SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?

Transkript

1 SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? INDENTIVE AB 1

2 SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? Dörrar, larm, lampor, bilar, uppvärmning och solpaneler det finns inga begränsningar i vad som kan anslutas till internet idag. Det smarta hemmet, det smarta företaget, det smarta samhället. På bara några år har allt blivit uppkopplat och smart och om bara två år spås hela 20 miljarder enheter vara uppkopplade, enligt Gartners analyser. Vad är det som händer? Tidigare var internet begränsat till vad människor matade in i databaser. Idag kan prylar själva läsa av omgivningen, sitt eget eller andra prylars tillstånd. De uppfattar vibrationer, fuktförändring, acceleration och rörelser. De har fått en människas sinnen. Det kallas Internet of Things (IoT) och betyder på svenska Sakernas Internet. Det finns ingen allmänt accepterad definition av begreppet, snarare definierar olika aktörer begreppet utifrån vad de själva sysslar med och sina egna intressen. Alla är dock eniga om att det handlar om internet och prylar. Intresset för IoT har ökat rejält de sista åren. Enligt IoT Sveriges trendrapport 1 diskuteras begreppet alltmer i sociala medier, framförallt på Twitter. Antalet tweets har ökat ständigt under 2017 och framförallt talar man om IoT tillsammans med ämnen som Data, FinTech, Industrial IoT, Säkerhet, Smarta hem/smarta städer och Hälsa. Man kan både tycka att detta är skrämmande och spännande. Helt klart är i alla fall att allt mer kommer att kopplas upp och genomsyra vår tillvaro samt förändra hur vi lever idag. IoT och det som kallas AI (Artificiell Intelligens) spås bli nästa teknikskifte, likt den revolution som kom med smartphones. Hur väl känner vi svenskar till vad som sker? Och tycker vi om det? Den här rapporten har tagits fram av Identx Kommunikation på uppdrag av Indentive AB, en leverantör av IoT-tjänster i Sverige. Rapporten ger insikter kring svenska folkets kunskap om IoT, vad vi har för uppkopplade saker hemma idag och hur vi ser på dem. Rapporten tar också tempen på hur vi svenskar ser på framtidens uppkopplade samhälle. I undersökningen, som genomfördes i november 2017 av Origo Group, deltog 1015 respondenter via en riksrepresentativ webbpanel. Svaren är jämt fördelade på kön och ålder. 1 IoT Sverige, , Trend report: The Internet of Things in 2017, INDENTIVE AB 2

3 SAMMANFATTNING I rapporten har fem frågor ställts till svenska folket kring IoT. Resultatet visar att majoriteten av svenskarna inte har hört talas om begreppet, endast 26% svarar att de har hört talas om det. Mest bekanta med begreppet är personerna under 34 år, medan gruppen 65+ är de som är mest obekanta med det. De som främst känner till IoT har universitetsutbildning, jobbar heltid eller studerar. Över hälften av de tillfrågade svenskarna svarar att de har uppkopplade prylar hemma, trots att 74% har svarat att de inte har hört talas om IoT. Det visar att det finns liten kunskap kring begreppet IoT, men att många svenskar är bekanta med uppkopplade ( smarta ) prylar och smarta hem-tjänster. Framförallt är det personerna upp till 34 år som svarar att de har uppkopplade prylar hemma. Minst uppkopplade enheter har gruppen 65+. De vanligaste uppkopplade prylarna i svenskarnas hem idag är dator, TV, och mobiltelefoner. Flera svarar även att de har uppkopplade larm, värmepumpar, högtalare, tvättmaskiner och lampor. Hela 86% av svenskarna tror att fler prylar kommer att vara uppkopplade i framtiden. Överraskande är att det är fler i gruppen 65+ som tror på fler uppkopplade prylar än vad de yngre (18 24 år) gör. Det är framförallt personer med högre utbildningsnivå som tror på fler uppkopplade prylar, den största gruppen som inte tror på fler är de som saknar utbildning. Trots att många tror på fler uppkopplade prylar är det bara drygt en tredje del som svarar att de vill ha fler, där män är mer positiva än kvinnorna. Gruppen 65+ är minst positiv medan grupperna mellan år är mest positiva. Det är gruppen som saknar utbildning som är mest positiva till fler uppkopplade prylar. När vi tittar på sysselsättningsnivå så är det framförallt svenska studenter som vill ha fler uppkopplade prylar. Den största gruppen som inte vill ha fler är pensionärerna. INDENTIVE AB 3

4 RESULTAT FRÅGA 1 Har du hört talas om IoT? För många är IoT ett välkänt begrepp, även om vi saknar en allmänt accepterad definition av vad det faktiskt är, bortom att det handlar om internet och prylar. Framförallt är det bland företag (främst IT och telekom) som begreppet är känt. I IoT-barometern , som genomförs bland Ny Tekniks läsare, svarar drygt var fjärde företag att de redan har implementerat IoT-lösningar i sitt företag. Ungefär var tredje har med IoT i planeringen för Men när vi ställer frågan till svenska folket är det hela 74% som svarar att de inte har hört talas om Internet of Things (IoT). Endast 26% svarar att de har hört om begreppet. Har du hört talas om IoT? Ja 26% Nej 74% Telenor Connexion, , Survey: IoT Barometer Sverige 2017, INDENTIVE AB 4

5 Om vi bryter ner resultatet på kön, ålder, utbildning och sysselsättning får vi en djupare insikt kring vilka som har bättre respektive sämre kunskap om IoT. Det visar sig att det är fler män än kvinnor som har hört talas om IoT, 36% jämfört med 16%. Den åldersgrupp som är mest bekant med begreppet är åringarna, där 37% har hört om IoT. Bland åringarna är det 35%. Gruppen 65+ är de som är mest obekanta med IoT, här svarar hela 91% att de inte har hört om begreppet. När resultatet bryts ner på utbildningsnivåer visar det sig att det är de med universitetsutbildning som har högst kännedom om begreppet. De som har lägst kunskap om IoT-begreppet (8% svarar ja) är de med endast förgymnasial utbildning. Intressant är att 31% av de som anger att de saknar utbildning vet vad IoT är. De som arbetar heltid och de som studerar känner i störst grad till IoT medan gruppen äldre anger att de inte känner till begreppet. FRÅGA 2 Med Internet of Things (sakernas internet) menas att olika saker t.ex. datorer, mobiler, maskiner, lastbilar etc. är uppkopplade mot internet, precis som vi människor alltmer är. Har du några uppkopplade prylar (så kallade smarta hem-tjänster) i ditt hem? I tidigare fråga såg vi att en majoritet av svenskarna (74%) svarade att de aldrig hade hört om IoT. Trots det är det 57% som svarar att de har uppkopplade prylar i sina hem, det är dock efter att de har fått information om vad IoT är via förklaringen i vår fråga. Det här visar att det finns liten kunskap kring begreppet IoT är men att många svenskar är bekanta med uppkopplade ( smarta ) prylar och smarta hem-tjänster. Huruvida det är viktigt eller inte att veta att det kallas IoT eller Internet of Things finns det säkert många åsikter om. Med Internet of Things (sakernas internet) menas att olika saker t.ex. datorer, mobiler, maskiner, lastbilar etc. är uppkopplade mot internet, precis som vi människor alltmer är. Har du några uppkopplade prylar (så kallade Om vi jämför svaren mellan kön, ålder, utbildning och sysselsättning ser vi att det är något fler kvinnor än män som anger att de har uppkopplade prylar hemma, 59% jämfört med 55%. Det är ungefär hälften i varje åldersgrupp som säger att de har uppkopplade prylar. Flest är det i gruppen år och år. Minst uppkopplade prylar har gruppen 65+ (56% svarar att de inte har några). smarta-hem tjänster) i ditt hem? Ja 57% Nej 43% I kategorin utbildning sticker resultatet ut. Bland de som anger att de saknar utbildning är det hela 92% som svarar att de har uppkopplade prylar hemma. I de övriga grupperna (förgymnasial, gymnasial och universitet) är det mellan 51 60% som svarar att de har uppkopplade prylar. I jämförelsen för sysselsättningen blir det tydligt att svenskarnas sysselsättning inte styr huruvida man har uppkopplade prylar eller inte, här anger ungefär hälften i respektive kategori att de har uppkopplade prylar. INDENTIVE AB 5

6 FRÅGA 3 FRÅGA 4 Vilka uppkopplade prylar (så kallade smarta-hem tjänster) har du i ditt hem? De vanligaste uppkopplade prylarna i svenskarnas hem idag är dator, TV och mobiltelefoner. En del av de tillfrågade uppger även att de har uppkopplade larm, värmepumpar, högtalare, tvättmaskiner och lampor. Tror du att fler prylar kommer att vara uppkopplade i framtiden? En majoritet (86%) av de tillfrågade svenskarna tror att fler prylar kommer att vara uppkopplade i framtiden. 9% svarar att de inte vet och 5% tror inte vi kommer ha fler uppkopplade prylar framöver. Vilka uppkopplade prylar (så kallade smarta-hem tjänster) har du i ditt hem? Tror du att fler prylar kommer att vara uppkopplade i framtiden? Ja 86% Nej 5% Vet ej 9% INDENTIVE AB 6

7 Både män och kvinnor tror att vi kommer ha fler prylar som är uppkopplade i framtiden, 89% respektive 83%. I åldersgrupperna och svarar majoriteten (94% och 92%) att vi kommer ha fler framöver. En något överraskande siffra är åldersgruppen där det endast är 72% som tror att framtiden bjuder på fler uppkopplade prylar. Bland de äldre, 65+, är det 85% som tror på fler uppkopplade prylar. Bland de yngsta och de äldsta är det flest som är osäkra och svarar att de inte vet. I utbildningsjämförelsen är det framförallt de med högre utbildningsnivå som tror på fler uppkopplade prylar. De som är mest skeptiska är de som saknar utbildning, här svarar endast 62% att de tror på fler. I den här gruppen ser vi också flest osäkra svenskar, 23% svarar att de inte vet. Uppdelat på sysselsättning är det främst de som arbetar heltid och de som är pensionärer som tror på fler uppkopplade prylar. FRÅGA 5 Skulle du själv vilja ha fler uppkopplade prylar? På frågan om man vill ha fler uppkopplade prylar är svenskarna betydligt mer tudelade och svaren överraskar. På vår förra fråga om man tror att vi kommer att ha fler uppkopplade prylar svarar 86% att de tror det. Men på den här frågan om man vill ha fler är det endast 33% som svarar ja, medan hela 38% svarar nej. 29% svarar att de inte vet. Skulle du själv vilja ha fler uppkopplade prylar i framtiden? Ja 33% Nej 38% Vet ej 29% Bland kvinnor och män skiljer sig svaren åt, där män överlag är mer positiva till fler uppkopplade prylar. 42% anger att de vill ha fler medan endast 23% av kvinnorna är positiva. Det är många som är osäkra, både bland männen och kvinnorna. Bland äldre svenskar är man minst positiv till fler uppkopplade prylar, 57% i gruppen 65+ svarar att de inte vill ha fler. Bland de yngre är man mer positiv. I grupperna mellan år är man mest positiv, därefter dalar intresset. Detta trots att fler äldre, i tidigare fråga, trodde på fler uppkopplade prylar i framtiden än vad de yngre trodde på. INDENTIVE AB 7

8 Om vi jämför svaren baserat på utbildningsnivå visar det sig att det är gruppen som saknar utbildning som är mest positiva till fler uppkopplade prylar. Näst mest positiva är gruppen med universitetsutbildning. De som är mest negativa är de med endast förgymnasial utbildning, där endast 24% vill ha fler. När vi tittar på sysselsättning är det framförallt svenska studenter som vill ha fler uppkopplade prylar, med 46% som är positiva. Därefter de som arbetar hel- eller deltid. Den största gruppen som inte vill ha fler är pensionärerna där 53% svarar nej. INDENTIVE AB 8

9 VÅRA REFLEKTIONER VARFÖR ÄR SVENSKARNA NEGATIVA TILL ETT MER UPPKOPPLAT SAMHÄLLE? Vår undersökning visar tydligt att de allra flesta svenskar (86%), oavsett ålder, sysselsättning etc. tror att vi kommer se allt fler uppkopplade prylar. Men intressant är att det bara är 33% som vill ha fler. En tredjedel svarar att de inte vet och 43% svarar bestämt nej. Vi som verkar inom IoT behöver fundera kring detta. Och på hur vi som aktör kan arbeta för att ändra svenskarnas attityd. Vi kan naturligtvis spekulera kring varför man svarar som man gör, här nedan är ett par områden som kan vara potentiella anledningar till svenskarnas negativa inställning. 1) Okunskap om begreppet och vad det innebär/nyttan med IoT Det finns en stor vinning med IoT och uppkopplade enheter, bl.a. minskade kostnader och resursförbrukning, effektivare planering av samhället och samhällsfunktioner, förhöjd trygghet för t.ex. äldre och en effektivare vård. Vi som verkar i branschen behöver därför förklara och visa upp nyttan med den nya tekniken. Praktiska case och referenser som människor förstår tror vi är nyckeln till en positivare attityd. Gällande begreppet IoT torde det vara mindre viktigt att gemene man vet vad definitionen är det viktigaste kanske är att man ser de nya möjligheterna som tekniken öppnar för. 2) Osäkerhet/rädsla för säkerhetsrisker Frågan om säkerhet är en mycket viktig aspekt i vår bransch och det är inte konstigt om många svenskar upplever en osäkerhet kring alla nya uppkopplade prylar som kommer. För oss aktörer gäller det att skapa så säkra system vi bara kan och sedan testa, testa och testa igen. Det är också viktigt med en löpande dialog med såväl underleverantörer som köpare och partners, där alla behöver ha säkerhet på prioriteringslistan. Vi behöver visa våra kunder hur vi bygger in säkerhet i våra system och vad man ska tänka på. Å andra sidan behöver också marknaden utbildas i att hantera teknik och säkerhet. Flera studier visar exempelvis att dagens unga blir allt mindre kritiska till att lämna ut känslig information om sig själva, här har vi alla i branschen ett stort arbete att utbilda och informera. 3) Rädsla för att vara kontrollerad/övervakad Diskussionen om övervakningssamhället är het, vi vill känna oss säkra och ha stöd i vardagen av t.ex. smarta system, men vi är inte helt säkra på INDENTIVE AB 9

10 att vi vill vara bevakade. Givetvis vill vi inte heller att vår data nyttjas på fel sätt. Även här blir det upp till oss aktörer att förklara hur våra system och produkter fungerar. Vad sparas, hur sparas det, vem har tillgång till vilken data osv Det sista blir allt viktigare i och med de nya GDPRreglerna som börjar gälla våren ) För många prylar skapar oreda/är vi tekniktrötta? Vi överöses av nya tekniska prylar och trenden visar att alltfler försöker begränsa sitt användande, t.ex. genom att ta bort appar som inte används till vardags. Men IoT behöver inte betyda fler produkter, utan att de som redan finns kopplas upp. Med en gemensam plattform, t.ex. Connective som vi på Indentive levererar, kan alla digitala tjänster samlas i en app. Därifrån hanteras de olika tjänsterna, även från externa leverantörer t.ex. larmtjänster. Med plattformen begränsas därmed antalet appar, här är det bara en enda som används. INDENTIVE AB 10

11