinslag. På andra plats när det gäller dagligt lyssnande kommer P1 i Sveriges Radio medan Radio Rix kommer på tredje plats. Ser vi i stället till lyssnande per vecka så kommer Radio Rix på andra plats och P1 först på fjärde passerad även av P3 i Sveriges Radio på tredjeplats. Förutom Radio Rix har de övriga privata kanalerna endast marginella dagliga lyssnare. Det dagliga lyssnandet Om vi jämför det dagliga lyssnandet med 2004-års siffror kan vi konstatera den stora stabiliteten i lyssnandet siffrorna är näsan helt identiska. Men även om det på kort sikt inte händer så mycket kan vi se några intressanta förändringar. 336

3 Från radioprat till musikskval Tabell 2 Andelen dagliga lyssnare på enskilda radiokanaler (procent) Kanal P P P P Radio Rix Radio City Energy/NRJ Mix Megapol Lugna Favoriter Närradio Antal svarande Stabiliteten kan här illustreras av P4 i Sveriges Radio, på tolv år har inget förändrats i andelen dagliga lyssnare på denna kanal (den statistiska felmarginalen för P4:s del är mellan 1 och 2 procentenheter). Förlorarna efter 1993-års förändring i radioutbudet är Sveriges Radios övriga tre kanaler. Såväl P1 som P2 och P3 har tappat lyssnare. Framför allt har P3 drabbats. Detta var Sveriges Radios musikkanal så det verkar naturligt att just denna kanal tappat till de privata musikkanalerna. Procentuellt sett har P2 tappat ännu fler men lyssnarandelen är så liten att det är mera vanskligt att uttala sig om vad som ligger bakom minskningen. Av de privata musikkanalerna har Radio Rix lyckats bäst på senare år medan Energy/NRJ efter hand förlorat publik. Sammantaget har de privata kanalerna under perioden förändrats på olika sätt vilket gjort att siffrorna går lite upp och ned. Resultaten pekar emellertid på att de privata musikkanalerna tagit lyssnare från Sveriges Radios kanaler. Radiolyssnandet i olika grupper Den faktor som mer än något annat förklarar vilka kanaler människor lyssnar på är ålder. Den som är mellan 15 och 30 år lyssnar företrädesvis på musikkanaler, är man mellan 30 och 50 år så kombineras talade kanaler med musikkanaler men de som är över 50 år prioriterar de talade kanalerna. Mycket talar för att det är position i livscykeln som avgör vad man lyssnar på och inte vilken generation man tillhör. Exempelvis tycks musikintresset inte fortsätta upp i åldrarna. Däremot kan vi möjligen iaktta en generationsberoende skillnad vad gäller P2 med den klassiska musiken och P1 med sitt tyngre innehåll. Vissa preliminära data tyder på att dessa kanaler har svårare än andra att fånga upp nya generationer av lyssnare (Nilsson, kommande). 337

4 Jan Strid Tabell 3 Andelen dagliga lyssnare på olika radiokanaler efter ålder, 2005 (procent). Kanal P P P P Rix City Energy/NRJ Megapol Lugna Närradio Antal För P2:s del ser vi att kanalen i stort sett inte har några dagliga lyssnare under 50 år och vi har sett hur icke-lyssnandet på denna kanal krupit allt högre upp i åldrarna. Om det är en generationseffekt eller ej kommer vi dock inte att få veta eftersom P2 nu görs om för att locka yngre lyssnare. Inte heller för P1:s del kan vi spåra några generationseffekter. Man tappar lyssnare i åldern upp till 50 år men ökar något i åldrarna över 50 år. När det gäller P3 i Sveriges Radio förefaller kanalen tappa i samtliga åldrar. Som vi sett är Radio Rix den musikkanal som ökat på senare år. Vi kan nu se att detta delvis förklaras av att den nått fler personer över 50 år. Detsamma gäller Lugna Favoriter men kanalen har inte funnits så länge och det har tidigare visat sig att kortsiktiga uppgångar snart har avlösts av nedgång. Kön I en SOM-undersökning från 1999 beskrev vi radion som det jämställda mediet. Skillnaden i radiolyssnandet mellan män och kvinnor var mycket liten. Den enda egentliga skillnaden som kunde iakttagas var mellan unga kvinnor och unga män och gällde framför allt musikkanalerna där kvinnorna i något högre grad valde den kanal som spelade den mest moderna musiken. Det fanns även en liten skillnad också gällande lyssnandet på P3 som männen föredrog i något högre grad något som vi förmodade berodde på den mera nischade musiken på kvällarna i P3. En möjlig förklaring kunde då vara att musik och livsstil hänger starkare ihop hos män än hos kvinnor. I årets undersökning finner vi att de små skillnader som tidigare iakttagits finns kvar men att de förstärkts. 338

5 Från radioprat till musikskval Tabell 4 Andel dagliga lyssnare bland män och kvinnor på de olika kanalerna 2005 (procent) Kanal Kvinnor Män P1 i Sveriges Radio P2 i Sveriges Radio 2 2 P3 i Sveriges Radio 5 7 P4 i Sveriges Radio Radio Rix 10 7 Radio City 2 1 Energy/NRJ 2 1 Mix Megapol 3 2 Lugna Favoriter 4 2 Annan Privatradio 3 2 Närradio 2 2 Skillnaden mellan män och kvinnor kvarstår i samma utsträckning som tidigare vad gäller P3 medan den totala skillnaden mellan mäns och kvinnors lyssnande på de privata musikkanalerna har ökat. Detta beror i huvudsak på att männens lyssnande gått ner medan kvinnornas lyssnande ligger på samma nivå. Den skillnad vi ser mellan mäns och kvinnors lyssnande på P4 torde dels bero på att sporten ligger i P4 dels på trafikinformationen som också finns i P4 och att män oftare kör bil till och från arbetet. Situation i hemmet Ett tidigare antagande bakom våra analyser var att när de nya musikkanalerna kom in i utbudet skulle barnen först notera dem, men sedan skulle det medföra att också föräldrarna började lyssna. Eftersom ungefär en tredjedel av lyssnandet sker i hemmet så borde det påverka andra familjemedlemmars lyssnande på samma sätt som vi förmodar att likheten mellan män och kvinnors lyssnande har sin bakgrund i det gemensamma kanalvalet. Om vårt antagande är riktigt även i fråga om barn och vuxna borde de ensamstående och de utan barn skilja sig från dem som har barn. Eftersom så få under 20 år har barn ( en person i undersökningen) och så få över 60 år har hemmavarande barn så skall vi studera de mellan 20 och 60 år. De mellan 20 och 29 år som har barn lyssnar mer på samtliga kanaler jämfört med de som inte har barn med undantag för P3 som ju hade den mest nischade profilen vilket förefaller gynna dem utan barn. Skillnaderna utjämnas mellan 30 och 39 år fortfarande med undantag för P3. I åldrarna över 40 år är det personer utan barn som i långt högre grad lyssnar på P1 och i lägre grad lyssnar på musikkanalerna. När det gäller P4 påverkar inte barnen lyssnandet över huvud taget. Mönstret sammantaget ser ut på följande sätt: 339

6 Jan Strid Kanal P1 P2 P3 P4 Rix City Megapol Lugna Favoriter Lyssnar i högre grad och är mellan 20 och 40år Utan barn Utan barn Utan barn Ingen skillnad Med barn Med barn Med barn Med barn Att barnen påverkar vårt lyssnande står nog klart men vad som ligger bakom är svårare att bedöma. Är det barnen i sig som påverkar lyssnandet eller påverkar de andra faktorer som i sin tur påverkar lyssnandet går inte här att avgöra. Stad och land Tidigare studier av t ex tidningsläsning har visat att det lokala materialet är mera uppskattat i landsorten än i storstäderna varför det inte är ett alltför vågat antagande att lyssnandet på P4 är högre i landsorten än i storstäderna. En annan förklaring är att den privata lokalradion har en lägre räckvidd utanför storstäderna medan Sveriges Radio har krav på total räckvidd. Tabell 5 Andel dagliga lyssnare i storstad (Stockholm, Göteborg och Malmö) och ren landsbygd 2005 (procent). Kanal Storstad Mindre tätort Landsbygd P P P P Rix City Energy/NRJ Megapol Lugna Favoriter Annan privatradio Närradio Antagandet bekräftas. Lyssnandet på P4 är nästan tre gånger så högt på landsbygden som i storstaden. I övrigt är dock skillnaderna ganska små, lyssnandet på P3 är också något högre på landsbygden liksom lyssnandet på Radio Rix. Något högre lyssnande på P1 och P2 i storstäderna vilket sammanhänger med den något högre utbildningen i storstäderna även om utbildningens betydelse för lyssnandet på P1 340

7 Från radioprat till musikskval och P2 är mycket liten. Att lyssnandet på Lugna Favoriter och annan privatradio är högre i storstaden torde bero på att landsbygden i hög grad saknar tillgång till dessa kanaler. Vidare är det så att skillnader i lyssnandet är mindre mellan olika ungdomsgrupper än mellan olika äldre grupper. Musiksmaken förefaller vara ungefär densamma bland ungdomar oavsett var de bor, vilken utbildning de har, vilken ekonomisk situation de befinner sig i och liknande socioekonomiska faktorer. Stabilitet i lyssnande förändring i utbud Vad som präglar radiolyssnandet är stabilitet även om vi har en stor förändring i utbudet och distributionen. På längre sikt har vi dock observerat en del tendenser till förändring t ex att radiolyssnandet totalt sett går ner och att det framför allt drabbat Sveriges Radios kanaler. Ålder är den faktor som förklarar det mesta av den skillnad som finns i radiolyssnandet. För enstaka kanaler kan vi ändå finna vissa skillnader. Det lokala materialet i P4 attraherar i långt högre grad människor på landsbygden men vi kan också se att det är den största kanalen även i storstaden, varför det för övrigt är obegripligt att dessa lyssnare inte kan få lyssna till sin kanal efter klockan 18 eller på helgerna. Livssituation och situation i hemmet påverkar lyssnandet om än i ringa utsträckning och vi kan nog fortfarande beteckna radiomediet som det jämställda mediet. Referenser Bergström, Annika (2004): Den fjärde vågen. I Holmberg, S & Weibull, L (red): Land du välsignade. Göteborg. SOM-Institutet. Göteborgs universitet. Hadenius, Stig & Weibull, Lennart (2005). Massmedier. Stockholm, Albert Bonniers Förlag Nilsson, Åsa (kommande): Medier och generation. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs universitet. Strid, Jan (2000): Och radio bara står på radiovanor I Holmberg, S & Weibull, L (red): Det nya samhället. Göteborg. SOM-institutet. Göteborgs universitet. Strid, Jan (2001): En ny radio-och sedan? I Holmberg, S & Weibull, L (red): Land, Du välsignade. Göteborg. SOM-institutet. Göteborgs universitet. Strid, Jan (2002): Radiolyssnandet 2001 en uppdatering. I Holmberg, S & Weibull, L (red): Det våras för politiken. Göteborg. SOM-institutet. Göteborgs universitet. Strid, Jan (2003): Radiolyssnandet minskar. I Holmberg, S & Weibull, L (red): Fåfängans marknad. Göteborg. SOM-institutet. Göteborgs universitet. 341

8 Jan Strid Strid, Jan (2004): Tio års radiolyssnande: en översikt. I Holmberg, S & Weibull, L (red): Ju mer vi är tillsammans. Göteborg. SOM-institutet. Göteborgs universitet. Strid, Jan (2005): De unga och radion. I Holmberg, S & Weibull, L (red): Lyckan kommer, lyckan går. Göteborg. SOM-institutet. Göteborgs universitet. Mediebarometer Nodicom-Sverige, Göteborgs universitet. 342