Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de
|
|
- Johanna Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova drag kan användas till. Användarna är en växande skara. Vi har hämtat oss från den s.k. IT-kraschen och medan vi gjort det har utvecklingen av innehållet på nätet hittat nya nischer, nya former och bättre användbarhet. Många har varit med online ganska länge och upplevt den här utvecklingen. De har etablerat vanor inom olika områden på nätet och har införlivat internet som något självklart i vardagen. Precis som med andra vanor tar etableringen tid och det är kanske först nu som vi börjar skönja vad internet faktiskt är och vilken roll det har kommit att få i människors vardag (jfr Frykman och Löfgren, 1996, om vanors etablering). I många år har vi hört talas om bredband och sett uppgrävda diken längs vägkanterna. Nu börjar bandbredden få mer konkret betydelse så till vida att allt fl er börjar förstå vad det är och vad det betyder för t.ex. internetanvändningen. Visserligen råder det fortfarande oklarhet vad som egentligen är bredband en överföringshastighet på minst 2 mbit/sekund är ett vanligt kriterium (Svenska Datatermgruppen, men oavsett var man sätter gränsen är den allmänna, folkliga tolkningen av bredband en snabb uppkoppling mot internet till en fast kostnad. En ökad bredbandsspridning kommer sannolikt att få konsekvenser för både den generella användningen av internet och inriktningen på användningen. I det här kapitlet fokuseras på utvecklingen för internettillgång och användning sedan mitten av 1990-talet, dels i generella termer, dels i olika befolkningsgrupper. Särskild uppmärksamhet läggs vid etableringstid och uppkopplingstyp. Hur ser användningen ut beroende på hur lång tid man har varit användare? Skiljer sig internetanvändningen mellan personer som har fast uppkoppling och de som går ut på nätet via telefonmodem? Fortsatt tillväxt för internetteknologin Tillgången till internet i svenska hushåll fortsätter öka, även om ökningstaken i början av 2000-talet var något mindre än några år tidigare. Två tredjedelar hade tillgång till internet i hemmet hösten 2003 och lägger man därtill tillgång via skolor och arbetsplatser blir andelen internetanvändare omkring 75 procent (jfr Sören Holmbergs och Lennart Weibulls inledningskapitel i föreliggande volym). 319
2 Annika Bergström Spridningen av de nyare teknologierna följer välbekanta utvecklingsmönster och det är framför allt unga och högutbildade personer som fi nns med i början av varje ny våg (Rogers 1995). Men även för internetteknologin, som nu funnits tillgänglig för allmänheten i närmare ett decennium, är skillnaderna beroende på framför allt ålder och utbildning fortfarande stora. Även om ökningstakten är störst bland pensionärer är dessa långt efter yngre och medelålders. Den totala tillgången till internet är i princip dubbelt så utbredd bland högutbildade som bland lågutbildade. Det är drygt tre gånger så många högutbildade som har internet på skolor och arbetsplatser jämfört med lågutbildade något som hänger samman med både utbildnings- och yrkesinriktning i olika grupper, och i förlängningen av detta tillgången till datorer och internet på arbetsplatsen. Tabell 1 Tillgång till internet och typ av uppkoppling i olika grupper, hösten 2003 (procent av befolkningen respektive av dem som har tillgång till internet i hemmet) Alla Kön Ålder Utbildning Kv M Låg ML MH Hög Internet i hemmet på arb.pl/skola på annan plats Antal svar Typ av anslutning bland dem som har tillgång till internet i hemmet: - rörlig teletaxa fast månadskostnad Antal svar Kommentar: Utbildningsnivån är grupperad i fyra nivåer där låg utbildning motsvarar högst grundskola eller motsvarande obligatorisk skola, medellåg utbildning ML motsvarar gymnasium, folkhögskola eller liknande, medelhög utbildning MH motsvarar eftergymnasial utbildning eller studier vid högskola/universitet och hög utbildning motsvarar examen från högskola/universitet eller forskarutbildning. Det är möjligt att ha tillgång till nätet via en uppkoppling med fast avgift eller via rörlig kostnad motsvarande taxan för telefoni. Åldersskillnaderna ifråga om internettillgång återfinns också när det gäller uppkopplingstyp, även om de här är något mindre. Detta innebär att pensionärerna dels i stor utsträckning befinner sig i en internetlös tillvaro, dels att de pensionärer som har internet i stor utsträckning har en mindre effektiv uppkopplingstyp. Däremot är fast internetuppkoppling i stort sett lika utbredd oberoende av utbildningsnivå. Uppkopplingstypen utgör inte 320
3 Internetanvändningens fas II alltid ett medvetet val som beror av olika bakgrundsfaktorer, utan är många gånger beroende av var man bor. Med ökande möjligheter till fast anslutning och olika varianter av bredband via telefonnätet, blir det i högre grad ett personligt beslut och vi bör inledningsvis förvänta oss ökade skillnader mellan olika grupper beroende på benägenheten att tillägna sig nya innovationer som beskrevs ovan. Generell internetanvändning Vanan att använda internet i generella termer följer liknande mönster som tillgången. Omkring två tredjedelar av svenskarna använder nätet minst någon gång varje vecka det som här utgör kriteriet för regelbunden användning. Här har skett en konstant ökning över tid och mellan 2002 och 2003 är ökningen större än vad den varit de senaste åren (figur 1). Allt fler använder internet oftare än så var det närmare hälften 48 procent som hade för vana att använda nätet fl era gånger i veckan, vilket kan jämföras med 22 procent Figur 1 Andelen internetanvändare minst någon gång varje vecka, i hela befolkningen och i några olika grupper, (procent) Procent år Högre tjänstemän Alla Arbetare år Användningen av internet är mycket olika utbredd i framför allt olika ålders- och sociala grupper. Bland ungdomar och i högre tjänstemannafamiljer är nästan alla internetanvändare medan arbetarfamiljer fortfarande ligger en bit efter genomsnittet och pensionärer endast i liten utsträckning använder internet. I mitten av
4 Annika Bergström talet och några år framåt ökade klassgapet med avseende på internetanvändning. Mellan 1999 och 2000 minskade emellertid klyftan något och har sedan dess varit stabil. Åldersgapet är däremot stadigt ökande sedan 1995 främst beroende på den låga tillväxten bland äldre. Som nämndes inledningsvis finns det anledning att tro att den generella användningen ser olika ut beroende på vilken uppkopplingstyp man har: via bredband vilket ofta innebär en snabbare överföring och en fast avgift, eller via telefonmodem vilket som regel är långsammare och som innebär att man betalar telefontaxa för den tid man är uppkopplad. Regelbunden internetanvändning visar sig som väntat vara något mer utbredd bland personer i hushåll med fast uppkoppling än i modemhushåll. Skillnaderna är emellertid inte så stora, vilket torde hänga samman med den utbredda arbetsplatsanvändningen. Hemanvändningen är i stort sett lika utbredd oberoende av vilken typ av anslutningstyp man har, däremot är användningstiden något längre bland personer med fast internetuppkoppling (Findahl, 2004; Internetbarometern 2002). Det finns också anledning att tro att den tid man varit internetanvändare har betydelse för hur vanan att använda nätet ser ut. Internetvanan, likt andra vanor, etableras i en process över tid. Bland personer som använt nätet i mer än fem år är fyra av fem mycket frekventa användare. Den andelen blir lägre ju kortare tid man varit med online och bland personer som anslutit de senaste två åren är andelen frekventa användare en dryg fjärdedel lika stor som andelen veckoanvändare. Mer sporadisk användning är betydligt mer utbredd bland senare tillkomna användare medan en ytterst liten del av dem som varit med längst bara går ut på nätet lite då och då (tabell 2). Tabell 2 Frekvens i internetanvändningen beroende på hur länge man har varit användare, hösten 2003 (procent av befolkningen) Tid man varit internetanvändare: Använder internet 0-2 år 3-5 år Mer än 5 år Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan Antal svar Användningstiden ser olika ut i olika befolkningsgrupper. De största skillnaderna finns beroende på ålder och social klass de faktorer som också har störst inverkan på tillgång och användning. Bland internetanvändande ungdomar under 30 år är 322
5 Internetanvändningens fas II det närmare hälften som varit med på internet i fem år eller mer, bland pensionärer är det en fjärdedel. I arbetarfamiljer är det ungefär en tredjedel som har varit internetanvändare i minst fem år, bland högre tjänstemän är motsvarande andel drygt 50 procent. Män är oftare än kvinnor med i starten för nya innovationer (Rogers, 1995). Så är det också för internetanvändning där 45 procent av männen uppger att de varit användare i fem år eller mer, medan samma andel för kvinnorna är 35 procent. Skillnaderna i användningstid beroende på kön är inte lika stora som ålders- och sociala skillnader, men resultaten visar ändå att en större andel män än kvinnor var med tidigt på internet något som kan komma att ha betydelse för inriktningen på användningen. Om man, avslutningsvis, tittar på kombinationen av uppkopplingstyp och hur lång tid man varit användare finner man förhållandevis små skillnader. Sambandet mellan användningstid och uppkoppling är lägre än för användningstid och demografiska bakgrundsfaktorer, vilket har samma förklaring som diskuterades kring tillgången ovan. Bredband har hittills inte nödvändigtvis utgjort ett val, utan många gånger varit något som följt med bostaden och, åtminstone fram till dagsläget, haft mindre betydelse för att man har blivit internetanvändare. Användningsinriktning Utvecklingen av innehållet på nätet, av mottagningsmöjligheter och olika användarsystem gör att möjligheterna till användning är stora och breda. Nätet utgör allt från personlig kommunikation mellan två människor till massanvändning av enskilda sajter, från enkla frågor till stora databassökningar samtidigt som internet också utgör en stor serviceplattform inom många olika områden. Användningen visar sig också vara väldigt bred och innehåller en rad olika inriktningar för de flesta internetanvändarna. När människor ombeds beskriva sina syften med internetanvändningen visar sig informationssökning i generell mening vara den mest utbredda användningsinriktningen. E-post är också ett utbrett syfte (figur 2). Dessa användningsinriktningar har ökat markant samtidigt som andelen internetanvändare har vuxit, och liknande utvecklingsmönster syns också i andra undersökningar. 1 Andelen svenskar som uppger att nöje är ett av huvudsyftena med internetanvändningen har varit i stort sett densamma över tid. Relativt oförändrade användningssyften är också chat och datorteknik. Dessa inriktningar är i hög grad ungdomsinriktningar, och nöje och chat har en något större publik bland lågutbildade än bland högutbildade. Även musikinriktad internetanvändning har en ung publik, och denna har vuxit för varje år. Några typer av huvudsyften som ökat över tid är de tjänsteinriktade. Banktjänster, inköp och beställningar och myndighetskontakter av olika slag är användnings- 323
6 Annika Bergström Figur 2 Syften med den privata Internetanvändningen i olika grupper, (procent av befolkningen) Informationssökning E-post Bankärenden Nyheter Nöje Inköp Myndighetsinformation/ blanketter Musik Datorteknik Chat Annat Kommentar: I tidigare SOM-artiklar om internetutveckling har fi guren baserat sig på personer som använt internet minst någon gång varje vecka. I årets fi gur har vi istället gått över till befolkningen som underlag för kurvorna. inriktningar som attraherar allt fler.efter problem med e-handel för några år sedan har nu både producenter och konsumenter mognat samtidigt som användbarheten ökat och betalningssystemen för näthandel utvecklats. Det är inte sällan ekonomiskt fördelaktigt för konsumenten att sköta sina förehavanden och beställa t.ex. resor via nätet. För många upplevs det också smidigt att hämta information och blanketter, sköta beställningar och betala räkningar via internet. Den sammantagna utvecklingen på dessa fronter bidrar sannolikt till att göra nätet mer attraktivt för ärenden och handel. Den här typen av användningssyften är mest utbredda bland män, bland medelålders och bland högutbildade. Nyheter är ett användningssyfte som, sett i det här perspektivet, har en något oväntad utveckling. I 2001 års mätning ökade det, sannolikt till följd av terrorattackerna i USA som ägde rum några veckor före undersökningens genomförande och som drog många till nyhetssajterna. I 2002 års mätning minskade nyheternas betydelse något i förhållande till andra användningssyften, för att sedan öka året därpå igen. Publikens syn på nyheter som användningssyfte verkar i högsta grad vara beroende av händelser i verkligheten. Några veckor före undersökningen 2003 mördades Anna Lindh och i samband med detta vände sig många till nätnyheter för att hålla sig uppdaterade. Under samma tidsperiod 2002 hade vi ett mer normalt 324
7 Internetanvändningens fas II nyhetsflöde, vilket torde få effekten att internetanvändarna inte upplever nyheter vara ett av huvudsyftena med internetanvändningen (Bergström 2004). Utvecklingen för de olika användningsyftena säger också något om vad det är som lockar människor till att bli internetanvändare. Vissa användningsområden, de som ökar samtidigt som användarskaran växer, kan antas utgöra dragkrafter till internetanvändning i allmänhet. Informationssökning, e-post och bankärenden är sådana områden. Ytterligare några områden utgör dragkrafter, men i mindre utsträckning. Musik kan antas vara ett sådant område, inköp och beställningar ett annat och nyheter tycks under vissa betingelser utgöra en dragkraft vid exceptionella händelser medan området under mer normala betingelser är underordnat generell användning. Nöje är ett användningsområde som inte i första hand lockar människor att bli internetanvändare, men som när man väl är online, drar till sig publik. Den utveckling av användningsområden på internet som redan för några år sedan började urskiljas fortsätter. Vi använder nätet i första hand för vardagseffektivisering. Allt fler användare vänder sig till nätet för att uträtta olika typer av ärenden och för att använda e-post. Användningen har blivit mer kommunikationsinriktad men med medieanvändning som mervärde. Inriktningen på internetanvändning skiljer sig en del beroende på vilken uppkopplingstyp man har. Användare med fast uppkoppling har för det första fl er syften i genomsnitt med internetanvändningen än modemanvändare. Alla typer av användningsinriktningar är vidare mest utbredda bland användare med fast uppkoppling på nätet, men som visas i figur tre ser mönstren lite olika ut för olika syften. För bankärenden finns i det närmaste inga skillnader beroende på uppkopplingstyp internetanvändare går till internetbanken oberoende av om de har modem eller bredband. Informationssökning, myndighetsärenden och -information och datorteknik är användningsområden som är förhållandevis lite beroende av uppkopplingstypen alla tre syftena är förvisso mer utbredda bland bredbandsinnehavare men skillnaderna är ganska små. Däremot är musikanvändning, nyheter, inköp och beställningar, e-post och nöjesanvändning betydligt vanligare bland personer med bredband än bland dem som använder nätet via rörlig telefontaxa. Resultaten visar att en del av den mer vardagspraktiska användningen är mindre beroende av uppkopplingstyp medan mer nöjesinriktad användning och kommunikation i högre grad utförs bland användare med snabb förbindelse till fast pris. Man kan också resonera i termer av sådant som man måste göra t.ex. betala räkningar och kanske ha myndighetskontakter i förhållande till sådant som man kan göra om man vill, men som man också kan avstå ifrån. Användningsinriktningen skiljer sig också beroende av hur länge man varit internetanvändare. Samtliga användningssyften är mer utbredda bland personer som varit med en längre tid, men även här ser det lite olika ut för olika syften. Störst 325
8 Annika Bergström Figur 3 Huvudsakliga syften med internetanvändning beroende på uppkopplingstyp (procent av befolkningen) Myndighetsärenden Nöje Datorteknik Bankärenden Chat Musik Nyheter Inköp Informationssökning E-post Alla användare Uppkoppling mot rörlig taxa Fast uppkoppling Kommentar: Diagrammet visar förhållandet mellan samtliga användare, som getts värde 0, och användare med rörlig respektive fast uppkoppling. Skillnaden utgörs av procentandelar för varje användningsområde gentemot nämnda 0-punkt. skillnad finns även i det här avseendet för bankärenden och myndighetsärenden sådant man eventuellt måste göra. Även inköp är i betydligt högre grad ett syfte bland personer som använt internet i fem år eller mer än bland mer nytillkomna användare, och även om inte skillnaderna för e-post, nyheter och informationssökning är lika stora är syftena betydligt vanligare bland de vana användarna, medan skillnaderna beroende på användningstid är mindre för musik, chat och nöje. Den samlade internetanvändningen både det faktum att man använder nätet överhuvudtaget och användningsinriktningen är således i hög grad påverkad av vilken uppkopplingstyp man har och hur länge man varit med. Det handlar, för användaren, sannolikt om några olika saker: med fast uppkoppling har man snabbare anslutning och därmed kortare svarstider, man har möjlighet att föra över 326
9 Internetanvändningens fas II större datamängder och man vet på förhand vad internetanvändningen kostar. De som har varit internetanvändare en längre tid har hunnit etablera vanor som innebär mer av allt, och i första hand av det mer serviceinriktade innehållet. Internetanvändningens andra andning? Det finns fortfarande utrymme för tillväxt av internetteknologin i svenska hushåll och det senaste året har spridningstakten ökat något igen, sannolikt till följd av ett utvecklat utbud och av ökade möjligheter till snabbare uppkoppling med fasta priser. Skillnaderna i tillgång och generell användning är fortfarande stora, framför allt med avseende på ålder, familjetillhörighet och utbildningsnivå. Men vi ser också andra typer av skillnader som blir allt mer framträdande. Dels den mellan de som varit med länge och de som blivit användare på senare tid, dels mellan de som har fast uppkoppling mot nätet och de som har modem. I det första fallet handlar det om att etablera vanor och att detta är en process som pågår över tid, i samverkan med utvecklingen av teknologi och utbud. När det t.ex. finns bra tjänster att tillgå på ett smidigt och inte allt för kostsamt sätt ökar sannolikt motiven för användarna att utnyttja nätet istället för andra kanaler. Processen med att etablera vanor pågår i sin egen takt och kan sannolikt endast i mycket liten utsträckning påskyndas av yttre faktorer. I det andra fallet, uppkopplingstypen, pågår ständigt en offentlig debatt om bredbandsutbyggnad och vikten av denna. Som användningen ser ut idag, med den teknik vi har i våra datorer och den ännu så länge lilla konvergens som publikmässigt äger rum mellan digitala kommunikationstekniker, har bredband stor betydelse för internetanvändningen. Men det är i hög grad servicesektorn som påverkas av den här tillgången. Nyheter och inköp och beställningar är t.ex. betydligt mer utbredda bland bredbandsinnehavare, vilket föranleder funderingar kring vem som ska betala utbyggnaden det offentliga Sverige eller de som egentligen har att tjäna pengar på att fler får tillgång. Efter några års stabilitet på publiksidan kan vi den närmaste tiden förvänta oss ytterligare utveckling av internetanvändning och inriktningen på denna. Med bättre och billigare tillgång framför allt i hemmen växer den potentiella användarandelen samtidigt som internet kan erbjuda mer exklusiva tjänster inom en rad områden som vi traditionellt utnyttjat på annat sätt. Tillgången ökar på olika sätt och med den förändras också användningen. 327
10 Annika Bergström Noter 1 Jfr Internetbarometern 2002 (2003); SCB (2003); Svenskarna och Internet 2002 (2003). Referenser Bergström, Annika (2004) nyhetsvanor.nu. Göteborg: Insitutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universtitet. Findahl, Olle (2004) Internet i världen översiktsrapport. Gävle: World Internet Institute. Frykman, Jonas och Löfgren, Orvar (1996). Force of Habit. Exploring Averyday Culture. Lund: University Press. Internetbarometern 2002 (2003). Göteborg, Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Rogers, Everett M. (1995). Diffusions of Innovations. New York, Free Press. SCB (2003). Privatpersoners användning av datorer och Internet Stockholm, Statistiska Centralbyrån. Svenska Datatermgruppen, Svenskarna och Internet 2002 (2003). Gävle: World Internet Institute. 328
Radio kanaler, plattformar och förtroende
Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och
Läs merKOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN
KOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN Resultat från :s kommunikationsundersökningar KOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN Resultat från :s kommunikationsundersökningar 3 Förord Enligt regleringsbrevet
Läs merNyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och
Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors
Läs merVi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som
Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merMedborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker
Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser
Läs merBredband viktigt för internetanvändningen
Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs mernyheter, bloggar och offentliga sajter.
Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.
Läs merVar det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och
Internetval 006 för de redan frälsta Internetval 006 för de redan frälsta Annika Bergström Var det 006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och icke-användare skulle minska? Var det
Läs merVad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens
TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med
Läs merSVENSKARNA OCH INTERNET 2003
SVENSKARNA OCH INTERNET 23 WORLD INTERNET INSTITUTE Olle Findahl Svenskarna och Internet 23 Av Olle Findahl Publicering: Augusti 24 Ansvarig utgivare: Christoffer Nilsson ISSN: 1652-3172 ISBN: 91-85291-3-X
Läs merMobilanvändarundersökning
Mobilanvändarundersökning 2015 9 av 10 svenskar har en smart mobiltelefon men bara var tredje tycker mobilsajter är enkla att använda Från 2013 till 2015 har smarta mobiltelefoner fått sitt definitiva
Läs merKommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna?
FORSKNINGSRAPPORT Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? Maria Ek Styvén Åsa Wallström Anne Engström Esmail Salehi-Sangari Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merFÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER
Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.
Läs merSamtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället,
Nya medietekniker NYA MEDIETEKNIKER ANNIKA BERGSTRÖM Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället, och diskussioner i termer av nätet som något nytt har avklingat,
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs mer1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning
Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.11.2002 KOM(2002) 655 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET eeurope 2005: benchmarkingindikatorer MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
Läs merIT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN
2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merAvtalens längd 5:15, a - max 24 mån för konsumenter och andra som begär det, krav på att erbjuda 12-månadersabonnemang.
3 snabba punkter Jag förutsätter att ni redan gjort de ändringar som behövs för att följa dem, men vill informera kort. Utökad nummerspärr, 5:7 a - även premium-sms. Alltså ska abonnenten kunna välja en
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merSammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merTNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016
1 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 3 VÄLKOMMEN TILL COM HEM-KOLLEN Över 40 procent av de svenska hushållen är idag anslutna till vårt nät, vilket gör att Com Hem i allra högsta grad bidrar till digitaliseringen
Läs merMed publiken i blickfånget
Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merMYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag
MYNDIGHETSRANKING 2013 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Vilka myndigheter
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merYttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merFRAMTIDENS KONSUMENT BILAGA 5. Bilaga 5. Framtidens konsument - 87 -
Bilaga 5. Framtidens konsument - 87 - MORGONDAGENS KONSUMENT Konsumenten har idag mycket stor makt i distributionskedjan. Tillgången till persondatorer och Internet gör det möjligt för konsumenten att
Läs merArbetsmarknadens lönestruktur
Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer
Läs merWorking Paper Series
Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs mer1 Sammanfattning och slutsatser
1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det
Läs merGunnesboskolan, miljövänlig? Energi och Miljö tema VT-10
Gunnesboskolan, miljövänlig? Energi och Miljö tema VT-10 Fredrik Ossiannilsson & Jakob Eriksson Klass 9a Inlämnat 21 maj 2010 Handledare Olle Nyhlén Johansson Innehållsförteckning Inledning... sida 2 Bakgrund...
Läs merKommentarer om nätverket Schyst Resandes rapport "Utsugning av vissa - guldkant för andra"
Kommentarer om nätverket Schyst Resandes rapport "Utsugning av vissa - guldkant för andra" - Ett allvarligt problem med studien och dess rapport är den genomgående begreppsförvirringen och bristen av definitioner.
Läs mer7. Socialt kapital i norra Sverige
7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Läs merUng i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merInnehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Läs merAvtalat broschyrinnehåll
Avtalat broschyrinnehåll Openbit - Ditt Öppna Stadsnät Varför Fiber? Att redan idag ansluta sig till det öppna stadsnätet innebär många fördelar. Redan idag distribueras en uppsjö av tjänster via nätet,
Läs merE-handelstrender i Norden 2015. Så handlar vi på nätet
E-handelstrender i Norden 2015 Så handlar vi på nätet 1 3 Anna Borg Enkelhet är enkelt - eller? 4 Rapporten i korthet 5 Fakta Sverige, Danmark, Finland & Norge 6-8 Stark näthandel i Norden 9-12 Mobila
Läs merFolkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen
Läs merKK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan
GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal
Läs merAllt fler svenskar läser e-böcker. Även i ett globalt perspektiv befinner sig e-boken
E-BOKEN I SKUGGAN AV DEN TRYCKTA ANNIKA BERGSTRÖM OCH LARS HÖGLUND Allt fler svenskar läser e-böcker. Även i ett globalt perspektiv befinner sig e-boken på en växande marknad (Wischenbart, 2014). I mindre
Läs merAndelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå
Läs mer16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Läs merBORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merPapers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London
1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade
Läs merStatistikInfo. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2012:5.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 212:5 Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 21-39, www.vasteras.se
Läs merVår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad
Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad Svenska stadsnät - Fibernät Svenska Stadsnät erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert och öppet nät. Vi växer
Läs merLÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN
LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN BAZAREN 2014 UTVÄRDERING BLAND BESÖKARE PÅ BAZAREN 2014 RAPPORT P1324 VINTERN 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp...
Läs merNu äntligen. Och det är vår stora förhoppning att det slår rot och gror i så många små fötter och hjärtan som möjligt!
Nu äntligen Nu kör vi! Efter något år av testgrupper på olika håll, har vi namn, innehåll och utbildning klart för vårt unika barnkoncept Happÿfeet, yoga & afro för 4 olika ålderskategorier. Där barn får
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet 2008
mling avs Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008 Statistiska centralbyrån 2008 Use of computers and the Internet by private persons
Läs merTrogna bankkunder med bunden ränta
Trogna bankkunder med bunden ränta - bolånemarknadens förlorare SBAB:s uppdrag från ägaren, staten, är att bidra till konkurrens och mångfald på bolånemarknaden. Bolånerapporten belyser trender på bolånemarknaden
Läs merPerspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?
Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också
Läs mernita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl
WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.
Läs mer2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna
2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs mer?! Myter och fakta 2010
! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som
Läs merZA4729. Flash Eurobarometer 199 (Audio Visual Policy) Country Specific Questionnaire Sweden
ZA4729 Flash Eurobarometer 199 (Audio Visual Policy) Country Specific Questionnaire Sweden FL-199 Audio Visual Policy D2. Hur gammal är du? [_][_] år [00] [AVBÖJANDE/INGET SVAR] [END INTERVIEW] D1. Kön
Läs merFramtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna?
Datum: 212-2-16 DISKUSSIONSMATERIAL Namn: Patrik Sandgren Patrik.sandgren@pts.se Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Sammanfattning: 16 av 22 län och regioner prioriterar
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merINLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4
INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merÄldres deltagande på arbetsmarknaden
Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden
Läs merAtt leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre
Web.0 om deltagande online Web.0 om deltagande online Annika Bergström Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre fjärdedelar av den vuxna svenska befolkningen har
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs mergrupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.
Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige. Kartläggningen har utförts på uppdrag av regeringen och de
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merLärare i grundskolan
Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas
Läs merRegler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014
Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor
Läs merInledning. By keeron Published: 2007-10-20 19:13
Inledning Published: 2007-10-20 19:13 Förutsättningarna för tillväxt på Säffles landsbygd är goda. Här finns entreprenörsanda, kreativitet och kompetens. Här finns också en god livsmiljö. För att ta tillvara
Läs merAnnika Bergström. Fortsatt ökad användning
Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil
Läs merCase: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03
1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.
Läs merEnsamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016
Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den Eskil Wadensjö Stockholms universitet Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet Undersökningen 1. Att konstruera ett mer omfattande datamaterial
Läs merOlle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm
En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171
Läs merSTARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA
STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Varsågod! Spännande att ni vill starta lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga. Här får ni de handlingar ni behöver. Läs först igenom
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs merTierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice
Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice 2008-12-16 Sammanfattning I den första Tierpspanelen fick medborgarna svara på frågor kring Medborgarservice som funnits sedan januari 2007. Totalt har 54 personer
Läs merATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION
ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010
Läs merManpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Vabb och Vobb
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Vabb och Vobb Manpower Work Life Rapport 2014 VABB OCH VOBB Att vabba eller inte, det är frågan. Och om frågan varit snårig tidigare så är den
Läs merFör en stor del av Sveriges befolkning
Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men
Läs merTillträde till utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare
Tillträde till utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare Om ni har några frågor som rör enkäten, kontakta Linnea Gullholmer, e post: linnea.gullholmer@regeringskansliet.se. Ange namn och kontaktuppgifter
Läs merEr beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum
Svarsskrivelse Sida 1 (7) Rättsavdelningen Datum 2016-01-22 ÅM 2015/8347 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AJ./. riksåklagaren
Läs merKvinnor är våra favoriter
Kvinnor är våra favoriter För oss på Bonnier Tidskrifter är skönhet ett av de viktigaste segmenten både innehållsmässigt i våra varumärken och gentemot våra annonsörer, läsare och besökare. Med våra varumärken
Läs merSTATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014
STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre
Läs merTSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb
TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda
Läs merScenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]
Scenkonst i Västsverige 2014 Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Innehållsförteckning Information om den västsvenska SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell 2a Tabell
Läs mer3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen
1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:
Läs mer