Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar. leder formatövergången till en innehållslig tabloidisering?

Transkript

1 Paper till Statsvetenskapliga institutionens Allmänna forskarseminarium i Vasa och Åbo Respondent: Ari Nykvist Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar leder formatövergången till en innehållslig tabloidisering? 1. Bakgrund: Efter att Helsingin Sanomat (HS) tidigare i år övergick till tabloidformat, förväntas en rad andra dagstidningar i landet följa efter. Inom HSS Media övergår både Vasabladet (Vbl) och Österbottens Tidning (ÖT) i februari 2014 till det tabloida formatet. I mars 2014 blir det samtidigt tio år sedan KSF Medias Hufvudstadsbladet (HBL) gick över till tabloidformatet. En formatförändring som enligt redaktionsledningen tydligt skulle synas också i Hbl:s journalistik och innehåll överlag. En formatförändring är alltid en utmaning för såväl läsare som redaktionen. Det handlar långt om ett nytt sätt att producera nyheter och aktualiteter på ett mer modernt, läsarvänligt och effektivare sätt än hittills (Sternvik, 2007). En ofta ställd fråga är om den fysiska formatförändringen även kan innebära en journalistiskt innehållsmässig tabloidisering? D.v.s. att en s.k. spill over-effekt vid formatövergången leder till fler mycket korta artiklar med mer visuella element än tidigare. Att även bredden i bevakade ämnen och olika samhällsområden minskar och att den journalistiska nyhetsvinklingen allt mer riktar in sig på det mer sensationella, trendiga, underhållande och triviala (Mullman, 2006). Under senare år har en övergång till tabloidformatet även kopplats samman med övergången till ett ökat digitalt utbud även från tidningshusen. Det nya formatet anses både tekniskt och redaktionellt bättre samverka med och uppfylla kraven på nätpublicering och möjligheten att få bättre lönsamhet i den delen av verksamheten (Nu Yang, 2012). Jag har under hösten 2013 påbörjat detta forskningsprojekt bl.a. med arbetet kring ett reliabelt mätinstrument för mätning av dagstidningars redaktionella innehåll, men behöver nu stöd för att kunna gå vidare med konstruktionen av mätinstrumentet och hela projektet.

2 2. Mål: Utgående från ovanstående, tänker jag: A. Ta fram ett reliabelt multidimensionellt mätinstrument för dagstidningars innehållstabloidisering. B. Undersöka en formatövergångs inverkan inverkan på läsarintresse, läsarpreferenser och sättet att läsa olika nyheter och artiklar samt denna formatförändrings nya redaktionella krav på layout och innehåll. C. Granska om och i så fall hur formatförändringen påverkar/har påverkat det journalistiska innehållet och presentationssättet. Om en s.k. spill-over-effekt från fysiskt format till innehåll/presentation förekommer eller inte och vad den effekten i så fall leder till rent journalistiskt. 3. Dimensioner, kategorier, variabler och indikatorvärden i analys av journalistiska (nyhets)texter i dagstidningar 1. Ämnesdimension 2. Fokusdimension 3. Stildimension 4.?? 5.?? 1. Ämnesdimensionen A. Samhälleligt relevant ämne B. Samhälleligt irrelevant ämne 2. Fokusdimensionen A. Social, allmän relevans, vi-de B. Personlig, individuell relevans, jag-min C. Tematisk inramning, berättelseram D. Rapsodisk inramning, berättelseram 3. Stildimensionen A. Opersonligt rapporterande B. Personligt rapporterande C. Icke-känslomässigt, oemotionellt rapporterande 4. Känslomässigt, emotionellt rapporterande

3 5. Indikatorvariabler för mätning av dagstidningars tabloidisering av nyhetsinnehåll. A. Granskas på hela materialet: 1. Nyhetsämne 2. Textgenre 3. Textlängd 4. Ingresslängd och grafiska utformning 5. Antal och längd på pratminus (s.k. soundbites) 6. Antal mellanrubriker 7. Bildstorlek och antal 8. Förekomst av grafik eller visuell illustration 9. Förekomst av fakta- eller kommentarruta 10. Annonsernas andel och prioritering B. Granskas på delar av materialet: 1. Vinklad på person eller sak 2. Förekomst av avvikande/alternativa åsikter/tankar uttalanden 3. Antal och status på intervjuade/parter/källor 4. Förekomst av case /drabbad eller ögonvittne och/eller myndighet/makthavare/expert 5. Förekomst av text som väcker emotioner 6. Förekomst av hjälte/offer/oskyldig och/eller skurk/förövare/skyldig C. Granskas för längre nyhetstexter: 1. Förekomst av medialiseringstekniker: Personifiering Tillspetsning Polarisering Stereotypisering Dramatisering Förenkling Konkretisering

4 Går det här att sätta ihop ett skilt medialiseringsindex där de olika indikatorerna vägs samman? 2. Förekomst av granskande, fördjupande, undersökande element eller sensations- och kändis/underhållningsinriktade element i nyhetstexten 6. Aris kommentarer: 1. När jag har slagit fast alla centrala indikatorvariabler som ska användas på vilket sätt, är det förstås dags att börja skriva in variabelkategorier för ämnes-, genre och alla andra indikatorer? Kan bli problem med variabelvärdena för en del indikatorer. Redan t.ex. att definiera gränserna (i antal tecken?) mellan notis-kort nyhetsjuttulängre nyhetsjuttu. Borde vi låta dem på Hbl/HS själva få komma med förslag på definitioner? 2. Mellanrubrikernas roll (A.6)? Fler mellanrubriker = ökad tabloidisering?? Å andra sidan lätta att räkna och kanske ändå säger något? 3. Annonsernas antal och storlek (A.10) handlar ju inte direkt om det redaktionella nyhetsinnehållet. Men juttunas antal, längd och layout på sidan bestäms ju av annonserna. Större andel annonser = ökad tabloidisering. Å andra sidan har ju annonsförsäljningen rasat så det är snarast marknaden som här påverkar tabloidiseringen, inte journalistiken. Men också intressant att mäta! 4. Antal och status på intervjuade/källor (B.3) är ju delvis samma sak som case/drabbad och ögonvitttne kontra myndighet/expert (B.4). Men vore kul att se om antalet typiska case-juttun (med en skild stackars drabbad som läsaren ska tycka synd om) har ökat. 5. Hjälte/oskyldig/offer kontra skurk/skyldig/förövare (B.6) har ju också delvis med B.4 och B,4 att göra. Men det är ändå en lite annan sak vi här är ute efter? 6. Förekomst av medialiseringstekniker (C.1.) granskas vi indirekt delvis i del B, men där på ett bredare och annat material och på ett annat sätt. Här granskas explicit just medialisering (vilka är differenserna till tabloidisering??) endast på längre nyhetsjuttun. Bra sätt att samtidigt få en extra koll, en sorts triangulering av problemet då jag kan jämföra analysresultaten med delar av resultaten i del B och kanske t.o.m. del A. Samtidigt får jag lite kött på benen att sedan diskutera tabloidisering = medialisering? 7. C.2. är intressant men rätt svårkodad. Men bara jag också här har tydliga och raka kodningsnycklar/instruktioner och en klart diskriminerande värdeskala som man kan köpa, torde jag ändå kunna ha nytta av den analysen med? 8. Grundproblemet: Mot vad jämföra resultaten t.ex. från HBL? Finns ingen nollreferens vad tabloidisering beträffar. När är ett tidningsinnehåll tabloidiserat och var går gränsen?? Sekundär material -jämförelse från analyser av DN, SvD, HS...?

5 Annat att fundera på och som är bra att komma ihåg åtminstone vad artikelns inledning/bakgrund och resultatdiskussion beträffar: 1. Att en analys av tabloidisering måste åtminstone på något sätt i diskussionen kopplas till förändrade yttre omständigheter. Dessa tvingar journalistiken att anpassa sig till rådande samhälle och ekonomi. Tabloidisering inifrån redaktionerna och utifrån mediemarknaden? Nedskärningar på redaktionerna syns i innehållet hur? Kausalitetsproblemet måste alltså adresseras. 2. Redaktörerna ska numera även fylla webben, e-tidningen och kanske webb-tv med multimediala juttun (text, bild, video, ljud) samtidigt som de ska fylla papperstidningen. Hur påverkar detta innehållet och tabloidiseringen i papperstidningen? Borde jag ta med även detta och i så fall hur? 3. Läsaren är präglad av det format och den layout läsaren dagligen ser framför sig. Läsarvanornas roll? Sternvik och Wadebring har nyligen undersökt detta för DN:s del. 4. Samtidigt läser allt fler Hbl och HS på webben som e-tidning. Den nya mediekonsumtionen med allt fler som bara kollar nätet och sociala medier och inte läser papperstidningar påskyndar också tabloidiseringen? Litteraturreferenser: Josefine Sternvik, I krympt kostym. Morgontidningarnas formatförändring och dess konsekvenser. JMG, Göteborgs universitet. Jeremy Mullman, Broadsheets in U.S. Brave Tab Trend. Advertising Age 4/3/2006, Vol. 77 Issue 14. Nu Yang, Building The Wall. Editor & Publisher Dec2012, Vol. 145 Issue 12. Carsten Reinemann, James Stanyer, Sebastian Scherr and Guido Legnante. Hard and soft news: A review of concepts, operationalizations and key findings. Journalism : 221. SAGE.