Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens"

Transkript

1 TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med det programutbud som erbjuds? Och påverkade även händelserna i USA den 11 september de svenska TV-tittarnas programpreferenser? Det är de tre fråge - ställningar som här tas upp med utgångspunkt ifrån en fråga i 2001 års SOMundersökning där de svarande fått ange vilken typ av program de är intresserade av att titta på i TV. I de flesta svenska och utländska studier av televisionen från 1950-talet och framåt utgör information-underhållning den grundläggande dimensionen både när det gäller undersökningar om TV-publiken och studier av televisionens programutbud. Denna grundläggande dimension i tittande och utbud ligger också till utgångspunkt för de undersökningar som presenteras här. 1 TV-tittarnas programpreferenser Att mäta vad tittarna vill se på i TV kan vid ett första påseende synas vara enkelt att besvara eftersom MMS (Mediamätning i Skandinavien) sedan reklam-tv:s införande dagligen producerar tittarsiffror för i stort sett alla program som sänds i svensk TV. Man kan tycka att tittarsiffror som registreras för varje enskilt program väl om något torde visa vad svenskarna vill se på TV. I ett vetenskapligt sammanhang är dock tittarsiffror för enskilda program inte användbara om syftet är att i mer generella termer undersöka tittarnas preferenser; vad tittarna helst föredrar eller är intresserade av att se på TV. Bland annat av det uppenbara skälet att det faktiska tittandet på ett visst program (som MMS mäter) inte enbart bestäms av tittarens egna programpreferenser eller önskemål utan också av det programutbud som faktiskt erbjuds i TV den aktuella kvällen eller av vad andra medlemmar i familjen vill titta på. Syftet med den fråga om tittarnas programpreferenser som årligen ställs i SOMundersökningen är med andra ord inte att ta reda på vilka program man faktiskt tittar på, utan vilka program man helst föredrar eller är intresserad av att titta på. I princip kan två olika frågetekniker användas för att ta reda på tittarnas preferenser längs en information-underhållningsdimension. För det första kan preferenserna klarläggas genom att svarspersonerna får besvara en enda fråga där fakta/information ställs mot förströelse/underhållning. En fördel med denna teknik är att de svarande 219

2 Kent Asp själva tvingas ge ett endimensionellt svar, nackdelen kan vara att de svarande ställs inför en alltför svår valsituation och löser detta genom att lägga sig i mitten på skalan. För det andra kan preferenserna klarläggas genom att svarspersonerna får besvara två olika frågor där de i den ena får ange sitt intresse för fakta/information och i den andra sitt intresse för förströelse/underhållning. Och att man därefter med utgångs - punkt från svaren på de båda frågorna konstruerar ett endimensionellt additativt index. En fördel med denna teknik är att intresset för information/fakta och intresset för förströelse/underhållning kan analyseras var för sig, nackdelen är de svarande själva inte ger ett endimensionellt svar utan att detta i efterhand skapas på analytisk väg. Den andra frågetekniken har valts här. I den ena frågan har svarspersonerna på en skala från 0 till 10 fått ange hur intresserade de är av att titta på informations- och faktaprogram, och i den andra hur intresserade de är av att titta på förströelse- och underhållningsprogram. Svaren på frågorna redovisas i tabell 1 (intresset för informa - tions- och faktaprogram) och i tabell 2 (intresset för förströelse- och underhållningsprogram). Tabell 1 Programpreferenser hos dagliga tittare på olika TV-kanaler intresset för informations- och faktaprogram 2001 (procent) Informations- och Dagliga tittare på... faktaprogram SVT1+2 TV4 TV3 Kanal 5 ZTV Alla Inte alls intresserad (0 4) Mitt emellan (5) Mycket intresserad (6 10) Antal svarande Tabell 2 Programpreferenser hos dagliga tittare på olika TV-kanaler intresset för förströelse- och underhållningsprogram 2001 (procent) Förströelse- och Dagliga tittare på... underhållningsprogram SVT1+2 TV4 TV3 Kanal 5 ZTV Alla Inte alls intresserad (0 4) Mitt emellan (5) Mycket intresserad (6 10) Antal svarande

3 TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september Svenska folkets intresse för att titta på informations- och faktaprogram i TV är i 2001 års undersökning något större än att titta på förströelse- och underhållningsprogram. 83 respektive 71 procent har räknats tillhöra kategorin mycket intresserade om vi ser till befolkningen i sin helhet ( alla i tabell 1 och 2). Men frågan är om programpreferenserna är desamma för tittare på olika TV-kanaler? I tabell 1 och tabell 2 redovisas hur svaren fördelar sig för de svarspersoner som angett att de dagligen tittar på TV4, TV3, Kanal 5 respektive ZTV. När det gäller de som angett att de varje dag ser på SVT1 eller varje dag på SVT2 redovisas medelvärdet för de båda kanalerna eftersom deras tittares programpreferenser under 2001 fördelar sig på exakt samma sätt över de tre svarskategorierna. Skillnaderna mellan TV-kanalernas olika tittare uppvisar ett tydligt och systematiskt mönster. De som anger att de varje dag ser på SVT:s kanaler är klart mer intresserade av att titta på informations- och faktaprogram än TV3:s och Kanal 5:s tittare (tabell 1). SVT:s dagliga tittare är inte heller lika intresserade som TV3:s och Kanal 5:s tittare av att titta på förströelse- och underhållningsprogram (tabell 2). Programpreferenserna hos de som dagligen tittar på TV4 ligger ungefär däremellan. De som är mest intresserade av underhållning och minst intresserade av information och fakta är dagliga tittare på ungdomskanalen ZTV. Det bör dock påpekas att även hos de som anger att de varje dag ser på ZTV är andelen mycket intresserade av informations- och faktaprogram nästan fem gånger större än de som anger att de inte alls är intresserade av informations- och faktaprogram. I figur 1 har tittarnas programpreferenser sammanförts till en enda skala IU-skalan (information-underhållningsskala). IU-skalan anger förhållandet mellan andelen tittare som är intresserade av faktaprogram och med lågt intresse för underhållningsprogram och andelen tittare som är intresserade av underhållningsprogram och med lågt intresse för faktaprogram. Nollpunkten (+- 0) anger att andelarna hos den aktuella TV-kanalens dagliga tittare är lika stora, medan de båda ytterpunkterna (+100) anger att samtliga tittare är intresserade informations- och faktaprogram respektive förströelse- och underhållningsprogram. Värdena på IU-skalan utgörs av ett additativt index baserat på de två frågorna (se kommentar till figur 1). Programpreferenserna hos SVT:s dagliga tittare hamnar i 2001 års undersökning klart ovanför IU-skalans mittpunkt. Hos SVT:s tittare är med andra ord andelen informationsinriktade tittare något större än andelen underhållningsinriktade tittare. Hos de andra fyra undersökta TV-kanalerna finns en övervikt av underhållningsinriktade tittare. Övervikten är störst hos ZTV. Kanal 5 och TV3 kommer därefter. Programpreferenserna hos TV4:s dagliga tittare befinner sig under 2001 nära IU-skalans mittpunkt och hamnar därigenom nästan exakt mellan SVT:s och TV3:s tittare. 221

4 Kent Asp Figur 1 Programpreferenser hos tittare på olika TV-kanaler 2001 (IU-skala) Övervikt av tittare intresserade av informations- och faktaprogram SVT1+2 ±0 TV4 TV3 Kanal 5 ZTV Övervikt av tittare intresserade av förströelse- och faktaprogram Kommentar: IU-värdet för programpreferenserna hos TV4:s dagliga tittare är +1 med övervikt för tittare intresserade av förströelse- och faktaprogram. Värdet baseras på att 10 procent av TV4:s dagliga tittare inte alls är intresserade av faktaprogram (se tabell 1) och 79 procent är mycket intresserade av underhållningsprogram (se tabell 2), medan 79 är mycket intresserade av faktaprogram och 9 procent inte alls är intresserade av underhållningsprogram.(11 respektive 12 procent placerar sig på skalans mittpunkt). Detta innebär att IU-värdet blir (10+79=89) (79+9=88) = +1 Motsvarande siffror för SVT1+2 blir (7+73=80) (83+12=95) = -15. TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september Huvuddelen av de som svarat på de båda SOM-frågorna gjorde det i nära anslutning till händelserna den 11:e september. Frågan är om den 11:e september även påverkade ett så allmänt förhållande som inriktningen hos TV-tittarnas programpreferenser vad svenska folket helst vill se på TV? 222

5 TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september Syftet med frågorna om TV-tittarnas övergripande programpreferenser är att mäta något som kan antas vara förhållandevis stabilt hos individen och som förändras i små steg. Syftet är inte att ta reda på en åsikt utan att klarlägga en grundläggande disposition hos individen. Stora förändringar från det ena året till det andra är därför inte att förvänta. Det är mot denna bakgrund som resultatet i figur 2 skall ses. I figuren jämförs resultatet från 2001 års undersökning med motsvarande resultat för år Figur 2 Programpreferenser hos tittare på olika TV-kanaler år 2000 och 2001 (IU-skala) Övervikt av tittare intresserade av informations- och faktaprogram SVT1+2 SVT1+2 TV4 TV3 Kanal 5 ZTV ±0 +50 TV4 TV3 Kanal 5 ZTV +100 Övervikt av tittare intresserade av förströelse- och faktaprogram Som framgår av figur 2 sker det stora förändringar mellan 2000 och 2001 när det gäller TV-tittarnas programpreferenser. Andelen informationsriktade tittare ökar mycket markant. Och förändringen av programpreferenserna sker i stort sett med samma kraft hos samtliga TV-kanalers tittare. 223

6 Kent Asp De förändrade programpreferenserna hos svenska folket mellan de två åren är i första hand ett resultat av att intresset för informations- och faktaprogram ökar, och i betydligt mindre grad ett resultat av att intresset för underhållnings- och förströelseprogram minskar. Detta framgår av resultatet i tabell 3. Den andel som anger att de är mycket intresserade av se på underhållning och förströelse minskar visserligen med tre procent, men den andel som anger att de är mycket intresserade av informationsoch faktaprogram ökar med hela tio procent från 73 procent år 2000 till 83 procent år Tabell 3 Tittarnas programpreferenser 2000 och 2001 (procent) Andelen mycket intresserade Dagliga tittare på... av informations- och faktaprogram SVT1+2 TV4 TV3 Kanal 5 ZTV Alla Skillnad Antal svarande Andelen mycket intresserade Dagliga tittare på... av förströelse- och underhållningsprogram SVT1+2 TV4 TV3 Kanal 5 ZTV Alla Skillnad ±0-3 Antal svarande I materialet går det också att spåra en svag tendens till att de kommersiella TV-kanaler - nas dagliga tittare förändrar sina programpreferenser något mer än SVT:s och TV4:s tittare. Den största förändringen sker exempelvis hos ZTV:s dagliga tittare. Åtminstone två slutsatser kan dras av den förändring som ägde rum i TV-tittarnas programpreferenser mellan 2000 och För det första tyder det mesta på att händelserna i anslutning till den 11 september även påverkade inriktningen på TV-tittarnas programpreferenser. Intresset för infor - ma tion och fakta i TV ökade markant och intresset för underhållning och förströelse minskade något. Om denna intresseförskjutning hos TV-tittarna helt kan tillskrivas den 11 september kan vi självfallet inte med säkerhet veta. Frågorna har hittills enbart 224

7 TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september ställts vid två tillfällen, och det finns därför ingen erfarenhet av vad som så att säga kan räknas som en normal förändring. Men även om det saknas en längre tidsserie tyder både förändringens storlek och dess mönster på att den 11:e september faktiskt också påverkade inriktningen på TV-tittarnas programpreferenser. För det andra tyder förändringen mellan 2000 och 2001 på att de två frågorna om TV-tittarnas programpreferenser tycks mäta det som frågorna är avsedda att mäta. Förändringsmönstret tyder på att förekomsten av s k statuseffekter inte är så stor, dvs att respondenterna i sina svar tenderar att ange att de är mer intresserade av att titta på informations- och faktaprogram i TV än vad som de i verkligheten är eller på motsvarande sätt underskattar sitt intresse av att se på förströelse och underhållning i TV. Överensstämmelsen mellan programpreferenser och programutbud I vilken mån överensstämmer då tittarnas önskemål med det utbud av information och underhållning som erbjuds i svensk TV? Ett svar på denna fråga kräver att tittarnas programpreferenser relateras och jämförs med den inriktning de olika TV-kanalernas faktiska programutbud har under samma tidsperiod. Inom ramen för de undersökningar som JMG utför på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV görs sådana jämförbara studier av programutbudet (Svenskt TV-utbud 2001, 2002). I Granskningsnämndens undersökningar mäts programutbudets inriktning enligt samma principer som preferensskalan. Indexvärdet på IU-skalan anger i detta fall i sammanfattande form förhållandet mellan andelen informationsinriktat och andelen underhållningsinriktat programutbud i de undersökta TV-kanalerna. IU-skalans nollpunkt anger att utbudet av informationsinriktade program och underhållningsinriktade program är lika stort och de båda ytterpunkterna på skalan (+100) anger att TV-kanalens utbud i sin helhet består av informationsinriktade program respektive underhållningsinriktade program. Resultatet redovisas i figur 3 där tittarnas programpreferenser under år 2000 relateras till inriktningen i TV-kanalernas programutbud under år 2000 (Svenskt TV-utbud 2000, 2001) och i figur 4 där motsvarande resultat för år 2001 redovisas (Svenskt TV-utbud 2001, 2002). Två slutsatser kan dras av de resultat som redovisas i figur 3 och i figur 4. För det första finns det en stor överensstämmelse mellan inriktningen i de olika TV-kanalernas programutbud och vad deras publik främst är intresserade av att titta på. TV-kanalerna placerar sig på utbudsskalan och på preferensskalan i stort sett i samma ordning. TV3:s, Kanal 5:s och ZTV:s programutbud är klart mest inriktat på underhållning och deras tittare är också de som är klart mest intresserade av se på förströelse- och underhållning i TV. I SVT är utbudet av information och underhållning ungefär lika stort och SVT:s tittare är de som relativt sett är de som är mest intresserade av informations- och faktaprogram i TV. Och TV4 hamnar både när det gäller tittarnas 225

8 Kent Asp programpreferenser och programutbudets inriktning mittemellan SVT och de tre mer renodlade kommersiella TV-kanalerna. Detta resultat gäller både för år 2000 (figur 3) och år 2001 (figur 4). Figur 3 Inriktningen på TV-kanalernas programutbud och tittarnas programpreferenser år 2000 (IU-skala) Övervikt av tittare Övervikt av tittare intresserade av Tittarnas programpreferenser intresserade av informations- och förströelse- och faktaprogram underhållningsprogram ± SVT TV4 Kanal 5 ZTV TV ± Övervikt av Övervikt av informations- och TV-kanalernas programutbud förströelse- och faktaprogram underhållningsprogram Figur 4 Inriktningen på TV-kanalernas programutbud och tittarnas programpreferenser år 2001 (IU-skala) Övervikt av tittare Övervikt av tittare intresserade av Tittarnas programpreferenser intresserade av informations- och förströelse- och faktaprogram underhållningsprogram ± ZTV SVT TV4 Kanal 5 TV ± Övervikt av Övervikt av informations- och TV-kanalernas programutbud förströelse- och faktaprogram underhållningsprogram 226

9 TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september Sett i ett systemperspektiv existerar det en betydande överensstämmelse mellan tittarnas programpreferenser och inriktningen i de olika TV-kanalernas programutbud. Det svenska TV-systemet utmärks med andra ord på ett övergripande plan av en god överensstämmelse mellan TV-kanalernas utbud och TV-publikens efterfrågan. För det andra visar resultaten i figur 3 och i figur 4 att inriktningen i SVT:s program - utbud stämmer bäst överens med vad deras tittare säger sig vara intresserade av att titta på i TV. Hos SVT återspeglas en jämvikt i tittarnas intresse för faktaprogram och underhållningsprogram i en liknande jämvikt mellan fakta och underhållning i programutbudet. Inriktningen i TV3:s och Kanal 5:s programutbud ligger däremot mycket långt ifrån vad TV3:s och Kanal 5:s egna tittargrupper är intresserade av att se på i TV. Den starka inriktningen på förströelse- och underhållning motsvaras inte av ett lika starkt intresse för underhållningsprogram hos tittarna och svarar dåligt mot det intresse för fakta och information som också finns hos TV3:s och Kanal 5:s tittare. Inriktningen i TV4:s programutbud ligger också långt ifrån de egna tittarnas önskemål, fast avståndet mellan vad TV4:s tittare är intresserade av att se på i TV och vad som faktiskt erbjuds i TV4 inte är lika stort som för TV3 och Kanal 5. Men TV4:s inriktning på underhållning i programutbudet svarar inte heller helt mot det intresse som finns för information och fakta hos TV4:s tittare. Även detta resultat gäller både för år 2000 (figur 3) och år 2001 (figur 4). Sett i ett kanalperspektiv råder det därför en betydande brist på överensstämmelse mellan de kommersiella TV-kanalernas programutbud och tittarnas programpreferenser, medan överensstämmelsen mellan programutbud och tittarnas preferenser är betydligt större i public service-kanalerna. Åtminstone en invändning kan riktas mot denna slutsats. Det gäller jämförbarheten mellan skalorna (utöver rangordningen mellan kanalerna). Skalan som visar inrikt - ning en i TV-kanalernas utbud avser det totala programutbudet. Eftersom de reklam - finansierade TV-kanalerna i stort sett sänder dygnet runt består en mycket stor del av utbudet på dagtid och under natten av bulkproduktion som nästan uteslutande består av utländsk TV-underhållning. Denna stora mängd av företrädesvis billig amerikansk TV-underhållning leder till att TV4 och särskilt TV3 och Kanal 5 på utbudsskalan hamnar mycket långt åt underhållningshållet, vilket får till följd att avståndet till tittarnas programpreferenser blir så att säga extra långt genom att utbudsskalan mäter fördelningen mellan information och underhållning i kanalernas totala programutbud. Men den bättre överensstämmelsen mellan inriktningen i public servicekanalernas programutbud och tittarnas programpreferenser och den sämre överensstämmelsen mellan vad TV-publiken vill se på och vad reklamkanalerna erbjuder sina tittare kan knappast förklaras av mättekniska orsaker som statuseffekter och skalkonstruktioner. Förklaringen måste sökas på annat håll. En tänkbar förklaring till den bristande överensstämmelsen mellan tittarpreferenser och inriktningen i reklamkanalernas programutbud är att den stora mängden av 227

10 Kent Asp utländskt producerad TV-underhållning i reklamkanalerna primärt inte finns med i kanalernas utbud därför att TV-företagen tror att deras tittare efterfrågar det i någon större utsträckning, utan därför att denna typ av billiga underhållningsprogram kan användas för att fylla kanalernas programtablåer eftersom de kräver måttliga reklamintäkter för att vara lönsamma eller bära sina kostnader (jfr Gustafsson och Weibull, 1995). Innebörden av resultaten är att det stora avståndet mellan utbud och efterfrågan i de kommersiella TV-kanalerna inte i första hand beror på att reklamkanalerna inte vet vad TV-publiken helst vill titta på, utan mera på att de program som sänds måste vara lönsamma, alltså betinga en förhållandevis låg kostnad i förhållande till den publik man når. Inhemska faktaprogram (även med stor publik) är därför svåra att få lönsamhet i eftersom de är dyra att producera jämfört med inköpt utländsk bulk - underhållning. Det stora avstånd som existerar mellan de kommersiella TV-kanalernas programutbud och vad tittarna helst vill se på i TV ger därför troligen en riktig bild av hur det förhåller sig. Programutbudets inriktning i de kommersiella TV-kanalerna svarar dåligt mot det intresse som exempelvis finns för inhemska faktaprogram hos deras tittare, medan inriktningen i public service-kanalernas programutbud bättre stämmer överens med vad deras tittare vill se på i TV. Förändrade publikpreferenser förändrat programutbud Det bakomliggande syftet med mätningarna av TV:s programutbud och TVpublikens programpreferenser efter samma skala är att långsiktigt undersöka förändringar över tid och om dessa förändringar i så fall kan relateras till varandra. Leder exempelvis förändrade programpreferenser på sikt till en förändring av TV-utbudets inriktning? Eller leder en förändring av TV-utbudets inriktning också på sikt till förändrade programpreferenser hos TV-tittarna? Även om inte något vetenskapligt hållbart svar kan ges på dessa frågor på grundval av två års mätningar, fi nns det anledning till att avslutningsvis kommentera de förändringar som ägt rum mellan 2000 och 2001 både när det gäller inriktningen i TV-kanalernas programutbud och när det gäller TV-tittarnas programpreferenser (figur 3 och 4). I båda fallen sker förändringen i samma riktning TV:s programutbud blir mellan 2000 och 2001 något mer informationsinriktat och TV-tittarna blir mellan 2000 och 2001 klart mer informationsinriktade. Finns det då något samband? Att den förändrade inriktningen i TV:s programutbud under 2001 skulle kunna förklaras av TV-publikens förändrade programpreferenser är knappast troligt. Som tidigare framhållits var den kraftiga förändringen i TV-tittarnas preferenser med stor sannolikhet en följd av 11:e september. Att en förändring som inträffar under senare delen av året skulle kunna vara en orsak till något som i huvudsak inträffat tidigare 228

11 TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september under året är uteslutet. Dessutom förändras inte utbudet i samtliga TV-kanaler, vilket däremot samtliga TV-kanalers tittare gjorde. Utbudsförändringen är inte heller särskilt markant eller entydig (Svenskt TV-utbud 2001, 2002). Utbudsförändringen i TV mellan 2000 och 2001 kan med andra ord knappast föras tillbaka till en efterfrågeförändring hos TV-publiken. Däremot är det omvända sannolikt att efterfrågeförändringen hos TV-publiken kan föras tillbaka till en utbudsförändring. Det finns skäl att anta att det i första hand var televisionens och mediernas bevakning av den 11:e september och händelser i anslutning till detta som påverkade inriktningen på TV-tittarnas programpreferenser. Intresset för information och fakta i TV ökade markant och intresset för underhållning och förströelse minskade. Det är just detta som gör medierna så speciella. Mediernas utbud styrs inte enbart av publikens efterfrågan mediernas utbud bestämmer också i hög grad vad publiken efterfrågar. Noter 1 För en allmän översikt se Asp (2001) Referenser Asp, Kent (2001) TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Land, Du välsignade? Göteborg, SOMinstitutet Gustafsson, Karl Erik, Weibull, Lennart (1995) Sweden. I Bertelsmann Foundation and European Institute of the Media (eds.) Television Requires Responsibility. Volume 2: International Studies. Gütersloh 1995, Bertelsmann Foundation Publishers. MMS Mediamätning i Skandinavien. Publikstatistik ( Svenskt TV-utbud 2000 (2001). Stockholm Granskningsnämndens rapportserie nr 7 Svenskt TV-utbud 2001 (2002). Stocholm Granskningsnämndens rapportserie nr 9 229

12

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

SVENSKT MEDIEUTBUD 2015

SVENSKT MEDIEUTBUD 2015 SVENSKT MEDIEUTBUD 2015 Myndigheten för press, radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för press, radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

Svenskt TV-utbud 2007

Svenskt TV-utbud 2007 Svenskt TV-utbud 2007 En undersökning på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV, genomförd av professor Kent Asp, institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Granskningsnämndens

Läs mer

Svenskt tv-utbud 2010

Svenskt tv-utbud 2010 Myndigheten för radio och tv rapport nr 27 En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs

Läs mer

Svenskt tv-utbud 2011

Svenskt tv-utbud 2011 Svenskt tv-utbud Myndigheten för radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Journalistkårens partisympatier

Journalistkårens partisympatier Arbetsrapport nr. 38 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Arbetsrapport nr. 38 Journalistkårens partisympatier Kent Asp ISSN 1101-4679 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Läs mer

Novus Sportenkät. Undersökningen genomförd av SVT Strategi och SVT Publik och Utbudsanalys 27 augusti 4 september

Novus Sportenkät. Undersökningen genomförd av SVT Strategi och SVT Publik och Utbudsanalys 27 augusti 4 september SVT Publik och utbudsanalys Kanal & Tablå Novus Sportenkät Undersökningen genomförd av SVT Strategi och SVT Publik och Utbudsanalys 27 augusti 4 september Sammanfattning Ja eller Nej till Sportlista Ja

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Journalister om Forskning

Journalister om Forskning DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2007:1 Journalister om Forskning Förord Intresse och engagemang för kunskap och vetenskap är den nödvändiga basen för det snabbt framväxande kunskapssamhället. Men

Läs mer

Svenskt medieutbud 2013

Svenskt medieutbud 2013 Myndigheten för radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Mångfald och kvalitet i Sveriges Television

Mångfald och kvalitet i Sveriges Television 2 Granskningsnämndens rapportserie rapport nr 27 Mångfald och kvalitet i Sveriges Television En utvärdering av tillståndsperioden 2007-2009 En undersökning på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och

Läs mer

7. Socialt kapital i norra Sverige

7. Socialt kapital i norra Sverige 7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Läs mer

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Svar gällande Myndigheten för radio och TV:s uppdrag om förhandsprövning av nya tjänster FOX International Channels Nordic (FIC) är en del av 21st Century

Läs mer

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova

Läs mer

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter.

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter. KABEL-TV Brf Vetterstorp nr 1 anlitar comhem som leverantör av kabel-tv. I månadsavgiften för lägenheten ingår ett antal kanaler som ingår i comhems grundutbud. Betalkanaler utöver detta grundutbud betalar

Läs mer

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI 221 Av sekreterare JAN GILLBERG Radioutredningens betänkanden har nyligen offentliggjorts. "Man behöver inte vara speciellt visionärt begåvad för att våga förutse, att utredningens

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-01-17 Dnr 607/2012 1 (6) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Ku2012/1365/MFI Konkurrensverkets

Läs mer

Semesterväder vad säger statistiken

Semesterväder vad säger statistiken Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.

Läs mer

Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken

Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Adam Shehata D e senaste decennierna har omfattande förändringar skett på den svenska mediemarknaden.

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

MMS statusrapport om PVR - hårddiskapparater för tv-tittande i Sverige

MMS statusrapport om PVR - hårddiskapparater för tv-tittande i Sverige Stockholm 13 mars 2006 MMS statusrapport om PVR - hårddiskapparater för tv-tittande i Sverige Sammanfattning MMS bevakar PVR-fenomenet, men mäter idag enbart live-tittande Time-shiftat tittande kan innebära

Läs mer

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Fields marked with are mandatory. Fält markerade med är obligatoriska. 1 Om dig som svarar g svarar som privatperson företrädare för en

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft

Åsikter om energi och kärnkraft Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:2] Samhälle Opinion Medier (SOM) är en frågeundersökning som sedan 1986

Läs mer

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen

Läs mer

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region

Läs mer

Granskningsnämnden för radio och tv

Granskningsnämnden för radio och tv Granskningsnämnden för radio och tv Så funkar det missar du inte vill göra Maria Edström 8 dec 2012 termin 1 JMG Idag Vad är granskningsnämnden? Historik, organisation, regler, arbetsgång Fallstudier Genomslagskraft,

Läs mer

Nedläggningen. Synen på orsaker till och konsekvenser av Arbetets nedläggning Annika Bergström och Lennart Weibull

Nedläggningen. Synen på orsaker till och konsekvenser av Arbetets nedläggning Annika Bergström och Lennart Weibull Nedläggningen Synen på orsaker till och konsekvenser av Arbetets nedläggning Annika Bergström och Lennart Weibull Arbetet, läsarna och politiken Karin Hellingwerf och Jan Strid Arbetets prenumeranter efter

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Viktig information till dig som har vanlig tv-antenn

Viktig information till dig som har vanlig tv-antenn Spara denna broschyr Digital-tv-övergången på Gotland 19 september 2005 Viktig information till dig som har vanlig tv-antenn Denna information gäller för dig på Gotland som tar emot tv-sändningar via en

Läs mer

AMS går i pension. Johan Martinsson

AMS går i pension. Johan Martinsson AMS går i pension AMS går i pension Johan Martinsson A rbetsmarknadsstyrelsen existerade under 60 år. Den kan därmed sägas ha pensionerats något i förtid. 1 Arbetsmarknadsstyrelsen inrättades 1948 genom

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

nyheter, bloggar och offentliga sajter.

nyheter, bloggar och offentliga sajter. Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.

Läs mer

6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod

6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod 6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod I detta kapitel redogör vi för de slutsatser om svensk public serviceradio och TV som enligt vår uppfattning bör dras mot bakgrund av situationen på mediemarknaden

Läs mer

Marknadsföring i lågkonjunktur.

Marknadsföring i lågkonjunktur. Marknadsföring i lågkonjunktur. av c a r i n fr e d l u n d FÖR EFFEKTIVARE KOMMUNIKATION d u ve t nat u r l i g t v i s att reklam lönar sig. Även i bistra tider. Men riktigt säker kan man ju inte vara.

Läs mer

Föräldrarnas attityder till mediernas innehåll och påverkan, snarare än statlig censur

Föräldrarnas attityder till mediernas innehåll och påverkan, snarare än statlig censur Småbarnsföräldrars syn på televisionens barnkanaler Småbarnsföräldrars syn på televisionens barnkanaler 1 Gabriella Sandstig Föräldrarnas attityder till mediernas innehåll och påverkan, snarare än statlig

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

SÄNDNINGSTILLSTÅND FÖR SVERIGES TELEVISION AB

SÄNDNINGSTILLSTÅND FÖR SVERIGES TELEVISION AB Appendix 2. The Charter issued to Sveriges Television AB for the period 2007-2009. Bilaga SÄNDNINGSTILLSTÅND FÖR SVERIGES TELEVISION AB Utbildnings- och kulturdepartementet 2006-12-21 Tillståndets innebörd,

Läs mer

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring En undersökning bland livsmedelstillverkare om deras känsla för ansvar Juli 2005 1. Bakgrund Reklam påverkar vårt beteende och får oss att agera,

Läs mer

Biblioteken kontinuitet eller nya trender?

Biblioteken kontinuitet eller nya trender? Biblioteken kontinuitet eller nya trender? Biblioteken kontinuitet eller nya trender? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM F olkbiblioteken är en remarkabel institution grundad med inspiration av den bildningsivriga

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Sveriges Television AB ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut i fråga om respekt för privatlivet.

Sveriges Television AB ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut i fråga om respekt för privatlivet. 1/6 BESLUT 2016-01-25 Dnr: 15/01986 SAKEN SVT Nyheter Stockholm, SVT1, 2015-08-05, kl. 19.55 och SVT2, kl. 21.25, inslag om en rättegång; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet 1/6 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03293 SAKEN Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Vad måste jag göra som idag har avtal med bredbandsbolaget? Bredband Vi har 500/50 bredband, vad är priserna för

Vad måste jag göra som idag har avtal med bredbandsbolaget? Bredband Vi har 500/50 bredband, vad är priserna för Kommentar eller fråga Svar Bredband Betalar idag mer än 100 Nu blir det ännu billigare. Bredband Bredband Om möjligt, önskvärt att det analoga finns kvar så kan man själv välja om man kopplar in det digitala

Läs mer

.DQDOÃ. gyuljd. gyuljd

.DQDOÃ. gyuljd. gyuljd MMS Månadsrapport TV-tittandet under juni 2001 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under juni 2001 Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder och som

Läs mer

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

1/5. BESLUT 2015-10-26 Dnr: 15/01355 SAKEN BESLUT SÄNDNINGARNA

1/5. BESLUT 2015-10-26 Dnr: 15/01355 SAKEN BESLUT SÄNDNINGARNA 1/5 BESLUT 2015-10-26 Dnr: 15/01355 SAKEN Eurovision Song Contest: Semifinal 1, 2015-05-19 samt Eurovision Song Contest: Semifinal 2, 2015-05-21, SVT1, sändningar från en musiktävling; fråga om otillbörligt

Läs mer

Om liberala värderingar präglat tryckfrihetslagstiftningens utveckling, har

Om liberala värderingar präglat tryckfrihetslagstiftningens utveckling, har 9 Motion 1984/85:914 Ingemar Eliasson och Jan-Erik Wikström Villkoren för sändningar i etermedia Liberala ideer präglade 1800-talets massmediepolitik. Ledordet var frihet -frihet för envar att framföra

Läs mer

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46. JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport

Läs mer

Strategi fö r Myndigheten fö r radiö öch tv:s tillsta ndsgivning fö r marksa nd tv 2014 2020

Strategi fö r Myndigheten fö r radiö öch tv:s tillsta ndsgivning fö r marksa nd tv 2014 2020 Strategi fö r Myndigheten fö r radiö öch tv:s tillsta ndsgivning fö r marksa nd tv 2014 2020 Dnr 13/01736 Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4 1.1 Myndighetens uppdrag... 4 1.2 Strategins syfte...

Läs mer

Examensarbete. Kandidatnivå Publiken kommer och går men tv-tablån består

Examensarbete. Kandidatnivå Publiken kommer och går men tv-tablån består Examensarbete Kandidatnivå Publiken kommer och går men tv-tablån består En intervjustudie av fem tablåplanerares syn på tv-tablåns utformning, genusmedvetenhet och framtid. Författare: Amanda van Tol &

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Vetenskapen i Samhället

Vetenskapen i Samhället DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2006:1 Vetenskapen i Samhället - resultat från SOMundersökningen 2005 Förord Intresse och engagemang för kunskap och vetenskap är den nödvändiga basen för det snabbt

Läs mer

Motivering och kommentarer till enkätfrågor

Motivering och kommentarer till enkätfrågor ga 2 Motivering och kommentarer till enkätfrågor Kön Valet av denna variabel grundar sig på att vi vill se om det finns några skillnader mellan kön och hur de rekryterar. Kommentar: Vi hörde på namnet

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2003

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2003 MMS Månadsrapport TV-tittandet under november 2003 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under november 2003. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer

Arbetsrapport nr 2. Bilavgaserna och den allmänna opinionen. Magnus Fredriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 2. Bilavgaserna och den allmänna opinionen. Magnus Fredriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 2 Bilavgaserna och den allmänna opinionen Magnus Fredriksson Arbetsrapport nr. 2 Bilavgaserna och den allmänna opinionen Magnus

Läs mer

Maria Bergerlind Dierauer

Maria Bergerlind Dierauer BESLUT 2016-06-17 Dnr: 16/00606, 661 och 662 SAKEN Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public serviceredovisningar för år 2015 GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING

Läs mer

Programutbudet i SVT utvecklingen 2001-2014

Programutbudet i SVT utvecklingen 2001-2014 Kent Asp Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet 2015-02-27 Programutbudet i SVT utvecklingen 2001-2014 Syftet med föreliggande analys är att undersöka hur programutbudet

Läs mer

6 Överväganden och förslag

6 Överväganden och förslag 6 Överväganden och förslag 6.1 Inledning Utredningen har enligt direktiven att överväga Digital-TV-kommitténs förslag att en extern aktör, ett fristående operatörsföretag, får tillstånd att förfoga över

Läs mer

Övergripande resultat 2002-2011

Övergripande resultat 2002-2011 Övergripande resultat 2002-2011 SVT redovisar inom ramen för Public service-redovisningen (PSR) hur verksamheten bedrivits under året. Vid sidan om detta tillgängliggörs SVT:s tabeller för allmänheten

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

SVERIGES TELEVISIONS. Public service-uppföljning

SVERIGES TELEVISIONS. Public service-uppföljning SVERIGES TELEVISIONS Public service-uppföljning 1999 Sveriges Television AB Telefon: vx 08-784 00 00, Telefax: 08-784 15 00 Telefon SVT Information: 08-784 80 60, Telefax: 08-661 16 04 E-post SVT Information:

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

SVENSKT MEDIEUTBUD 2014

SVENSKT MEDIEUTBUD 2014 SVENSKT MEDIEUTBUD 2014 Myndigheten för radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Butikschefsprogrammet. Examensarbete 10p (B-nivå), vt 2007. Studieort: Lidköping. Studie grupp: 1. Författare: Anne Richardsson Sanna Karlsson

Butikschefsprogrammet. Examensarbete 10p (B-nivå), vt 2007. Studieort: Lidköping. Studie grupp: 1. Författare: Anne Richardsson Sanna Karlsson Butikschefsprogrammet Examensarbete 10p (B-nivå), vt 2007 Vilken reklamkanal av annonsering, direktreklam, tv- och radioreklam skapar störst uppmärksamhet och intresse hos singelhushållen i en medelstor

Läs mer

ZA4729. Flash Eurobarometer 199 (Audio Visual Policy) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA4729. Flash Eurobarometer 199 (Audio Visual Policy) Country Specific Questionnaire Sweden ZA4729 Flash Eurobarometer 199 (Audio Visual Policy) Country Specific Questionnaire Sweden FL-199 Audio Visual Policy D2. Hur gammal är du? [_][_] år [00] [AVBÖJANDE/INGET SVAR] [END INTERVIEW] D1. Kön

Läs mer

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio Public service i radio och tv en politisk fråga? Public service i radio och tv en politisk fråga? Lennart Weibull Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio och tv i allmänhetens

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Martin Gunséus! Praktikrapport HT 2012 Institutionen för kommunikation och medier, Lund Universitet

Martin Gunséus! Praktikrapport HT 2012 Institutionen för kommunikation och medier, Lund Universitet Praktikrapport Praktikplats Avdelning Handledare Sveriges Television Publik- och Utbudsanalys Tomas Lindhé Publik och utbudsanalys, PoU, på SVT svarar mot olika ledningsfunktioner i organisationen gällande

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet SOU 2000:55 Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet Genom beslut den 23 september 1999 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att

Läs mer

Public Service vs Kommersiell TV

Public Service vs Kommersiell TV Handelshögskolan i Stockholm Department of Marketing and Strategy Kandidatuppsats Vårterminen 2012 Författare: Monika Ocieczek 21756 Cecilia Wallin 21829 Handledare: Hans Kjellberg Examinator: Sökord:

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet

KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet Kontaktpersoner: SOM-institutet, Åsa Nilsson: asa.nilsson@som.gu.se Kulturrådet,

Läs mer

Public service-publiken i dag och i morgon

Public service-publiken i dag och i morgon Public service-publiken i dag och i morgon Åsa Nilsson Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) SOM-institutet Göteborgs universitet MMS 7: 15 tv-kanaler-i-topp (daglig räckvidd i procent)

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

MMS Basundersökning 2013:1. Danielle Aldén

MMS Basundersökning 2013:1. Danielle Aldén MMS Basundersökning 2013:1 Danielle Aldén Metod och bortfall MMS, Mediamätning i Skandinavien AB, mäter minut för minut vad svenska folket ser på TV. Detta sker med hjälp av en statistiskt utvald panel

Läs mer

Remissvar angående Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Remissvar angående Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2016-02-12 1 (5) Dnr 2015/1313 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm Remissvar angående Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628)

Läs mer

Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public serviceredovisningar

Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public serviceredovisningar BESLUT 2015-06-12 Dnr: 15/00616, 646 och 647 SAKEN Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public serviceredovisningar för år 2014 GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING

Läs mer

Övriga 16% SVT 1 22% Kanal 5 10% TV3 11% TV3 14% 23%

Övriga 16% SVT 1 22% Kanal 5 10% TV3 11% TV3 14% 23% MMS Månadsrapport TV-tittandet under september 2003 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under september 2003. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer