Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13"

Transkript

1 UF 19 SM 1401 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2012/13 I korta drag Var femte högskolenybörjare har utländsk bakgrund Läsåret 2012/13 hade 19 procent av högskolenybörjarna (inresande studenter oräknade) utländsk bakgrund. Ett år tidigare var motsvarande andel 18 procent och tio år tidigare var andelen 16 procent. Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Totalt fanns det högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2012/13. Av de var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och var utrikes födda av de utrikes födda högskolenybörjarna hade invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och vid sju års ålder eller senare. När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män var det ingen stor skillnad mellan högskolenybörjare med svensk bakgrund, födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare. I de tre grupperna var procent av högskolenybörjarna kvinnor och procent män. Bland utrikes födda högskolenybörjare som invandrat vid sju års ålder eller senare var fördelningen en annan 64 procent var kvinnor och 36 procent var män. Flest med utländsk bakgrund på ingenjörsutbildningar Bland yrkesexamensprogrammen hade apotekarutbildningen högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 76 procent läsåret 2012/13. Receptarieutbildningen hade den näst högsta andelen med 64 procent. Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2012/13 fanns på civilingenjörsutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen med 700 vardera. Helen Dryler Tfn, Harald Theorin Tfn, Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Universitetskanslersämbetet, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Utbildning och forskning. Utkom den 22 maj URN:NBN:SE:SCB-2014-UF19SM1401_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 Universitetskanslersämbetet och SCB 2 UF 19 SM 1401 På Karolinska institutet har nästan hälften av högskolenybörjarna utländsk bakgrund Karolinska institutet hade den högsta andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2012/13 med 45 procent. Därefter följde Södertörns högskola med 31 procent och Malmö högskola med 30 procent. Lägst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund fanns vid Försvarshögskolan med 9 procent. Stockholms universitet hade i särklass flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund med Näst flest hade Göteborgs universitet med Andelen 25-åringar med utländsk bakgrund som påbörjar högskolestudier ökar Vid 25 års ålder hade 44 procent av dem med svensk bakgrund i årskullen födda 1987 påbörjat en högskoleutbildning. Den andelen har varit förhållandevis stabil för 25-åringar med svensk bakgrund under de senaste tio åren. Motsvarande andel för 25-åringar födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar har under samma period successivt närmat sig och slutligen passerat andelen för dem med svensk bakgrund. I årskullen födda 1987 var denna andel 45 procent, att jämföra med 32 procent tio år tidigare. En liknande ökning har skett bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid sex års ålder eller tidigare, från 33 procent till 46 procent på tio år. Bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid sju års ålder eller senare har andelen som påbörjat en högskoleutbildning ökat från 30 till 35 procent på tio år. De med iransk bakgrund väljer ofta högskolestudier Bland de utrikes födda år 1987 med iransk bakgrund hade 56 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Även personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och bakgrund i Iran väljer ofta att studera på högskola. Av dem som föddes 1987 i denna grupp hade 64 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Näst högst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Bosnien-Hercegovina med 52 procent. Till antalet var detta den största gruppen av utrikes födda år 1987 som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder, drygt 500 personer. Var fjärde doktorandnybörjare har utländsk bakgrund Läsåret 2012/13 hade 23 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var 420. Av dem var 360 utrikes födda och 60 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var ingen stor skillnad mellan doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund beträffande fördelningen mellan könen. Bland doktorandnybörjarna med svensk bakgrund var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Motsvarande andelar bland doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund var 51 procent kvinnor och 49 procent män. De flesta doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund hade sin bakgrund i Europa och Asien. Medicin och hälsovetenskap vanligast bland doktorandnybörjare med utländsk bakgrund Det största antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund fanns inom medicin och hälsovetenskap, cirka 200. Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund inom medicin och hälsovetenskap var 27 procent.

3 Universitetskanslersämbetet och SCB 3 UF 19 SM 1401 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Utländsk bakgrund inledning 5 Studenter och doktorander i högskoleutbildning efter bakgrund 5 Utveckling läsåren 2003/04 till 2012/13 6 Högskolenybörjarnas ålder 9 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område 10 Högskolenybörjare efter studieinriktning 12 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund per lärosäte 13 Påbörjad svensk högskoleutbildning i årskullarna födda Utbildning på forskarnivå 18 Utvecklingen läsåren 2003/04 till 2012/13 18 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område 20 Doktorandnybörjare per forskningsämnesområde 20 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund per högskola 21 Påbörjad doktorandutbildning i årskullarna födda Tabeller 22 Teckenförklaring 22 1 A. Högskolenybörjare och doktorandnybörjare under 65 år läsåren 2003/ /13 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå och kön 23 1 B. Studenter och doktorander under 65 år i högskoleutbildning läsåren 2003/ /13 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå och kön 25 2 A. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder efter svensk och utländsk bakgrund. Procent 27 2 B. Andel av befolkningen med påbörjad svensk doktorandutbildning vid 30 års ålder efter svensk och utländsk bakgrund. Procent 28 3 A. Högskolenybörjare och doktorandnybörjare under 65 år läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå, ålder och kön 29 3 B. Studenter och doktorander under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå, ålder och kön 30 4 A. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter geografiskt område, födelseland och kön 31 4 B. Studenter med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter geografiskt område, födelseland och kön 34 5 A. Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter geografiskt område, födelseland och kön 38 5 B. Doktorander med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter geografiskt område, födelseland och kön 39

4 Universitetskanslersämbetet och SCB 4 UF 19 SM Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för årskullen född 1987 efter geografiskt område 41 7 A. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, studier mot yrkesexamen/generell examen, område, program för yrkesexamen och kön 43 7 B. Studenter under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, studier mot yrkesexamen/generell examen, område, program för yrkesexamen och kön Doktorandnybörjare under 65 år på forskarnivå läsåret 2012/13 fördelade efter utländsk bakgrund, forskningsämnesområde och kön 54 9 A. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön 55 9 B. Studenter under 65 år i högskolebildning läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön Doktorandnybörjare under 65 år läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2003/ /13 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Procent Doktorandnybörjare under 65 år läsåren 2003/ /13 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Procent 76 Fakta om statistiken 82 Detta omfattar statistiken 82 Invandring till Sverige 82 Utbildnings- och examensstruktur efter 1 juli Definitioner och förklaringar 83 Så görs statistiken 85 Statistikens tillförlitlighet 86 Bra att veta 87 In English 88 Summary 88 List of tables 90 List of terms 91

5 Universitetskanslersämbetet och SCB 5 UF 19 SM 1401 Statistiken med kommentarer Utländsk bakgrund inledning Syftet med detta statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av hur många personer med svensk respektive utländsk bakgrund som påbörjar högskolestudier i Sverige. Svensk och utländsk bakgrund redovisas för studenter och högskolenybörjare på grundnivå och avancerad nivå samt för aktiva doktorander och doktorandnybörjare på forskarnivå. Grundnivån och den avancerade nivån kommer inte att redovisas var och en för sig. Med högskolenybörjare avses studenter som för första gången är registrerade i svensk högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå och med doktorandnybörjare avses studenter som för första gången är registrerade på forskarnivå. Både personer med svensk och utländsk bakgrund tillhör den svenska befolkningen. Det betyder att inresande studenter inte ingår i redovisningen av högskolenybörjare och studerande samt att utländska doktorander är exkluderade från doktorandnybörjare och (aktiva) doktorander. I tabellerna 1A och 1B ingår dock samtliga studenter och doktorander och där går det att urskilja inresande studenter och utländska doktorander. Definitionen av svensk och utländsk bakgrund är inte entydig utan varierar i exempelvis olika utredningar och analyser. I denna publikation avses med svensk bakgrund personer som är födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. Med utländsk bakgrund avses personer, folkbokförda i Sverige, som själva är utrikes födda samt personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Både personer med svensk och utländsk bakgrund är heterogena grupper. Situation i Sverige för dem med utländsk bakgrund beror bland annat på vilket land de utvandrat från, hur gamla de var när de utvandrade samt hur länge de har vistats i Sverige. Av denna anledning urskiljs i redovisningen både personer som själva är utrikes födda och personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I flera fall finns det en ytterligare indelning av dem som själva är födda utomlands vilken tar hänsyn till invandringsålder antingen mellan 0 och 6 år eller vid 7 års ålder eller äldre. För personer som är adopterade har adoptivföräldern prioriterats före den biologiska föräldern. Adopterade med minst en inrikes född adoptivförälder räknas till gruppen svensk bakgrund och adopterade med två utrikes födda adoptivföräldrar till gruppen utländsk bakgrund. För mer information se Fakta om statistiken. Studenter och doktorander i högskoleutbildning efter bakgrund Studenter och doktorander i högskolan Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Inresande studenter Okänd bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Utbytesstudenter Freemoverstudenter Utländska doktorander

6 Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 19 SM 1401 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Läsåret 2012/13 var det totala antalet högskolenybörjare yngre än 65 år Förutom studerande med svensk och utländsk bakgrund ingår även inresande studenter samt studenter med okänd bakgrund i det totala antalet högskolenybörjare. De inresande studenterna har kommit till Sverige i syfte att studera och bör därför inte jämföras med de som bor permanent i Sverige. Om de inresande studenterna och studenterna med okänd bakgrund exkluderas från det totala antalet högskolenybörjare var antalet I den fortsatta redovisningen ingår inte de inresande studenterna eller de med okänd bakgrund. För mer information om samtliga grupper, se tabell 1A och 1B. Läsåret 2012/13 fanns det högskolenybörjare med utländsk bakgrund (inresande studenter oräknade). Av de var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och var utrikes födda. De som är utrikes födda har kommit till Sverige vid olika åldrar och har vistats i landet olika länge. Av de utrikes födda hade invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och vid sju års ålder eller senare. Utveckling läsåren 2003/04 till 2012/13 Under den senaste tioårsperioden ökade antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund från till Störst var dock antalet läsåret 2009/10 då det fanns högskolenybörjare med utländsk bakgrund. Antalet i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar ökade under större delen av tioårsperioden. De utrikes födda ökade fram till läsåret 2009/10 men minskade därefter till ungefär samma antal som i början av perioden. Även antalet högskolenybörjare med svensk bakgrund var som störst läsåret 2009/10 med Därefter skedde årliga minskningar till ett antal 2012/13 som var lägre än tio år tidigare. Högskolenybörjare / /13 efter svensk och utländsk bakgrund 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Totalt Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Kvinnor Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Män Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund.

7 Universitetskanslersämbetet och SCB 7 UF 19 SM 1401 Andelen kvinnor störst bland utrikes födda som invandrat efter 6 års ålder Alla år under tioårsperioden 2003/ /13 var andelen kvinnor bland högskolenybörjarna större än andelen män i samtliga grupper. Andelen kvinnor bland de utrikes födda var hela tiden större än bland dem med svensk bakgrund och bland dem som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var de utrikes födda kvinnorna som invandrat vid sju års ålder eller senare som gav upphov till skillnaden. Bland utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare var andelen kvinnor närmare dem med svensk bakgrund och dem som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, framför allt under de senare åren i tioårsperioden. Läsåret 2012/13 vara andelen kvinnor 64 procent och andelen män 36 procent bland utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare. Bland utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Det var ungefär samma fördelning som i gruppen med svensk bakgrund och gruppen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Andelen kvinnor och män bland högskolenybörjare 1 med svensk och utländsk bakgrund läsåren 2003/ /13. Procent 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Kvinnor Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Män Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund.

8 Universitetskanslersämbetet och SCB 8 UF 19 SM 1401 Andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund har ökat Mellan läsåren 2003/04 och 2012/13 ökade andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund från 16 till 19 procent. Hela ökningen inträffade i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar, som ökade från 4 till 8 procent. Gruppen utrikes födda minskade från 12 procent till 11 procent under tioårsperioden. Bland kvinnorna ökade andelen med utländsk bakgrund från 16 till 20 procent under perioden. Bland männen var ökningen något mindre, från 15 till 18 procent. Se tabell 1A för mer information om högskolenybörjare. Andelen högskolenybörjare 1 med svensk respektive utländsk bakgrund läsåren 2003/ /13. Procent Totalt 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Kvinnor Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Män Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. För information om antalet studenter 2003/ /13 med svensk och utländsk bakgrund, se tabell 1B.

9 Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 19 SM 1401 Högskolenybörjarnas ålder En majoritet av samtliga högskolenybörjare läsåret 2012/13 var yngre än 22 år. Högst andel som var yngre än 22 år fanns i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar med 79 procent. Bland utrikes födda var 33 procent yngre än 22 år. Det var emellertid stor skillnad mellan dem som invandrat före och dem som invandrat från och med 7 års ålder. Andelen som var yngre än 22 år bland dem som invandrat när de var 6 år eller yngre var 64 procent, vilket var i samma storleksordning som dem med svensk bakgrund. Bland dem som invandrat vid 7 års ålder eller senare var endast 26 procent yngre än 22 år. Det var en något högre andel män än kvinnor som var yngre än 22 år med undantag för gruppen utrikes födda som invandrat vid 6 års ålder eller tidigare. Se tabell 3A för mer information. Åldersfördelning för högskolenybörjare 1 efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2012/13. Procent Totalt 21 år år år år år Totalt % Totalt antal Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Kvinnor invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Män Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. För information om åldersfördelningen bland studenter 2012/13 med svensk och utländsk bakgrund, se tabell 3B.

10 Universitetskanslersämbetet och SCB 10 UF 19 SM 1401 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område Studenterna med utländsk bakgrund har sitt ursprung i en mängd olika länder. Studenter som är utrikes födda redovisas under det egna födelselandet medan gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland. Om föräldrarna kommer från olika länder redovisas personen under båda länderna och nettoräknas till nivån världsdel. Se Fakta om statistiken för en mer utförlig beskrivning. Bland de utrikes födda nybörjarna läsåret 2012/13 hade de flesta, 41 procent, sin bakgrund i Europa. Andelen med europeisk bakgrund var något högre, 43 procent, bland kvinnor än bland män, 39 procent. Hälften av nybörjarna födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade sin bakgrund i Europa. Även i denna grupp hade kvinnorna, 52 procent, en något högre andel med europeisk bakgrund än männen, 47 procent. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område läsåret 2012/13. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 1 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Europa därav Norden utom Sverige därav EU utom Norden därav Europa utom EU och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Eftersom en persons föräldrar kan komma från olika geografiska områden överstiger summan av procentandelarna 100 procent. Det land som i särklass flest utrikes födda högskolenybörjare hade sin bakgrund i var Irak med Iran följde därefter med cirka 400 högskolenybörjare. Antal utrikes födda högskolenybörjare efter land läsåret 2012/13 Irak Iran Bosnien-Hercegovina Jugoslavien Ryssland Polen Finland Tyskland Afghanistan Somalia Kvinnor Män

11 Universitetskanslersämbetet och SCB 11 UF 19 SM 1401 De enskilt vanligaste ursprungsländerna bland högskolenybörjarna som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var Jugoslavien och Finland med 600 vardera. Se vidare tabell 4A. Antal högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar efter land läsåret 2012/13 Jugoslavien Finland Turkiet Iran Libanon Irak Syrien Bosnien-Hercegovina Polen Chile Kvinnor Män

12 Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 19 SM 1401 Högskolenybörjare efter studieinriktning Fördelningen mellan svensk och utländsk bakgrund bland högskolenybörjare läsåret 2012/13 var lika för studier mot generell examen och studier mot yrkesexamen. Andelen med svensk bakgrund var 81 procent och andelen med utländsk bakgrund var 19 procent i båda kategorierna av studier. Se vidare tabell 7A. Det område som hade högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund vid studier mot generell examen var medicin och odontologi, med 35 procent. Lägst andel med utländsk bakgrund hade konstnärligt område med 12 procent. Redovisningen efter område är dock en grov indelning och det kan finnas variation inom områdena mellan program eller kurser. Tre fjärdedelar med utländsk bakgrund på apotekarutbildningen Apotekarutbildningen hade den största andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund bland yrkesexamensprogrammen, 49 procent var utrikes födda och 26 procent var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var ytterligare tre program där minst hälften av högskolenybörjarna hade utländsk bakgrund. På receptarieutbildningen var 43 procent utrikes födda och 21 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På utbildning till biomedicinsk analytiker var 36 procent utrikes födda och 18 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På tandhygienistutbildningen var 42 procent utrikes födda och 8 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På tandläkarutbildningen hade strax under hälften utländsk bakgrund och där fanns den högsta andelen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar bland alla yrkesexamensprogram, 29 procent. Yrkesexamensprogram 1 med hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund 2012/13. Program för yrkesexamen 1, 2 Antal med utländsk bakgrund Andel i % med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Apotekarexamen Receptarieexamen Biomedicinsk analytikerexamen Tandhygienistexamen Tandläkarexamen Röntgensjuksköterskeexamen Högskoleingenjörsexamen Studie- och yrkesvägledarexamen Ämneslärarexamen Socionomexamen Programmen är sorterade med det som hade störst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund först. Endast program med minst 60 högskolenybörjare redovisas. Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste tiotal. 2 Program mot lärarexamen redovisas inte trots att andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund var stor (76 procent). Anledningen är att lärarexamen var ersatt med fyra andra examina och detta handlade om vidareutbildning, som ofta vände sig just till utrikes födda lärare. För information om områden och program för studenter med svensk och utländsk bakgrund läsåret 2012/13 se tabell 7B.

13 Universitetskanslersämbetet och SCB 13 UF 19 SM 1401 Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund på ingenjörsutbildningar På de tio största yrkesexamensprogrammen började mellan 500 (läkarprogrammet) och (civilingenjörsprogrammet) nya studenter läsåret 2012/13. På civilingenjörsutbildningen, som alltså hade flest högskolenybörjare läsåret 2012/13, var 6 procent utrikes födda och 8 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Sett till antalet var det sammanlagt 700 högskolenybörjare på civilingenjörsutbildningen som hade utländsk bakgrund. Av de tio programmen mot yrkesexamen med flest högskolenybörjare hade högskoleingenjörsutbildningen den största andelen med utländsk bakgrund, 14 procent utrikes födda och 11 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund på högskoleingenjörsutbildningen var 700, vilket var samma antal som på civilingenjörsutbildningen men fler än på de övriga programmen. Andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund för några stora yrkesexamensprogram /13. Procent Program för yrkesexamen 1 Andel utrikes födda nybörjare Andel nybörjare födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Högskoleingenjörsexamen Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen Socionomexamen Civilekonomexamen Juristexamen Läkarexamen Programmen är sorterade med det som hade flest högskolenybörjare först. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund per lärosäte Det fanns stora skillnader mellan lärosätena vad gäller andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund. Delvis kan skillnaderna sannolikt förklaras av olikheter i utbildningsutbud och befolkningens sammansättning i lärosätenas upptagningsområden. Karolinska institutet hade den högsta andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund, 45 procent. Därefter följde Södertörns högskola med 31 procent och Malmö högskola med 30 procent. Dessa tre lärosäten har haft en hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund under ett flertal år. Lärosäten 1 som hade hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund 2012/13. Procent Universitet/högskola Andel med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Karolinska institutet Södertörns högskola Malmö högskola Kungl. Tekniska högskolan Ersta Sköndal högskola Mälardalens högskola Stockholms universitet Högskolan Kristianstad Örebro universitet Högskolan Väst Lärosätena är sorterade med det som hade störst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund först bland lärosäten med minst 60 högskolenybörjare.

14 Universitetskanslersämbetet och SCB 14 UF 19 SM 1401 Om de med utländsk bakgrund delas upp i grupperna utrikes född och född i Sverige med två utrikes födda föräldrar så hade Karolinska institutet i särklass högst andel utrikes födda högskolenybörjare med 29 procent. Närmast följde Ersta Sköndal högskola med 19 procent. Södertörns högskola hade den högsta andelen högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar med 17 procent följt av Karolinska institutet med 16 procent. Försvarshögskolan var det lärosäte med mer än 60 högskolenybörjare som hade lägst andel med utländsk bakgrund, 9 procent. Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund på Stockholms universitet Både andelen och antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund varierademycket bland de tio största lärosätena läsåret 2012/13. Drygt en fjärdedel av högskolenybörjarna vid Stockholms universitet hade utländsk bakgrund. Det var 15 procent som var utrikes födda och 11 procent som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Den jämförelsevis höga andelen med utländsk bakgrund, tillsammans med det största antalet högskolenybörjare, gjorde att Stockholms universitet utmärkte sig när det gällde antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund. De högskolenybörjarna med utländsk bakgrund vid Stockholms var dubbelt så många som vid Göteborgs universitet, som hade det näst högsta antalet. Andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund vid lärosäten 1 med störst antal högskolenybörjare 2012/13. Procent Universitet/högskola Andel utrikes födda nybörjare Andel nybörjare födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Stockholms universitet Göteborgs universitet Lunds universitet Uppsala universitet Linnéuniversitetet Umeå universitet Linköpings universitet Malmö högskola Luleå tekniska universitet Kungl. Tekniska högskolan Lärosätena är sorterade med det lärosäte som hade störst antal högskolenybörjare först. Högst andel utrikes födda högskolenybörjare bland de tio största lärosätena hade Malmö högskola med 18 procent. Därefter följde Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet med 15 procent vardera. Högst andel högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade Kungl. Tekniska högskolan och Malmö högskola med 13 procent vardera följt av Stockholms universitet med 11 procent. Se vidare tabell 9A. Bland lärosätena med fler än 60 högskolenybörjare läsåret 2012/13 hade Karolinska institutet ökat sin andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund mest under perioden 2003/ /13, med 12 procentenheter. Se vidare tabell 11. För information om universitet och högskolor för studenter med svensk och utländsk bakgrund per lärosäte läsåret 2012/13, se tabell 9B.

15 Universitetskanslersämbetet och SCB 15 UF 19 SM 1401 Påbörjad svensk högskoleutbildning i årskullarna födda Genom att jämföra befolkningsuppgifter med uppgifter om hur många som börjar studera fås ett mått på hur stor andel av en årskull som börjar läsa vid högskolan. Måttet avser i Sverige folkbokförda 25-åringar som påbörjat en svensk högskoleutbildning till och med höstterminen det år de fyller 25 år under förutsättning att de var bosatta i Sverige även vid 18 års ålder. Eftersom måttet avser hur stor andel som påbörjat högskolestudier till och med 25 års ålder dröjer det innan man får information om hur stor andelen är för en viss årskull. Generellt sett påbörjar de flesta högskolestudier i åldrarna år. Den senaste årskullen som har uppnått 25 år och som presenteras i detta SM är födda Förutom den grupp som bedriver högskolestudier i Sverige finns en mindre grupp på ett par procent av 25-åringarna, folkbokförda i Sverige, som enbart bedrivit högskolestudier utomlands. De ingår inte i den här redovisningen. I årskullen födda 1987 hade 44 procent påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Av dem med svensk bakgrund hade 44 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande andel för gruppen med utländsk bakgrund var 41 procent. Det fanns dock skillnader inom gruppen utländsk bakgrund. I gruppen utrikes född hade 39 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. I gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var motsvarande andel 45 procent. För första gången var deras andel högre än bland dem med svensk bakgrund. Andel med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder 1 för årskullarna födda efter bakgrund. Procent Totalt Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Födelseår 1 För att ingå i redovisningen ska personen ha varit bosatt i Sverige vid 18 års ålder. I gruppen med svensk bakgrund har andelen som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder varierat mellan 44 och 46 procent för årskullarna födda I gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar har denna andel ökat från 32 procent i årskullen född 1978 till 45 procent i årskullen född På tio år har gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar successivt närmat sig och slutligen passerat gruppen med svensk bakgrund. I gruppen utrikes födda har andelen 25-åringar som påbörjat högskolestudier ökat från 31 till 39 procent under de senaste tio åren. I årskullen födda 1987 var andelen kvinnor som påbörjat högskolestudier 52 procent, vilket kan jämföras med 36 procent av männen i samma årskull. Oavsett bakgrund hade en större andel kvinnor än män påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Se vidare tabell 2A.

16 Universitetskanslersämbetet och SCB 16 UF 19 SM 1401 Utrikes födda som invandrat i unga år påbörjar högskoleutbildning i samma omfattning som inrikes födda I gruppen utrikes födda är vistelsetid i Sverige en viktig faktor för andelen som påbörjar högskoleutbildning i Sverige vid 25 års ålder. I åldersgruppen födda 1987 hade 46 procent av de utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Denna andel var något större än i gruppen med svensk bakgrund, 44 procent, och i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 45 procent. Bland utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare hade 35 procent i årskullen födda 1987 påbörjat högskoleutbildning i vid 25 års ålder. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för utrikes födda i årskullarna födda Fördelning efter invandringsålder. Procent Utrikes född invandrat vid 6 års ålder eller tidigare Utrikes född invandrat vid 7-18 års ålder Födelseår Vanligast att utrikes födda med bakgrund i EU påbörjar högskolestudier Personer med ursprung i olika delar av världen skiljer sig åt i flera avseenden som kan ha betydelse för i vilken utsträckning de börjar studera. Faktorer som påverkar är t.ex. hur länge de har vistats i Sverige, föräldrarnas utbildningsnivå och benägenheten att studera i ursprungslandet. Nedan redovisas hur stor andel av årskullen födda 1987 som påbörjat högskolestudier till och med höstterminen 2012, det år de fyllde 25, efter geografiskt område. Redovisningen görs efter personens eller föräldrarnas födelseland. Uppgifterna avser personer med utländsk bakgrund som var bosatta i Sverige vid 18 års ålder. Personer som är utrikes födda redovisas under det egna födelselandet. Gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland. Måttet beräknas som den procentuella andelen av 25-åringar i högskoleutbildning med exempelvis fransk bakgrund av det totala antalet folkbokförda i Sverige i motsvarande ålder med fransk bakgrund. Landsuppgifterna aggregeras till geografiska områden (i huvudsak världsdelar). Av de utrikes födda i årskullen födda 1987 med bakgrund i EU utom Norden hade 45 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Det var en ungefär lika stor andel som för 25-åringarna med svensk bakgrund. Lägst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Sydamerika med 31 procent. Det var vanligare att kvinnor än att män hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder oberoende av geografiskt område.

17 Universitetskanslersämbetet och SCB 17 UF 19 SM 1401 Bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var andelen som påbörjat högskolestudier störst bland dem med bakgrund i Asien, 54 procent. Tätt därefter följde EU utom Norden med 53 procent. Även i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var andelen kvinnor som påbörjat högskolestudier högre än andelen män för samtliga geografiska områden. Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för årskullen födda 1987 efter geografiskt område. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Norden utom Sverige EU utom Norden Europa utom EU och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Oceanien omfattar t.ex. Australien och Nya Zeeland men redovisas inte p.g.a. få observationer. Utrikes födda med iransk bakgrund påbörjar högskolestudier i hög grad Nedan redovisas hur stor andel av befolkningen som påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder bland utrikes födda 1987 för länder med mer än 200 utrikes födda personer i motsvarande ålder i befolkningen. Bland de utrikes födda med iransk bakgrund hade 56 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Motsvarande andel för gruppen med svensk bakgrund var 44 procent. Näst högst andel hade utrikes födda med bakgrund i Bosnien- Hercegovina med 52 procent. Två länder med en tämligen stor grupp 25-åringar folkbokförda i Sverige, men med en betydligt lägre andel som påbörjat högskolestudier, var Irak och Jugoslavien. Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder bland utrikes födda i årskullen 1987 efter födelseland 1 Födelseland Antal i befolkningen Andel utrikes födda som påbörjat studier Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Irak Jugoslavien Bosnien-Hercegovina Iran Somalia Libanon Turkiet Afghanistan Chile Polen Länderna i tablån är sorterade efter storlek på befolkningsgruppen med den största gruppen först. Av tabell 6 i tabellbilagan framgår att även bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var det vanligast att de med bakgrund i Iran hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder, 64 procent, följt av Polen med 60 procent. Andelarna avser länder med mer än 200 personer med två utrikes födda föräldrar i motsvarande ålder i befolkningen.

18 Universitetskanslersämbetet och SCB 18 UF 19 SM 1401 Utbildning på forskarnivå Läsåret 2012/13 var det totala antalet doktorandnybörjare Förutom studerande med svensk och utländsk bakgrund ingår även utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund i det totala antalet doktorandnybörjare. De utländska doktoranderna har kommit till Sverige i syfte att studera och därför bör de inte jämföras med dem som bor permanent i Sverige. Om de utländska doktoranderna och de med okänd bakgrund exkluderas var antalet doktorandnybörjare I den fortsatta redovisningen ingår inte de utländska doktoranderna eller de med okänd bakgrund. Se vidare tabell 1A och 1B. Läsåret 2012/13 fanns det 420 doktorandnybörjare med utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Av de 420 var 60 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 360 var utrikes födda. De som är utrikes födda har kommit till Sverige vid olika åldrar och har vistats i landet olika länge. Av de 360 utrikes födda hade 30 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 330 vid sju års ålder eller senare. Utvecklingen läsåren 2003/04 till 2012/13 Under den senaste tioårsperioden har antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund ökat. Mellan 2011/12 och 2012/13 minskade dock antalet både bland de utrikes födda doktorandnybörjarna och i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var emellertid en följd av att det totala antalet doktorandnybörjare minskade mycket under det senaste läsåret. Doktorandnybörjare 1 efter svensk och utländsk bakgrund läsåren 2003/ /13 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Totalt Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Kvinnor Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Män Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund. För information om utländska doktorander se Statistiska meddelanden, UF 21.

19 Universitetskanslersämbetet och SCB 19 UF 19 SM 1401 Andelen utrikes födda doktorandnybörjare har ökat Mellan läsåren 2003/04 och 2012/13 ökade andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund från 13 till 23 procent. Gruppen utrikes födda fördubblades nästintill under perioden och stod för merparten av ökningen. Andelen utrikes födda bland kvinnor respektive män har ökat ungefär lika mycket. Sett till fördelningen av kvinnor och män inom de olika grupperna så handlar det om ungefär lika andelar av båda könen. Läsåret 2012/13 var 53 procent av doktorandnybörjarna med svensk bakgrund kvinnor och 47 procent var män. Bland doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund var 51 procent kvinnor och 49 procent män. Se tabell 1A för mer information om doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund Se tabell 1B för information om doktorander med svensk och utländsk bakgrund Andelen doktorandnybörjare 1 med svensk och utländsk bakgrund läsåren 2003/ /13. Procent 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Totalt Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Kvinnor Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Män Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund. Åldersmässigt fanns det vissa skillnader mellan doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund. Av doktorandnybörjarna med svensk bakgrund var 47 procent yngre än 30 år. Motsvarande andel för doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund var 42 procent. I gruppen med svensk bakgrund var 39 procent av kvinnorna och 56 procent av männen yngre än 30. I gruppen med utländsk bakgrund vare en större andel av kvinnorna, 45 procent, än av männen, 39 procent, yngre än 30 år. Se vidare tabell 3A.

20 Universitetskanslersämbetet och SCB 20 UF 19 SM 1401 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område Bland utrikes födda doktorandnybörjare hade de flesta, 61 procent, sin bakgrund i Europa följt av Asien med 25 procent. De länder som flest utrikes födda doktorandnybörjare hade sin bakgrund i var Iran och Tyskland, med 10 respektive 9 procent. Även bland doktorandnybörjarna födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade de flesta sin bakgrund i Europa följt av Asien. Det enskilt vanligaste ursprungslandet var Finland med 29 procent. Se vidare tabell 5A och 5B. Andel doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område läsåret 2012/13. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 1 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Europa därav Norden därav EU utom Norden därav Europa utom EU och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien 1 Eftersom en persons föräldrar kan komma från olika geografiska områden överstiger summan av procentandelarna 100 procent. Doktorandnybörjare per forskningsämnesområde Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2012/13 varierade mellan olika forskningsämnesområden. Högst andel fanns inom forskningsämnesområdet humaniora där 28 procent av doktorandnybörjarna hade utländsk bakgrund. Inom medicin och hälsovetenskap hade 27 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund. Medicin och hälsovetenskap var det forskningsämnesområde som hade flest doktorandnybörjare totalt och det högsta antalet med utländsk bakgrund. Se vidare tabell 8. Andel doktorandnybörjare 1 med utländsk bakgrund efter forskningsämnesområde läsåret 2012/13. Procent Forskningsämnesområde Andel med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund.

Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11. Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11

Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11. Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11 UF 19 SM 1201 Universitet och högskolor Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11 Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11 I korta drag Andelen

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 82 UF 19 SM 1401 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistiken om högskolestuderande med utländsk bakgrund omfattar det totala antalet studenter på grundnivå,

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Internationell mobilitet 53

Internationell mobilitet 53 Internationell mobilitet Efter att ha ökat i tio år minskade antalet inresande studenter till Sverige läsåret med nästan 3 procent och det beror framför allt på införandet av studieavgifter. Det är främst

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Annex I Activity Details KA107 2015

Annex I Activity Details KA107 2015 Annex I Activity Details KA107 2015 ENI South 509 258 Studenter ut Studenter in STA STT Bachelor Master PhD Bachelor Master PhD STA ut STA in STT ut STT in Lunds universitet, Egypten 22 105 0 2 1 2 0 0

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Michael Karlsson, SCB, tfn 019-17 64 81, michael.karlsson@scb.se

Michael Karlsson, SCB, tfn 019-17 64 81, michael.karlsson@scb.se UF 37 SM 1301 Befolkningens 2012 Educational attainment of the population 2012 I korta drag Högst snivå i Stockholmsområdet Cirka 40 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större

Läs mer

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet.

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet. Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Mobilsurf i utlandet. Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna

Läs mer

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015 Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna presenteras i kronor

Läs mer

2. Bakgrund och problembeskrivning

2. Bakgrund och problembeskrivning KONSEKVENSUTREDNING FS 1.5-598-15 2015-04-10 2015-119-3807 Konsekvensutredning med anledning av ändrad föreskrift om merkostnadslån för resor vid utlandsstudier 1. Sammanfattning Lånebelopp för resor vid

Läs mer

När måste jag ha internationellt körkort?

När måste jag ha internationellt körkort? När måste jag ha internationellt körkort? Uppgifterna i tabellen avser innehavare av svenskt körkort som i kör personbil eller motorcykel under ett tillfälligt besök (högst 90 dagar) i ett annat land.

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Inhemska Telefonsamtal (USA, Kanada & Guam): 1. Ring 888-236-7527 Internationella samtal: 1. För att ringa Dole integritetshotlineleverantör

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /..

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.6.2010 KOM(2010)342 slutlig 2010/0189 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. om fastställandet av de korrigeringskoefficienter som ska tillämpas

Läs mer

Befolkningens utbildning och sysselsättning 2006. Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning

Befolkningens utbildning och sysselsättning 2006. Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning UF 84 SM 0801 Befolkningens utbildning och sysselsättning 2006 Educational attainment and employment of the population 2006 I korta drag Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre

Läs mer

DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk Transport. DFDS Transport Group delas in i 3 divisioner. DSV köper tillbaka 50% av aktiekapitalet

DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk Transport. DFDS Transport Group delas in i 3 divisioner. DSV köper tillbaka 50% av aktiekapitalet DSV 2015 Vår historia 10 självständiga åkerier etablerar DSV: De Sammensluttede Vognmænd den 13/7-1976 DSV köper Samson Transport som blir DSV Samson Transport DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 UF 20 SM 1501 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 I korta drag

Läs mer

Fickfakta. Statistik om integration. Integrationsverket

Fickfakta. Statistik om integration. Integrationsverket Fickfakta Statistik om integration För mer information om statistiken kontakta: Monir Dastserri, tel. 011-36 14 01 monir.dastserri@integrationsverket.se Fickfakta Statistik om integration, 2006 ISBN 91-89609-29-8

Läs mer

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 UF 20 SM 1202 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 Higher education. Students and graduated students at first and second cycle studies 2010/11 I korta

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 UF 20 SM 1401 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 I korta drag

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2012:04 Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun hade totalt 147 334 invånare vid årsskiftet 2011/2012.

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Högre utbildning Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Åh, jag ville att hela dagarna skulle vara en enda lång historielektion. Roland, 65 år Spanska? Usch Ted, 12 år Matematik! Här fanns ett facit

Läs mer

Rapport 2007:9 R. Studentmobilitet. högskolestuderandes internationella rörlighet

Rapport 2007:9 R. Studentmobilitet. högskolestuderandes internationella rörlighet Rapport 2007:9 R Studentmobilitet högskolestuderandes internationella rörlighet Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Standardprislista Tele2 Företag

Standardprislista Tele2 Företag Standardprislista Tele2 Företag Gäller fr o m 2015-04-29 Innehåll Mobiltelefoni 2 Abonnemang 2 Bredband 4G 2 Tilläggstjänster 3 Extradata 3 Roamingpaket 3 Övriga tilläggstjänster 3 Fasttelefoni via kopparnätet

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Erasmus Mundus LP-/MFS-seminarium, Sida 5-6 oktober 2010 Anders Ahlstrand

Erasmus Mundus LP-/MFS-seminarium, Sida 5-6 oktober 2010 Anders Ahlstrand LP-/MFS-seminarium, Sida 5-6 oktober 2010 Anders Ahlstrand EU-finansierat program Programmet inrättades 2004 Europeiska kommissionen sköter genom sin utförarorganisation, EACEA (Executive Agency) urval,

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Internationellt perspektiv

Internationellt perspektiv Internationellt perspektiv har under lång tid placerat sig högt i internationella jämförelser av hur mycket som satsas på utbildning och av utbildningsnivån i befolkningen. Den globala konkurrensen har

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram UF 20 SM 1303 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/12 Higher Education. Throughput and result at first and second cycle studies up to

Läs mer

2009:3. In- och utvandring och utrikesfödda i Stockholms län 2008

2009:3. In- och utvandring och utrikesfödda i Stockholms län 2008 2009:3 In- och utvandring och utrikesfödda i Stockholms län 2008 Befolkningsprognos 2009 2018 In- och utvandring och utrikes födda i Stockholms län - 2008 2009:3 Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel.

3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel. Information och tjänstespecifika villkor. 3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel. Månadsavgift 29 kr/mån Tjänsten har ingen

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Kursinbjudan och kursanmälan bifogas. Anmälan kan även göras på Arbetsgivarverkets hemsida under rubrikerna Utbildningar, Praktisk information.

Kursinbjudan och kursanmälan bifogas. Anmälan kan även göras på Arbetsgivarverkets hemsida under rubrikerna Utbildningar, Praktisk information. ARBETSGIVARVERKET INFORMERAR 2002-09-16 Jourtelefon för medlemmar: 08-700 14 44 Arbetsgivarverket informerar kan även läsas på vår hemsida: www.arbetsgivarverket.se Box 3267, 103 65 STOCKHOLM (besöksadress

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet 1 Inledning...3 Uppdraget...3 Intersektionalitet...3 Umeå universitet i ett nationellt perspektiv...3 Arbetarbakgrund vid Umeå universitet...6

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 UF 20 SM 1103 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 Higher education Throughput and result at first and second cycle studies up to 2009/10

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Prislista för mobila företagsabonnemang cellip

Prislista för mobila företagsabonnemang cellip Prislista för mobila företagsabonnemang cellip Utgåva 1 Abonnemang Abonnemang och månadsavgifter Cellip erbjuder två olika företagsabonnemang i olika utföranden. Abonnemangen kombineras eller kan med fördel

Läs mer

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14 STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpunmmer 2015-02-03 / Nr 2 Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

Invandring och utvandring för grupper av länder

Invandring och utvandring för grupper av länder 32 Efterkrigstidens invandring och utvandring Invandring och utvandring för grupper av länder I de föregående kapitlen har vi belyst olika epoker i Sveriges migration. I detta kapitel koncentrerar vi oss

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Mässling, påssjuka, röda hund Sjukdomar, komplikationer Sjukdomsbördan i Sverige före vaccination och nu Mässling och

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12 213-1-31 1(13) Avdelningen för befolkning och välfärd Enheten för statistik om utbildning och arbete i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 26/7-211/12

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Internationella fördrag

Internationella fördrag Internationella fördrag När Finland sluter ett internationellt avtal (fördrag) som innehåller en bestämmelse vilken står i strid med SjL eller vilken faller inom landskapets behörighet, fordras lagtingets

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter NV 41 SM 1403 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2013 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2013,

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer