Skiftande mediepreferenser för annonser

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skiftande mediepreferenser för annonser"

Transkript

1 Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering. Dess ställning på annonsmarknaden är visserligen fortfarande stark, men i och med introduktionen av kommersiell radio och tv och internet, möter vi numera annonser och reklam i allt fler kanaler (Grusell 2008, 2005; jmf. Gustafsson 2005). Skiftet har sin bakgrund i mediesystemets fragmentarisering. De förändrade kommersiella villkoren innebar framförallt förutsättningar för etermediernas tillväxt, vars utbud under de senaste 20 åren ökat dramatiskt. Samtidigt har också nya kommunikationsplattformar tillkommit och expanderat. Internet, som i början av 1990-talet var relativt okänt för allmänheten, är nu ett etablerat medium hos en majoritet av befolkningen (Hadenius, Weibull & Wadbring 2008). Sammantaget har utvecklingen inneburit både fler kanaler och ett ökat utbud av annonsbärande medier. Konkurrensen mellan medierna om publikens uppmärksamhet har därför hårdnat betydligt. En konsekvens av mediesystemets förändring är en skarpare innehållsprofilering hos medierna. Utbudet har i de olika medierna anpassats för att möta publikens varierande behov. Publiken prioriterar de kanaler och det innehåll som bäst uppfyller deras behov (ibid.). När det gäller annonser som innehåll vet vi från tidigare forskning att dagstidningar utgör en viktig kanal för människor. Annonserna tillskrivs ett läsvärde, framförallt annonser med lokal anknytning (Strid 2005). Men i ett större perspektiv kan annonser även tillskrivas dolda funktioner. Genom att människor utifrån individuella intressen läser in olika former av nyhetsvärden i reklam, skapas en form av mervärde. Annonsläsningen fungerar som en form av omvärldsanalys, där informationen i annonserna inte bara ger en uppfattning om vad planerade inköp kostar. Det ges också en uppfattning och ett kunskapsunderlag om aktuellt marknadsvärde, något som till exempel kan relateras till hur mycket grannar och bekanta har investerat i olika tillhörigheter (Grusell 2008). SOM-institutets årliga undersökning har vid flera tillfällen ställt frågor om allmänhetens förhållande till reklam och annonser (Grusell 2008, 2007, 2006, 2005; Elfving 2005; Sternvik 2003a; Sternvik 2003b; Wadbring 2003; Jarlbro & Sonesson 1989). 1 I detta kapitel är syftet att beskriva vilka kanaler allmänheten använder för att ta del av annonser, liksom studera eventuella förändringar under en period av mediesystemets omställning. Kapitlets utgångspunkt är frågan Om du är intresserad av annonser inom följande områden, var någonstans brukar du i så fall söka efter dem?, som har ställts åren 2001, 2003 och

2 Björn Danielsson och Marie Grusell Dominans för internet lokal styrka hos dagstidningar Hur ser då svenskarnas sökande efter annonser i olika medier ut 2008? I tabell 1 kan vi först och främst se att internet och dagstidningar är de vanligaste kanalerna där allmänheten söker annonser. Dessa kanaler är dominerande i de flesta kategorier, med undantag för annonser för hemelektronik och lokala affärer där direktreklam får höga värden. Det bör dock påpekas att man genom frågans formulering i första hand kommer åt vägledande medier, det vill säga medier där man till vardags ofta söker information. Att till exempel magasin i sammanhanget får låga värden är därför inte så konstigt förväntningar och relationen till denna typ av medier är annorlunda än till mer vägledande medier. Det var i frågan även möjligt att kryssa för flera alternativ. Tabell 1 Sökandet efter annonser i olika mediekanaler 2008 (procent) Andra Ej intresserad Dags- tidningar/ Direkt- Annan av sådana tidningar magasin reklam Internet plats annonser Bostäder Bilar, mc, båt Hemelektronik Lediga platser Nöje och evenemang Resor Lokala affärer/ Butiker Privatannonser Antal = 1661 (tre procent svarade inte på frågan) Kommentar: Frågan som ligger till grund för tabellen är Om du är intresserad av annonser inom följande områden, var någonstans brukar du i så fall söka efter dem? Källa: Den nationella SOM-undersökningen Vidare kan vi i tabellen utläsa att internet är den kanal som får högst värden i flest annonskategorier. I fem av åtta kategorier ligger internet i topp. Mer än hälften av Sveriges befolkning använder internet för att söka annonser om resor och bostäder. Vi kan också notera att närmare hälften av befolkningen använder samma kanal för att söka annonser om bilar, motorcyklar och båtar, hemelektronik, lediga platser, nöje och evenemang samt privatannonser. Bilden måste dock nyanseras. Trots att internet uppvisar en stark ställning, finns det tydliga mönster som visar styrkor även hos andra kanaler. Allra tydligast blir det om blicken riktas mot annonskategorier av lokal karaktär. Annonser för nöje och evenemang är den kategori som utmärker sig mest, där närmare två tredjedelar av 422

3 Skiftande mediepreferenser för annonser allmänheten vänder sig till dagstidningar. Ett liknande övertag finns för annonser för lokala affärer/butiker, där dagstidningar tätt följt av direktreklam dominerar. Men det lokala perspektivet kan även appliceras på annonser för bostäder, lediga platser samt privatannonser. Och i samtliga av dessa kategorier är skillnaderna mellan dagstidningar och internet förhållandevis små. Men tabellen speglar inte bara allmänhetens preferenser för var man söker annonser. Alla människor är inte lika intresserade av alla typer av annonser. Som vi ser i kolumnen längst till höger finns det således stora skillnader i intresse för de olika annonskategorierna. Minst intresse finns för platsannonser, tätt följt av annonser för bilar, motorcyklar och båtar. Störst är intresset för annonser om nöje och evenemang, resor samt lokala affärer/butiker. En förklaring till dessa skillnader är naturligtvis hur relevanta annonskategorierna är för individen, där toppnoteringen för platsannonser kan användas som exempel. De allra flesta har redan ett arbete och knappt hälften av dessa söker inte aktivt nytt arbete, åtminstone inte genom platsannonser. Det är dock inte bara skillnaderna i intresse mellan annonskategorierna som är intressanta. Vänder man på resonemanget kan det också påstås att det är anmärkningsvärt få som uppger sig ointresserade av annonser. Till exempel är det endast en femtedel som säger sig vara ointresserade av bostadsannonser, samtidigt som det är orimligt att tänka sig att en övervägande majoritet av befolkningen planerar att i det närmaste byta bostad. Detta kan ses i ljuset av annonsers dolda funktioner som diskuterades inledningsvis. Människor använder annonser delvis för att skapa sig en uppfattning av omvärlden, trots att de inte planerar några inköp (jmf. Grusell 2008). Kanal- och annonspreferenser kön, ålder och utbildning Som vi sett är internet och dagstidningar de vanligaste kanalerna där allmänheten söker annonser. Vi har noterat skillnader och utmärkande drag för båda typer av kanaler. Men vad blir resultaten om vi bryter ner analysen på olika grupper i befolkningen? I tabell 2 redovisas preferenserna för internet och dagspress inom respektive annonskategori fördelat på kön, ålder och utbildning. För annonser i dagstidningar kan vi notera två övergripande mönster. Det första vi kan se är att kvinnor, i flertalet annonskategorier, i högre utsträckning än män angett denna kanal som preferens. Skillnaderna är visserligen inte dramatiska, men undantaget annonser för bilar, motorcyklar och båtar samt hemelektronik är kvinnorna trots allt överrepresenterade. Det andra övergripande mönstret gäller ålder och här visar tabellen en överrepresentation av äldre personer. Jämför vi de två yngre åldersgrupperna med de två äldre ser vi en tydlig skillnad, annonser i dagstidningar söks i första hand av de äldre. Ett väntat undantag är platsannonser, där endast 17 procent av pensionärerna söker sig till dagstidningar ett resultat som kan kopplas till att denna ålderskategori generellt inte är aktiv på arbetsmarknaden. När det gäller utbildningsnivå är det svårare att se generella mönster i förhållande till dagstidningen som kanal. Däremot finns det flera tendenser bland an- 423

4 Björn Danielsson och Marie Grusell nonskategorierna som är värda att belysa. Preferensen för annonser i dagstidningar för bilar, motorcyklar och båtar är högre bland de med lägre utbildning och motsvarande tendens återfinns även för privatannonser. Det omvända förhållandet gäller för platsannonser samt annonser för nöje och evenemang, där representationen av de med högre utbildning är större. Tabell 2 Sökandet efter annonser i dagstidningar och på internet 2008 kön, ålder och utbildning (procent) KÖN ÅLDER UTBILDNING Kvinna Man Låg Medel M-hög Hög TOTALT Dagstidningar Bostäder Bilar, mc, båt Hemelektronik Lediga platser Nöje och evenemang Resor Lokala affärer/ butiker Privatannonser Internet Bostäder Bilar, mc, båt Hemelektronik Lediga platser Nöje och evenemang Resor Lokala affärer/ butiker Privatannonser Ej svar Antal personer Kommentar: Frågan till grund för tabellen är: Om du är intresserad av annonser inom följande områden, var någonstans brukar du i så fall söka efter dem? Källa: Den nationella SOM-undersökningen

5 Skiftande mediepreferenser för annonser Betraktar vi därefter den nedre delen av tabellen, som berör internet, kan vi inledningsvis se att skillnader mellan könen är små. Två annonskategorier skiljer dock ut sig, på samma sätt som för dagstidningar: annonser för bilar, motorcyklar och båtar samt hemelektronik, där män är överrepresenterade. Närmare hälften av alla män söker dessa annonser på internet, men endast en tredjedel av kvinnorna. Däremot kan vi notera, i jämförelse med dagstidningar, ett omvänt förhållande beträffande ålder. Föga oväntat är istället de två yngre åldersgrupperna överrepresenterade, med i sammanhanget stora skillnader gentemot de äldre. Till exempel söker 71 procent av befolkningen inom åldersspannet år nöjesannonser på internet. Motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen, år, är endast sju procent. Det är också i denna äldsta åldersgrupp vi finner den mest påtagliga generella avvikelsen Sveriges pensionärer söker i jämförelse med den yngre befolkningen annonser på internet i mycket liten utsträckning. Naturligtvis ska resultatet ses mot bakgrund av vilken publik mediet i huvudsak har. Vi vet att användningen av internet är betydligt mer utbredd bland yngre, samtidigt som dagstidningar har en starkare ställning hos äldre (Hadenius, Weibull & Wadbring 2008). När det gäller utbildningsnivå ser vi främst att personer med låg utbildning är underrepresenterade bland dem som söker annonser på internet. Inom samtliga annonskategorier är andelarna bland de medel- till högutbildade mer än dubbelt så stora som bland de lågutbildade. Det ska dock påpekas att de lågutbildade främst återfinns i de äldre åldergrupperna, och sambandet är således i stor utsträckning det samma som redovisats tidigare. Skillnader över tid en rörelse mot mitten Vi har nu sett att internet som annonskälla inom flera områden är en framgångsrik utmanare till dagstidningar. Men hur har utvecklingen sett ut över tid handlar det om stabila mönster eller dramatiska förändringar? Figur 1 2 redovisar preferenserna för sökta annonser på internet och dagspress mellan åren 2001 och 2008, fördelat på de jämförbara annonskategorierna. För internet ser vi stigande och för dagspressen fallande kurvor. På bara några år har sökandet av annonser på internet fördubblats i samtliga annonskategorier. Störst är ökningen för bostads- och nöjesannonser, tätt följt av annonser för bilar och lediga platser. Mönstret är dock inte helt entydigt. Som vi tidigare beskrivit sker allmänhetens sökande efter nöjesannonser framförallt i dagstidningar och inom denna kategori är det procentuella tappet marginellt från 69 procent år 2001 till 62 procent vid den senaste mätningen. Liknande utveckling kan vi se för bostads- och platsannonser i dagspress, där differensen under perioden endast är fem respektive åtta procentenheter, i sammanhanget små skillnader. Större är dock tappet för bilannonser i dagspress. Här kan vi under perioden notera en nedgång från 44 till 27 procent. 425

6 Björn Danielsson och Marie Grusell Figur 1 Sökandet efter annonser i dagstidningar och på internet. 2001, 2003 och 2008 (procent) Nöje Dagspress Bostad Internet Bostad Dagspress Bil Internet Nöje Internet Plats Internet Plats Dagspress Bil Dagspress Kommentar: Frågan som ligger till grund för figuren är: Om du är intresserad av annonser inom följande områden, var någonstans brukar du i så fall söka efter dem? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2001, 2003 och Sammantaget kan vi konstatera en stark uppgång för internet som annonsmedium under den undersökta perioden. Och vi kan fastställa en fallande utveckling för dagspressen inom samtliga annonskategorier. Men ett lika uppenbart resultat är att allmänhetens ökande orientering mot internet som annonsmedium inte inneburit en motsvarande förlust för sökandet i dagstidningar. Den genomsnittliga ökningen för sökandet på internet var under perioden 23 procentenheter. Motsvarande minskning för dagspressen var nio procentenheter. Utvecklingen kan därför beskrivas som en rörelse mot mitten. Denna rörelse blir också tydlig om man bryter ner jämförelsen på kön, ålder och utbildning, som redovisas i tabell 3. Visserligen kan vi konstatera att mönstret på flera punkter var det samma då som nu. För både dagspress och internet var det framförallt kvinnor som sökte annonser om bostäder, lediga platser och nöje. Män var då som nu mer intresserade av annonser för bilar och den äldsta befolkningen sökte i förhållandevis låg utsträckning annonser på internet. 426

7 Skiftande mediepreferenser för annonser Tabell 3 Sökandet av annonser i dagstidningar och på internet, 2001 och 2008 kön, ålder, utbildning (procent) KÖN ÅLDER UTBILDNING Kvinna Man Låg Medel M-hög Hög TOTALT 2001 Dagstidningar Bostäder Bilar Lediga platser Nöje Internet Bostäder Bilar Lediga platser Nöje Ej svar Antal personer Dagstidningar Bostäder Bilar, mc, båt Lediga platser Nöje och evenemang Internet Bostäder Bilar, mc, båt Lediga platser Nöje och evenemang Ej svar Antal personer Kommentar: Frågan till grund för tabellen är: Om du är intresserad av annonser inom följande områden, var någonstans brukar du i så fall söka efter dem? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2001 och Men det finns också flera skillnader att uppmärksamma. Om vi betraktar preferenserna för dagspress utifrån ålder är det uppenbart att det skett ett skifte år 2001 var det en betydligt jämnare fördelning bland de olika åldersgrupperna än för år Vid tidsseriens början var det snarare de två yngre grupperna som uppgav en 427

8 Björn Danielsson och Marie Grusell högre orientering mot dagstidningar än vad de två äldre gjorde. Och samtidigt som preferensen för dagstidningen som annonsmedium sjunker för majoriteten, ökar den inom alla annonskategorier för den äldsta åldersgruppen. Sveriges pensionärer har under perioden alltså ökat sin orientering mot dagstidningsannonser. Denna grupp anger dessutom, i likhet med samtliga åldersgrupper, en ökad preferens för annonser på internet. Men i jämförelse med övriga grupper är detta sökande bland pensionärer fortfarande blygsamt. Mest påtaglig är ökningen i åldersgruppen år, där sökandet på internet inom samtliga annonskategorier mer än tredubblas under perioden. En ytterligare skillnad mellan åren 2001 och 2008 gäller utbildningsgrupperna. Det generella mönstret är att preferenserna både för internet och dagspress har jämnats ut mellan grupperna. De med lägre utbildning minskar under perioden inte sitt sökande i dagstidningar i lika stor utsträckning som de med högre utbildning. Samtidigt ökar de med låg utbildning sitt annonssökande på internet i större utsträckning än vad de med högre utbildning gör. Internet + dagstidningar = framtiden? Syftet med detta kapitel har dels varit att beskriva vilka kanaler allmänheten använder för att ta del av annonser, dels att studera eventuella förändringar under 2000-talets början. Inledningsvis kan vi konstatera att internet och dagstidningar tillhör de främsta annonskällorna. Internet är den kanal som rankas högst bland allmänheten, medan dagspressen har sin främsta styrka på den lokala marknaden. En förklaring till detta förhållande är att dagstidningar, även för andra typer av innehåll än annonser, har en mycket stark ställning som källa för människors lokala orientering. Mediesystemets förändring har för dagspressen bland annat inneburit en tydligare innehållsprofilering mot det lokala. Att det skett en ökning av sökandet efter annonser på internet kan delvis ses som naturligt, då internet på kort tid blivit var mans egendom. I dag har en majoritet av svenskarna tillgång till internet, i början av 2000-talet var tillgången mer begränsad. Det övergripande resultatet kan därför ses som en konsekvens av utbud och efterfrågan i samklang. Vidare har vi sett att det finns skillnader mellan olika grupper, både avseende preferenser för kanaler och olika annonskategorier. Kvinnor tycks vara mer intresserad av annonser generellt sett framförallt avseende dagstidningar som kanal medan män visar större intresse för annonser om elektronik och motor, oavsett kanal. Vissa skillnader inom annonskategorierna har vi också observerat mellan människor med olika utbildningsnivå, liksom i förhållande till ålder. Mest påtagligt är dock variationerna i kanalpreferenser avseende åldersgrupp. Äldre föredrar i högre utsträckning än yngre annonser i dagspress, medan förhållandet är det omvända för internet. Dessa variationer är knappast förvånande, utan hänger samman med skiljda medievanor. Användningen av internet är betydligt högre hos de yngre delarna av befolkningen. Vi kan därför anta att vi kommer se fler föränd- 428

9 Skiftande mediepreferenser för annonser ringar i allmänhetens sökmönster av annonser framöver. Däremot är ett rimligt antagande att den förväntade tillväxten för internet inte innebär en motsvarande förlust för dagspressen. Noter 1 Frågorna om annonser har finansierats av forskningsprogrammet Dagspresskollegiet vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. 2 Svarsalternativen är inte identiska vid de olika undersökningstillfällena och 2003 var annonskategorierna: bostäder, bilar, lediga platser samt nöje användes kombinationen nöje och evenemang samt bilar, mc, båt. Dessa variationer kan naturligtvis påverka resultaten, men vi har inte kunnat se några större effekter av skillnaderna. Referenser Elfving, Marie a.k.a Grusell (2005) Svenskarnas inställning till reklam. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.) Lyckan kommer, lyckan går. SOM-rapport 36. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Grusell, Marie (2008) Reklam en objuden gäst? Allmänhetens uppfattningar om reklam i morgonpress och tv. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborg universitet. Grusell, Marie (2007) Advertising? Yes Please, But Only When It s My Choice. I Journal of Media Business Studies, vol. 4:3. Grusell, Marie (2006) Ja till reklam men bara när jag själv får välja! I Weibull, Lennart och Holmberg, Sören (red.) Du stora nya värld. SOM-rapport 39. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Grusell, Marie (2005) Attityder till mediernas reklam. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red.) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Gustafsson, Karl Erik (2005) Reklamens makt över medierna. Stockholm: SNS förlag. Hadenius, Stig; Weibull, Lennart och Wadbring, Ingela (2008) Massmedier: press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Stockholm: Ekerlids förlag. Jarlbro, Gunilla och Sonesson, Inga (1989) Attityder till tv-reklam. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.) Medier och Opinion i Sverige. SOM-rapport 5. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Sternvik, Josefine (2003a) Privatannonsörer i dagspressen. PM nr. 49 från Dagspresskollegiet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. 429

10 Björn Danielsson och Marie Grusell Sternvik, Josefine (2003b) Attityder till reklam och annonser i olika medier. PM nr. 50 från Dagspresskollegiet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Strid, Jan (2005) Läst och viktigt. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red.) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Wadbring, Ingela (2003) Direktreklam: utveckling, användning, värdering. PM nr. 51 från Dagspresskollegiet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. 430

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002 FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

Journalistkårens partisympatier

Journalistkårens partisympatier partisympatier 20 Kapitel 13 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske

Läs mer

Sveriges el-försörjning ombesörjes av i huvudsak två energikällor, vattenkraft och

Sveriges el-försörjning ombesörjes av i huvudsak två energikällor, vattenkraft och Fortsatt stöd för mer vindkraft Fortsatt stöd för mer vindkraft Per Hedberg Sveriges el-försörjning ombesörjes av i huvudsak två energikällor, vattenkraft och kärnkraft. I det här sammanhanget spelar fortfarande

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

Får du ibland känsla av att reklamen finns överallt? Ja, känslan är kanske inte helt

Får du ibland känsla av att reklamen finns överallt? Ja, känslan är kanske inte helt Ja till reklam men bara när jag själv får välja! Ja till reklam men bara när jag själv får välja! MARIE GRUSELL Får du ibland känsla av att reklamen finns överallt? Ja, känslan är kanske inte helt obefogad

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Radiolyssnande både stabilitet och förändring

Radiolyssnande både stabilitet och förändring Radiolyssnande både stabilitet och förändring Radiolyssnande både stabilitet och förändring Jan Strid V i säger ofta att vi lever i förändringen tidevarv. Det har man säkert alltid gjort men vi tycker

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna

Läs mer

Allmänhetens uppfattning om invandringen. Den Nya Välfärden

Allmänhetens uppfattning om invandringen. Den Nya Välfärden Allmänhetens uppfattning om invandringen Den Nya Välfärden 16-03-25 Om undersökningen 4 Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. 4 Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

Medieförtroendets villkor

Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2017 Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Ju mer vi är tillsammans

Ju mer vi är tillsammans Ju mer vi är tillsammans Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle SOM-undersökningen 2003 SOM-rapport nr 34 Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Redaktörer: Sören Holmberg och Lennart Weibull

Läs mer

Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och

Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet LARS HÖGLUND Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och en verksamhet

Läs mer

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring En undersökning bland livsmedelstillverkare om deras känsla för ansvar Juli 2005 1. Bakgrund Reklam påverkar vårt beteende och får oss att agera,

Läs mer

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016 Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn Kännedom Årets totala kännedom på ungefär samma nivå som närboende vilket antyder att totala kännedomen ökat. Kännedomen är störst i Huddinge (fyra av tio) och

Läs mer

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS?

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Finns det fortfarande en partipress? FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Lennart Weibull S verige har en stark partipolitisk tradition inom dagspressen. Mycket tidigt fanns det en nära anknytning mellan

Läs mer

SVENSKARNAS INSTÄLLNING TILL REKLAM

SVENSKARNAS INSTÄLLNING TILL REKLAM Svenskarnas inställning till reklam SVENSKARNAS INSTÄLLNING TILL REKLAM MARIE ELFVING R eklam, reklam och åter reklam. I dag möter vi reklam nästan överallt. I morgontidningen läser vi annonser, på kommersiell

Läs mer

Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens

Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens Flyktingpolitik viktigt för vem? Flyktingpolitik viktigt för vem? Marie Demker Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens viktigaste budskap var förstås just det en

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

MARKNADSKARTLÄGGNING SEPTEMBER Reagera Marknadsanalys AB

MARKNADSKARTLÄGGNING SEPTEMBER Reagera Marknadsanalys AB MARKNADSKARTLÄGGNING SEPTEMBER 2008 BAKGRUND Under hösten 2007 genomförde Hemnet en undersökning som kartlade generella frågor om bostadsmarkanden (såsom hur man bor, hur flyttplanerna ser ut, vilka källor

Läs mer

APRIL 2004 INFORMATIONSAVDELNINGEN. En rapport om biståndsopinionen i Sverige. Opinion -03

APRIL 2004 INFORMATIONSAVDELNINGEN. En rapport om biståndsopinionen i Sverige. Opinion -03 APRIL 2004 INFORMATIONSAVDELNINGEN En rapport om biståndsopinionen i Sverige Opinion -03 Innehåll Inledning... 3 Biståndsviljan... 3 Övriga attityder till bistånd... 5 Vad krävs för att minska fattigdomen?...

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer