Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2016/17

Transkript

1 UF 19 SM 1801 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2016/17 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2016/17 I korta drag Andelen med utländsk bakgrund fortsätter att öka Läsåret 2016/17 hade 24 procent av högskolenybörjarna (inresande studenter oräknade) utländsk bakgrund. Ett år tidigare var motsvarande andel 22 procent och tio år tidigare var andelen 18 procent. Det har också skett en ökning av andelen med utländsk bakgrund i befolkningen som helhet under den senaste tioårsperioden. Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Av högskolenybörjarna läsåret 2016/17 hade utländsk bakgrund och svensk bakgrund. Av de med utländsk bakgrund var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och var utrikes födda. Av de utrikes födda hade invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och vid sju års ålder eller senare. Fördelningen mellan kvinnor och män var ungefär lika mellan högskolenybörjare med svensk och utländsk bakgrund. I båda grupperna var procent av högskolenybörjarna kvinnor och procent män. Däremot fanns det skillnader inom gruppen med utländsk bakgrund. Bland utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Bland de utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare var andelen kvinnor 63 procent och andelen män 37 procent. Stor variation mellan olika utbildningar Bland yrkesexamensprogrammen med minst 60 högskolenybörjare totalt hade apotekarutbildningen och receptarieutbildningen högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 74 procent vardera läsåret 2016/17. Näst högst andel hade tandläkarutbildningen med 69 procent. På officersutbildningen var andelen med utländsk bakgrund minst med 7 procent. Störst antal högskoleny- Helen Dryler Tfn, fornamn.efternamn@uka.se Anna Gärdqvist, SCB, tfn anna.gardqvist@scb.se Lisa Sundling, SCB. Tfn lisa.sundling.@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Universitetskanslersämbetet, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Utbildning och forskning. Utkom den 22 maj URN:NBN:SE:SCB-2018-UF19SM1801_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Kort om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Joakim Stymne, SCB.

2 Universitetskanslersämbetet och SCB 2 UF 19 SM 1801 börjare med utländsk bakgrund läsåret 2016/17 fanns på civilingenjörsutbildningen följt av högskoleingenjörsutbildningen med 900 respektive 860 nybörjare. På Karolinska institutet har hälften av högskolenybörjarna utländsk bakgrund Karolinska institutet hade den högsta andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2016/17 med 53 procent. Därefter följde Ersta Sköndal Bräcke högskola med 39 procent och Södertörns högskola med 37 procent. Dessa tre lärosäten har haft en hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund under ett flertal år. Stockholms universitet hade det största antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund med Näst flest hade Göteborgs universitet med Störst andel av svenskfödda med utrikes födda föräldrar som börjar i högskolan Vid 25 års ålder hade 43 procent av dem med svensk bakgrund i årskullen födda 1991 påbörjat en högskoleutbildning. Den andelen har varit förhållandevis stabil för 25-åringar med svensk bakgrund under de senaste tio åren. Motsvarande andel för 25-åringar födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar har under samma period successivt närmat sig och slutligen passerat andelen för de med svensk bakgrund. I årskullen födda 1991 var denna andel 47 procent, att jämföra med 40 procent tio år tidigare. Andelen har i princip varit oförändrad bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid sex års ålder eller tidigare, från 45 procent för tio år sedan till 46 procent. Bland utrikes födda 25-åringar som invandrat mellan sju och 18 års ålder har andelen som påbörjat en högskoleutbildning däremot minskat. Andelen var 35 procent bland födda 1982 och 29 procent bland födda Många med bakgrund i Bosnien-Hercegovina väljer högskolestudier Bland de utrikes födda år 1991 med bakgrund i Bosnien-Hercegovina hade 52 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Näst högst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Ryssland med 51 procent följt av Iran med 44 procent. Även personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och bakgrund i Iran väljer ofta att studera i högskolan. Av dem som föddes 1991 i denna grupp hade 61 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Utlandsstudier vanligast bland födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar Bland de med svensk bakgrund som föddes 1991 hade 8 procent studerat utomlands med hjälp av svenska studiemedel fram till och med 25 års ålder. Andelen var något lägre bland de utrikes födda med 7 procent, men högre bland födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 11 procent. Andelen med påbörjade utlandsstudier har varit högst i denna grupp under de senaste tio åren. Var fjärde doktorandnybörjare har utländsk bakgrund Läsåret 2016/17 hade 25 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var 440. Av dem var 370 utrikes födda och 70 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. De flesta doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund hade sin bakgrund i Europa och Asien.

3 Universitetskanslersämbetet och SCB 3 UF 19 SM 1801 Medicin och hälsovetenskap vanligt bland doktorandnybörjare med utländsk bakgrund Såväl det största antalet som den största andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund fanns inom medicin och hälsovetenskap. Antalet var cirka 200, och andelen var 28 procent.

4 Universitetskanslersämbetet och SCB 4 UF 19 SM 1801 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Svensk och utländsk bakgrund inledning 6 Studenter och doktorander i högskoleutbildning efter bakgrund 7 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 8 Utveckling läsåren 2007/08 till 2016/17 8 Högskolenybörjarnas ålder 11 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område 12 Högskolenybörjare efter studieinriktning 14 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund per lärosäte 15 Påbörjad svensk högskoleutbildning i årskullarna födda Utbildning på forskarnivå 21 Utvecklingen läsåren 2007/08 till 2016/17 21 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område 22 Doktorandnybörjare per forskningsämnesområde 23 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund per högskola 24 Påbörjad utbildning på forskarnivå i årskullarna födda Påbörjad svensk och utländsk högskoleutbildning Tabeller 27 Teckenförklaring 27 1 A. Högskolenybörjare och doktorandnybörjare under 65 år läsåren 2007/ /17 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå och kön. Inklusive inresande studenter/utländska doktorander 28 1 B. Studenter och doktorander under 65 år i högskoleutbildning läsåren 2007/ /17 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå och kön. Inklusive inresande studenter/utländska doktorander 30 2 A. Andel av befolkningen 1 med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder efter svensk och utländsk bakgrund. Procent 32 2 B. Andel av befolkningen 1 med påbörjad svensk doktorandutbildning vid 30 års ålder efter svensk och utländsk bakgrund. Procent 33 3 A. Högskolenybörjare och doktorandnybörjare under 65 år läsåret 2016/17 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå, ålder och kön. Inklusive inresande studenter/utländska doktorander 34 3 B. Studenter och doktorander under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2016/17 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå, ålder och kön. Inklusive inresande studenter/utländska doktorander 35 4 A. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2016/17 efter geografiskt område, födelseland och kön. Exklusive inresande studenter 36 4 B. Studenter med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2016/17 efter geografiskt område, födelseland och kön. Exklusive inresande studenter 39

5 Universitetskanslersämbetet och SCB 5 UF 19 SM A. Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2016/17 efter geografiskt område, födelseland och kön. Exklusive utländska doktorander 43 5 B. Doktorander med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2016/17 efter geografiskt område, födelseland och kön. Exklusive utländska doktorander Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för årskullen född 1991 efter geografiskt område 46 7 A. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2016/17 efter svensk och utländsk bakgrund, studier mot yrkesexamen/generell examen, område, program för yrkesexamen och kön. Exklusive inresande studenter 49 7 B. Studenter under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2016/17 efter svensk och utländsk bakgrund, studier mot yrkesexamen/generell examen, område, program för yrkesexamen och kön Doktorandnybörjare under 65 år på forskarnivå läsåret 2016/17 fördelade efter utländsk bakgrund, forskningsämnesområde och kön. Exklusive utländska doktorander 61 9 A. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2016/17 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Exklusive inresande studenter 62 9 B. Studenter under 65 år i högskolebildning läsåret 2016/17 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Exklusive inresande studenter Doktorandnybörjare under 65 år läsåret 2016/17 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Exklusive utländska doktorander Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2007/ /17 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Procent Doktorandnybörjare under 65 år läsåren 2007/ /17 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Procent Befolkningen 1 i åldern år efter åldersgrupp och svensk och utländsk bakgrund. Procent 87 Kort om statistiken 91 Statistikens ändamål och innehåll 91 Definitioner och förklaringar 91 Information om statistikens framställning 93 Information om statistikens kvalitet 94 Bra att veta 95 Invandring till Sverige 95 Utbildnings- och examensstruktur efter 1 juli Annan statistik 97 In English 98 Summary 98 List of tables 100 List of terms 101

6 Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 19 SM 1801 Statistiken med kommentarer Svensk och utländsk bakgrund inledning Syftet med detta statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av hur många personer med svensk respektive utländsk bakgrund som påbörjar högskolestudier i Sverige. Svensk och utländsk bakgrund redovisas för studenter och högskolenybörjare på grundnivå och avancerad nivå samt för aktiva doktorander och doktorandnybörjare på forskarnivå. Grundnivån och den avancerade nivån kommer inte att redovisas var och en för sig. Med högskolenybörjare avses studenter som för första gången är registrerade i svensk högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå och med doktorandnybörjare avses studenter som för första gången är registrerade på forskarnivå. Till stor del handlar redovisningen om hur sammansättningen ser ut i högskolan bland högskolenybörjare/doktorandnybörjare respektive studenter/doktorander utifrån svensk och utländsk bakgrund det vill säga hur fördelningen ser ut mellan dessa grupper totalt sett, vid olika lärosäten, på olika program etc. Därutöver redovisas i vilken utsträckning som individer med svensk respektive utländsk bakgrund som är födda samma år har blivit högskolenybörjare (uppföljning till och med 25 års ålder) respektive doktorandnybörjare (senast vid 30 år). Om det finns en skillnad mellan grupperna som är födda samma år så föreligger det en snedrekrytering till högskolan. Både personer med svensk och utländsk bakgrund tillhör den svenska befolkningen och ingår därför i redovisningen. Inresande studenter och utländska doktorander ingår däremot inte i redovisningen av högskolenybörjare, studerande, doktorandnybörjare och (aktiva) doktorander eftersom de har kommit till Sverige i syfte att studera och därför inte bör jämföras med de som bor permanent i Sverige. I tabellerna 1A, 1B, 3A och 3B ingår dock samtliga studenter och doktorander och där går det att urskilja inresande studenter och utländska doktorander. Definitionen av svensk och utländsk bakgrund är inte entydig utan varierar i exempelvis olika utredningar och analyser. I denna publikation avses med svensk bakgrund personer som är födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. Med utländsk bakgrund avses personer, folkbokförda i Sverige, som själva är utrikes födda samt personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarnas bakgrund som avgör och inte de biologiska föräldrarnas. Adopterade med minst en inrikes född adoptivförälder räknas till gruppen svensk bakgrund och adopterade med två utrikes födda adoptivföräldrar till gruppen utländsk bakgrund. Både personer med svensk och utländsk bakgrund är heterogena grupper. Situationen i Sverige för dem med utländsk bakgrund beror bland annat på vilket land de utvandrat från, hur gamla de var när de utvandrade samt hur länge de har vistats i Sverige. Av denna anledning urskiljs i redovisningen både personer som själva är utrikes födda och personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I flera fall finns det en ytterligare indelning av dem som själva är födda utomlands vilken tar hänsyn till invandringsålder antingen mellan 0 och 6 år eller vid 7 års ålder eller äldre. För mer information se Kort om statistiken.

7 Universitetskanslersämbetet och SCB 7 UF 19 SM 1801 Studenter och doktorander i högskoleutbildning efter bakgrund Studenter och doktorander i högskolan Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Inresande studenter Okänd bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Utbytesstudenter Freemoverstudenter Utländska doktorander

8 Universitetskanslersämbetet och SCB 8 UF 19 SM 1801 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Läsåret 2016/17 var det totala antalet högskolenybörjare yngre än 65 år Förutom studerande med svensk och utländsk bakgrund ingår även inresande studenter samt studenter med okänd bakgrund i det totala antalet högskolenybörjare. De inresande studenterna har kommit till Sverige i syfte att studera och bör därför inte jämföras med de som bor permanent i Sverige. Om de inresande studenterna och studenterna med okänd bakgrund exkluderas från det totala antalet högskolenybörjare var antalet I den fortsatta redovisningen ingår inte de inresande studenterna eller de med okänd bakgrund. För mer information om samtliga grupper, se tabell 1A, 1B, 3A och 3B. Läsåret 2016/17 fanns det högskolenybörjare med svensk bakgrund och med utländsk bakgrund (inresande studenter oräknade). Av de med utländsk bakgrund var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och var utrikes födda. De som är utrikes födda har kommit till Sverige vid olika åldrar och har vistats i landet olika länge. Av de utrikes födda hade invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och vid sju års ålder eller senare. Utveckling läsåren 2007/08 till 2016/17 Under den senaste tioårsperioden ökade antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund från till Antalet i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar ökade under hela tioårsperioden. Antalet utrikes födda har gått upp och ner över tioårsperioden och uppgick läsåret 2016/17 till 8 900, vilket var nästan lika många som vid toppnoteringen läsåret 2009/10. Även antalet högskolenybörjare med svensk bakgrund var som störst läsåret 2009/10 med Därefter skedde årliga minskningar till ett antal 2016/17 som var lägre än tio år tidigare. Högskolenybörjare 1 yngre än 65 år läsåren 2007/ /17 efter svensk och utländsk bakgrund 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 Totalt Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Kvinnor Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Män Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund.

9 Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 19 SM 1801 Andelen kvinnor störst bland utrikes födda som invandrat efter 6 års ålder Alla år under tioårsperioden 2007/ /17 var andelen kvinnor bland högskolenybörjarna större än andelen män i samtliga grupper. Andelen kvinnor bland de utrikes födda var hela tiden större än bland dem med svensk bakgrund och bland dem som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var de utrikes födda kvinnorna som invandrat vid sju års ålder eller senare som gav upphov till skillnaden. Läsåret 2016/17 var andelen kvinnor 63 procent och andelen män 37 procent bland utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare. Bland utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare var 57 procent kvinnor och 43 procent män. I gruppen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var 59 procent kvinnor och 41 procent män, vilket var samma fördelning som bland de med svensk bakgrund. Andelen kvinnor och män bland högskolenybörjare 1 yngre än 65 år med svensk och utländsk bakgrund läsåren 2007/ /17. Procent 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 Kvinnor Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Män Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund.

10 Universitetskanslersämbetet och SCB 10 UF 19 SM 1801 Andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund har ökat Mellan läsåren 2007/08 och 2016/17 ökade andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund från 18 till 24 procent parallellt med att andelen med svensk bakgrund minskade från 82 till 76 procent. Den största ökningen i gruppen med utländsk bakgrund inträffade bland födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, som ökade från 5 till 9 procent. Gruppen utrikes födda ökade från 12 procent till 14 procent under tioårsperioden. Ökningen var något högre bland männen än kvinnorna. Bland kvinnorna ökade andelen med utländsk bakgrund från 19 till 24 procent under perioden, medan männens andel ökade från 17 till 23 procent. Se tabell 1A för mer information om högskolenybörjare. Andelen högskolenybörjare 1 yngre än 65 år med svensk respektive utländsk bakgrund läsåren 2007/ /17. Procent Totalt 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Kvinnor Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Män Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. För information om antalet studenter 2007/ /17 med svensk och utländsk bakgrund, se tabell 1B.

11 Universitetskanslersämbetet och SCB 11 UF 19 SM 1801 Högskolenybörjarnas ålder En majoritet av samtliga högskolenybörjare läsåret 2016/17 var yngre än 22 år. Bland de med svensk bakgrund gällde detta för 55 procent av högskolenybörjarna. Högst andel som var yngre än 22 år fanns dock i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar med 75 procent. Bland utrikes födda var 35 procent yngre än 22 år. Det var emellertid stor skillnad mellan dem som invandrat före och dem som invandrat från och med 7 års ålder. Andelen som var yngre än 22 år bland dem som invandrat när de var 6 år eller yngre var 70 procent. Bland de som invandrat vid 7 års ålder eller senare var 28 procent yngre än 22 år. Åldersfördelningen skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Andelarna i de yngre åldersgrupperna var högre bland kvinnor än män, som har högre andelar i de äldre åldersgrupperna. Detta mönster finns både bland personer med svensk och utländsk bakgrund. Se tabell 3A för mer information. Åldersfördelning för högskolenybörjare 1 efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2016/17. Procent Totalt 21 år år år år år Totalt % Totalt antal Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Kvinnor Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Män Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. För information om åldersfördelningen bland studenter 2016/17 med svensk och utländsk bakgrund, se tabell 3B.

12 Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 19 SM 1801 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område Studenterna med utländsk bakgrund har sitt ursprung i en mängd olika länder. Studenter som är utrikes födda redovisas under det egna födelselandet medan gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland. Om föräldrarna kommer från olika länder redovisas personen under båda länderna och nettoräknas till nivån världsdel. Se avsnittet Kort om statistiken för en mer utförlig beskrivning. Bland de utrikes födda nybörjarna läsåret 2016/17 hade de flesta, 44 procent, sin bakgrund i Asien. Därefter följde Europa med 37 procent. Jämfört med för tio år sedan har andelen utrikes födda nybörjare med bakgrund i Europa minskat och andelarna med bakgrund i Asien och Afrika ökat. Läsåret 2007/08 var andelen utrikes födda med bakgrund i Europa 48 procent och andelen med bakgrund i Asien 34 procent. Nästan hälften, 47 procent, av nybörjarna födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade sin bakgrund i Europa. Andelen med bakgrund i Asien var också stor med 45 procent. Även i denna grupp har andelen med bakgrund i Europa minskat och andelarna med bakgrund i Asien och Afrika ökat under den senaste tioårsperioden. Läsåret 2007/08 var andelen med bakgrund i Europa 73 procent och andelen med bakgrund i Asien 27 procent. Högskolenybörjare under 65 år med utländsk bakgrund efter geografiskt område läsåret 2016/17. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 1 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Europa därav Norden utom Sverige därav EU utom Norden därav Europa utom EU och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Eftersom en persons föräldrar kan komma från olika geografiska områden överstiger summan av procentandelarna 100 procent.

13 Universitetskanslersämbetet och SCB 13 UF 19 SM 1801 Det land som i särklass flest utrikes födda högskolenybörjare hade sin bakgrund i läsåret 2016/17 var Irak med 1 300, följt av Syrien med 600. För tio år sedan var Iran och Irak de vanligaste bakgrundsländerna för högskolenybörjare. Läsåret 2007/08 hade 810 av de utrikes födda sin bakgrund i Iran och 690 i Irak. Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien, Chile, Turkiet och Libanon var med bland de tio största bakgrundsländerna bland utrikes födda läsåret 2007/08 istället för Norge, Tyskland, Somalia, Afghanistan och Syrien som är med läsåret 2016/17. Antal utrikes födda högskolenybörjare efter land läsåret 2016/17 Irak Syrien Iran Somalia Kvinnor Män Tyskland Afghanistan Polen Finland Ryssland Norge De enskilt vanligaste ursprungsländerna läsåret 2016/17 bland högskolenybörjarna som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var Irak, Jugoslavien och Turkiet. Antalet kvinnor var större än antalet män för samtliga länder i diagrammet nedan. Läsåret 2007/08 var de enskilt vanligast ursprungsländerna bland högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar Finland, Turkiet och Jugoslavien. Antal högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar efter land läsåret 2016/17 Irak Jugoslavien Turkiet Iran Bosnien-Hercegovina Kvinnor Män Libanon Finland Syrien Somalia Etiopien För mer information, se tabell 4A

14 Universitetskanslersämbetet och SCB 14 UF 19 SM 1801 Högskolenybörjare efter studieinriktning Fördelningen mellan svensk och utländsk bakgrund bland högskolenybörjare läsåret 2016/17 var lite olika för studier mot generell examen och studier mot yrkesexamen. För studier mot generell examen var andelen med svensk bakgrund 77 procent och andelen med utländsk bakgrund var 23 procent. Motsvarande andelar för studier mot yrkesexamen var 75 respektive 25 procent. För mer information, se tabell 7A. Det område som hade högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund vid studier mot generell examen var medicin och odontologi, med 45 procent. Därefter följde vård och omsorg med 35 procent. Lägst andel med utländsk bakgrund hade övrigt område med 14 procent. Redovisningen efter område är dock en grov indelning och det kan finnas variation inom områdena mellan program eller kurser. Hög andel med utländsk bakgrund på apotekar- och receptarieutbildning Apotekarutbildningen hade den största andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund bland yrkesexamensprogrammen, med 48 procent utrikes födda och 26 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var alltså endast 26 procent som hade svensk bakgrund. Lika hög andel med utländsk bakgrund hade receptarieutbildningen, där 49 procent var utrikes födda och 24 procent var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var ytterligare fyra program där minst hälften av högskolenybörjarna hade utländsk bakgrund. På utbildning till tandläkare var 37 procent utrikes födda och 33 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På tandhygienistutbildningen var 45 procent utrikes födda och 23 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På utbildningarna till biomedicinsk analytiker och röntgensjuksköterska hade strax över hälften utländsk bakgrund. Yrkesexamensprogram 1 med hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2016/17. Program för yrkesexamen 1, 2 Antal med utländsk bakgrund Andel i % med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Apotekarexamen Receptarieexamen Tandläkarexamen Tandhygienistexamen Biomedicinsk analytikerexamen Röntgensjuksköterskeexamen Högskoleingenjörsexamen Logopedexamen Ämneslärarexamen Socionomexamen Programmen är sorterade med det som hade störst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund först. Endast program med minst 60 högskolenybörjare redovisas. Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste tiotal. 2 Program mot lärarexamen redovisas inte trots att andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund var stor (77 procent). Anledningen är att lärarexamen var ersatt med fyra andra examina och detta handlade om vidareutbildning, som ofta vände sig just till utrikes födda lärare. För information om områden och program för studenter med svensk och utländsk bakgrund läsåret 2016/17 se tabell 7B.

15 Universitetskanslersämbetet och SCB 15 UF 19 SM 1801 Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund på ingenjörsutbildningen På de tio största yrkesexamensprogrammen började mellan 700 (läkarprogrammet) och (civilingenjörsprogrammet) nya studenter läsåret 2016/17. På civilingenjörsutbildningen, som alltså hade flest högskolenybörjare läsåret 2014/15, var 9 procent utrikes födda och 9 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Sett till antalet var det 900 högskolenybörjare på civilingenjörsutbildningen som hade utländsk bakgrund. Av de tio programmen mot yrkesexamen med flest högskolenybörjare hade högskoleingenjörsutbildningen den största andelen med utländsk bakgrund, med 15 procent utrikes födda och 14 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund på högskoleingenjörsutbildningen var närmare 900. Andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund för de tio yrkesexamensprogrammen med flest nybörjare 1 läsåret 2016/17. Procent Program för yrkesexamen 1 Andel utrikes födda nybörjare Andel nybörjare födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Högskoleingenjörsexamen Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen Socionomexamen Civilekonomexamen Juristexamen Läkarexamen Programmen är sorterade med det som hade flest högskolenybörjare först. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund per lärosäte Det fanns stora skillnader mellan lärosätena vad gäller andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund. Delvis kan skillnaderna sannolikt förklaras av olikheter i utbildningsutbud och befolkningens sammansättning i lärosätenas upptagningsområden. Karolinska institutet hade den högsta andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund, 53 procent. Därefter följde Ersta Sköndal Bräcke högskola med 39 procent och Södertörns högskola med 37 procent. Dessa tre lärosäten har haft en hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund under ett flertal år. Lärosäten 1 som hade hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2016/17. Universitet/högskola Antal med utländsk bakgrund Andel i % med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Karolinska institutet Ersta Sköndal Bräcke högskola Södertörns högskola Malmö högskola Mälardalens högskola Kungl. Tekniska högskolan Röda Korsets Högskola Stockholms universitet Högskolan i Borås Göteborgs universitet Lärosätena är sorterade med det som hade störst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund först bland lärosäten med minst 60 högskolenybörjare.

16 Universitetskanslersämbetet och SCB 16 UF 19 SM 1801 Om de med utländsk bakgrund delas upp i grupperna utrikes född och född i Sverige med två utrikes födda föräldrar så hade Karolinska institutet i särklass högst andel utrikes födda högskolenybörjare med 38 procent. Närmast följde Ersta Sköndal Bräcke högskola med 26 procent. Södertörns högskola hade den högsta andelen högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar med 20 procent följt av Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan med 15 procent vardera. Örebro Teologiska högskola var det lärosäte med mer än 60 högskolenybörjare som hade lägst andel med utländsk bakgrund, 10 procent. Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund på Stockholms universitet Både andelen och antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund varierade mycket bland de tio största lärosätena läsåret 2016/17. Högst andel med utländsk bakgrund hade Malmö högskola med 35 procent. Vid Stockholms universitet, som hade flest högskolenybörjare totalt, hade 30 procent utländsk bakgrund. Det var 19 procent som var utrikes födda och 11 procent som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Stockholms universitet hade både störst antal högskolenybörjare totalt och högskolenybörjare med utländsk bakgrund högskolenybörjare vid Stockholms universitet hade utländsk bakgrund läsåret 2016/17. Andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund vid de tio lärosäten 1 med störst antal högskolenybörjare läsåret 2016/17. Procent Universitet/högskola Andel utrikes födda nybörjare Andel nybörjare födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Stockholms universitet Göteborgs universitet Uppsala universitet Lunds universitet Linköpings universitet Linnéuniversitetet Umeå universitet Malmö högskola Örebro universitet Kungl. Tekniska högskolan Lärosätena är sorterade med det lärosäte som hade störst antal högskolenybörjare först. Högst andel utrikes födda högskolenybörjare bland de tio största lärosätena hade Malmö högskola med 21 procent. Därefter följde Stockholms universitet med 19 procent och Göteborgs universitet med 17 procent. Högst andel högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade Kungl. Tekniska högskolan med 15 procent följt av Malmö högskola med 14 procent och Örebro universitet med 11 procent. Bland lärosätena med fler än 60 högskolenybörjare läsåret 2016/17 hade Karolinska institutet ökat sin andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund mest under perioden 2007/ /17, med 14 procentenheter. För mer information om högskolenybörjare med svensk och utländsk bakgrund per lärosäte, se tabell 9A. För information om universitet och högskolor för studenter med svensk och utländsk bakgrund per lärosäte läsåret 2014/15, se tabell 9B. För mer information om utvecklingen av andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund vid lärosätena, se tabell 11.

17 Universitetskanslersämbetet och SCB 17 UF 19 SM 1801 Påbörjad svensk högskoleutbildning i årskullarna födda I detta avsnitt redovisas uppgifter om hur stor andel av en födelsekull som påbörjat högskolestudier. Genom att jämföra befolkningsuppgifter med uppgifter om hur många som börjar studera fås ett mått på hur stor andel av en födelsekull som börjar läsa vid högskolan. Andelen avser i Sverige folkbokförda 25-åringar som påbörjat en svensk högskoleutbildning till och med höstterminen det år de fyller 25 år under förutsättning att de var bosatta i Sverige även vid 18 års ålder. Den senaste födelsekullen som har uppnått 25 år och som presenteras i detta SM är födda Förutom den grupp som bedriver högskolestudier i Sverige finns en mindre grupp på ett par procent av 25-åringarna, folkbokförda i Sverige, som enbart bedrivit högskolestudier utomlands. De ingår inte i den här redovisningen utan redovisas istället längre fram under avsnittet om påbörjad svensk och utländsk högskoleutbildning I årskullen födda 1991 hade 43 procent påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Av dem med svensk bakgrund hade 44 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande andel för gruppen med utländsk bakgrund var 39 procent. Det fanns dock skillnader inom gruppen utländsk bakgrund. I gruppen utrikes född hade 35 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. I gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var motsvarande andel 47 procent. För femte året i rad var deras andel högre än bland dem med svensk bakgrund. I gruppen med svensk bakgrund har andelen som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder varierat mellan 44 och 46 procent för årskullarna födda I gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar har denna andel ökat från 40 procent i årskullen född 1982 till 47 procent i årskullen född På tio år har gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar successivt närmat sig och slutligen passerat gruppen med svensk bakgrund. I gruppen utrikes födda har andelen 25-åringar som påbörjat högskolestudier varierat mellan 35 och 39 procent under de senaste tio åren. I årskullen födda 1991 var andelen kvinnor som påbörjat högskolestudier 52 procent, vilket kan jämföras med 36 procent av männen i samma årskull. Oavsett bakgrund hade en större andel kvinnor än män påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. För mer information, se tabell 2A. Kvinnor: andel med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder 1 för årskullarna födda efter bakgrund. Procent Totalt, kvinnor 10 Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 0 Utrikes född Födelseår 1 För att ingå i redovisningen ska personen ha varit bosatt i Sverige vid 18 års ålder.

18 Universitetskanslersämbetet och SCB 18 UF 19 SM 1801 Män: andel med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder 1 för årskullarna födda efter bakgrund. Procent Totalt, män Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Födelseår 1 För att ingå i redovisningen ska personen ha varit bosatt i Sverige vid 18 års ålder. Fortsatt minskning i andelen med påbörjad högskoleutbildning för utrikes födda som invandrat i åldern 7-18 år I gruppen utrikes födda är vistelsetid i Sverige en viktig faktor för andelen som påbörjar högskoleutbildning i Sverige vid 25 års ålder. I årskullen födda 1991 hade 46 procent av de utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Denna andel var något lägre än i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 47 procent och större än i gruppen med svensk bakgrund, 44 procent. Bland utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare hade 29 procent i årskullen födda 1991 påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder. Andelen som påbörjat högskolestudier i den här gruppen har minskat i de fyra senaste årskullarna. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för utrikes födda i årskullarna födda Fördelning efter invandringsålder och kön. Procent Utrikes född kvinnor invandrat vid 6 års ålder eller tidigare Utrikes född kvinnor invandrat vid 7-18 års ålder 10 Utrikes född män invandrat vid 6 års ålder eller tidigare Utrikes född män invandrat vid 7-18 års ålder Födelseår

19 Universitetskanslersämbetet och SCB 19 UF 19 SM 1801 Utrikes födda från Afrika påbörjar högskoleutbildning i lägst utsträckning Personer med ursprung i olika delar av världen skiljer sig åt i flera avseenden som kan ha betydelse för i vilken utsträckning de börjar studera. Faktorer som påverkar är t.ex. hur länge de har vistats i Sverige, föräldrarnas utbildningsnivå och benägenheten att studera i ursprungslandet. Nedan redovisas hur stor andel av årskullen födda 1991 som påbörjat högskolestudier till och med höstterminen 2016, det år de fyllde 25, efter geografiskt område. Redovisningen görs efter personens eller föräldrarnas födelseland. Uppgifterna avser personer med utländsk bakgrund som var bosatta i Sverige vid 18 års ålder. Personer som är utrikes födda redovisas under det egna födelselandet. Gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland. Måttet beräknas som den procentuella andelen av 25-åringar i högskoleutbildning med exempelvis fransk bakgrund av det totala antalet folkbokförda i Sverige i motsvarande ålder med fransk bakgrund. Landsuppgifterna aggregeras till geografiska områden (i huvudsak världsdelar). Av de utrikes födda i årskullen födda 1991 med bakgrund i Nordamerika hade 45 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Det var ungefär lika stor andel som för 25-åringarna med svensk bakgrund. Bland de utrikes födda med bakgrund Europa utom EU och Norden var andelen som påbörjat högskolestudier 42 procent. Samma andel hade utrikes födda med bakgrund i Norden. Lägst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Afrika med 24 procent. Det var vanligare att kvinnor hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder än att män hade det, oberoende av geografiskt område. Bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var andelen som påbörjat högskolestudier störst bland dem med bakgrund i Asien, 54 procent. Därefter följde EU utom Norden med 53 procent. Även i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var andelen kvinnor som påbörjat högskolestudier högre än andelen män för alla geografiska områden förutom från Nordamerika. Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för årskullen födda 1991 efter geografiskt område. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Norden utom Sverige EU28 utom Norden Europa utom EU28 och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Oceanien omfattar t.ex. Australien och Nya Zeeland men redovisas inte p.g.a. få observationer.

20 Universitetskanslersämbetet och SCB 20 UF 19 SM 1801 Utrikes födda med bakgrund i Bosnien-Hercegovina påbörjar högskolestudier i hög grad Nedan redovisas hur stor andel av befolkningen som påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder bland utrikes födda 1991 för länder med mer än 200 utrikes födda personer i motsvarande ålder i befolkningen. Bland de utrikes födda med bakgrund i Bosnien-Hercegovina hade 52 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Motsvarande andel för gruppen med svensk bakgrund var 44 procent. Näst högst andel hade utrikes födda med bakgrund i Ryssland med 51 procent följt av utrikes födda med iransk bakgrund med 44 procent. Ett land med en stor grupp 25-åringar folkbokförda i Sverige, men med en lägre andel som påbörjat högskolestudier, var Irak. Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder bland utrikes födda i årskullen 1991 efter födelseland 1 Födelseland Antal i befolkningen Andel utrikes födda som påbörjat studier Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Irak Jugoslavien Bosnien-Hercegovina Somalia Afghanistan Thailand Polen Iran Tyskland Ryssland Länderna i tablån är sorterade efter storlek på befolkningsgruppen med den största gruppen först. Bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var det vanligast att de med bakgrund i Iran hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder, 61 procent, följt av Polen med 60 procent. Andelarna avser länder med mer än 200 personer med två utrikes födda föräldrar i motsvarande ålder i befolkningen. För mer information, se tabell 6.

21 Universitetskanslersämbetet och SCB 21 UF 19 SM 1801 Utbildning på forskarnivå Läsåret 2016/17 var det totala antalet doktorandnybörjare Förutom studerande med svensk och utländsk bakgrund ingår även utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund i det totala antalet doktorandnybörjare. De utländska doktoranderna har kommit till Sverige i syfte att studera och därför bör de inte jämföras med de som bor permanent i Sverige. Om de utländska doktoranderna och de med okänd bakgrund exkluderas var antalet doktorandnybörjare I den fortsatta redovisningen ingår inte de utländska doktoranderna eller de med okänd bakgrund. Dessa grupper finns dock redovisade i tabell 1A och 1B. För ytterligare information om utländska doktorander se Statistiska meddelanden, UF 21. Läsåret 2016/17 fanns det 440 doktorandnybörjare med utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Av de 440 var 70 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 370 var utrikes födda. De som är utrikes födda har kommit till Sverige vid olika åldrar och har vistats i landet olika länge. Av de 370 utrikes födda hade 30 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 340 vid sju års ålder eller senare. Utvecklingen läsåren 2007/08 till 2016/17 Under den senaste tioårsperioden har antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund ökat från 330 till 440. Under samma tidsperiod har antalet doktorandnybörjare med svensk bakgrund minskat från till Jämfört med föregående läsår har antalet med utländsk bakgrund varit i princip oförändrat. Antalet med svensk bakgrund har däremot minskat jämfört med föregående läsår. Doktorandnybörjare 1 efter svensk och utländsk bakgrund läsåren 2007/ /17 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 Totalt Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Kvinnor Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Män Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund.

22 Universitetskanslersämbetet och SCB 22 UF 19 SM 1801 Andelen utrikes födda doktorandnybörjare har ökat Mellan läsåren 2007/08 och 2016/17 ökade andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund från 16 till 25 procent. Det är gruppen utrikes födda som står för merparten av ökningen. Andelen med svensk bakgrund har under samma tidsperiod minskat från 84 procent till 76 procent. Bland kvinnorna ökade andelen utrikes födda från 14 till 20 procent under perioden. Bland männen var ökningen något högre, från 12 till 22 procent. Se tabell 1A för mer information om doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund. Se tabell 1B för information om doktorander med svensk och utländsk bakgrund. Andelen doktorandnybörjare 1 med svensk och utländsk bakgrund läsåren 2007/ /17. Procent 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 Totalt Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Kvinnor Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Män Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund. Åldersmässigt fanns det vissa skillnader mellan doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund. Av doktorandnybörjarna med svensk bakgrund var 47 procent yngre än 30 år. Motsvarande andel för doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund var 49 procent. I gruppen med svensk bakgrund var 39 procent av kvinnorna och 56 procent av männen yngre än 30 år. I gruppen med utländsk bakgrund var 49 procent av kvinnorna, och 50 procent av männen, yngre än 30 år. För mer information, se tabell 3A. Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område Bland utrikes födda doktorandnybörjare hade de flesta, 64 procent, sin bakgrund i Europa följt av Asien med 27 procent. De länder som flest utrikes födda doktorandnybörjare hade sin bakgrund i var Grekland och Tyskland, med 9 respektive 8 procent.