Dagspresskollegiet. Attityder till formatförändringen då och nu. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr.
|
|
- Maria Lindström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 77 Attityder till formatförändringen då och nu Josefine Sternvik 2009
2 Formatövergångarna Vid millenniumskiftet startade det som kommit att kallas för den stora tabloidiseringen morgontidningarnas övergång från fullformat till tabloid. Så gott som samtliga fullformatstidningar i Sverige halverade då sin sidstorlek. Må vara att de flesta morgontidningar i landet redan trycktes i tabloidformatet, men de största tidningarna hade inte vågat ta steget full ut tidigare. 2004, innan de flesta tidningar fattat beslut om ett formatbyte, startades det forskningsprojekt som resulterade i avhandlingen I krympt kostym (2007). Som en del i projektet gjordes kvalitativa intervjuer med totalt 31 läsare i Stockholm, Göteborg och Malmö för att höra deras syn på formatförändringen en förändring som, om man frågar branschen, framförallt gjordes för läsarnas skull. Oavsett om detta är ett ensidigt, ofullständigt eller kanske helt oriktigt svar, mottogs formatförändringen positivt på publikmarknaden. Läsarna gillade tabloidformatet. Nu har det gått några år sedan tabloidiseringen ägde rum. I år är det exempelvis exakt fem år sedan de tre storstadstidningarna Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs Posten gjorde slag i saken och bytte format samtidigt. Är läsarna fortfarande lika positiva? Denna fråga ämnas diskutera i detta PM, då läsarintervjuerna från 2004 och 2005 nu följts upp. Tendensen är en fortsatt positiv inställning till tabloiden som format, men en ökad skepsis och besvikenhet över hur tidningen gestaltats i det nya formatet. Ett historiskt format Fullformatet framkallar idag känslor som det inte gjorde för bara några år sedan; nostalgi och sentimentalitet. Men många har samtidigt svårt att tänka tillbaka på hur fullformatstidningen faktiskt var. Jag kan inte ens fatta att vi satt och krånglade med de där jättetidningarna vid matbordet vi såg ju inte ens varandra jag och min fru. Det är ju egentligen inte klokt att det bara är några år sedan tidning såg ut så. Känns liksom 1800 tal över den. Fullformatet förknippas idag med dåtid och reaktionerna handlar framför allt om att formatet är omodernt och förlegat något gammalt som man nästan skrattar åt. Jo men det blir ju lite som när man ser de där första varianterna av mobiltelefoner de var ju jättestora inte så mobila. [ ] man skrattar ju änna åt dem. sidan 2 PM nr 77 Dagspresskollegiet
3 Men då ska man i sammanhanget ha i minnet att fullformatet inte är ett minne blott, utan faktiskt ett format som några morgontidningar i Sverige i dag fortfarande trycks i. Det tycks vara få läsare som saknar det stora formatet inte ens de som var negativa till formatbytet vid de tidigare intervjutillfällena vill byta tillbaka till fullformat om de fick välja idag. Å andra sidan är inte heller särskilt många av de intervjuade intresserade av att göra morgontidningen ännu mindre. Förklaringen står troligtvis att finna i det faktum att det är svårt att föreställa sig hur en sådan tidning skulle komma att se ut. Tabloiden ett uppskattat format Tabloidformatet betraktas idag inte helt oväntat som det naturliga formatet. Det kan konstateras att de som vid tidpunkten för formatbytet var negativa till tabloidformatet, idag har en mer positiv syn på det. De negativa rösterna 2004 och 2005 var emellertid i minoritet. Den tydligaste tendensen vid denna tidpunkt var en totalt sett positiv läsarskara som mottog formatförändringen med öppna armar. Alla intervjuade var givetvis inte lika positiva till formatförändringen när denna genomfördes Men dessa var, som sagt, förhållandevis få och de negativa rösterna handlade då framförallt om att man inte längre hittade eller att man upplevde att textstorleken hade minskat så att man inte längre kunde se vad där stod. Visst är den [tidningen] lättare att bläddra i och så och ta med sig om man nu skulle vilja det, men jag hittar liksom inte längre i den [ ] [ ] jag gillar inte att dom tog bort en del nu känns det som om det fattas något och så tycker jag att texten är alldeles för liten. Citaten illustrerar hur många reagerar på tidningsförändringar i allmänhet. Reaktioner som snarare handlar om ovana och rädsla för själva förändringen än om förändringarna i sig. Uppfattningen att tidningar minskade textstorleken vid formatbytet är exempelvis direkt felaktigt eftersom få tidningar faktiskt gjorde detta. Läsarreaktionen bör dock ses mot bakgrund av våra starkt rutiniserade tidningsläsvanor där en förändring som på något sätt innebär ett brott i denna rutin skapar starka känslor och där man hellre skyller på tidningen än på sin egen oförmåga. En ändrad inställning En något överraskande tendens som går att utläsa bland de nyligen genomförda intervjuerna är en allt mer uttalad negativ inställning till Dagspresskollegiet PM nr 77 sidan 3
4 formatförändringen. Dessutom är man negativ till helt andra saker än tidigare. Det handlar inte längre om ovana, utan om att man är besviken på det som tidningen blivit i det nya formatet. Man känner sig lurad. Läsarna uppfattar det som att formatförändringen medförde en försämrad tidning. Hade jag vetat detta så hade jag liksom aldrig gått med på det eller jag hade protesterat eller ja inte varit så himla positiv i alla fall. Äh det är synd tycker jag att de bara skriver en massa skit och att man ja att det på något sätt blir meningslöst att ha en [tidning]. Den ökade skepsis till formatförändringen är förvånande inte minst eftersom tabloidformatet fortfarande upplevs positivt som format, eftersom i princip ingen av de tillfrågade önskar byta tillbaka till fullformatet och eftersom formatförändringen mottogs så väl då den genomfördes. Men faktum är att de negativa rösterna idag egentligen inte handlar om övergången från fullformatet eller det faktum att tidningen i dag trycks i tabloidformatet. Formatövergången kan snarast sägas obefogat ha kommit att få skulden för de tidningsförändringar som gjorts både i anslutning till och några år efter formatbytet, men som inte med nödvändighet (åtminstone inte direkt) har med formatet att göra. En sämre tidning? Flera läsare uttrycker att de inte gillar det som tidningen har blivit i tabloidformatet. De menar att det inte längre står något i tidningen, att tidningen blivit allt för likt kvällstidningarna med för mycket fokus på sensationer, att tidningens nyheter är gamla och så vidare. Förändringar som läsarna själva menar ha uppkommit i samband med formatbytet. Den [tidningen] är ju inte alls som den var förut.[ ] Ibland tänker jag att det hade varit bättre om dom inte bytt [format] Det är ju inga nyheter längre. Bara en massa reportage och skit. Upplevelsen att tidningens nyheter är gamla redan då de publiceras ligger i tidningsformen det tar tid att producera och ge ut en papperstidning. Samtidigt ställs papperstidningen idag mot nya medier som i princip kan följa händelser i realtid, vilket gör att läsarna redan fått kännedom av vad som hänt innan de läser om dem i papperstidningen. Detta ställer papperstidningen i en helt ny situation och frågan är hur en tidning ska resonera i ett läge där nyheter alltid är gamla. Vad ska man satsa på? En väg att gå är att låta de olika medieformerna komplettera varandra och fokusera på nyheter utan samma aktualitetsvärde och med mer fördjupning. Å andra sidan ger intervjuerna en känsla av att läsarna inte är nöjda med detta. sidan 4 PM nr 77 Dagspresskollegiet
5 Jag blir så trött när man bara kan läsa om resor eller mat eller vad f n det nu är Vad hände med nyheterna?. Kopplingen till kvällstidningarna, d.v.s. att morgontidningen blivit mer lika kvällstidningarna vid formatbytet, fanns visserligen redan i de tidiga intervjuerna, men bland de unga respondenterna var detta inte nödvändigtvis något negativt snarare tvärt om. Kvällstidningskaraktären kopplades ihop med positiva aspekter som att tidningen blivit roligare att läsa. Vid de tidigare intervjuerna hyllade flera av de unga de förändringar av tidningen som gjordes i samband med formatbytet. De gillade att tidningen blev mer visuell d.v.s. publicerade allt fler och större bilder samt att artiklarna kortades alltså egenskaper som traditionellt karaktäriserar kvällstidningar. Alla klagar ju på att artiklarna blir kortare och kortare, men jag tycker att det är bra. Nu orkar man läsa dom. Jag tycker att det är super att dom fått in lite större och fler bilder det blir liksom roligare att läsa. Idag är det just dessa förändringar av tidningen som respondenterna är negativ till. Om det beror på att de intervjuade ändrat inställning eller att tidningen förändrats ytterligare vad gäller dessa egenskaper må vara osagt. Flera anser dock att tidningen till följd av de innehållsliga förändringarna har förlorat sin funktion. Jag får ju reda på vad som händer på nätet [pappers]tidningen läste jag för att fördjupa mig och nu så finns det ingen sådan längre fördjupning alltså. Vad ska jag ha den till nu egentligen? Framförallt är man missnöjd med kortare och färre artikeltexter och innehållets inriktning och karaktär. Men flera av de aspekter som läsarna menar har blivit sämre till följd av formatbytet behöver inte nödvändigtvis primärt ha med formatet att göra utan kan bero på en mängd andra saker som t.ex. minskade personalresurser, färre annonser eller nya journalistiska riktlinjer för att anpassa flerkanalspublicering. Ytterst handlar det dock om vilken roll papperstidningen ska spela i relation med andra mediekanaler och den ökade konkurrensen. Avslutning En sammanfattande jämförelse av de mönster man kan utläsa av intervjuerna vid de olika intervjutillfällena visar på en del skillnader. Mycket av det läsarna var positiva till 2004 är de idag negativ till och de negativa egenskaperna som framkom i anslutning till själva formatövergången nämns inte alls i intervjuerna Dagspresskollegiet PM nr 77 sidan 5
6 POSITIVA REAKTIONER NEGATIVA REAKTIONER 2004 Roligare att läsa Mer lätthanterlig Bra med stora bilder Bra med kortare texter Svårare att hitta i Mindre text POSITIVA REAKTIONER NEGATIVA REAKTIONER 2008 Mer lätthanterlig Texter utan fördjupning För mycket sensationsinnehåll Mindre aktuellt innehåll De negativa reaktionerna har som synes helt förändrat karaktär. Förklaringen till detta kan ligga på fler nivåer. En tolkning är det 2004 var själva förändringen som stod i centrum och att det vara denna man hade åsikter om idag handlar det snarare om vad tidningen har blivit i det nya formatet och istället fokuseras själva tidningen och dess innehåll. Då blir också frågan om tidningens funktion central på ett helt annat sätt. Ytterligare en tänkbar förklaring till attitydförändringarna är att tidningarna faktiskt har gjorts om väldigt mycket mellan de olika intervjutillfällena. Det mönster man kan utläsa av intervjuerna är intressanta men skapar, som visat, också en hel del frågor. Frågor som i sig tydliggör behovet av forskning på fältet. Ett område som faktiskt är tämligen outrett är: I vilken utsträckning har morgontidningarna förändrats, de senaste åren? Är det så att morgontidningarna faktiskt har blivit mer lika kvällstidningarna sett till innehållet? Publiceras fler sensationsnyheter, är bildpubliceringen annorlunda och har verkligen artikeltexterna förkortats och saknar fördjupning? En följdfråga blir då också formatets roll i det hela d.v.s.: Lämpar sig tabloiden framförallt för en viss typ av nyheter både sett till innehåll och presentation? Med andra ord: måste tidningen se ut på ett visst sätt för att kunna tryckas i tabloidformatet? Men den kanske viktigaste frågan i sammanhanget blir dock ändå den om morgontidningarnas funktion i det förändrade medielandskapet. Frågan måste alltså lyftas ifrån formatet och tidningen som fysisk produkt till: Har synen på morgontidningar generellt förändrats? Fyller, eller bör pappersmorgontidningen fylla, en annan funktion idag med alla nya former av nyhetsförmedling som tillkommit och vilken roll kan egentligen den traditionella prenumererade morgontidningen ha idag? Papperstidningens nyheter kan inte och har aldrig kunnat bli mer aktuella eftersom det tar tid att producera papperstidningar. Men utvecklingen har lett till snabbare sätt att ta del av nyheter i andra former. Här kan papperstidning aldrig konkurrera och kanske ska den inte heller fylla denna roll längre utan fokusera det som är papperstidningen är bäst på. En fråga som i sammanhanget måste besvaras är vad tidningarna ska sidan 6 PM nr 77 Dagspresskollegiet
7 satsa på i en situation där nyheterna är inaktuella redan då de publiceras och där läsare ändå efterfrågar nyheter med aktualitetsvärde i pappersform. Detta leder osökt över till ytterligare en frågeställning som bör studeras närmare: Vilken är papperstidningens styrkor? Läsarintervjuer 2004 och 2005 genomfördes fokusgruppsintervjuer med läsare från Stockholm och Göteborg vid två respektive fyra tillfällen med sammantaget åtta respektive 26 personer. I Malmö gjordes en gruppintervju med fem personer. Hösten 2008 genomfördes uppföljande intervjuer i samtliga tre städer. Vid varje intervju deltog mellan fem och sju personer. 13 st av deltagarna var de samma som vid något av de tidigare intervjutillfällena. Intervjuerna omfattade både män och kvinnor, men med en överrepresentation av kvinnor. Åldermässigt bestod grupperna av en majoritet så kallade unga vuxna, det vill säga personer i 25 till 40 års ålder. Även åringar var representerade, däremot saknades helt pensionärer och ungdomar under 25 år. För vidare läsning: I krympt kostym. Morgontidningarnas formatförändringar och dess konsekvenser (2007). Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG) Dagspresskollegiet PM nr 77 sidan 7
Innehållsförteckning. Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING. Kapitel 2 UNDERSÖKNINGSMETODER OCH DESS KONSEKVENSER 17
Innehållsförteckning Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING OCH DESS KONSEKVENSER 17 Tabloid bland andra tidningsformat... 19 Tabloid som historiskt begrepp 20 Tidningsformat en definition 21 Formatförändring
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens
Läs merTabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar. leder formatövergången till en innehållslig tabloidisering?
Paper till Statsvetenskapliga institutionens Allmänna forskarseminarium i Vasa och Åbo 30.10.2013 Respondent: Ari Nykvist Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar leder formatövergången
Läs merMedieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
Läs merDet var nog inte många läsare i Västsverige som satte kaffet i fel strupe den där
Tabloidisering i ett västsvenskt perspektiv TABLOIDISERING I ETT VÄSTSVENSKT PERSPEKTIV JOSEFINE STERNVIK Det var nog inte många läsare i Västsverige som satte kaffet i fel strupe den där morgonen i oktober
Läs merBarnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela
Läs merUNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund
Läs merBeskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Läs merTABLOIDISERINGEN EN KOMPAKT TIDNINGSTREND
Tabloidiseringen en kompakt tidningstrend TABLOIDISERINGEN EN KOMPAKT TIDNINGSTREND JOSEFINE STERNVIK Från Ystad till Haparanda, gammal som ung, röd som blå alla tycker att tabloid är det bästa dagstidningsformatet.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
Läs merBytt är bytt och kommer inte tillbaka?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm
Läs merEget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten
Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
Läs mer!!!!!!!!!!! Katarina Clendinning!!!!!!!!!!!!! Magisteruppsats 10 p!!!!!!!!!!!!! Påbyggnadskursen (D)!!!!!!!!!!!!! Vårterminen 2007
Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetskap Tabloid=Tabloidisering? En kvantitativ innehållsanalys av framsidorna på Sveriges tre största
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merÖrebro kommun. Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009
Örebro kommun Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov 2009 Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009 Bakgrund Örebro kommuns näringslivskontor ger fyra gånger per år ut tidningen Goodwill.
Läs merLäsvärdesundersökning Tidningen CIVIL. Datum:
Läsvärdesundersökning Tidningen CIVIL Civilförsvarsförbundet: Novus Group: Gunilla Ekholm Gun Pettersson Datum: 2009 05 04 Inledning Bakgrund Bakgrund och syfte Civilförsvarsförbundet ger ut tidningen
Läs merSVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?
SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? INDENTIVE AB 1 SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? Dörrar, larm, lampor, bilar, uppvärmning och
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merTidningsprenumeration bland invandrare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare
Läs merStandard Eurobarometer 90
Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet
Läs merMindre, snyggare, bättre?
Södertörns Högskola Journalistik och multimedia Vårterminen 2007 C-uppsats Mindre, snyggare, bättre? - En undersökning av Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor kring skiftet från broadsheet
Läs merMEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE
MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE Svenska folkets attityder till medmänsklighet 218 BAKGRUND Att känna en medkänsla med andra människor är den mest grundläggande förutsättningen för ett solidariskt samhälle. Ändå
Läs merLathund olika typer av texter
Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort
Läs merTHE POWER OF PRODUCT MEDIA 2017
THE POWER OF PRODUCT MEDIA 2017 OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är genomförd maj- augusti 2017. Resultatet bygger på svar från tre olika målgrupper; Mottagare av mediet Allmänheten Denna del av undersökningen
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merPapper och webb två sidor av samma mynt?
Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis
Läs merDetta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något
Läs merAttitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016
Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn Kännedom Årets totala kännedom på ungefär samma nivå som närboende vilket antyder att totala kännedomen ökat. Kännedomen är störst i Huddinge (fyra av tio) och
Läs mer23 Allmänhetens attityder till KFM
23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merPTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2005
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merDAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET
LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).
Läs merByten och attityder på den svenska elmarknaden
Byten och attityder på den svenska elmarknaden 13-015 Svensk Energi: Kalle Karlsson Ipsos: Fredrik Borg Datum: 2013-10-11 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen & bakgrund 3 Sammanfattning Resultatredovisning
Läs merGratistidningens förändrade roll. En favorit i det nya medielandskapet 2017
Gratistidningens förändrade roll En favorit i det nya medielandskapet 2017 Regionala och lokala medier i Sverige 300 225 150 NÄSTAN 300 GRATISTIDNINGAR 60 % 45 % 30 % Antal titlar Procentandel 75 15 %
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets
Läs mer3 Gäldenärernas attityder till KFM
3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen
Läs merMEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Läs merVarbergstunneln Avtalsnummer: TRV 2013/45076 Datum: Markör
Varbergstunneln 217 Avtalsnummer: TRV 213/4576 Datum: 217-12-11 Markör Sammanfattning Kännedom Kännedomen om Varbergstunneln är hög och har ökat med tio procentenheter till nästan 9 procent sedan 215.
Läs merPartierna och politikerna i medierna
Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning
Läs merHej Nazar! Kommunikationskanal Språkligt budskap Visuellt budskap Reklam Instagram Reklam Digitalt nyhetsbrev Reklam Sydsvenskan Reklam Fysisk katalog
Hej Nazar! För att ni ska lära känna er nya primära målgrupp seniorer och få förståelse för hur ni på bästa sätt ska kunna kommunicera med dessa har vi träffat män och kvinnor i åldrarna 65-82 år. Utifrån
Läs merB känns ny och ger en överblick över många delar av tidningen och får mig att leta mig vidare B
2011-11-06 07.49.41 B Bra kontraster. 2011-11-06 11.13.50 A 2011-11-06 23.19.52 A 11.12.39 A 11.16.15 A 11.16.52 A 11.27.11 B 11.27.32 A luftig och stilren, man blir störd när man läser artiklar av att
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som
Läs merPraktikanter i näringslivet
Praktikanter i näringslivet En primär attitydundersökning Frans Björkstam Rebecka Persson Psykologprogrammet Lunds Universitet, ht 13 Introduktion Under hösten 2013 genomförde vi en enkätstudie på uppdrag
Läs merPrinsessan och mördaren Magnus Nordin
Prinsessan och mördaren Magnus Nordin Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 7-9 Syfte Läsa
Läs merLäsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Läs merLärarhandledning till I DÖDEN FÖR DIG
Lärarhandledning Lärarhandledning till I DÖDEN FÖR DIG Denna lärarhandledning är framtagen till Mian Lodalens och Maria Ahlsdotters I döden för dig. De olika uppgifterna är tänkta att användas i åk 9 eller
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste
Läs merJag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:
Den slovenske filosofen Slavoj Zizek brukar säga att de flesta konspirationsteorier är sanna sånär som på det där med konspirationen. Få fenomen omfattas av så många konspirationsteorier som media. Det
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merGenom att jämföra Novus väljarbarometer från januari 2010 och januari 2014 så är det tre grupper som har ökat. V, SD och de osäkra.
Rapport Undersökning inställning om samhället 2014-02-17 Undersökningen genomfördes i Novus sverigepanel med 1000 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18-79 år under perioden 30 januari
Läs merMer tid Mer pengar Mer energi
Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är
Läs merSkiftande mediepreferenser för annonser
Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.
Läs merDet goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen
Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet
Läs merSVENSKARS OCH INVANDRARES
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit
Läs merFackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!
Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs merBarn och medier. En lättläst broschyr
Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation
Läs merOm detta må ni berätta... Om dåtid, nutid och framtid. Namn. Grupp
Om detta må ni berätta... Om dåtid, nutid och framtid. Namn Grupp Schema vecka 8 Övergripande tidsplan vecka 8 Måndag - 09.15-14.25 Tisdag 08.00 15.30 Onsdag - 08.30 16.00 Torsdag 09-20 Fredag 09.30-14.00
Läs merTre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem
Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag
Läs merVilken typ av nyheter intresserar dig främst? Nöje Olyckor och katastrofer Lokala nyheter Brott och rättegångar Löpsedeln/första sidan Serier Forskning och framsteg Utrikesnyheter Teknik Mode Sport Kultur
Läs merInstruktion till kommunikationsplan i E2B2
Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i
Läs merMusikkaraktär-leken IRL
Musikkaraktär-leken IRL Musikkaraktär-leken har funnits på SH ett tag nu. Idén bakom leken är att låta slumpen tillsammans med lite fin musik sätta fart på kreativiteten och kanske komma på så här är lite
Läs merUNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs merBrevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information
en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från
Läs merStörre, fler och personligare
Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Journalistik C Höstterminen 2012 Journalistik och multimedia Större, fler och personligare Förändringen i två dagstidningars
Läs merAtt bana väg för nyanlända elevers lärande genom kartläggning. Göteborg 1 sept 2016 Anniqa Sandell Ring
Att bana väg för nyanlända elevers lärande genom kartläggning Göteborg 1 sept 2016 Anniqa Sandell Ring Innehåll Forskning, studier och erfarenheter Förhållningsätt och identitetsskapande Kartläggning och
Läs merHushållsprenumeration och morgontidningsläsning
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007
Läs merUnga läsare. Presentation av studie om ungas teknik och medieanvändande
Unga läsare Presentation av studie om ungas teknik och medieanvändande Rapport nummer 5 September 17, 2015 Under våren 2015 genomfördes en dagboksstudie med unga läsare inom ramen för projektet EcoMedia
Läs merSol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd
Läs merKOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA
SOCIAL KOMMUNIK ATION SAMMANFATTNING Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder göra gemensamt. Kommunikation handlar
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 42 Sammanfattning av avhandlingen En tidning i tiden? Metro och den svenska dagstidningsmarknaden
Läs mertidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag
Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida
Läs merArbete och industri [Rudolf Antoni]
Arbete och industri 2003 [Rudolf Antoni] INNEHÅLL Förord 3 Arbete och Industri 5 Synen på industrin 9 Krav på det goda arbetet 31 Framtidssamhällen 35 Åsikter om det egna arbetet 49 1 2 Förord SOM-institutet
Läs merBestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.
Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merBorås-Göteborg. Företag. Avtalsnummer: TRV 2013/45076 Datum: Markör
Borås-Göteborg Företag Avtalsnummer: TRV 213/4576 Datum: 216-12-2 Markör Sammanfattning Kännedom Kännedomen har ökat sedan förra mätningen (214). Drygt åtta av tio (82%) känner till projektet vilket är
Läs merVåren 2010. Nationalencyklopedin. Avancerad guide
Nationalencyklopedin Avancerad guide Nationalencyklopedin Våren 2010 Nationalencyklopedins uppdrag är att sprida kunskap, texterna är skrivna av drygt 4 000 experter och bearbetad av redaktionen. På nätet
Läs merHÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips
HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs
Läs merIndiska kvinnor revolutionerar journalistiken och kvinnors ställning
Indiska kvinnor revolutionerar journalistiken och kvinnors ställning - med mobiltelefoner, mod och stark vilja. Jag reste till delstaten Uttar Pradesh i Indien för att studera hur kvinnorna på tidningen
Läs merRapport till Svensk Veterinärtidning december 2015
SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 300 personer. Intervjuerna gjordes mellan den 2 och 30. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under
Läs merOptimismen fortsatt god men krymper
Optimismen fortsatt god men krymper Fortsatt optimism Förväntningar att antal anställda, vinst, antal kunder och omsättningen kommer att öka, snarare än minska Optimismen dock något mindre än tidigare
Läs merHandledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur
Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur av Anna Karlsson LÄSHANDLEDNING Om litteraturläsning Språket är en nyckel till världen runt omkring oss. Att som samhällsmedborgare behärska konsten
Läs merMed andra mediebeteenden in i framtiden.
Med andra mediebeteenden in i framtiden. En etnografisk studie inom ramen för TU:s projekt Unga Vuxna. Katarina Graffman, Fil. Dr. Antropologi SAMMANFATTNING INLEDNING Vad som tydligast framträder i de
Läs merNovus Parallellstudie Självrekryterade jämfört med Slumpmässigt rekryterade paneler. Torbjörn Sjöström VD Novus Group
Novus Parallellstudie Självrekryterade jämfört med Slumpmässigt rekryterade paneler Torbjörn Sjöström VD Novus Group 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Om Novus - den nya generationens undersökningsföretag...
Läs merSTUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER
STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER Studiecirkel som arbetsform Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade av.
Läs mer