nyheter, bloggar och offentliga sajter.
|
|
- Dan Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar. Det har de senaste tio åren diskuterats kring internets roll i olika sammanhang. Vi vet vid det här laget att nätet inte betytt några omvälvande förändringar vare sig inom det ena eller det andra området. Vi ser däremot att betydelsen inom vissa användningsområden och i vissa grupper ökar successivt. I år är det valår, vilket innebär en mängd information, argumentation via medierna och också en stor tilltro på nätet som informationsbärare. De två senaste valen har ibland beskrivits som valen då internet skulle få sitt genombrott. Så har emellertid inte skett. Frågan är vilken betydelse internet har valåret Det här kapitlet belyser sådana frågor. Efter en kort orientering runt generell användning av internet berörs tre olika användningsområden med start koppling till politisk information: nyheter, bloggar och offentliga sajter. Internetanvändning Internet är en digital teknik som på olika sätt skiljer sig från flera traditionella publiceringsformer text, ljud och bild och som samtidigt också innefattar alla dessa former. Medan digital-tv är en utveckling av televisionen och mobiltelefonen delvis har samma användningsområden som den fasta telefonin innebär internet flera nya användningsområden. Internet kan inte längre betraktas som en teknik som enkelt kan jämföras med andra, exempelvis tv, radio eller dagstidningar. Internet innefattar både masskommunikation och personlig kommunikation. Men för att förstå analyser av enskilda områden i internetanvändningen, är det av vikt att ha förståelse för hur utbredd den generella användningen är. Det är den mer regelbundna internetanvändningen som står i fokus i analysen. Med regelbunden avses användning flera gånger i veckan. I förra årets mätning kunde vi konstatera att hälften av den vuxna befolkningen var regelbundna internetanvändare. Detta faktum kvarstår även i årets mätning, där vi kan se att nivåerna för befolkningen som helhet och för olika användningsgrupper är i det närmaste oförändrad jämfört med 200 (figur 1). Den allmänna tendensen är således att det nya mediet nu nått sin mättnadsnivå. 391
2 Annika Bergström Figur 1 Internetanvändning flera gånger i veckan i olika grupper, (procent av befolkningen) år 75 Högre tjm Män Alla Kvinnor Arbetare år Kommentar: frågan lyder Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande: Använt internet. Det finns anledning att tro att de skillnader i användning som kunnat noteras för olika befolkningsgrupper sedan slutet av 1990-talet kommer att utjämnas på sikt, men allt tyder på att detta kommer att ta tid. Vi har fortfarande en situation där internetanvändarna i hög grad utgörs av yngre högresurspersoner, vilket också naturligtvis präglar användningsinriktningen och olika användningsområdens utbredning. I 2005 års mätning har vi för första gången mätt användningsfrekvensen för ett antal användningsområden på nätet till skillnad mot tidigare års fråga som var inriktad på huvudsakligt syfte. 1 Analysen kring användningsområden baserar sig på andelen av allmänheten som ägnar sig åt respektive område minst någon gång varje vecka. Det visar sig att drygt hälften av den vuxna befolkningen söker fakta och information eller hanterar e-post. Nästan lika många tar del av nyhetstjänster. Dessa tre områden är betydligt mer använda på veckobasis än övriga. Bankärenden och nöjesanvändning är utbrett i 20 till 30 procent av befolkningen, medan andra områden är mindre frekventa (figur 2). Skillnaderna förefaller spegla den förväntade tidsrytmen hos olika vardagsaktiviteter. Många har ett frekvent kontaktmönster med andra människor, i privata och andra sammanhang (e-post). Informationssökningen i vardagen är också förhållandevis frekvent för de flesta människor: när går bussen, hur dags stänger biblioteket, vad är det för telefonnummer till X? Frekven- 392
3 Nyheter, bloggar och offentliga sajter sen i att exempelvis uträtta olika bankärenden torde vara betydligt lägre för det stora flertalet, troligen knuten till löneutbetalning varje månad. Figur 2 Användningsområden, privat internetanvändning, minst någon gång varje vecka, 2005, samt huvudsakligt syfte med privat internetanvändning 200 (procent av befolkningen) Sökt fakta/information Tagit del av nyhetstjänst Besökt bloggar* Kommenterat nyhetsartiklar* Använt e-post Diskussions-, chatgrupp Gjort bankärenden Beställt varor/tjänster Använt tjänst hos myndighet Nöje, förströelse Laddat ner musik Laddat ner film* Pornografi/erotik Kommentar: Frågorna är inte jämförbara och resultaten ska inte betraktas som uttryck för förändring mellan 200 och * användningsområdet fanns inte med i 200 års undersökning. Man kan jämföra resultaten med den fråga som ställts i tidigare SOM-undersökningar, och som alltså handlar om vilket syfte man har med sin internetanvändning. Det visar sig då att tjänster av olika slag utgör förhållandevis vanliga syften, men att man som regel inte ägnar sig åt detta varje vecka. Nyheter utgör i mindre utsträckning ett huvudsyfte, men är något man söker ganska frekvent. Skillnaden mellan undersökningarna ger stöd för att vanorna online speglar de vanor man har i vardagen även utan internet: bankärenden är inte lika frekventa som nyhetsanvändning i människors vardag. All veckoanvändning är betydligt mer utbredd bland personer under 50 år. Pensionärer ligger överlag lågt. De mer nöjesinriktade användningsområdena som exempelvis musik och film samt förströelse är vanligare bland ungdomar. Användningen speglar i hög grad den generella internetanvändningen. De som är aktiva 393
4 Annika Bergström har många användningsområden, medan personer som har en mer sporadisk internetanvändning också ägnar sig åt färre saker (jfr Bergström 2005). Nyhetssajter på nätet Ett demokratiskt samhälle förutsätter upplysta och informerade medborgare. Här har den lokala morgontidningen traditionellt utgjort en dominerande aktör som också haft ett slags offentligt stöd genom lägre momssats och presstöd. På samma sätt har public service-kanalerna i radio och tv tilldelats en central roll (jfr t.ex. SOU 2006:8; Djerf-Pierre och Weibull 2001). De flesta svenska dagstidningar och de stora radio- och tv-kanalerna, publicerar någon typ av dagliga nyheter på nätet, och skulle alltså kunna utgöra en sådan allmän informationskanal. Det visar sig också i undersökningen att nätnyhetsanvändningen ökat konstant sedan den första mätningen Runt en fjärdedel av befolkningen använder nätnyheter regelbundet (figur 3). Figur 3 Sammanlagd användning av nyhetssajter på internet samt användningen av några enskilda sajter (procent av befolkningen, minst 3 dagar/vecka) Nyheter på internet Aftonbladet.se Expressen.se DN.se SVT.se/TV.se Kommentar: Nyheter på Internet avser dem sammanlagda användningen av ett antal enskilda sajter som efterfrågats i undersökningen, varav några, dock inte alla, visas i figuren. 39
5 Nyheter, bloggar och offentliga sajter Användningen av nätnyheter är något mer utbredd bland män än bland kvinnor. Men den faktor som har störst betydelse för om man besöker nyhetssajter är ålder. I motsats till tryckta dagstidningar har nättidningar sin största publik bland unga människor mellan 15 och 30 år, en grupp där morgontidningens räckvidd är lägre. Vi kan också se att tjänstemän är flitigare användare än arbetarfamiljer. Dessa mönster är i stort sett identiska med vad som framkommit i fråga om den generella internetanvändningen. Användningsvanor tillsammans med uppkopplingsmöjligheter bredband eller modem har också visat sig vara de faktorer som har störst inverkan på nätnyhetsanvändning (Bergström 2005). De mest använda sajterna är, på nationell basis, de båda kvällstidningarnas: Aftonbladet.se är störst, Expressen.se har knappt hälften så stor publikandel. De lokala morgontidningarnas sajter har förvisso en stor andel användare i sina spridningsområden, men fortfarande är Aftonbladet.se den mest använda nyhetssajten i exempelvis Göteborg och Malmö (jfr Bergström 2006a, 2006b). Resultaten tyder på att användningen av nätnyheter fyller andra funktioner än den som dagstidningen, framför allt den prenumererade morgontidningen, fyller. En ung publik som i första hand vänder sig till nyhetssajter som har ett blandat och förhållandevis nöjesbetonat innehåll pekar mot teknikens överordnade betydelse och generellt sett lägre nyhetsintresse bland unga. Allmänhetens attityder till nätnyheter har tidigare visat sig vara ganska ljumma. Vi har följt upp några i årets undersökning. I SOM-undersökningen år 2001 tillfrågades svarspersonerna om huruvida nyheter på internet skulle kunna ersätta andrar nyhetsmedier. Majoriteten ställde sig då negativ till det påståendet. Fyra år senare är betydligt fler positiva till nätnyheter som ersättare. Men å andra sidan är det bara en femtedel som menar att man kan låta bli dagstidningsprenumerationen om man har Internet. Denna andel har dessutom minskat något över tid. Nätnyhetsanvändare är, föga förvånande, något mer positiva till internet som nyhetsförmedlare. Som en spegel av detta kan vi också konstatera att nätnyheter i det här avseendet har större stöd bland unga än bland gamla. Resultaten visar att det råder en viss ambivalens kring hur allmänheten betraktar relationen mellan nätnyheter och andra nyhetsmedier när de på det här sättet ombeds beskriva den. Bloggar År 2005 blev vi lite mer allmänt bekanta med bloggar åtminstone själva vokabulären. Bloggar en typ av dagbok på nätet är ett exempel på den mer personliga nyhetsförmedlingen i digitala medier. Bloggar finns inom de mest skilda områden. För journalister kan de utgöra alternativa källor till nyheter och opinionsbildning. För företagaren är bloggen en miljö där man delar kunskap, medan privatpersoner kan skapa bloggar exempelvis för att nå självuttryck (Kullin 2005; Våge, Stattin och Nygren 2005). 395
6 Annika Bergström I den senaste amerikanska presidentvalskampanjen visade sig bloggar spela en förhållandevis stor roll i det att skribenterna grävde fram och presenterade nya fakta, visade på felaktigheter och brister. I en undersökning från 2005 förutspås bloggarna bli en faktor att räkna med i det svenska riksdagsvalet De förutspås bli arena för avslöjanden men också för djupare analyser av politiska sakfrågor. De kan användas för att testa politiska idéer och de kan komma att utgöra effektiva verktyg i personvalskampanjer (Observer Sverige 2005). Vi har för första gången inom ramen för SOM-undersökningen studerat bloggbesökandet i den svenska allmänheten under hösten Som visades i figur 2 ovan är det en ytterst liten del av befolkningen procent som besöker bloggar varje vecka. Höjer man ribban något är det 10 procent som någon gång har besökt en blogg de senaste 12 månaderna. Bloggbesökandet ser lite olika ut i olika befolkningsgrupper. Ålder är den enskilda faktor som har störst betydelse. Störst andel bloggbesökare finns bland ungdomar upp till 30 år. Man återfinner också större andelar bland högutbildade än bland lågutbildade. Män är flitigare bloggbesökare än kvinnor, medan politiskt intresse inte har någon större betydelse i sammanhanget (figur ). Figur Besök på bloggar i olika grupper, hösten 2005 (procent av befolkningen som någon gång besökt någon blogg) Alla 10 Kvinnor Män år 30-9 år 50-6 år år Låg utbildning Medellåg utb. Medelhög utb. Hög utbildning Intr. av politik Ej intr. av politik
7 Nyheter, bloggar och offentliga sajter Undersökningen möjliggör att titta på vilka personers bloggar som används. Några olika typer har angetts i enkäten: journalister/redaktörer, politiker, kändisar och privatpersoner. Tanken har varit att användning av olika typer av bloggar skulle spegla olika personers intresseinriktningar. Det är emellertid ungefär lika stora (eller små) andelar som besöker de olika bloggarna. Det är också ungefär samma personer som rör sig på alla olika typer av bloggar. Man kan inte heller skönja några skillnader mellan olika grupper, mer än de mer generella som beskrivits ovan. Det är t.ex. inte de politiskt intresserade som återfinns på politikernas bloggar. Bloggbesökandet höstan 2005 tycks snarast utgöra ett nytt användningområde för de mest frekventa internetanvändarna De personer som tidigt var ute på nätet, och som ofta går i bräschen när det gäller att ta till sig nya medietekniker har lagt även bloggar till sina nätvanor (jfr Bergström 2005). Utifrån den kunskap vi har om svenskarnas blogganvändning hösten 2005 är det inget som tyder på att bloggarna skulle få någon direkt betydelse för internetanvändarna i 2006 års valrörelse. Däremot kan de, som förutspåtts ovan, via medierna komma att spela roll i enskilda utspel. Offentliga sajter En annan typ av sajter som kan antas ha betydelse för det demokratiska systemet på olika sätt är de som upprätthålls av offentliga instanser. Precis som i medievärlden, återfinns de flesta kommuner, myndigheter och politiska partier på webben. Informationstillgängligheten kan ur det perspektivet beskrivas som god, dels för medborgare men också för medierna som har nära till källor inom många områden. Tillgängligheten är ingen garant för att användning sker, men det visar sig att vissa typer av offentliga sajter är förhållandevis flitigt besökta. Ett sådant exempel är kommunernas sajter. Hälften av svenskarna har någon gång besökt sin hemkommun på nätet (figur 5). Andra typer av offentliga sajter som mätts är inte lika frekvent besökta, vilket naturligtvis hänger samman med vilka aktiviteter som pågår i vardagslivet. Som medborgare har man sannolikt större anledning att ha kontakt med kommunen där man bor, den instans som tillhandahåller stor del av servicen som man berörs av, än med exempelvis riksdagen. De mest besökta sajterna är dock myndigheternas, exempelvis AMS, Skattemyndigheten och liknande som inte mätts i denna undersökning (jfr Statskontorets rapport 2003:18). Om vi utgår från att det politiska intresset ökar något under valår (jfr Strömbäcks och Johanssons kapitel i denna volym) kunde man förvänta sig även mer frekventa besök på politiska partiers hemsidor. Det märks förvisso en liten uppgång båda dessa år, men skillnaderna jämfört med mellanvalsåren är mycket små. De återkommande valundersökningarna visar också på att vanan att söka information på webben inför valen är förhållandevis lite utbredd (jfr Holmberg och Oscarsson 200). Däremot ska man ha klart för sig att det hela tiden pågår en livlig debatt och diskus- 397
8 Annika Bergström sion på internet, inte minst bland unga människor. Men den förekommer inte sällan på andra platser än på de offentliga. Figur 5 Besök på några offentliga webbplatser (procent av befolkningen som besökt någon gång) Hemkommunen Landstinget Riksdagen Regeringen Politiskt parti Kommentar: frågan löd Hur ofta brukar du ta del av något av följande på internet?. Betydelselös användning? Vi ser en allt mer etablerad användning av nätet på några områden med större samhällsrelevans. Nyheter är det tydligaste exemplet på detta, några enskilda samhällstjänster ett annat, medan bloggar ännu så länge har mindre betydelse i ett publikperspektiv. Resultaten från SOM-undersökningarna visar också att etableringen tagit tid och att den kanske inte alltid har gått den förutspådda vägen (se t.ex. Wadbring och Weibull 2005). Användningen av bloggar är ett tydligt exempel på just tidens betydelse för etableringen. I ett demokratiperspektiv är det därför intressant att diskutera nätets betydelse. En vid och ganska enkel fråga i årets SOM-undersökning ger en fingervisning om hur svensken ser på nätet som bidrag till en förbättrad demokrati på tre olika nivåer: i världen, i Sverige och i hemkommunen (figur 6). 398
9 Nyheter, bloggar och offentliga sajter Figur 6 Internets betydelse för förbättringen av demokratin, hösten 2005 (procent av befolkningen) 11 I världen I Sverige Ja, mycket Ja, något Nej Ingen uppfattning I hemkommunen Kommentar: Frågan löd Anser du att Internet bidrar till att förbättra demokratin i: Den kommun där du bor, Sverige, Världen. Det första man slås av i figuren ovan är att drygt hälften av de tillfrågade inte har något uppfattning i frågan. Bakom detta ligger det vi tidigare sett att stora grupper trots allt är föga engagerade i den nya teknologin annat än som redskap i vissa vardagsgöromål. Runt en tredjedel anser att nätet kan förbättra demokratin i någon mån i världen och i Sverige, medan något färre tror på nätets demokratiska betydelse i hemkommunen. Ungefär en femtedel tror inte att nätet bidrar till att förbättra demokratin på någon nivå. Resultaten visar också att man snarare tror på nätets globala betydelse än på den lokala. Tilltron till internet ur ett demokratiskt perspektiv är större bland män än bland kvinnor. Det är också betydligt fler personer i årsåldern som tror på internet som demokratiförbättrare än yngre och pensionärer. Och det är dubbelt så många högutbildade som lågutbildade som ser positivt på internet och demokrati. Det är återigen samma grupper som tidigare framträtt som nätnyhetsanvändare och bloggare, dvs. personer som varit med online ganska länge nu och som använder nätet i större utsträckning än andra. De har etablerat både vanor och mer positiva attityder till den nya tekniken. Åsikterna om internet, mätt på ett antal olika sätt, är förhållandevis ljumma när vi ber folk att själva beskriva hur de ser på tekniken. Nätnyheter tillskrivs inte någon 399
10 Annika Bergström stor betydelse och internet har inte så stor betydelse för demokratin, inte bland den stora allmänheten. Samtidigt ser vi en ökad utbredning av framför allt tjänsteinriktade användningsområden och väl etablerade vanor för nyhetssajter och kommuners sajter. Tolkningen av dessa resultat är att internet inte upplevs ha någon större politiskt eller annan betydelse, framför allt inte lokalt, men att tekniken underlättar allt fler vardagsförehavanden för allt fler människor. Det politiska internet mer globalt än lokalt? När det gäller politik är nätanvändningen låg. Politiska partiers hemsidor får förhållandevis få besök. Visserligen använder många kommunernas hemsidor, men tidigare undersökningar har visat att det där mest rör sig om myndighetsservice (jfr Bergström 200). Medborgarna är inte heller övertygade om att nätet bidrar till den lokala demokratin. Samtidigt är internet en växande källa för information och nyheter, främst i nationella medier. Å andra sidan ser vi en större tro på att nätet bidrar till demokrati på global nivå men våra mätningar kan inte visa på någon utbredd användning av exempelvis utländska nyhetssajter. Det är sannolikt att de här mönstren är en spegel av hur internet både har etablerats och beskrivits i ett mer generellt samhällsperspektiv. Lokalt och nationellt har förhoppningarna många gånger överskuggat verkligheten. Betydelsen på lokal nivå kan aldrig bli särskilt stor om inte politiken flyttar ut på nätet. Men de politiska partierna för en förhållandevis blygsam tillvaro på nätet (jfr Martinsson 1999, Nord 2002). Kombinationen av aktörer som inte valt internet som arena och en publik som i första hand ser nätet som ett verktyg för vardagseffektivitet leder rimligen till uppfattningen om liten demokratiskt betydelse för nätet. Däremot har uppmärksamheten för internationella och gränsöverskridande aktioner via internet varit större. I nyhetsrapporteringen förekommer ett flertal exempel på hur olika grupper i svårtillgängliga områden, med kontroversiella frågor, i icke-demokratiska stater etc mobiliserats med hjälp av ny kommunikationsteknik. Internet utgör en unik möjlighet att samla sig kring en fråga och att föra ut den till en större, global publik. Här har vi, framför allt via medierna, visats konkreta exempel på hur marginaliserade grupper åstadkommit uppmärksamhet och förändringar via nätet (se t.ex. Burbach 2001; McCaughey och Ayers 2003). En rimlig tolkning av resultaten ovan är att vi har en större tilltro inom områden där vi faktiskt sett att det har skett förändring, som på delar av den internationella arenan. Däremot har vi inte sett några direkt konkreta exempel i Sverige eller i våra hemkommuner på hur internet har bidragit positivt i demokratiska processer. Vi saknar förebilder helt enkelt. Här upplevs sakernas tillstånd vara som de alltid har varit, teknikutvecklingen till trots. Vi har inte sett det politiska internet i Sverige, tillskriver det därför inte så stor betydelse och hyser inte heller särskilt stor tilltro till det. 00
11 Nyheter, bloggar och offentliga sajter Not 1 I 2005 års undersökning var frågan formulerad: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande på internet, i privat syfte? Mellan 1998 och 200 löd frågan: Vilket/vilka är dina främsta syften med din privata Internetanvändning? Referenser Bergström, Annika (200) De nya medieformerna och demokratin. I Nilsson, Lennart (red) Svensk samhällsorganisation i förändring. Västsverige vid millennieskiftet. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bergström, Annika (2005) nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning på internet 1998 till Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Burbach, Roger (2001) Globalization and Postmodern Politics. From Zapatistas to High-Tech Robber Barons. Kingston: Pluto Press. Djerf-Pierre, Monika och Weibull, Lennart (2001). Spegla, granska, tolka. Aktualitetsjournalistik i svensk radio och TV under 1900-talet. Stockholm: Prisma. Holmberg, Sören och Oscarsson, Henrik (200) Väljare. Stockholm: Norstedts Juridik. Kullin, Hans (2005) BloggSverige 1.0. En undersökning av svenska bloggare och bloggläsare. Martinsson, Johan (1999). IT-valet? Internet betydelse för valkampanjerna. IT i demokratins tjänst? SOU 1999:117. McCaughey, Martha och Ayers, Michael D. (2003) Cyberactivism. Online Activism in Theory and Practice. New York & London: Routledge. Nord, Lars (2002). IT och demokrati. Lund: Studentlitteratur. Observer Sverige Bloggbubbla eller ny arena för opinionsbildning? bloggarna och valet Statskontorets rapport 2003:18 Internetanvändare och den offentliga sektorns webbplatser. Bilaga till Samverkande 2-timmarsmyndigheter Sammanhållen elektronisk förvaltning. SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd. Slutbetänkande av Presskommittén 200. Stockholm: Statens offentliga utredningar. Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (2005) Dagstidningen i ett femtioårsperspektiv. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Våge, Lars; Stattin, Erik och Nygren, Gunnar (2005) Bloggtider. Stockholm: Stiftelsen Institutet för Mediestudier. 01
12
JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merNyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och
Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors
Läs merRadio kanaler, plattformar och förtroende
Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merSedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de
Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merFÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER
Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.
Läs merSverigedemokraterna i Skåne
Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet
Läs merVad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens
TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merPapper och webb två sidor av samma mynt?
Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis
Läs merSamtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället,
Nya medietekniker NYA MEDIETEKNIKER ANNIKA BERGSTRÖM Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället, och diskussioner i termer av nätet som något nytt har avklingat,
Läs merBredband viktigt för internetanvändningen
Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger
Läs merNyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och
Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.
Läs merInställningen till olika energikällor i Sveriges län
Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol
Läs mer1 Sammanfattning och slutsatser
1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det
Läs merMed publiken i blickfånget
Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merNYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG
Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merFör den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv
Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Ulrika Andersson För den som är intresserad av nyheter
Läs merOpinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle
Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och
Läs merJMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.
JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport
Läs merTidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
Läs merSlöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]
Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region
Läs mer9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården
9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merMedias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?
Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen
Läs merEn stad tre verkligheter
Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1
Läs merMEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER
Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
Läs merProjekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merFöretagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre
Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.
Läs merMedborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker
Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser
Läs merEN FRÅGA OM LIV OCH DÖD
En fråga om liv och död EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD Inställningen till aktiv dödshjälp i Sverige Ingela Wadbring Att människor har rätt att bestämma över sitt eget liv, med rimlig hänsyn tagen till sina medmänniskor,
Läs merDe första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en
Läs merVar det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och
Internetval 006 för de redan frälsta Internetval 006 för de redan frälsta Annika Bergström Var det 006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och icke-användare skulle minska? Var det
Läs merTierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice
Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice 2008-12-16 Sammanfattning I den första Tierpspanelen fick medborgarna svara på frågor kring Medborgarservice som funnits sedan januari 2007. Totalt har 54 personer
Läs merMotion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet
Läs merFemte jobbskatteavdraget i medierna
Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM
ORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM Förklaringsfaktorer till oro vid användning Egen erfarenhet av internet och olika digitala applikationer Personliga karaktäristika som kön, ålder
Läs merKULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet
KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet Kontaktpersoner: SOM-institutet, Åsa Nilsson: asa.nilsson@som.gu.se Kulturrådet,
Läs merUNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merSCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008
SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Läs merFolkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och
Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet LARS HÖGLUND Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och en verksamhet
Läs merBilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004
Bilden av Lidingö Rapport från attitydundersökning, november 24 Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Syfte 3 3. Metod och urval 4 4. Vem har svarat 5 5. Resultat 6 6. Slutsatser 16 För frågor angående
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs merLOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET
Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i
Läs merTidningsprenumeration bland invandrare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare
Läs merEfter regn kommer sol
Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med
Läs merKommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor
Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007
SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs merAnnika Bergström. Fortsatt ökad användning
Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil
Läs merTillgänglig minister
22 reflex #4 2013 PORTRÄTTET Tillgänglig minister Erik Ullenhag brinner för diskrimineringsfrågor. På NHR:s förbundskongress ska han ge sin syn på tillgänglighet och människovärde. Text & FOTO: HÅKAN SJUNNESSON
Läs merLäsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Läs merNedläggningen. Synen på orsaker till och konsekvenser av Arbetets nedläggning Annika Bergström och Lennart Weibull
Nedläggningen Synen på orsaker till och konsekvenser av Arbetets nedläggning Annika Bergström och Lennart Weibull Arbetet, läsarna och politiken Karin Hellingwerf och Jan Strid Arbetets prenumeranter efter
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merEftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5
Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm
Läs merWordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun
STAFFANSTORP Framtidens kommun 1 Innehållsförteckning Det nya informationssamhället sid 3 Staffanstorps kommun framtidens kommun sid 4 Det sociala medier i korta drag sid 5 Vad är wordpress sid 6 Att skriva
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merSvar på remiss angående "Låt fler forma framtiden" betänkande av 2014 års demokratiutredning (SOU 2016:5), Ku2016/00088/D.
REMISSVAR Dnr 81/2016 2016-05-27 Kontakt: Henrik Götesson henrik.gotesson@srf.nu Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden" betänkande av 2014 års demokratiutredning
Läs merATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION
ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010
Läs merKK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan
GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
Läs merDet viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.
Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets
Läs merAtt kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste
Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör
Läs merett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?
ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas
Läs mer1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning
Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.
Läs merUngdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1
Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 SURFA SÄKRARE PÅ NÄTET - ett värdegrundsarbete Elna Svensson lärare Villanskolan Jenny Lindh IKT - pedagog Södra Utmarkens skola 2 Medie- och informationskunnighet
Läs merZA4729. Flash Eurobarometer 199 (Audio Visual Policy) Country Specific Questionnaire Sweden
ZA4729 Flash Eurobarometer 199 (Audio Visual Policy) Country Specific Questionnaire Sweden FL-199 Audio Visual Policy D2. Hur gammal är du? [_][_] år [00] [AVBÖJANDE/INGET SVAR] [END INTERVIEW] D1. Kön
Läs merHot mot förtroendevalda
Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Säkerhetspolisen, mars 2008 Innehåll: Säkerhetspolisen Foto: Säkerhetspolisen Beställning: Rapporten finns i pdf-format på Säkerhetspolisens webbplats www.sakerhetspolisen.se
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merFrån kvällspress till kvällsmedia
Från kvällspress till kvällsmedia Från kvällspress till kvällsmedia Mathias A Färdigh och Oscar Westlund S edan mitten av 9-talet har Aftonbladet och Expressen försett svenska allmänheten med nyhetsuppdateringar,
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merRing kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män
Ring kyrkklocka ring Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män April 2003 Innehåll Bakgrund 3 Vår undersökning 3 Resultat
Läs merINLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4
INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merFörbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.
Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys
Läs merIT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN
2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation
Läs merBetänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1)
FÖRVALTNINGSSTIFTELSEN för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB YTTRANDE 2005-05-25 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Radio och TV
Läs merFINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS?
Finns det fortfarande en partipress? FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Lennart Weibull S verige har en stark partipolitisk tradition inom dagspressen. Mycket tidigt fanns det en nära anknytning mellan
Läs mer7. Socialt kapital i norra Sverige
7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens
Läs merTrafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal
Trafiksäkerhet för förskolebarn - en konsumentenkät till föräldrar och personal NTF Skåne 25 Sammanfattning Det totala antalet föräldrar som besvarat enkäten var 945, 8% mammor och 2% pappor. Bland barnen
Läs merAllt fler svenskar läser e-böcker. Även i ett globalt perspektiv befinner sig e-boken
E-BOKEN I SKUGGAN AV DEN TRYCKTA ANNIKA BERGSTRÖM OCH LARS HÖGLUND Allt fler svenskar läser e-böcker. Även i ett globalt perspektiv befinner sig e-boken på en växande marknad (Wischenbart, 2014). I mindre
Läs merDen äldre, digitala resenären
Den äldre, digitala resenären Resebranschen är en av de mest växande branscherna i världen. Digitaliseringen har dock gjort att branschen förändrats mycket under de senaste åren. Många resenärer agerar
Läs mer(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet)
INSTRUKTIONER FÖR REFERENSHANTERING (Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) 2012-01-10 Katarina Ayton När du skriver en examination,
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs mer