Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund"

Transkript

1 Diarienummer Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8

2 2 Diarienummer

3 Diarienummer Skilda studieförutsättningar 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Undersökningen En enkätundersökning Analys och avgränsningar Samtliga studiemedelstagare Studier ofta inte ett självklart val för studerande med lägre utbildade föräldrar Skilda ekonomiska förutsättningar Hälsobesvär vanligare hos studerande med föräldrar med högst gymnasial utbildning Studiemedelstagare 30 år eller yngre på eftergymnasial nivå Fler med kortutbildade föräldrar tycker att studietempot är för högt Högutbildade föräldrar bidrar oftare ekonomiskt Hälsoskillnader även bland yngre studerande Tydliga samband mellan föräldrars utbildningsnivå och studiesituationen...19 Referenser

6 6

7 Sammanfattning Den här rapporten redovisar skillnader mellan studerande med studiemedel vars föräldrar har högst gymnasial utbildning respektive studerande vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Resultatet bygger på en enkätundersökning CSN genomförde hösten I undersökningen redovisas dels svar från samtliga studerande, dels svar från studerande 30 år eller yngre som studerar på eftergymnasial nivå. Studiemedelstagare med högutbildade föräldrar anger oftare än övriga att det var självklart att de skulle börja studera på den nuvarande utbildningsnivån. Hela 54 procent av de med högutbildade föräldrar tyckte att det var självklart, jämfört med 32 procent av de som har föräldrar med högst gymnasial utbildning. Studiemedlen betyder också mer för valet att studera för de som kommer från hem med lägre utbildade föräldrar. Skillnaden mellan grupperna är stor, även vid en jämförelse mellan studerande i samma åldersgrupp och på samma utbildningsnivå. Av dessa anger 52 procent av de som har lägre utbildade föräldrar att de inte eller troligen inte skulle ha börjat studera om de inte hade fått studiemedel. Det är 13 procentenheter mer än bland de som har högutbildade föräldrar. En skillnad mellan grupperna är att studerande med föräldrar som har högst gymnasial utbildning är mindre nöjda med sin ekonomiska situation än de med högutbildade föräldrar. Att så är fallet kan ha flera orsaker. En orsak är att studerande från med studieovana hem i lägre utsträckning än andra väljer att ta lån. En annan förklaring är att dessa studerande i lägre utsträckning får stöd från sina föräldrar. Studerande med föräldrar som har eftergymnasial utbildning gör en något mer positiv bedömning av sitt allmänna hälsoläge än studerande med föräldrar som har högst gymnasial utbildning. Men skillnaderna är ganska små. När det istället handlar om hälsobesvär finns det en tydlig tendens att studerande från hem med lägre utbildningsnivå oftare upplever sådana besvär. Bara när det gäller stress är andelen som upplever detta högre bland studerande med högutbildade föräldrar. Skillnaderna i upplevda hälsobesvär är tydliga både för samtliga studerande och studerande som är 30 år eller yngre på eftergymnasial nivå. Sammantaget finns det skillnader mellan studerandegrupperna som tycks ha ett tydligt samband med utbildningsbakgrunden hos föräldrarna. Sedan tidigare är det känt att studerande från hem med mer lågutbildade föräldrar till exempel mer sällan söker sig vidare till högre studier. Att dessa studerande även kan uppleva en sämre studieekonomi om de studerar vidare och att de oftare upplever hälsobesvär, kan bidra till att de dels avstår från att söka sig till högre utbildning, dels har svårare att genomföra den utbildning de påbörjar. Det är inte säkert att en tydlig samvariation betyder att det finns ett direkt orsakssamband mellan föräldrarnas utbildningsbakgrund och studiesituationen. Men en beskrivning av skillnader mellan studerande som har föräldrar med kortare respektive längre utbildning kan förbättra förståelsen för betydelsen av begreppet utbildningsbakgrund. 7

8 8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Centrala studiestödsnämnden (CSN) ska genom bevakning och analys av studerandes sociala och ekonomiska situation säkerställa myndighetens kunskap inom området. 1 CSN säkerställer sin kunskap om studerande kvinnors och mäns sociala och ekonomiska situation genom registerdata och statistik, samt genom att fråga de studerande om deras situation. I den här undersökningen analyserar vi enkätsvar med utgångspunkt i utbildningsbakgrunden hos föräldrarna till de studerande. Syftet är att öka kunskapen om den sociala och ekonomiska situationen i olika studerandegrupper, i detta fall hos studerande med högre respektive lägre utbildade föräldrar. 1.2 Undersökningen En enkätundersökning CSN genomför vartannat år en enkätundersökning om studerandes ekonomiska och sociala situation. Den senaste undersökningen redovisas i rapporten Studerandes ekonomiska och sociala situation I undersökningen samlas det in uppgifter som inte redovisas i den rapporten, men som ändå kan bidra till att åskådliggöra den studiesociala och studieekonomiska situationen. Dessa uppgifter är underlag för den här rapporten, som tar upp frågan om föräldrarnas utbildningsbakgrund och de skillnader som finns mellan studerande från olika social bakgrund när det gäller studier, studieekonomi och hälsa Analys och avgränsningar Svaren på olika frågor i enkätundersökningen analyseras med utgångspunkt i de studerandes föräldrars utbildningsbakgrund. Analysen omfattar bara studerande med studiemedel. För att få tydliga resultat har studerande med en högutbildad och en lägre utbildad förälder sorterats bort från analysen. Istället jämförs studerande vars båda föräldrar har högst gymnasial utbildning med studiemedelstagare vars båda föräldrar har eftergymnasial utbildning. Analysen utgår från svar från studerande med föräldrar med högst gymnasial utbildning och svar från studerande med föräldrar med eftergymnasial utbildning. De båda grupperna skiljer sig delvis åt bland annat när det gäller köns- och åldersfördelning. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Centrala studiestödsnämnden. 2 CSN (2014). Enkätundersökningen beskrivs inte närmare här. För mer information om urval, svarsfrekvens, enkätens utformning m.m. hänvisas till rapporten som bland annat finns på 9

10 Tabell 1. Studiemedelstagare fördelade efter föräldrarnas utbildningsbakgrund, procent Föräldrar med högst gymnasial utbildning Föräldrar med eftergymnasial utbildning Kön Kvinnor Män Ålder -24 år år år Utbildningsnivå Grundskolenivå 5 1 Gymnasienivå 14 5 Eftergymnasial nivå Utlandsstudier Bakgrund Född i Sverige Invandrat Som framgår av tabell 1 så studerar en högre andel av de med högutbildade föräldrar på eftergymnasial nivå i Sverige eller utomlands. Studerande med lägre utbildade föräldrar är i genomsnitt äldre än de med högre utbildade föräldrar. 3 En något högre andel av de med föräldrar med högst gymnasial utbildning är kvinnor och en högre andel har invandrat till Sverige, jämfört med de som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Eftersom studerandegrupperna skiljer sig åt jämförs i denna rapport förutom svaren från samtliga studerande, även svaren från studerande i samma åldersgrupp, 30 år eller yngre, och på samma nivå, eftergymnasial nivå. Genom att jämföra svaren från dessa studerande utesluts i stort sett skillnader i svaren som beror på ålder och nivå på studierna. Resultaten grundas i dessa fall på 770 svar från studerande med högst gymnasieutbildade föräldrar och svar från studerande med föräldrar med eftergymnasial utbildning. 3 En bidragande orsak till detta är att andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökar i befolkningen. Se Högskoleverket (2012). 10

11 Tabell 2. Studiemedelstagare 30 år eller yngre på eftergymnasial nivå i Sverige eller utomlands, fördelade efter föräldrarnas utbildningsbakgrund, procent Föräldrar med högst gymnasial utbildning Föräldrar med eftergymnasial utbildning Kön Kvinnor Män Bakgrund Född i Sverige Invandrat Även bland de studerande som är 30 år eller yngre och som studerar på eftergymnasial nivå finns det könsskillnader mellan de båda studerandegrupperna. Kvinnor är i klar majoritet i båda studerandegrupperna, men bland de med mer kortutbildade föräldrar är den kvinnliga dominansen större än i gruppen som har föräldrar som har studerat på eftergymnasial nivå. Detta tyder på att kvinnor i högre utsträckning än män studerar vidare på eftergymnasial nivå även om det inte finns en studietradition i hemmet. 2. Samtliga studiemedelstagare 2.1 Studier ofta inte ett självklart val för studerande med lägre utbildade föräldrar Personer från hem med lägre utbildade föräldrar studerar oftare än de med högutbildade föräldrar på lägre nivåer, dvs. på grundskole- och gymnasienivå till exempel inom komvux. När det gäller eftergymnasiala studier visar enkätundersökningen att det finns skillnader mellan olika utbildningsprogram. På eftergymnasial nivå studerar de från studieovana hem oftare på lärarutbildningar och utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet. Studerande med högutbildade föräldrar är överrepresenterade på samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga utbildningar. Respondenterna i CSN:s enkät motsvarar i detta avseende faktiska förhållanden som visar att den sociala snedrekryteringen är störst på utbildningar till läkare, psykolog och arkitekt. På bland annat utbildningar till grundskollärare och förskollärare är den sociala snedrekryteringen däremot liten eller obefintlig. 4 Distansstudier är vanligare bland studerande från mer studieovana hem där 10 procent anger att de studerar helt på distans, jämfört med 3 procent av de som kommer från mer studievana hem. Detta har sannolikt ett samband både med de utbildningar de studerande läser och med åldersfördelningen i grupperna. Det finns olika motiv att börja studera. För en del är studier ett självklart val, för andra inte. I enkäten fick de studerande frågan om det var självklart att de skulle börja studera på den nuvarande utbildningsnivån. Hela 54 procent av de med högutbildade föräldrar tyckte att det var självklart, jämfört med 32 procent av de med lägre utbildade föräldrar. 4 Högskoleverket (2012). 11

12 En klar majoritet av de studerande anger att studietempot är lagom. Men de som kommer från mer studieovana hem menar oftare än de med högutbildade föräldrar att studietempot är för högt. Detta anser 25 procent av de från studieovana hem, jämfört med 20 procent av de som kommer från en mer studievan miljö. En något högre andel av de som har högutbildade föräldrar anger att de lyckas helt med sina studier, men andelen som anger att de misslyckas med sina studier är låg i båda grupperna. 2.2 Skilda ekonomiska förutsättningar Den sociala bakgrundens betydelse för studieekonomin är en fråga som inte är lika grundligt belyst som frågan om social snedrekrytering till studier. Den här undersökningen ger vissa insikter i hur studieekonomin samspelar med föräldrarnas utbildningsnivå. Ungefär 40 procent av studiemedelstagarna anger att de arbetar vid sidan av studierna. Andelen som arbetar är ungefär lika hög i båda studerandegrupperna. Studerande med kortutbildade föräldrar anger oftare familjeskäl som orsak till att de inte arbetar vid sidan av studierna, något som kan hänga samman med att denna studerandegrupp i genomsnitt är något äldre än studerande med högutbildade föräldrar. Studerande från studieovana hem har betydligt oftare än andra ett arbete som ligger inom samma område som deras utbildning. Detta har att göra med de utbildningsområden som är vanligare i denna studerandegrupp, till exempel studier inom hälso- och sjukvård. Det finns vissa skillnader i vilka försörjningskällor de studerande använder sig av. En del av dessa skillnader kan bero på att studerandegruppernas sammansättning skiljer sig lite åt i ålder, utbildningsnivå och andel av de studerande som invandrat till Sverige. Men vissa skillnader är bestående även när flera av dessa bakgrundsfaktorer är desamma för båda grupperna (jämför med tabell 5). Tabell 3. Svar på frågan: Vad av följande använde du för att försörja dig under vårterminen 2013? Samtliga studiemedelstagare Föräldrar med högst gymnasial utbildning Föräldrar med eftergymnasial utbildning Studielån och studiebidrag Endast studiebidrag Bidrag eller lön för studier från arbetsgivaren 1 1 Stipendium 2 4 Lön Pension 0 0 A-kassa 0 0 Sjukpenning/sjukersättning/aktivitetsersättning 1 0 Aktivitetsstöd 0 1 Föräldrapenning 3 2 Barnbidrag 14 6 Bostadsbidrag Underhållsstöd 2 1 Försörjningsstöd 1 0 Stöd från partner 23 9 Stöd från föräldrar Forts. på nästa sida. 12

13 Tabell 3 forts. Föräldrar med högst gymnasial utbildning Föräldrar med eftergymnasial utbildning Logi hos föräldrar Sparade medel Lån från bank eller kreditbolag 1 1 Annat Samtliga respondenter har tidigare i enkäten svarat att de har studiemedel. Men en del har trots det inte kryssat i studiemedel som svar på denna fråga varför andelen med studiemedel är lägre än 100 procent. En tydlig skillnad mellan studerandegrupperna är att en högre andel av de med kortutbildade föräldrar väljer att avstå från studiemedlens lånedel. Andelen som lånar är 6 procentenheter högre i gruppen med högutbildade föräldrar. Andra tydliga skillnader är att studerande från studieovana hem, troligen till en del beroende på att de i genomsnitt är äldre, oftare får stöd från en partner, medan studerande från studievana hem oftare får stöd av sina föräldrar. Det senare kan ha att göra med att de är yngre, men skulle även kunna ha att göra med att föräldrarna har bättre ekonomiska resurser. Resultatet påverkas också av att en fjärdedel av de från studieovana hem har barn, jämfört med en tiondel av de från studievana hem. Av detta följer bland annat att den förra gruppen oftare har barnbidrag och andra ersättningar relaterade till barn. Alla anger dock inte att de använder dessa ersättningar för sin försörjning. Diagram 1. Svar på frågan: Hur upplever du din studieekonomi under studietiden? Samtliga studiemedelstagare Studerande som har föräldrar med eftergymnasial utbildning gör en mer positiv bedömning av sin studieekonomi än studerande med lägre utbildade föräldrar. Andelen som gör en övervägande positiv bedömning av sin studieekonomi är hela 11 procentenheter högre i studerandegruppen med högutbildade föräldrar. En del av skillnaden förklaras med stor säkerhet av att de med lägre utbildade föräldrar är äldre och oftare har barn, två omständigheter som innebär högre utgifter och att det kan vara svårare att få ihop ekonomin. Men skillnaderna mellan grupperna är markanta även när studerande på eftergymnasial nivå i samma åldersgrupp jämförs, se diagram 3. En annan bidragande orsak till att de med lägre utbildade föräldrar tycker att deras studieekonomi är sämre kan vara att en lägre andel av dessa väljer att ta studiemedlens lånedel Mycket bra Bra Ganska bra Ganska dålig Dålig Mycket dålig Föräldrar med högst gymnasial utbildning Föräldrar med eftergymnasial utbildning 13

14 Studiemedlens betydelse för personers val att studera, studiemedlens rekryterande verkan, varierar mellan olika studerandegrupper. Studiemedlens betydelse för detta val skiljer sig bland annat mellan studerande med olika social bakgrund. Diagram 2. Svar på frågan: Om det inte hade funnits statligt studiestöd då du började studera, hade du ändå börjat? Samtliga studiemedelstagare Ja Ja, troligen Nej, troligen inte Nej Studerande från mer studieovana hem svarar betydligt oftare än de med högutbildade föräldrar nej på frågan om de hade påbörjat sina studier även utan studiemedel. Hela 57 procent svarar att de inte eller troligen inte hade påbörjat studierna om de inte hade kunnat få studiemedel, vilket kan jämföras med 43 procent av de med högutbildade föräldrar. Det kan noteras att de med lägre utbildade föräldrar alltså är mer beroende av studiestödet, trots att en lägre andel av dem väljer att ta lån. Majoriteten av de med högutbildade föräldrar hade påbörjat sina studier även om de inte hade kunnat få studiemedel Föräldrar med högst gymnasial utbildning Föräldrar med eftergymnasial utbildning Hälsobesvär vanligare hos studerande med föräldrar med högst gymnasial utbildning Studerande med föräldrar som har eftergymnasial utbildning gör en något mer positiv bedömning av sitt allmänna hälsoläge. Men skillnaderna är ganska små. När det istället handlar om hälsobesvär finns det en tydlig tendens att studerande från hem med lägre utbildningsnivå oftare upplever sådana besvär. Tabell 4. Svar på frågan: Upplever du att du ofta? Samtliga studiemedelstagare Föräldrar med högst gymnasial utbildning Föräldrar med eftergymnasial utbildning Känner dig trött och hängig Känner dig ensam Känner dig deprimerad och ledsen Känner dig stressad Har besvär med sömnen Forts. på nästa sida. 14

15 Tabell 4 forts. Föräldrar med högst gymnasial utbildning Föräldrar med eftergymnasial utbildning Har svårt att slappna av Har svårt att koncentrera dig Har besvär med ängslan, oro eller ångest Undviker sociala umgängen/sammanhang Har varit tvungen att hoppa över frukost och/eller lunch Har ont i ryggen/nacke/axlar/skuldror Har ont i huvudet Har ont i magen Har ett tryck över bröstet och/eller hjärtklappning Känner annat fysiskt/psykiskt obehag 11 8 Nästan oavsett typ av hälsobesvär är det vanligare att studerande med lägre utbildade föräldrar anger att de ofta upplever besvär, jämfört med de som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Bara när det gäller stress är andelen som upplever detta högre bland studerande med högutbildade föräldrar. Åldersskillnaden i studerandegrupperna skulle kunna antas ha stor betydelse för dessa resultat. Men skillnaderna mellan grupperna består när vi jämför studerande i samma åldersgrupp och på samma studienivå, se tabell 6 nedan. 3. Studiemedelstagare 30 år eller yngre på eftergymnasial nivå För att försöka utesluta åldersskillnader och betydelsen av den utbildningsnivå de studerande studerar på som förklaring till skillnader mellan de båda studerandegrupperna, presenteras i detta avsnitt resultat för studerande på eftergymnasial nivå som är 30 år eller yngre. 3.1 Fler med kortutbildade föräldrar tycker att studietempot är för högt Studerande som kommer från mer studieovana hem upplever oftare än studerande med högutbildade föräldrar att tempot i studierna är för högt. Detta svarar 25 procent av de med föräldrar med högst gymnasial utbildning, jämfört med 20 procent av de med föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det är också en något högre andel av de med högutbildade föräldrar som anger att de lyckas helt i sina studier. Däremot är det ingen skillnad när det gäller andelen studerande som anger att de misslyckas med studierna. Studerande vars föräldrar har högst gymnasial utbildning tycker oftare att de lyckas delvis. 3.2 Högutbildade föräldrar bidrar oftare ekonomiskt Oavsett föräldrarnas utbildningsbakgrund är det en lika hög andel av den yngre studerandegruppen som arbetar vid sidan av studierna (39 procent). Därmed är det ungefär 15

16 lika hög andel som använder löneinkomster för sin försörjning. För en del inkomstkällor skiljer sig däremot andelen mellan de båda studerandegrupperna. Tabell 5. Svar på frågan: Vad av följande använde du för att försörja dig under vårterminen 2013? Studiemedelstagare 30 år eller yngre på eftergymnasial nivå Föräldrar med högst gymnasial utbildning Föräldrar med eftergymnasial utbildning Studielån och studiebidrag Endast studiebidrag Bidrag eller lön för studier från arbetsgivaren 1 1 Stipendium 4 4 Lön Pension 0 0 A-kassa 0 0 Sjukpenning/sjukersättning/aktivitetsersättning 1 0 Aktivitetsstöd 0 1 Föräldrapenning 1 2 Barnbidrag 7 2 Bostadsbidrag 11 9 Underhållsstöd 1 0 Försörjningsstöd 0 0 Stöd från partner 16 5 Stöd från föräldrar Logi hos föräldrar Sparade medel Lån från bank eller kreditbolag 1 0 Annat En iakttagelse är att lånebenägenheten är lägre bland de som har föräldrar med högst gymnasial utbildning. Av de med högutbildade föräldrar är andelen som lånar högre. En annan skillnad mellan grupperna är andelen som får stöd från familjemedlemmar. Bland de med högutbildade föräldrar får 32 procent ekonomiskt stöd från sina föräldrar. Det får bara 23 procent av de som har föräldrar med högst gymnasial utbildning. Dessa får i gengäld oftare logi hos sina föräldrar. En högre andel av de med lägre utbildade föräldrar får stöd från en partner, vilket 16 procent får jämfört med 5 procent av de med högutbildade föräldrar. 16

17 Diagram 3. Svar på frågan: Hur upplever du din studieekonomi under studietiden? Studiemedelstagare 30 år eller yngre på eftergymnasial nivå Även bland studerande på eftergymnasial nivå som är högst 30 år upplever studerande med högre utbildade föräldrar oftare att studieekonomin är övervägande bra, jämfört med studerande med lägre utbildade föräldrar. Andelen som anser att studieekonomin är ganska bra, bra eller mycket bra är 8 procentenheter högre i gruppen med föräldrar med eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan grupperna är alltså något mindre än vid en jämförelse som omfattar samtliga åldersgrupper och utbildningsnivåer, där skillnaden mellan grupperna är 11 procentenheter. För samtliga svarande i undersökningen gäller att studerande med kortutbildade föräldrar i högre utsträckning är rekryterade av studiemedlen än studerande med högutbildade föräldrar. Med det menas att de är mer beroende av studiemedlen för att de ska börja studera. Detta resultat står sig även när jämförelsen begränsas till yngre studerande på eftergymnasial nivå Mycket bra Bra Ganska bra Ganska dålig Dålig Mycket dålig Föräldrar med högst gymnasial utbildning Föräldrar med eftergymnasial utbildning 17

18 Diagram 4. Svar på frågan: Om det inte hade funnits statligt studiestöd då du började studera, hade du ändå börjat? Studiemedelstagare 30 år eller yngre på eftergymnasial nivå Skillnaden mellan grupperna är stor. Andelen av de med föräldrar med högst gymnasial utbildning som anger att de inte eller troligen inte skulle ha börjat studera om de inte hade fått studiestöd är 52 procent. Det är 13 procentenheter högre än i studerandegruppen som har högutbildade föräldrar. Studiemedlens betydelse är alltså särskilt stor för studerande med föräldrar som har högst gymnasial utbildning, trots att dessa studerande i lägre utsträckning använder studiemedlens lånedel. 3.3 Hälsoskillnader även bland yngre studerande Andelen som upplever hälsobesvär skiljer sig mellan de båda studerandegrupperna, även när jämförelsen begränsas till studerande på eftergymnasial nivå som är 30 år eller yngre. Tabell 6. Svar på frågan: Upplever du att du ofta? Studiemedelstagare 30 år eller yngre på eftergymnasial nivå Föräldrar med högst gymnasial utbildning Föräldrar med eftergymnasial utbildning Känner dig trött och hängig Känner dig ensam Känner dig deprimerad och ledsen Känner dig stressad Har besvär med sömnen Har svårt att slappna av Har svårt att koncentrera dig Har besvär med ängslan, oro eller ångest Undviker sociala umgängen/sammanhang Har varit tvungen att hoppa över frukost och/eller lunch Forts. på nästa sida Ja Ja, troligen Nej, troligen inte Nej 34 Föräldrar med högst gymnasial utbildning Föräldrar med eftergymnasial utbildning

19 Tabell 6 forts. Föräldrar med högst gymnasial utbildning Föräldrar med eftergymnasial utbildning Har ont i ryggen/nacke/axlar/skuldror Har ont i huvudet Har ont i magen Har ett tryck över bröstet och/eller hjärtklappning Känner annat fysiskt/psykiskt obehag 10 8 En högre andel av de studerande som har föräldrar med lägre utbildningsnivå upplever hälsobesvär, i princip oberoende av besvärets art. Särskilt stora skillnader är det när det gäller besvär med sömnen, en känsla av att vara deprimerad och ledsen, samt koncentrationssvårigheter. 4. Tydliga samband mellan föräldrars utbildningsnivå och studiesituationen Det finns genomgående skillnader mellan studerande som har föräldrar med högst gymnasial utbildning och studerande med föräldrar med eftergymnasial utbildning. Sedan tidigare är det väl känt att det finns sådana skillnader när det gäller bland annat studieresultat och rekrytering. Den korta analys som görs i den här rapporten indikerar att det även finns samband mellan den sociala bakgrunden och bland annat upplevelsen av den ekonomiska situationen. Rapporten visar en samvariation mellan föräldrarnas utbildningsbakgrund och olika studiesociala och studieekonomiska faktorer. Det är inte säkert att en tydlig samvariation betyder att det finns ett direkt orsakssamband mellan föräldrarnas utbildningsbakgrund och studiesituationen. Men en beskrivning av skillnader mellan studerande som har föräldrar med kortare respektive längre utbildning kan förbättra förståelsen för betydelsen av begreppet utbildningsbakgrund. En skillnad mellan grupperna är att studerande med föräldrar som har högst gymnasial utbildning är mindre nöjda med sin ekonomiska situation än de med högutbildade föräldrar. Att så är fallet kan ha flera orsaker. En orsak är att studerande från med studieovana hem i lägre utsträckning än andra väljer att ta lån. En annan förklaring är att dessa studerande i lägre utsträckning får stöd från sina föräldrar. Sedan kan det också vara så att studerande med lägre utbildade föräldrar bildar familj något tidigare och därmed i tidigare åldrar har högre utgifter för exempelvis barn och boende. Andelen med barnbidrag och stöd från en partner är högre för dessa studerande även vid en jämförelse av studerande i samma åldersgrupp och på samma studienivå. Förutom att studerande från mer studieovana hem oftare än andra upplever att de har dålig studieekonomi, är det en högre andel som upplever olika former av hälsobesvär. Andelen med hälsobesvär är markant högre bland dem med lägre utbildade föräldrar även vid en jämförelse mellan studerande i samma ålder och på samma utbildningsnivå. Sammantaget kan man alltså se skillnader mellan studerandegrupperna som tycks ha ett tydligt samband med utbildningsbakgrunden i hemmet. Sedan tidigare är det känt att studerande från hem med mer lågutbildade föräldrar till exempel mer sällan söker sig vidare 19

20 till högre studier. Den här rapporten visar att dessa studerande även kan uppleva en sämre studieekonomi om de studerar vidare, samt att de oftare upplever hälsobesvär. Detta kan bidra till att personer som kommer från mer studieovana hem dels avstår från att söka sig till högre utbildning, dels har svårare att genomföra den utbildning de påbörjar. De senaste årens stora expansion av högskolan har till en del inneburit att nya studerandegrupper har påbörjat högre utbildning. Mot bakgrund av resultaten i enkätundersökningen kan det finnas skäl att uppmärksamma den studiesociala situationen för de nya studerandegrupper som nu bedriver studier. 20

21 Referenser CSN (2014). Studerandes ekonomiska och sociala situation Dnr Högskoleverket (2012). Högskolor och universitet. Högskolenybörjare 2011/12 och doktorandnybörjare 2010/11 efter föräldrarnas utbildningsnivå. Statistiska meddelanden UF 20 SM Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Centrala studiestödsnämnden. Universitetskanslerämbetet (2013). Årsrapport för universitet och högskolor. Rapport 2013:2. 21

Studerandes ekonomiska och sociala situation 2013

Studerandes ekonomiska och sociala situation 2013 Studerandes ekonomiska och sociala situation 2013 CSN, rapport 2014:1 2 Diarienummer 2013-219-9817 Studerandes ekonomiska och sociala situation 2013 3 4 Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 11 1.1

Läs mer

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn CSN, rapport 2014:3 Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Sammanfattning...

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Bilaga 4 till rapport Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar (2015:13) Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Enkätundersökningar utformning och bortfall Statskontoret har

Läs mer

Studiemedelstagare som avbryter komvuxstudier Orsaker och konsekvenser

Studiemedelstagare som avbryter komvuxstudier Orsaker och konsekvenser Studiemedelstagare som avbryter komvuxstudier Orsaker och konsekvenser CSN, rapport 2016:3 Diarienummer 2015-219-8927 Studiemedelstagare som avbryter komvuxstudier 3 4 Diarienummer 2015-219-8927 Innehåll

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står

Läs mer

GRUV-utredningen. Educateit Stockholm 2013-10- 04. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå

GRUV-utredningen. Educateit Stockholm 2013-10- 04. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå GRUV-utredningen Educateit Stockholm 2013-10- 04 geoff.erici@regeringskansliet.se Utredningens direktiv (2011:92; 2012:117) Kartlägga måluppfyllelse när det gäller anpassning efter individers behov och

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Enkätundersökning bland högskolestuderande våren 2007. Tre av fyra studerar för att öka sina chanser på arbetsmarknaden

Enkätundersökning bland högskolestuderande våren 2007. Tre av fyra studerar för att öka sina chanser på arbetsmarknaden UF 57 SM 0701 Högskolestuderandes levnadsvillkor Enkätundersökning bland högskolestuderande våren 2007 Living conditions of students in higher education I korta drag Tre av fyra studerar för att öka sina

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Bakgrundsdata/Arbete/Skola Arbete/sysselsättning

Bakgrundsdata/Arbete/Skola Arbete/sysselsättning Bakgrundsdata/Arbete/Skola Arbete/sysselsättning 1 (8) Arbete 7 9 Studier 10 13 Praktik 1 5 2 Okänt Arbetssökande 25 1 1 1 Arbetssök ande Arbete 2 Arbetssök ande Arbete Arbetssök ande 100% Praktik Studier

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2015 1 2 Innehåll Vad är studiemedel?...6 Vem kan få studiemedel?... 7 Hur mycket pengar kan du få?... 9 Hur många poäng måste du läsa?...14 Hur länge kan du få studiemedel?...16

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Redovisning av uppdrag om avbrott i vuxenutbildningen

Redovisning av uppdrag om avbrott i vuxenutbildningen Redovisning av regeringsuppdrag Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr (71-2011:952) Redovisning av uppdrag om avbrott i vuxenutbildningen Dnr U2011/3405/S Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014 Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 214 - en undersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Baserad på Folkhälsoenkät Barn och Föräldrar i Skåne 213 Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Studiestödet 2009 CSN, april 2010

Studiestödet 2009 CSN, april 2010 Studiestödet 2009 CSN, april 2010 Sammanfattning... 3 1 Inledning... 9 1.1 Uppdraget... 9 1.2 Faktaunderlag... 9 1.3 Avgränsningar m.m... 9 2 Studiestödssystemet i korthet...10 3 Övergripande utveckling...11

Läs mer

Lättläst om studiehjälp

Lättläst om studiehjälp Lättläst om studiehjälp 2014 2015 1 2 Välkommen till CSN I den här broschyren kan du läsa om studiehjälp. Studiehjälp är pengar som du kan få när du studerar på gymnasiet, komvux eller folkhögskola. Studiehjälp

Läs mer

ViS 2012 19 mars. Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan

ViS 2012 19 mars. Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan ViS 2012 19 mars Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan 1 Högre bidraget för Yrkesvux CSN-rapport juli 2011 Registeruppgifter Enkäter till studerande

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Temarapport 2012:1. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Tema: Utbildning. Vuxnas lärande 2010. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:1. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Tema: Utbildning. Vuxnas lärande 2010. Utbildning och forskning Temarapport 212:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Vuxnas lärande 21 Utbildning och forskning Temarapport 212:1 Tema: Utbildning Vuxnas lärande 21 Statistiska centralbyrån 212

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Studiestöd. Förslag till statens budget för 2015. Innehållsförteckning. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9

Studiestöd. Förslag till statens budget för 2015. Innehållsförteckning. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9 Studiestöd 15 Förslag till statens budget för 2015 Studiestöd Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Lagförslag... 11 2.1 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)...

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

Högst utbildningsnivå i Stockholms län

Högst utbildningsnivå i Stockholms län UF 37 SM 1501 Befolkningens 2014 Educational attainment of the population 2014 I korta drag Högst snivå i Stockholms län Drygt en fjärdedel av befolkningen är högutbildad. De bor oftast i storstadskommuner

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden i Östergötland? - En kartläggningsrapport December 2014 Fredrik Sunnergren, Regionförbundet Östsam 1 Innehåll 1. Inledning och slutsatser...

Läs mer

Rapport 2010:20 R. Eurostudent. om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009. www.hsv.se

Rapport 2010:20 R. Eurostudent. om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009. www.hsv.se Rapport 2010:20 R Eurostudent om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009 www.hsv.se Rapport 2010:20 R Eurostudent om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009 Högskoleverket

Läs mer

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt

Läs mer

komvux Senast uppdaterad, juni 2013 CSN nr 1400A/1306

komvux Senast uppdaterad, juni 2013 CSN nr 1400A/1306 Rutiner för studeranderapportering i Mina tjänster komvux Senast uppdaterad, juni 2013 CSN nr 1400A/1306 Innehåll Inledning 3 Kundstöd 3 Om CSN 4 Studiehjälp 4 Studiemedel 4 Skolans ansvar 5 Att lämna

Läs mer

Förslag till statens budget för 2016. Studiestöd. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9

Förslag till statens budget för 2016. Studiestöd. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9 Studiestöd 15 Förslag till statens budget för 2016 Studiestöd Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Lagförslag... 11 2.1 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)...

Läs mer

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 Hur står det till med vuxenutbildningen på grundläggande nivå? Ingen aning utan uppföljning Skolinspektionen sep 2009 Kommunerna följer inte upp sina vuxenutbildningar

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Statistik januari-december 2013

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet

Läs mer

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten

Läs mer

Utbildning på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå År 216 ökade antalet doktorsexamina jämfört med föregående år och var det högsta antalet någonsin. En förklaring till ökningen är att doktorandnybörjarna blev fler under perioden

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Temarapport 2012:2. Tema: Utbildning. Tiden mellan gymnasieskolan och universitetet/högskolan. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:2. Tema: Utbildning. Tiden mellan gymnasieskolan och universitetet/högskolan. Utbildning och forskning Temarapport 212:2 Tema: Utbildning Tiden mellan gymnasieskolan och universitetet/högskolan Utbildning och forskning Temarapport 212:2 Tema: Utbildning Tiden mellan gymnasieskolan och universitetet/högskolan

Läs mer

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05 UF 20 SM 0602 Universitet och högskolor Social bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorandnybörjare 2004/05 Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time

Läs mer

Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar

Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar 2015:13 Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar En utvärdering av satsningens effekter MISSIV DATUM DIARIENR 2015-06-22 2014/152-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2014-08-21 U2014/4884/SF Regeringen Utbildningsdepartementet

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier Kontakta oss! Adress och telefonnummer: Skolexpedition Tel: 0500 49 77 00 Fax: 0500 49 77 05 E-post: vuxenutbildning@skovde.se Studievägledare Joakim Wetterskoog Tel: 0500 497706 E-post: studievagledning@skovde.se

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014

HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 STOR BRIST PÅ HÖGSKOLEUTBILDADE YRKESGRUPPER ANTAL LEDIGA JOBB I EKONOMIN 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Förslag till statens budget för Studiestöd. Tabellförteckning Diagramförteckning Förslag till riksdagsbeslut...

Förslag till statens budget för Studiestöd. Tabellförteckning Diagramförteckning Förslag till riksdagsbeslut... Studiestöd 15 Förslag till statens budget för 2017 Studiestöd Innehållsförteckning Tabellförteckning... 5 Diagramförteckning... 7 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Utgiftsområde 15 Studiestöd... 11

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Besökarens profil och upplevelse

Besökarens profil och upplevelse Besökarens profil och upplevelse 9-10 februari 2017 Utförd av Lorena Sankilampi och Carlos Salas på uppdrag av Länstyrelsen Stockholm Bazaren. Besökarens profil och upplevelse Innehåll Inledning...3 Metod...4

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Deltagande i formell utbildning, kurser och studiecirklar

Deltagande i formell utbildning, kurser och studiecirklar Kapitel 4 D Deltagande ande i lärande aktiviteter teter Deltagande i formell utbildning, kurser och studiecirklar 45 Varierat utbud av utbildningar och kurser möter vuxna i Sverige Den vuxna befolkningen

Läs mer

Utbildning på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå Flera lärosäten har under de senaste åren avvecklat utbildningsbidrag och beslutat att doktoranderna ska ha en doktorandanställning eller en annan anställning vid lärosätet. Förändringen

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) Remiss från Utbildningsdepartementet

Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2009: RIV (Dnr 001-799/2009) Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Michael Karlsson, SCB, tfn 019-17 64 81, michael.karlsson@scb.se

Michael Karlsson, SCB, tfn 019-17 64 81, michael.karlsson@scb.se UF 37 SM 1301 Befolkningens 2012 Educational attainment of the population 2012 I korta drag Högst snivå i Stockholmsområdet Cirka 40 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); utfärdad den 12 februari 2015. SFS 2015:50 Utkom från trycket den 24 februari 2015 Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

CSN gör studier möjligt. Marie Holmberg Karin Hurinský

CSN gör studier möjligt. Marie Holmberg Karin Hurinský CSN gör studier möjligt Marie Holmberg Karin Hurinský Innehåll Studiehjälp under 20 år Studiemedel över 20 år Studiestartstöd en chans till utbildning Stöd och support 2 Studiehjälp under 20 år - så funkar

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Utbildningen i Sverige

Utbildningen i Sverige Utbildningen i Sverige Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Musik i grundskolan och Sömnad på gymnasiet, för att det är kul och praktiska ämnen. Annelie, 16 år Jag har alltid tyckt att biologi varit

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Stockholm 2012-03-19

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Stockholm 2012-03-19 GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Stockholm 2012-03-19 Hur står det till med gruv? Ingen aning utan uppföljning Skolinspektionen sep 2009 Kommunerna följer inte upp sina vuxenutbildningar och vet alldeles

Läs mer

RAPPORT. Sweco Strategy AB. Uppföljning av sfi-studerande 2008 och 2010 inom SFI Stockholm. Rapport Patrik Waaranperä

RAPPORT. Sweco Strategy AB. Uppföljning av sfi-studerande 2008 och 2010 inom SFI Stockholm. Rapport Patrik Waaranperä Rapport 2014-07-31 Sweco Strategy AB Patrik Waaranperä Stockholms stads Arbetsmarknadsförvaltning Uppföljning av sfi-studerande 2008 och 2010 inom SFI Stockholm Stockholm 2014-07-31 Sweco Strategy AB 1

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Våga prata pengar. Karin Arkmo Larsson Gun-Marie Nilsson

Våga prata pengar. Karin Arkmo Larsson Gun-Marie Nilsson Våga prata pengar Karin Arkmo Larsson Gun-Marie Nilsson Agenda Vad gör CSN? Hemutrustningslån vad är det? Betala tillbaka hemutrustningslån Studiestöd vad är det? Betala tillbaka studiemedel 2 Våga prata

Läs mer

Förslag till statens budget för Studiestöd. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9

Förslag till statens budget för Studiestöd. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9 Studiestöd 15 Förslag till statens budget för 2014 Studiestöd Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Lagförslag... 11 2.1 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)...

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Unga stockholmare som står långt från arbetsmarknaden

Unga stockholmare som står långt från arbetsmarknaden Unga stockholmare som står långt från arbetsmarknaden EN KARTLÄGGNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR SWECO STRATEGY Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 6 2.1 Bakgrund

Läs mer

Införandet av ett system för prova-på-studier för personer med försörjningsstöd

Införandet av ett system för prova-på-studier för personer med försörjningsstöd Södermalms stadsdelsförvaltning Sociala avdelningen staben Tjänsteutlåtande Dnr 881-2015-1.5.1. Sida 1 (5) 2015-10-26 Handläggare Helena Örnevall Telefon: 08-508 13 205 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-11-19

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Studiemedel för gränslös kunskap (SOU 2011:26) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 1 oktober 2011

Studiemedel för gränslös kunskap (SOU 2011:26) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 1 oktober 2011 PM 2011: RIV (Dnr 001-1320/2011) Studiemedel för gränslös kunskap (SOU 2011:26) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 1 oktober 2011 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Studenter som arbetar - Varför och var?

Studenter som arbetar - Varför och var? Studenter som arbetar - Varför och var? 2009-03-19 Johannes Hylander Innehåll 1 Förord... 3 1.1 Resultat i korthet... 3 2 Inledning och metod... 6 3 Studenterna och deras arbetsmarknad... 7 3.1 Arbetsliv

Läs mer

Ett modernt studiestöd

Ett modernt studiestöd Ett modernt studiestöd - Förslag till förändringar i studiestödssystemet oktober 2008 Centerpartiets framtidsdialog för frihet, medmänsklighet och framtidstro Förord Många människor har fått det bättre

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Årsrapport. Statistik över. yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning

Årsrapport. Statistik över. yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning Årsrapport 2013 Statistik över yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning Diarienummer: YH 2013/346 Årsrapport 2013 Förord Den viktigaste slutsatsen att dra av

Läs mer

Studerandes utgifter. En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter

Studerandes utgifter. En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter Studerandes utgifter En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter CSN, november 2010 Studerandes utgifter En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter 2 Sammanfattning Ett av de viktigaste

Läs mer

Samband mellan barns och föräldrars utbildning

Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning Statistiska centralbyrån 2016 Report 2016:1 Intergenerational

Läs mer

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Annbritt Öqvist 2012-01-27 Rev 2012-02-08 BUN-2012-0065 Barn- och ungdomsnämnden Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan

Trender och tendenser i högskolan Trender och tendenser i högskolan Högskolans utbildningskapacitet på grundnivå och avancerad nivå utnyttjas nu till fullo. Sedan flera år utbildar universiteten och högskolorna fler studenter än anslagen

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 10 september 2015

Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 10 september 2015 PM 2015:135 RIV (Dnr 010-585/2015) Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 10 september 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer