Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter"

Transkript

1 UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants 2009/10 and first time students at third circel studies 2008/09 I korta drag Högskolestudier påverkas till stor del av föräldrarnas utbildningsnivå Vid 25 års ålder hade cirka 45 procent av en årskull födda i mitten av 1980-talet påbörjat högskolestudier. Skillnaden i påbörjad högskoleutbildning ökar med föräldrarnas utbildningsnivå, från 21 procent om föräldrarna hade enbart en förgymnasial utbildning till 83 procent om de i stället hade en forskarutbildning. Jämfört med årskullar födda under 1970-talet har anden med påbörjade högskolestudier ökat för alla grupper, medan skillnaderna mellan grupperna varit tämligen stabil. Vid samma utbildningsnivå för föräldrarna är det en högre andel kvinnor än män som börjar studera i högskolan. Det är främst elever från gymnasieskolans naturvetenskapliga/samhällsvetenskapliga program som påbörjat en högskoleutbildning. Av dem som avslutat något av dessa program hade 93 procent med forskarutbildade föräldrar påbörjat högskolestudier jämfört med 64 procent i gruppen som hade föräldrar med enbart förgymnasial utbildning. Även för dem med annat gymnasieprogram och för dem utan avslutat program i gymnasieskolan fanns liknande eller större skillnader i påbörjade högskolestudier mellan grupper med olika utbildningsnivå bland föräldrarna. Även inriktningen för nybörjarna i högskolan påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå Bland högskolenybörjarna under 35 år läsåret 2009/10 hade totalt 34 procent högutbildade föräldrar, dvs. föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning. Bland nybörjarna hade en större andel män jämfört med kvinnor högutbildade föräldrar, 38 respektive 32 procent. Om rekryteringen till högskolan skulle motsvara fördelningen i befolkningen i åldern 19 till 34 år skulle 23 pro- Örjan Hemström, HsV, tfn E-post: fornamn.efternamn@hsv.se Ewa Foss, SCB, tfn , E-post: hogskolestatistik@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Högskoleverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Utbildning och forskning. Utkom den 16 december URN:NBN:SE:SCB-2010-UF20SM1003_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 Högskoleverket och SCB 2 UF 20 SM 1003 cent ha högutbildade föräldrar. Skillnaden mellan fördelningen i högskolan och den i befolkningen kan ses som ett grovt mått på snedrekrytering till högskolan. Det finns stora skillnader mellan olika högskoleutbildningar i fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen nybörjare med högutbildade föräldrar är högst på utbildningar som kräver höga betyg (jämförelsetal) för att antas. På större program mot yrkesexamen läsåret 2009/10 fanns högst andel högutbildade föräldrar, runt 70 procent, på utbildningarna till läkare och arkitekt. Även på utbildningarna till tandläkare och psykolog var andelen med högutbildade föräldrar stor, över 55 procent. På andra högskoleutbildningar var fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå mer likartad den i befolkningen. Bland nybörjarna på utbildningarna till lärare, tandhygienist och arbetsterapeut hade procent högutbildade föräldrar. Bland nybörjare på olika generella program läsåret 2009/10 var andelen med högutbildade föräldrar högst på masterprogrammen, 46 procent. Andelen minskar sedan med utbildningens längd till runt 35 procent för magister och kandidatprogrammen till 22 procent på högskoleexamensprogrammen. Större andel högutbildade föräldrar bland doktorandnybörjare Överrepresentation av högskolenybörjare med högutbildade förstärks i övergången till forskarutbildningen. Bland nybörjarna i forskarutbildningen under 35 år läsåret 2008/09 hade 55 procent högutbildade föräldrar, varav drygt 10 procentenheter hade forskarutbildade föräldrar. Andelen med högutbildade föräldrar var högre för män än för kvinnor även i forskarutbildningen, 58 jämfört med 52 procent. Examinerade inom naturvetenskap har högst övergångsfrekvens till forskarstudier Bland examinerade från högskolans grundutbildning läsåren 2000/ /05 hade 5 procent påbörjat en forskarutbildning till och med 2008/09. Övergångfrekvensen var högst för examinerade med forskarutbildade föräldrar, 14 procent. Andelen sjunker sedan med föräldrarnas utbildningsnivå, till 3 procent för examinerade med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar. Det finns stora skillnader i övergångsfrekvens från olika examensområden, från 1 2 procent inom vård/omsorg, undervisning och konstnärligt område till 24 procent inom naturvetenskapligt område. Från naturvetenskapliga utbildningar hade 38 procent av dem med forskarutbildade föräldrar själva påbörjat forskarstudier jämfört med procent för dem med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar eller föräldrar med en kortare gymnasieutbildning. För utbildningsområden där det är ovanligt att gå vidare till en forskarutbildning var skillnaden i påbörjade forskarstudier relativt liten mellan grupper med olika utbildningsnivå bland föräldrarna.

3 Högskoleverket och SCB 3 UF 20 SM 1003 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Redovisning efter föräldrarnas utbildningsnivå 5 Högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå 7 Högskolenybörjare 7 Nybörjare på yrkesexamensprogram 11 Nybörjare på generella program 13 Nybörjare vid ett visst universitet eller högskola 14 Övergång till forskarutbildning för examinerade 17 Forskarutbildning 20 Doktorandnybörjare 20 Påbörjad högskoleutbildning i årskullarna födda Påbörjad högskoleutbildning vid 21 och 25 års ålder 24 Relativa chansen till högskoleutbildning vid 25 års ålder 29 Påbörjad forskarutbildning vid 30 års ålder 31 Folkbokförda 25-åringar efter påbörjad svensk och utländsk högskoleutbildning 33 Tabeller 35 Teckenförklaring Högskolenybörjare under 35 år läsåren 1999/ /10 efter kön, ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter Högskolenybörjare under 35 år läsåren 1999/ /10 efter kön, område och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter Nybörjare under 35 år på yrkesexamensprogram läsåren 1999/ /10 efter kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter. Program med minst 100 nybörjare 2009/10 redovisas Nybörjare under 35 år på generella program läsåret 2009/10 efter kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter Nybörjare under 35 år vid viss högskola (högskolanybörjare) läsåren 1999/ /10 efter kön, universitet/högskola och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter. Lärosäte med minst 100 nybörjare 2009/10 redovisas Doktorandnybörjare under 35 år läsåren 1999/ /09 efter kön, nationellt forskningsämnesområde och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive utländska doktorander. Område med minst 100 nybörjare läsåret 2008/09 redovisas Doktorandnybörjare under 35 år läsåren 1999/ /09 efter kön, universitet/ högskola och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive utländska doktorandnybörjare. Lärosäten med minst 100 nybörjare 2008/09 redovisas Årskullarna födda efter påbörjad högskoleutbildning vid 21 och 25 år per kön, föräldrarnas utbildningsnivå och gymnasieskolutbildning 76

4 Högskoleverket och SCB 4 UF 20 SM Befolkningen i åldern år efter ålder och föräldrarnas utbildningsnivå 84 Fakta om statistiken 85 Detta omfattar statistiken 85 Definitioner och förklaringar 85 Så görs statistiken 87 Uppgifter för nybörjare och examinerade 87 Uppgifter för årskullarna 88 Statistikens tillförlitlighet 88 Bra att veta 89 In English 91 Summary 91 List of tables 92 List of terms 93

5 Högskoleverket och SCB 5 UF 20 SM 1003 Statistiken med kommentarer Redovisning efter föräldrarnas utbildningsnivå Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är dels att beskriva föräldrarnas utbildningsnivå för olika nybörjargrupper i högskolan under läsåren 1999/ /10 och dels för årskullarna födda beskriva påbörjad högskoleutbildning vid viss ålder efter föräldrarnas utbildningsnivå. Redovisningen av nybörjarna avser nya studenter/doktorander under 35 år exklusive inresande studenter/utländska doktorander. Redovisningen inleds med ett antal kapitel med kommenterande text inklusive tablåer och diagram. Därefter följer nio tabeller med mer detaljerade uppgifter. Redovisningen avslutas med kapitlet Fakta om statistiken som bland annat innehåller definitioner och beskrivning av hur statistiken tas fram. Föräldrarnas utbildningsnivå Med föräldrarnas utbildningsnivå avses den förälder som hade den högsta avklarade utbildningen, klassificerad enligt nivå i svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå tas om möjligt då undersökningspersonerna var 12 år. Koppling mellan barn och föräldrar hämtades ursprungligen från Flergenerationsregistret på SCB och uppgifter om föräldrarnas utbildningsnivå från SCB:s register över Befolkningens utbildning. Genom den utbyggnad som skett av gymnasie- och högskoleutbildningen i Sverige har befolkningens utbildningsnivå ökat. Det gäller också föräldrarnas utbildningsnivå som är basen för redovisningen i detta SM. Förändringen framgår av följande tablå över föräldrarnas utbildningsnivå för åringar under en tioårsperiod, åren Andelen i dessa årskullar med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar har halverats från 13 till 6 procent. Medan andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökat från 38 till 43 procent. Andelen med föräldrar som hade en treårig gymnasieutbildning har också ökat något. Föräldrarnas utbildningsnivå i befolkningen, årskullarna åringar, åren Procent Föräldrarnas Föräldrarnas utbildningsnivå för åringar utbildningsnivå Forskarutbildning Eftergymnasial >= 3 år Eftergymnasial 3 år Gymnasial 3 år Gymnasial <= 2 år Förgymnasial Ej nivå Summa Redovisade uppgifter avser föräldrarnas utbildningsnivå för folkbokförda personer i Sverige vid 12 års ålder och som även var folkbokförda vid 25 års ålder. Uppgifter för fler åldersgrupper redovisas i tabell 9 I redovisningen förekommer begreppet högutbildade föräldrar, med detta avses att minst en förälder har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Begreppet snedrekryteringen till högre utbildning I Sverige har det under lång tid funnits en målsättning från statsmakterna att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Begreppet social snedrekrytering, i detta SM mätt med föräldrarnas utbildningsnivå, har definierats som:

6 Högskoleverket och SCB 6 UF 20 SM 1003 Social snedrekrytering till högre studier förekommer då barn från vissa sociala ursprung oftare än andra når högre utbildningsnivåer. Den sociala snedrekryteringen byggs upp under hela skoltiden. Den är starkare vid valet till gymnasieskolan än valet till högskolan. I redovisningen i detta SM över nybörjarna i högskolan efter föräldrarnas utbildningsnivå görs vissa jämförelser med fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå i motsvarande årskullar i befolkningen för att visa på representativiteten. Skillnaderna mellan fördelningen i högskolan och fördelningen i befolkningen kan ses som ett grovt mått på snedrekryteringen till högskolan. För årskullarna födda redovisas även ett annat mått, relativa chansen, till högskolestudier vid 25 års ålder, se vidare i kapitlet Fakta om statistiken. Redovisningsgrupper efter föräldrarnas utbildningsnivå i detta SM: Nybörjare under 35 år i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, exklusive inresande studenter, läsåren 1999/ /10, högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola (högskolanybörjare), nybörjare på yrkesexamensprogram, nybörjare på generella program (endast för läsåret 2009/10). Påbörjad forskarutbildning t.o.m. läsåret 2008/09 för examinerade under 35 år i högskolans grundutbildning 2000/ /05. Nybörjare under 35 år i forskarutbildning, exklusive utländska doktorander, läsåren 1999/ /09. För årskullarna födda , folkbokförda i Sverige både vid 12 och 25 års ålder: Påbörjad högskoleutbildning vid (21) och 25 år och relativa chansen till högskolestudier vid 25 år samt påbörjad forskarutbildning vid 30 års ålder. Påbörjad svensk och utländsk högskoleutbildning för 25-åringar folkbokförda i Sverige Se även kapitlet Fakta om statistiken

7 Högskoleverket och SCB 7 UF 20 SM 1003 Högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolenybörjare Antalet högskolenybörjare, dvs. registrerade för första gången i svensk högskoleutbildning, ökade från till under läsåren 1999/ /10. En stor del av ökningen utgjordes av inresande studenter, som ökat från till nästan under perioden. Med inresande studenter avses personer som ingår i ett utbytesprogram eller som på egen hand har kommit till Sverige för studier (se definitioner i kapitlet Fakta om statistik). I redovisningen över nybörjarna i högskolan efter föräldrarnas utbildningsnivå ingår studenter som var högst 34 år då studierna påbörjades. De inresande studenterna ingår inte i redovisningen. Under läsåren 1999/ /10 ökade antalet högskolenybörjare i denna grupp från till studenter, varav knappt 60 procent var kvinnor och drygt 40 procent var män. Antalet högskolenybörjare läsåren 1999/ /10 efter kön, ålder och inresande studenter Kvinnor Män Inresande studenter Högskolenyb. 35 år och äldre Högskolenyb. under 35 år Läsår 0 99/00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/ /00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 Andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökar både i högskolan och i befolkningen Under läsåren 1999/ /10 skedde vissa förändringar i sammansättningen av högskolenybörjarna under 35 år efter föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar minskade från 10 till 5 procent. Även gruppen som hade föräldrar med en kortare gymnasieutbildning minskade med ett par procentenheter. Andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökade däremot från cirka 50 till 58 procent. Ökningen avser i första hand föräldrar med en kortare eftergymnasial utbildning. Jämförs andelen högskolenybörjare läsåret 2009/10 med eftergymnasialt utbildade föräldrar, 58 procent, med motsvarande andel i hela befolkningen i åldern år, 42 procent, får man ett mått på representativiteten (snedrekryteringen) till högskolan med avseende på andelen eftergymnasialt utbildade föräldrar. Ökningen av andelen högskolenybörjare med eftergymnasialt utbildade föräldrar under läsåren 1999/ /10 har skett samtidigt med att denna andel ökat nästan lika mycket bland föräldrarna i befolkningen i motsvarande ålder. Det innebär att representativiteten till högskolan under de redovisade läsåren ligger kvar på ungefär samma nivå. Jämförs i stället andelen föräldrar med enbart förgymnasial eller kortare gymnasial utbildning finns en underrepresentation i högskolan. Under läsåren 1999/ /10 har underrepresentationen ökat för gruppen med kortare

8 Högskoleverket och SCB 8 UF 20 SM 1003 gymnasialt utbildade föräldrar medan den minskat för gruppen med förgymnasialt utbildade föräldrar (se tabell 1 och 9). I högskolan har en större andel män än kvinnor högutbildade föräldrar Bland högskolenybörjarna har en större andel män än kvinnor eftergymnasialt utbildade föräldrar. Läsåret 2009/10 var andelen 62 procent för männen respektive 55 procent för kvinnorna, vilket innebär att överrepresentation i högskolan av personer med eftergymnasialt utbildade föräldrar var större för män än för kvinnor (se tabell 1 och 9). Högskolenybörjare under 35 år exklusive inresande studenter 2009/10 efter kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Procent Kvinnor Män /00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/ /00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 Läsår Eftergymn. >= 3 år Eftergymn. < 3 år Gymn. 3 år Gymn. <= 2 år Förgymn Yngre högskolenybörjare har mer välutbildade föräldrar Läsåret 2009/10 hade 62 procent av högskolenybörjarna, som var högst 21 år när studierna påbörjades, eftergymnasialt utbildade föräldrar. Andelen minskar med stigande ålder för högskolenybörjarna. I den äldsta åldersgruppen, år, hade 30 procent eftergymnasialt utbildade föräldrar. Högskolenybörjare under 35 år exklusive inresande studenter 2009/10 efter kön, ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Kön Ålder Antal högskolenybörjare Förgymnasial Gymnasial <= 2 år Föräldrarnas utbildningsnivå. % Gymnasial 3 år Eftergymn. < 3 år Eftergymn. >= 3 år 1 Uppgift om nivå saknas Totalt Uppgift om föräldrar saknas % Totalt Samtliga år år år år Kvinnor Samtliga år år år år Män Samtliga år år år år ) Inklusive forskarutbildning. Se även tabell 1 som innehåller uppgifter om högskolenybörjare för fler läsår.

9 Högskoleverket och SCB 9 UF 20 SM 1003 I samtliga åldersgrupper var andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar högre för männen än för kvinnorna. Den skillnaden mellan könen gällde dock allra mest gruppen som hade föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning. En jämförelse av andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar bland högskolenybörjare och befolkningen i åldern år, visar störst differens i åldersgruppen 21 år och yngre, med cirka 20 procentenheter. Skillnaderna mellan grupperna minskar sedan med stigande ålder. I åldersgruppen år var representativiteten som bäst med endast ett par procentenheter högre andel eftergymnasialt utbildade föräldrar bland högskolenybörjarna jämfört med befolkningen i samma ålder. I den äldsta åldersgruppen, åringar, var högskolenybörjare med eftergymnasialt utbildade föräldrar underrepresenterade jämfört med befolkningen i samma ålder. Befolkningen i åldern år 2009 efter ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Föräldrarnas utbildningsnivå. % Ålder För- Gymnasianasiagymngymn. Gym- Efter- Efter- Uppgift Totalt gym- om nivå nasial <= 2 år 3 år < 3 år >= 3 år 1 saknas Uppgift om föräldrar saknas % Samtliga år år år år Inklusive forskarutbildning. 2. Uppgifterna för totalgruppen under 34 år är viktad efter andelen högskolenybörjare per åldersgrupp och läsår, se även tabell 9 som dessa uppgifter är hämtade från. Under läsåren 1999/ /10 har överrepresentationen av högskolenybörjare med eftergymnasialt utbildade föräldrar jämfört med befolkningen i samma ålder legat på ungefär samma nivå för åldersgruppen under 22 år och för gruppen åringar. För högskolenybörjare i åldern år har överrepresentationen av eftergymnasialt utbildade föräldrar ökat. I åldersgruppen år har däremot andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar minskat jämfört med andelen i befolkningen i motsvarande ålder, från plus 1 till minus 6 procentenheter (se tabell 1 och 9). Vissa skillnader mellan kvinnors och mäns val av högskoleutbildning Kvinnor och män återfinns till viss del inom olika områden inom högskolan. Skillnaden mellan kvinnor och män finns främst inom områdena teknik, vård/omsorg och undervisning. Bland högskolenybörjarna läsåret 2009/10 fanns 29 procent av männen men bara 8 procent av kvinnorna inom teknikområdet. Det omvända förhållandet gäller för områdena undervisning och vård/omsorg som hade en större andel kvinnor än män. Högskolenybörjare under 35 år 2009/10 exklusive inresande studenter efter kön och område. Procent Område 1 Totalt Kvinnor Män Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Undervisning Naturvetenskap Teknik Lant- och skogsbruk Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område Övrigt område Summa Antal I denna redovisning förekommer en högskolenybörjare endast inom ett område. För studenter som läst inom fler områden har en prioritering skett, se kapitlet Fakta om statistiken.

10 Högskoleverket och SCB 10 UF 20 SM 1003 Högst andel med högutbildade föräldrar inom medicin/odontologi Bland högskolenybörjarna läsåret 2009/10 låg andelen med högutbildade föräldrar, dvs. minst en treårig eftergymnasial utbildning, mellan 20 och 48 procent för de olika områdena. Högst andel med högutbildade föräldrar fanns inom området medicin/odontologi och lägst inom undervisningsområdet. Inom nästan alla områden har andelen med högutbildade föräldrar ökat läsåret 2009/2010 jämfört med 1999/2000 (se följande tablå). Störst var ökningen för områdena naturvetenskap samt vård och omsorg, med cirka 6 procentenheter. Även i befolkningen i åldern år har andelen med högutbildade föräldrar ökat, från 20 till knappt 23 procent under åren Männen hade en större andel högutbildade föräldrar än kvinnorna inom flertalet områden. Störst skillnad mellan könen fanns inom områdena mot undervisning samt vård och omsorg där andelen med högutbildade föräldrar var omkring tio procentenheter högre för män än för kvinnor. Inom teknik samt lant- och skogsbruk var dock andelen med högutbildade föräldrar högre för kvinnorna än för männen. Andelen högutbildade föräldrar bland högskolenybörjare under 35 år läsåren 1999/2000 och 2009/2010 exklusive inresande studenter efter område och kön. Procent Område 1 Totalt Kvinnor Män 99/00 09/10 99/00 09/10 99/00 09/10 Humaniora och teologi Juridik o samhällsvet Undervisning Naturvetenskap Teknik Lant- och skogsbruk Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område I denna redovisning förekommer en högskolenybörjare endast inom ett område. Enskilda yrkesexamensprogram redovisas i nästa kapitel. Se även tabell 1 och 2 som innehåller fler uppgifter för högskolenybörjare

11 Högskoleverket och SCB 11 UF 20 SM 1003 Nybörjare på yrkesexamensprogram I detta kapitel redovisas föräldrarnas utbildningsnivå för nybörjare under 35 år och exklusive inresande studenter på program mot yrkesexamen (dvs. första gången registrerad på ett visst yrkesexamensprogram i Sverige). Det har funnits ett 50-tal olika yrkesexamensprogram under läsåren 1999/ /10, varav program med minst 200 nybörjare 2009/10 redovisas i detta avsnitt. Under senare läsår har drygt 40 procent av nybörjare på yrkesexamensprogram tidigare studerat i högskolan på annan utbildning och är då alltså inte högskolenybörjare. Nybörjare under 35 år exklusive inresande studenter på större program mot yrkesexamen 2009/10 efter föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Yrkesexamensprogram Läkarexamen Arkitektexamen Tandläkarexamen Psykologexamen Civilingenjörsexamen Juris kandidatexamen Apotekarexamen Civilekonomexamen Sjukgymnastexamen Receptarieexamen Högskoleingenjörsexamen Specialistsjuksköterskeex. Socionomexamen Sjuksköterskeexamen Biomedicinsk analytikerex. Lärarexamen Arbetsterapeutexamen Tandhygienistexamen Eftergymn >= 3 år Eftergymn < 3 år Gymnasial Förgymn Procent Program med minst 200 nybörjare 2009/10 ingår i diagrammet. Andelarna i diagrammet kan jämföras med att i en hel årskull, åringar hade 23 procent högutbildade föräldrar, se tabell 9. Tabell 3 innehåller fler program och läsår Andelen med högutbildade föräldrar skiljer stort mellan programmen Det finns stora skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå mellan olika yrkesexamensprogram. Studenter med högutbildade föräldrar återfinns oftare på utbildningar som kräver höga gymnasiebetyg (jämförelsetal) för att antas. Läsåret 2009/10 fanns högst andel med högutbildade föräldrar, runt 70 procent, bland nybörjarna på utbildningar till läkare och arkitekt. Även på utbildningarna till psykolog och tandläkare var andelen med högutbildade föräldrar stor, över 55 procent. Det finns även yrkesexamensprogram med en fördelning efter föräldrarnas utbildningsnivå som är mer lika den som föräldrarna har i befolkningen. I årskullarna år hade 23 procent högutbildade föräldrar. Läsåret 2009/10 hade mellan 20 och 24 procent av nybörjarna på utbildningarna till tandhygienist, arbetsterapeut och lärare högutbildade föräldrar. På de flesta program mot yrkesexamen hade en större andel män än kvinnor högutbildade föräldrar. Störst skillnad läsåret 2009/10, med över 10 procentenheter högre andel för männen, fanns på utbildningar till arbetsterapeut, sjuksköterska och biomedicinsk analytiker. På utbildningarna till arkitekt och

12 Högskoleverket och SCB 12 UF 20 SM 1003 apotekare hade kvinnorna minst 10 procentenheters högre andel högutbildade föräldrar jämfört med männen. Allt fler har högutbildade föräldrar På nästan alla större program mot yrkesexamen har andelen med högutbildade föräldrar ökat mellan 1999/2000 och 2009/10. Ökningen uppgick till mellan 2 och 13 procentenheter, störst var ökningen på receptarieprogrammet. På läkarprogrammet, med högst andel högutbildade föräldrar, ligger andelen kvar på 70 procent och på arbetsterpeutprogrammet har andelen med högutbildade föräldrar minskat med ett par procentenheter. Andel med högutbildade föräldrar bland nybörjare under 35 år exklusive inresande studenter på större program mot yrkesexamen 1999/2000 och 2009/10. Procent Nybörjare på program mot Totalt Kvinnor Män yrkesexamen 1 99/00 09/10 99/00 09/10 99/00 09/10 Läkarexamen Arkitektexamen Tandläkarexamen Psykologexamen Civilingenjörsexamen Juris kandidatexamen Apotekarexamen Civilekonomexamen Sjukgymnastexamen Receptarieexamen Högskoleingenjörsexamen Specialistsjuksköterskeex Socionomexamen Sjuksköterskeexamen Biomedicinsk analytikerex Lärarexamen Arbetsterapeutexamen Tandhygienistexamen ) Tablån innehåller program med minst 200 nybörjare 2009/10. Tablån är sorterad efter andelen med högutbildade föräldrar. En nedgång eller en oförändrad andel med högutbildade föräldrar på vissa program innebär att överrepresentationen minskat på dessa utbildningar eftersom andelen högutbildade ökat med 3 procentenheter bland föräldrarna till årskullarna åringar under åren Det innebär också att program som haft en ökning av andelen högutbildade föräldrar på mer än tre procentenheter har fått en större överrepresentation av nybörjare med högutbildade föräldrar. Tabell 3 innehåller mer detaljerade uppgifter och fler läsår

13 Högskoleverket och SCB 13 UF 20 SM 1003 Nybörjare på generella program En ny utbildnings- och examensstruktur infördes i Sverige 2007 som ett led i den så kallade Bolognaprocessen med bl.a. internationellt mer jämförbara examina. Fyra generella examina infördes, högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. Med nybörjare på generella program avses studenter som första gången är registrerade på ett generellt program i Sverige. Redovisningen efter föräldrarnas utbildningsnivå för nybörjare på generella program avser läsåret 2009/10. Detta läsår var över hälften av nybörjarna på programmen mot magister- och masterexamen inresande studenter. På högskoleexamensprogrammen och kandidatprogrammen var däremot andelen inresande studenter under 5 procent. De inresande studenterna och nybörjare över 34 år ingår inte i redovisningen efter föräldrarnas utbildningsnivå. Högst andel högutbildade föräldrar på masterprogram Bland nybörjarna på olika generella program 2009/10 hade högskoleexamensprogrammen lägst andel högutbildade föräldrar med 22 procent. Bland nybörjarna på kandidat- och magisterprogrammen hade 35 respektive 37 procent högutbildade föräldrar. Högst andel nybörjare med högutbildade föräldrar, 46 procent, fanns på masterprogrammen. Nybörjare under 35 år exklusive inresande studenter på generella program 2009/10 efter föräldrarnas utbildningsnivå Generella program Andel med högutbildade Antal nybörjare föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Högskoleex.program Kandidatprogram Magisterprogram Masterprogram Bland nybörjarna på generella program var det inte lika tydligt som för vissa yrkesexamensprogram att män hade en högre andel med högutbildade föräldrar. Andelen med högutbildade föräldrar var mellan 1 och 4 procentenheter högre för män än för kvinnor, vilket var mindre än för flera yrkesexamensprogram. Tabell 4 innehåller mer detaljerade uppgifter för läsåret 2009/10

14 Högskoleverket och SCB 14 UF 20 SM 1003 Nybörjare vid ett visst universitet eller högskola Fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå bland nybörjare vid respektive lärosäte, dvs. registrerade för första gången vid visst universitet och högskola, högskolanybörjare, påverkas av en rad faktorer. Högskolorna och de nya universiteten har delvis haft ett annat utbildningsutbud än de äldre universiteten. I den senare gruppen finns ett utbud av längre utbildningar, med krav på höga gymnasiebetyg, t.ex. till läkare, jurist och civilingenjör. På dessa utbildningar har, som tidigare visats i rapporten, nybörjarna höga andelar med högutbildade föräldrar. Även andra faktorer, som till exempel den sociala sammansättningen av befolkningen i lärosätenas upptagningsområden kan ha en viss betydelse för variationer i den sociala rekryteringen mellan olika lärosäten. Stora skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå mellan lärosäten Av lärosäten med minst 200 nybörjare 2009/10 varierade andelen med högutbildade föräldrar mellan 25 och 67 procent. Högst andel högutbildade föräldrar hade nybörjarna vid Handelshögskolan i Stockholm och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, med 67 respektive 65 procent. Hög andel högutbildade föräldrar, nästan 50 procent, fanns även bland nybörjarna på Kungl. Tekniska högskolan, Lunds universitet, Försvarshögskola, Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet och Uppsala universitet. Nybörjare vid viss högskola under 35 år exklusive inresande studenter läsåret 2009/10 efter föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Lärosäte Handelshögskolan i Stockholm Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Försvarshögskolan Chalmers tekniska högskola Lunds universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Teologiska Högskolan, Stockholm Stockholms universitet Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet Sveriges lantbruksuniversitet Linköpings universitet Gymnastik- och idrottshögskolan Södertörns högskola Högskolan på Gotland Malmö högskola Umeå universitet Luleå tekniska universitet Mittuniversitetet Högskolan Dalarna Linnéuniversitetet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Gävle Karlstads universitet Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad Örebro universitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan i Skövde Högskolan Väst Eftergymn. >= 3 år Eftergymn. < 3 år Gymnasial Förgymnasial Procent I diagrammet ingår lärosäten med minst 200 nybörjare under 35 år exkl. inresande studenter 2009/10. Nybörjare som redovisas är vid viss högskola, dvs. lärosätets egna nybörjare. Vissa av dessa kan tidigare ha studerat vid annat lärosäte i Sverige. Linnéuniversitet bildades 1 januari 2010 genom en sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar.

15 Högskoleverket och SCB 15 UF 20 SM 1003 Lägst andel med högutbildade föräldrar hade nybörjarna vid Högskolan Väst och Högskolan i Skövde med runt 25 procent. På samma sätt som för högskolan totalt fanns på nästan alla lärosäten en högre andel med högutbildade föräldrar för män än kvinnor (se tabell 5). Andelen med högutbildade föräldrar ökar på flera lärosäten På över hälften av lärosätena ökade andelen nybörjare med högutbildade föräldrar med mer än 3 procentenheter mellan läsåren 1999/2000 och 2009/10. En ökning på högst ett par procentenheter hade inneburit en oförändrad social representation eftersom andelen med högutbildade föräldrar i motsvarande åldrar i befolkningen ökat med 3 procentenheter mellan 1999 och Ökningen av nybörjare med högutbildade föräldrar mellan läsåren 1999/2000 och 2009/10 var störst, räknat i procentenheter, för Högskolan Dalarna med 10 procentenheter. Även högskolorna i Borås, Gävle och Kalmar har haft en relativt stor ökning av andelen nybörjare med högutbildade föräldrar, 7 8 procentenheter. Andelen med högutbildade föräldrar bland nybörjare vid en viss högskola under 35 år exklusive inresande studenter 1999/2000 och 2009/10 per lärosäten. Procent Lärosäte 1 Andel med högutbildade föräldrar, % 1999/ /10 09/10-99/00 Handelshögskolan i Stockholm Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Försvarshögskolan. 48. Chalmers tekniska högskola Lunds universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Teologiska Högskolan, Stockholm Stockholms universitet Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet Sveriges lantbruksuniversitet Linköpings universitet Gymnastik- och idrottshögskolan Södertörns högskola Högskolan på Gotland Malmö högskola Umeå universitet Luleå tekniska universitet Mittuniversitetet Högskolan Dalarna Linnéuniversitetet. 33. Blekinge tekniska högskola Högskolan i Gävle Karlstads universitet Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad Örebro universitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan i Skövde Högskolan Väst ) I tablån ingår lärosäten med minst 200 nybörjare under 35 år exkl. inresande studenter 2009/10 Det finns också några lärosäten, Södertörns högskola, Högskolan på Gotland, Växjö universitet, Stockholms universitet, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Teologiska Högskolan, Stockholm som hade en minskad andel nybörjare med högutbildade föräldrar mellan 1999/2000 och 2009/10. En minskad eller oförändrad andel högutbildade föräldrar på ett lärosäte tyder på en minskad

16 Högskoleverket och SCB 16 UF 20 SM 1003 snedrekrytering eftersom andelen med högutbildade föräldrar ökat i befolkningen i årskullarna år. I tabell 5 finns könsuppdelade uppgifter för fler lärosäten och läsår

17 Högskoleverket och SCB 17 UF 20 SM 1003 Övergång till forskarutbildning för examinerade Drygt studenter under 35 år examinerades i högskolans grundutbildning under läsåren 2000/ /05. Av dessa påbörjade cirka 8 700, 5 procent, en forskarutbildning från och med de aktuella examensläsåren till och med läsåret 2008/09. Det är något mindre än i föregående SM som avsåg två tidigare examensårgångar och påbörjad forskarutbildning fram till läsåret 2006/07. Drygt sju av tio hade avlagt en examen från något av de tre största utbildningsområdena samhällsvetenskap och juridik, undervisning eller teknik. Bland dem som sedan påbörjat en forskarutbildning till och med läsåret 2008/09 har 61 procent en grundläggande examen från något av de två ämnesområdena teknik eller naturvetenskap. Totalt var 60 procent av de examinerade kvinnor och 40 procent var män. Bland dem som påbörjat forskarutbildning är könsfördelningen i stället relativt jämn, 53 procent var män och 47 procent var kvinnor. Forskarutbildning vanligast för dem med välutbildade föräldrar Ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, desto vanligare är det att påbörja en forskarutbildning. Klart vanligast är det om någon av föräldrarna själv har en forskarutbildning. Bland examinerade med detta sociala ursprung påbörjande 14 procent en forskarutbildning, medan 3 procent gjorde detta bland dem vilkas föräldrar hade enbart en förgymnasial utbildning eller en högst två år lång gymnasieutbildning. Antal examinerade från högskolans grundutbildning under 35 år 2000/ /05 och andel som påbörjat en forskarutbildning fr.o.m. examensläsåret t.o.m. läsåret 2008/09 efter kön, utbildningsområde och föräldrarnas utbildningsnivå Kön Område i grundutbildningen Antal examinerade 1) Totalt % Förgymnasial Påbörjad forskarutbildning per grupp av föräldrarnas utbildningsnivå. % Gymnasianasiagymgymutbildning Gym- Efter- Efter- Forskar- <= 2 år 3 år nasial nasial Uppgift om nivå saknas < 3 år >= 3 år Totalt ,4 3,1 3,4 4,5 5,0 7,1 13,6 5,7 Humaniora och teologi ,7 4,0 5,1 5,6 5,4 7,8 16,0 7,8 Samhällsvet. och juridik ,2 2,1 2,6 2,9 2,8 3,8 7,3 2,9 Undervisning ,8 0,4 0,5 0,9 0,6 1,3 2,5 1,2 Naturvetenskap ,7 19,1 17,9 23,6 24,5 27,9 38,3 15,1 Teknik ,5 5,0 5,0 5,7 6,7 9,6 17,0 7,3 Lant- och skogsbruk ,1 1,2 5,3 3,8 8,3 8,3 16,1 13,0 Medicin och odontologi ,7 9,2 12,9 13,5 14,2 14,3 18,0 9,0 Vård och omsorg ,5 1,1 1,0 1,5 1,5 2,0 2,4 4,2 Konstnärligt område ,9 0,0 0,3 1,0 1,0 1,2 2,0 0,4 Övrigt område , Kvinnor ,3 2,1 2,5 3,6 4,0 5,9 12,4 4,9 Humaniora och teologi ,9 2,9 3,0 4,9 3,6 5,7 13,0 7,1 Samhällsvet. och juridik ,7 1,6 2,1 2,5 2,2 3,2 6,6 3,0 Undervisning ,4 0,2 0,2 0,5 0,4 0,6 2,3 1,3 Naturvetenskap ,0 15,9 15,9 21,6 21,5 26,5 37,5 15,3 Teknik ,8 4,7 5,5 6,0 6,8 9,5 18,3 7,5 Lant- och skogsbruk ,2 1,6 5,8 4,7 9,7 9,9 16,7.. Medicin och odontologi ,8 9,1 10,9 13,6 14,5 13,4 15,7 7,3 Vård och omsorg ,4 1,0 0,9 1,3 1,5 1,9 2,3 2,1 Konstnärligt område ,7 0,0 0,5 0,5 0,8 0,9 3,3 0,0 Övrigt område 92 10, Män ,1 5,0 5,0 5,8 6,5 8,6 15,0 6,6 Humaniora och teologi ,9 6,3 10,9 7,4 9,7 12,3 22,6 9,2 Samhällsvet. och juridik ,0 3,1 3,6 3,5 3,7 4,5 8,0 2,8 Undervisning ,1 1,3 1,4 2,6 1,5 3,3 3,1 1,0 Naturvetenskap ,4 24,3 21,3 26,8 30,3 30,2 39,2 14,9 Teknik ,4 5,1 4,8 5,6 6,7 9,6 16,4 7,2 Lant- och skogsbruk 671 5,4 0,0 4,5 2,2 6,4 5,8 15,0.. Medicin och odontologi ,2 9,3 16,6 13,3 13,5 15,6 20,9 11,6 Vård och omsorg ,8 2,0 1,8 2,6 1,5 2,5 3,1 12,4 Konstnärligt område ,2 0,0 0,0 1,9 1,2 1,7 0,0 0,7 Övrigt område 46 21, ) Varje nivå är nettoräknad

18 Högskoleverket och SCB 18 UF 20 SM 1003 Andelen som påbörjar en forskarutbildning är totalt sett högre bland män än bland kvinnor, 7 mot 4 procent. Lägst är andelen bland kvinnor med föräldrar som hade högst en kortare gymnasieutbildning, 2 procent. Mer än hälften, 53 procent, av de examinerade kvinnorna med denna bakgrund har examen inom områdena undervisning eller vård och omsorg där övergången till forskarutbildning är låg, 0 till 2 procent, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå. I gruppen kvinnor med forskarutbildade föräldrar är det bara 20 procent som har en examen från områdena undervisning eller vård och omsorg. Högst övergångsfrekvens till forskarutbildning för examinerade från naturvetenskapliga utbildningar De som examinerats från det naturvetenskapliga utbildningsområdet har relativt flest, 24 procent, som påbörjat en forskarutbildning. Även om andelen som påbörjat en forskarutbildning är hög överlag inom naturvetenskap, är skillnaden stor mellan dem med forskarutbildade föräldrar och dem vilkas föräldrar hade mindre än tre års eftergymnasial utbildning, 38 respektive 18 till 25 procent. Oavsett föräldrarnas utbildning är det vanligare att män fortsätter till forskarutbildning efter en examen inom naturvetenskap. Skillnaden mellan könen varierar dock beroende på föräldrarnas utbildning, från 9 procentenheter i två av grupperna, bland annat de med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar, till 2 procentenheter i gruppen med forskarutbildade föräldrar. Det tekniska utbildningsområdet utgör 24 procent av samtliga examinerade. Andelen som går vidare till forskarutbildningen är 8 procent, vilket är något högre än den genomsnittliga andelen på 5 procent. Det gör att det tekniska området blir det antalsmässigt största i forskarutbildningen, 34 procent tillhörde detta område i forskarutbildningen. Inom teknik finns också skillnader i övergångsandelarna utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, men de är inte lika stora som inom naturvetenskap och övergången är ungefär densamma för kvinnor respektive män oavsett föräldrarnas utbildningsnivå. Inom några av de andra utbildningsområdena är skillnaderna i övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund små, t.ex. undervisning, konstnärligt område, vård och omsorg. Inom alla andra områden är det en särskilt hög andel som går vidare till forskarutbildning bland examinerade med forskarutbildade föräldrar. Några områden har nästan inga skillnader i övergång till forskarutbildning mellan de med enbart förgymnasialt och gymnasialt utbildade föräldrar, bland annat teknik, juridik och samhällsvetenskap. Skillnader i övergången totalt sett mellan examinerade med olika bakgrund beror delvis på olikheter i vad man studerat inom grundutbildningen. Det är exempelvis vanligare med längre utbildningar som oftare leder till forskarutbildning bland dem som har forskarutbildade föräldrar. Men även då man enbart ser på examinerade från längre utbildningar, kan man i många fall se att det är särskilt dem med forskarutbildade föräldrar som påbörjar en forskarutbildning. Bland dem med civilingenjörsexamen påbörjade 21 procent av dem med forskarutbildade föräldrar en forskarutbildning medan bara procent gjorde detta i de fem grupper där ingen av föräldrarna hade någon forskarutbildning. Bland dem som avlagt en magisterexamen inom humaniora och teologi var motsvarande andelar 24 respektive 8 14 procent, bland dem med tandläkarexamen 14 respektive 1 6 procent. Det finns även längre utbildningar med obetydliga skillnader mellan examinerade med olika bakgrund, bland annat juristexamen. Efter en sådan examen var det 2 4 procent som påbörjade en forskarutbildning oberoende av vilken utbildningsnivå som föräldrarna hade. För magisterexamen inom juridik och samhällsvetenskap (knappt examinerade) var motsvarande andelar 4 8 procent.

19 Högskoleverket och SCB 19 UF 20 SM 1003 Andelen med högutbildade föräldrar är högre i forskarutbildningen än för examinerade i grundutbildningen Den högre övergångsandelen bland dem med högutbildade föräldrar (minst tre års eftergymnasial utbildning) tillsammans med att de redan utgör en förhållandevis stor andel bland de examinerade i grundutbildningen, resulterar i att denna grupp utgör drygt hälften av dem som påbörjat en forskarutbildning. En tredjedel av dem som examinerades hade föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning och ytterligare 4 procent hade forskarutbildade föräldrar. Bland dem som påbörjade en forskarutbildning hade 44 respektive 8 procent denna bakgrund. Det är särskilt män som hade föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning som ökar sin andel mellan grundutbildningen och forskarutbildningen, från 15 till 24 procent. Andelarna för de övriga grupperna är däremot mindre inom forskarutbildningen jämfört med inom grundutbildningen. Det är emellertid särskilt kvinnorna i de övriga grupperna som minskar sina andelar i forskarutbildningen, medan männens andelar är nästan oförändrade. Andel utifrån kön och föräldrarnas utbildningsnivå bland examinerade under 35 år i högskolans grundutbildning 2000/ /05 respektive dem som övergått till forskarutbildning fr.o.m. examensläsåret t.o.m. läsåret 2008/09. Examinerade från högskolans grundutbildning resp. påbörjad forskarutbildning Förgymnasial Gymnasial <= 2 år Föräldrarnas utbildningsnivå Gymnasial 3 år Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial >= 3 år Forskar utbildning Procent Totalt Antal Examinerade totalt Kvinnors andel av examinerade Mäns andel av examinerade Påbörjad forskarutbildning Kvinnors andel av påb. forskarutbildn Mäns andel av påb. forskarutbildn I tablån ingår inte de examinerade som saknar uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå Att andelen kvinnor med lågutbildade föräldrar är lägre i forskarutbildning än i grundutbildningen kan till viss del tillskrivas det faktum att många kvinnor som examineras i grundutbildningen återfinns inom områdena undervisning respektive vård och omsorg. Dessa utbildningar har en yrkesförberedande inriktning och möjligheterna att fortsätta till forskarutbildning är begränsade. Drygt två av fem, 41 procent, av samtliga examinerade kvinnor, förhållandevis många med lågutbildade föräldrar, finns inom dessa två områden, medan motsvarande andel bland män är 13 procent. Det är inte bara kvinnors och män olika utbildningsval som gör att andelen män är högre i forskarutbildningen än i grundutbildningen. Om män och kvinnor avlagt samma examen är det i allmänhet vanligare att män påbörjar en forskarutbildning än att kvinnor gör det. Två undantag till detta är teknik samt lant- och skogsbruk. Det är dock bara lant- och skogsbruk som har en något högre andel med påbörjad forskarutbildning bland kvinnor än bland män.

20 Högskoleverket och SCB 20 UF 20 SM 1003 Forskarutbildning Doktorandnybörjare Antalet doktorandnybörjare dvs. första gången registrerad i forskarutbildning i Sverige varierade mellan och under läsåren 1999/ /09. Andelen kvinnor bland doktorandnybörjarna ökade till och med 2004/05 till 51 procent. Läsåren därefter låg andelen kvinnor strax under 50 procent. Antal doktorandnybörjare läsåren 1999/ /09 efter kön, utländska doktorander och svenska doktorander efter ålder Kvinnor Utländska doktorandnyb. Svenska doktorandnyb. 35 år- Svenska doktorandnyb. -34 år Män Läsår 1999/ / / / / / / /09 Många utländska doktorander kommer till Sverige för forskarstudier. Gruppen har ökat från 19 till 31 procent av doktorandnybörjarna under läsåren 1999/ /09 (för definitioner se kapitlet Fakta om statistiken). I redovisningen av doktorandnybörjare efter föräldrarnas utbildningsnivå ingår endast personer som var högst 34 år då forskarstudierna påbörjades och utländska doktorander har exkluderats. Var tionde doktorandnybörjare har forskarutbildade föräldrar Under läsåren 1999/ /09 ökade andelen doktorandnybörjare med högutbildade föräldrar, eftergymnasial utbildning om minst tre år inkl. forskarutbildning, från 52 till 55 procent. Ungefär var tionde person som påbörjade en forskarutbildning under perioden hade forskarutbildade föräldrar. I befolkning- Doktorandnybörjare under 35 år exklusive utländska doktorander 1999/ /09 efter föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Procent 100 Kvinnor Män /00 02/03 05/06 08/09 99/00 02/03 05/06 08/09 Läsår Forskarutb. Eftergymn. >= 3 år Eftergymn. < 3 år Gymnasial Förgymnasial

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå UF 20 SM 1403 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Högskolenybörjare 2007/08 och doktorandnybörjare 2006/07 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Högskolenybörjare 2007/08 och doktorandnybörjare 2006/07 efter föräldrarnas utbildningsnivå UF 20 SM 0802 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2007/08 och doktorandnybörjare 2006/07 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar. Även inriktningen för nybörjarna i högskolan påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå.

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar. Även inriktningen för nybörjarna i högskolan påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå. UF 20 SM 1204 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2011/ /12 och doktorandnybörjare 2010/11 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05 UF 20 SM 0602 Universitet och högskolor Social bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorandnybörjare 2004/05 Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time

Läs mer

Högskolenybörjare 2015/16 och doktorandnybörjare 2014/15 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Högskolenybörjare 2015/16 och doktorandnybörjare 2014/15 efter föräldrarnas utbildningsnivå UF 20 SM 1602 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2015/16 och doktorandnybörjare 2014/15 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09

Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09 UF 19 SM 1001 Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09 Foreign background among students in higher education 2008/09 I korta drag Allt fler studenter med utländsk bakgrund Läsåret 2008/09

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Över nya examinerade under läsåret 2005/06

Över nya examinerade under läsåret 2005/06 STATISTIK OCH ANALYS Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/14 Över 43 000 nya examinerade under läsåret

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07 UF 19 SM 0801 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2006/07 I korta drag Fler studenter

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14 STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2016-10-11/8 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 Hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2014/15

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2014/15 UF 19 SM 1601 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2014/15 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2014/15

Läs mer

Onni Tengner

Onni Tengner PM Onni Tengner 2001-11-09 Nya data från universitets- och högskoleregistret om nybörjare och registrerade läsåret 2000/01 Uppgifterna är hämtade ur universitets- och högskoleregistret och har i dagarna

Läs mer

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2016/17

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2016/17 UF 19 SM 1801 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2016/17 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2016/17

Läs mer

Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund

Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund Ewa Foss 8 Beroende på kön, den egna utbildningsbakgrunden och föräldrarnas utbildning har mellan 6 och 94 procent av en årskull 25-åringar

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpnummer 2018-12-11 / 9 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 UF 46 SM 1101 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare

Läs mer

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2011/12. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2011/12

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2011/12. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2011/12 UF 20 SM 1301 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2011/12 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2011/12 I korta drag Stor

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Antalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda

Antalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda UF 23 SM 1901 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2018 Higher Education. Employees in Higher Education 2018 I korta drag Antalet personal i högskolan fortsätter att öka Sedan

Läs mer

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 UF 20 SM 1202 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 Higher education. Students and graduated students at first and second cycle studies 2010/11 I korta

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat UF 23 SM 1701 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2016 Higher Education. Employees in Higher Education 2016 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal med en

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 UF 20 SM 1401 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 I korta drag

Läs mer

Över nya examinerade vid universitet och högskolor

Över nya examinerade vid universitet och högskolor STATISTIK & ANALYS Stig Forneng 2006-01-17 Över 40 000 nya examinerade vid universitet och högskolor Under läsåret 2004/05 avlade 41 737 individer sin första examen vid universitet och högskolor. Det betyder

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 UF 21 SM 1301 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2012 I korta drag Ökning av antalet doktorandnybörjare År 2012

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Andelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan

Andelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan UF 23 SM 1801 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2017 Higher Education. Employees in Higher Education 2017 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal ökar i

Läs mer

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2008/09

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2008/09 UF 20 SM 1002 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2008/09 Higher education. Students and graduated students at first and second cycle studies 2008/09 I korta

Läs mer

Internationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2007/08

Internationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2007/08 UF 20 SM 0901 Internationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2007/08 I korta drag Ökad internationell rörlighet bland studenter

Läs mer

Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10

Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10 UF 20 SM 1101 Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad 2011-04-28 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10 I korta drag Korrigering 2011-04-28 Korrigeringen

Läs mer

Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2003

Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2003 Universitet och högskolor Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2003 Higher Education. Undergraduate education: Applicants and admitted to higher education for

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2017/18. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2017/18

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2017/18. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2017/18 UF 20 SM 1901 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2017/18 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2017/18 I korta drag

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2011-11-22 2011/10 Antalet nybörjare i högskolan minskar Läsåret 2010/11 började nästan 106 000 nya studenter

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2007/08

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2007/08 UF 20 SM 0903 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2007/08 Higher education. Throughput and result at first and second cycle studies up to

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2013-12-03 / 11 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 UF 20 SM 1501 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 I korta drag

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 UF 46 SM 1401 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Det första året med ny utbildnings- och examensstruktur

Det första året med ny utbildnings- och examensstruktur Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2009-02-12 Analys nr 2009/1 Det första året med ny utbildnings- och examensstruktur Under det första året,

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2014/15. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2014/15

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2014/15. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2014/15 UF 20 SM 1601 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2014/15 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2014/15 I korta drag

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 30 Studenter Med studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen studenter

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2010

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2010 UF 46 SM 1001 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2010 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram UF 20 SM 1303 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/12 Higher Education. Throughput and result at first and second cycle studies up to

Läs mer

Allt fler (kvinnor) till högskolan många har läst både i gymnasieskola och komvux

Allt fler (kvinnor) till högskolan många har läst både i gymnasieskola och komvux Fokus på arbetsmarknad och utbildning Alltfler till högskolan Allt fler (kvinnor) till högskolan många har läst både i gymnasieskola och komvux Ewa Foss 3 Genom utbyggnaden av högskolan och ett ökat intresse

Läs mer

Antalet nybörjare i högskolan fortsätter att minska

Antalet nybörjare i högskolan fortsätter att minska STATISTISK ANALYS 1(5) Avdelning / löpunmmer 2014-12-16 / 12 Analysavdelningen Handläggare Niklas Karlsson 08-56 30 87 88 niklas.karlsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2009

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2009 UF 46 SM 0901 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2009 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2015/16. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2015/16

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2015/16. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2015/16 UF 20 SM 1701 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2015/16 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2015/16 I korta drag

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Fortsatt många examina i högskolan läsåret 2011/12

Fortsatt många examina i högskolan läsåret 2011/12 Statistisk analys Magdalena Inkinen Analysavdelningen 08-5630 8540 magdalena.inkinen@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-01-29 2013/1 Fortsatt många examina i högskolan läsåret 2011/12 Närmare 70 000 examina

Läs mer

Färre nybörjare i högskolan för femte året i rad

Färre nybörjare i högskolan för femte året i rad STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning /löpnummer 215-12-8/7 Analysavdelningen Handläggare Niklas Karlsson 8-563 87 88 niklas.karlsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Genomströmning och resultat i högskolans grundutbildning till och med 2005/06

Genomströmning och resultat i högskolans grundutbildning till och med 2005/06 UF 20 SM 0702 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat i högskolans grundutbildning till och med 2005/06 Higher education. Throughput and result in undergraduate education up to 2005/06 inclusive

Läs mer

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2008-09-23, Analys nr 2008/10 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Resurstilldelningssystemet

Läs mer

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2009-11-10 2009/8 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Hur universitet och högskolor

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 UF 21 SM 1101 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2010 I korta drag Oförändrat antal doktorandnybörjare År 2010 börjar

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2008

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2008 UF 21 SM 0901 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2008 Postgraduate students and degrees at third cycle 2008 I korta drag Antalet doktorander minskar på grund av en hög genomströmning

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Nybörjare i högskolan 2016/17: Svenska nybörjare fortsätter minska, men inresande nybörjare ökar

Nybörjare i högskolan 2016/17: Svenska nybörjare fortsätter minska, men inresande nybörjare ökar STATISTISK ANALYS 1(19) Avdelning / löpnummer 217-11-21/4 Analysavdelningen Handläggare Tomas Gustavsson 8-546 86 44 Tomas.gustavsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2003/04 och forskarutbildning 2002/03

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2003/04 och forskarutbildning 2002/03 UF 19 SM 0401 Utländsk för studerande i grundutbildning 2003/04 och forskarutbildning 2002/03 Undergraduate students (2003/04) and postgraduate students (2002/03) with foreign background I korta drag Fler

Läs mer

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 214-1-28 / 1 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 8-653 85 4 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 UF 20 SM 1103 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 Higher education Throughput and result at first and second cycle studies up to 2009/10

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta kapitel redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Ett

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Utbildning på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå Flera lärosäten har under de senaste åren avvecklat utbildningsbidrag och beslutat att doktoranderna ska ha en doktorandanställning eller en annan anställning vid lärosätet. Förändringen

Läs mer

Utbildning på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå Antalet nybörjare på forskarnivå har skiftat ganska mycket från år till år och sedan forskarutbildningsreformen genomfördes 1998 har antalet nybörjare varierat mellan 3 och 4.

Läs mer

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola STATISTISK ANALYS Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/13 Lärarutbildningen 2005/06: Antalet examina ökar men för få är

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan

Trender och tendenser i högskolan Trender och tendenser i högskolan Högskolans utbildningskapacitet på grundnivå och avancerad nivå utnyttjas nu till fullo. Sedan flera år utbildar universiteten och högskolorna fler studenter än anslagen

Läs mer

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST 16 UKÄ ÅRSRAPPORT 218 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD Högre utbildning ökar chansen på arbetsmarknaden och

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

i korta drag Antal sökande till universitet och högskolor ökar igen efter några års minskning

i korta drag Antal sökande till universitet och högskolor ökar igen efter några års minskning UF 46 SM 0201 Universitet och högskolor Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2002 Higher Education. Undergraduate education: Applicants and admitted to higher

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta kapitel redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Ett

Läs mer

Färre examinerade jämfört med föregående läsår

Färre examinerade jämfört med föregående läsår STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpnummer 2018-02-20/ 2 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom Aija

Läs mer

Könsuppdelningen bland de examinerade i högskolan består

Könsuppdelningen bland de examinerade i högskolan består STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpnummer 2019-03-26 /5 Analysavdelningen Handläggare Anna Bengtsson Julia Elenäs 08-5630 8871 Anna.bengtsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1603 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2015/16 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16 I korta drag

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2013

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2013 UF 46 SM 1301 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2013 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer