Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter"

Transkript

1 UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants 2009/10 and first time students at third circel studies 2008/09 I korta drag Högskolestudier påverkas till stor del av föräldrarnas utbildningsnivå Vid 25 års ålder hade cirka 45 procent av en årskull födda i mitten av 1980-talet påbörjat högskolestudier. Skillnaden i påbörjad högskoleutbildning ökar med föräldrarnas utbildningsnivå, från 21 procent om föräldrarna hade enbart en förgymnasial utbildning till 83 procent om de i stället hade en forskarutbildning. Jämfört med årskullar födda under 1970-talet har anden med påbörjade högskolestudier ökat för alla grupper, medan skillnaderna mellan grupperna varit tämligen stabil. Vid samma utbildningsnivå för föräldrarna är det en högre andel kvinnor än män som börjar studera i högskolan. Det är främst elever från gymnasieskolans naturvetenskapliga/samhällsvetenskapliga program som påbörjat en högskoleutbildning. Av dem som avslutat något av dessa program hade 93 procent med forskarutbildade föräldrar påbörjat högskolestudier jämfört med 64 procent i gruppen som hade föräldrar med enbart förgymnasial utbildning. Även för dem med annat gymnasieprogram och för dem utan avslutat program i gymnasieskolan fanns liknande eller större skillnader i påbörjade högskolestudier mellan grupper med olika utbildningsnivå bland föräldrarna. Även inriktningen för nybörjarna i högskolan påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå Bland högskolenybörjarna under 35 år läsåret 2009/10 hade totalt 34 procent högutbildade föräldrar, dvs. föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning. Bland nybörjarna hade en större andel män jämfört med kvinnor högutbildade föräldrar, 38 respektive 32 procent. Om rekryteringen till högskolan skulle motsvara fördelningen i befolkningen i åldern 19 till 34 år skulle 23 pro- Örjan Hemström, HsV, tfn E-post: Ewa Foss, SCB, tfn , E-post: Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Högskoleverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Utbildning och forskning. Utkom den 16 december URN:NBN:SE:SCB-2010-UF20SM1003_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 Högskoleverket och SCB 2 UF 20 SM 1003 cent ha högutbildade föräldrar. Skillnaden mellan fördelningen i högskolan och den i befolkningen kan ses som ett grovt mått på snedrekrytering till högskolan. Det finns stora skillnader mellan olika högskoleutbildningar i fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen nybörjare med högutbildade föräldrar är högst på utbildningar som kräver höga betyg (jämförelsetal) för att antas. På större program mot yrkesexamen läsåret 2009/10 fanns högst andel högutbildade föräldrar, runt 70 procent, på utbildningarna till läkare och arkitekt. Även på utbildningarna till tandläkare och psykolog var andelen med högutbildade föräldrar stor, över 55 procent. På andra högskoleutbildningar var fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå mer likartad den i befolkningen. Bland nybörjarna på utbildningarna till lärare, tandhygienist och arbetsterapeut hade procent högutbildade föräldrar. Bland nybörjare på olika generella program läsåret 2009/10 var andelen med högutbildade föräldrar högst på masterprogrammen, 46 procent. Andelen minskar sedan med utbildningens längd till runt 35 procent för magister och kandidatprogrammen till 22 procent på högskoleexamensprogrammen. Större andel högutbildade föräldrar bland doktorandnybörjare Överrepresentation av högskolenybörjare med högutbildade förstärks i övergången till forskarutbildningen. Bland nybörjarna i forskarutbildningen under 35 år läsåret 2008/09 hade 55 procent högutbildade föräldrar, varav drygt 10 procentenheter hade forskarutbildade föräldrar. Andelen med högutbildade föräldrar var högre för män än för kvinnor även i forskarutbildningen, 58 jämfört med 52 procent. Examinerade inom naturvetenskap har högst övergångsfrekvens till forskarstudier Bland examinerade från högskolans grundutbildning läsåren 2000/ /05 hade 5 procent påbörjat en forskarutbildning till och med 2008/09. Övergångfrekvensen var högst för examinerade med forskarutbildade föräldrar, 14 procent. Andelen sjunker sedan med föräldrarnas utbildningsnivå, till 3 procent för examinerade med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar. Det finns stora skillnader i övergångsfrekvens från olika examensområden, från 1 2 procent inom vård/omsorg, undervisning och konstnärligt område till 24 procent inom naturvetenskapligt område. Från naturvetenskapliga utbildningar hade 38 procent av dem med forskarutbildade föräldrar själva påbörjat forskarstudier jämfört med procent för dem med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar eller föräldrar med en kortare gymnasieutbildning. För utbildningsområden där det är ovanligt att gå vidare till en forskarutbildning var skillnaden i påbörjade forskarstudier relativt liten mellan grupper med olika utbildningsnivå bland föräldrarna.

3 Högskoleverket och SCB 3 UF 20 SM 1003 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Redovisning efter föräldrarnas utbildningsnivå 5 Högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå 7 Högskolenybörjare 7 Nybörjare på yrkesexamensprogram 11 Nybörjare på generella program 13 Nybörjare vid ett visst universitet eller högskola 14 Övergång till forskarutbildning för examinerade 17 Forskarutbildning 20 Doktorandnybörjare 20 Påbörjad högskoleutbildning i årskullarna födda Påbörjad högskoleutbildning vid 21 och 25 års ålder 24 Relativa chansen till högskoleutbildning vid 25 års ålder 29 Påbörjad forskarutbildning vid 30 års ålder 31 Folkbokförda 25-åringar efter påbörjad svensk och utländsk högskoleutbildning 33 Tabeller 35 Teckenförklaring Högskolenybörjare under 35 år läsåren 1999/ /10 efter kön, ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter Högskolenybörjare under 35 år läsåren 1999/ /10 efter kön, område och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter Nybörjare under 35 år på yrkesexamensprogram läsåren 1999/ /10 efter kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter. Program med minst 100 nybörjare 2009/10 redovisas Nybörjare under 35 år på generella program läsåret 2009/10 efter kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter Nybörjare under 35 år vid viss högskola (högskolanybörjare) läsåren 1999/ /10 efter kön, universitet/högskola och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter. Lärosäte med minst 100 nybörjare 2009/10 redovisas Doktorandnybörjare under 35 år läsåren 1999/ /09 efter kön, nationellt forskningsämnesområde och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive utländska doktorander. Område med minst 100 nybörjare läsåret 2008/09 redovisas Doktorandnybörjare under 35 år läsåren 1999/ /09 efter kön, universitet/ högskola och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive utländska doktorandnybörjare. Lärosäten med minst 100 nybörjare 2008/09 redovisas Årskullarna födda efter påbörjad högskoleutbildning vid 21 och 25 år per kön, föräldrarnas utbildningsnivå och gymnasieskolutbildning 76

4 Högskoleverket och SCB 4 UF 20 SM Befolkningen i åldern år efter ålder och föräldrarnas utbildningsnivå 84 Fakta om statistiken 85 Detta omfattar statistiken 85 Definitioner och förklaringar 85 Så görs statistiken 87 Uppgifter för nybörjare och examinerade 87 Uppgifter för årskullarna 88 Statistikens tillförlitlighet 88 Bra att veta 89 In English 91 Summary 91 List of tables 92 List of terms 93

5 Högskoleverket och SCB 5 UF 20 SM 1003 Statistiken med kommentarer Redovisning efter föräldrarnas utbildningsnivå Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är dels att beskriva föräldrarnas utbildningsnivå för olika nybörjargrupper i högskolan under läsåren 1999/ /10 och dels för årskullarna födda beskriva påbörjad högskoleutbildning vid viss ålder efter föräldrarnas utbildningsnivå. Redovisningen av nybörjarna avser nya studenter/doktorander under 35 år exklusive inresande studenter/utländska doktorander. Redovisningen inleds med ett antal kapitel med kommenterande text inklusive tablåer och diagram. Därefter följer nio tabeller med mer detaljerade uppgifter. Redovisningen avslutas med kapitlet Fakta om statistiken som bland annat innehåller definitioner och beskrivning av hur statistiken tas fram. Föräldrarnas utbildningsnivå Med föräldrarnas utbildningsnivå avses den förälder som hade den högsta avklarade utbildningen, klassificerad enligt nivå i svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå tas om möjligt då undersökningspersonerna var 12 år. Koppling mellan barn och föräldrar hämtades ursprungligen från Flergenerationsregistret på SCB och uppgifter om föräldrarnas utbildningsnivå från SCB:s register över Befolkningens utbildning. Genom den utbyggnad som skett av gymnasie- och högskoleutbildningen i Sverige har befolkningens utbildningsnivå ökat. Det gäller också föräldrarnas utbildningsnivå som är basen för redovisningen i detta SM. Förändringen framgår av följande tablå över föräldrarnas utbildningsnivå för åringar under en tioårsperiod, åren Andelen i dessa årskullar med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar har halverats från 13 till 6 procent. Medan andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökat från 38 till 43 procent. Andelen med föräldrar som hade en treårig gymnasieutbildning har också ökat något. Föräldrarnas utbildningsnivå i befolkningen, årskullarna åringar, åren Procent Föräldrarnas Föräldrarnas utbildningsnivå för åringar utbildningsnivå Forskarutbildning Eftergymnasial >= 3 år Eftergymnasial 3 år Gymnasial 3 år Gymnasial <= 2 år Förgymnasial Ej nivå Summa Redovisade uppgifter avser föräldrarnas utbildningsnivå för folkbokförda personer i Sverige vid 12 års ålder och som även var folkbokförda vid 25 års ålder. Uppgifter för fler åldersgrupper redovisas i tabell 9 I redovisningen förekommer begreppet högutbildade föräldrar, med detta avses att minst en förälder har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Begreppet snedrekryteringen till högre utbildning I Sverige har det under lång tid funnits en målsättning från statsmakterna att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Begreppet social snedrekrytering, i detta SM mätt med föräldrarnas utbildningsnivå, har definierats som:

6 Högskoleverket och SCB 6 UF 20 SM 1003 Social snedrekrytering till högre studier förekommer då barn från vissa sociala ursprung oftare än andra når högre utbildningsnivåer. Den sociala snedrekryteringen byggs upp under hela skoltiden. Den är starkare vid valet till gymnasieskolan än valet till högskolan. I redovisningen i detta SM över nybörjarna i högskolan efter föräldrarnas utbildningsnivå görs vissa jämförelser med fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå i motsvarande årskullar i befolkningen för att visa på representativiteten. Skillnaderna mellan fördelningen i högskolan och fördelningen i befolkningen kan ses som ett grovt mått på snedrekryteringen till högskolan. För årskullarna födda redovisas även ett annat mått, relativa chansen, till högskolestudier vid 25 års ålder, se vidare i kapitlet Fakta om statistiken. Redovisningsgrupper efter föräldrarnas utbildningsnivå i detta SM: Nybörjare under 35 år i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, exklusive inresande studenter, läsåren 1999/ /10, högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola (högskolanybörjare), nybörjare på yrkesexamensprogram, nybörjare på generella program (endast för läsåret 2009/10). Påbörjad forskarutbildning t.o.m. läsåret 2008/09 för examinerade under 35 år i högskolans grundutbildning 2000/ /05. Nybörjare under 35 år i forskarutbildning, exklusive utländska doktorander, läsåren 1999/ /09. För årskullarna födda , folkbokförda i Sverige både vid 12 och 25 års ålder: Påbörjad högskoleutbildning vid (21) och 25 år och relativa chansen till högskolestudier vid 25 år samt påbörjad forskarutbildning vid 30 års ålder. Påbörjad svensk och utländsk högskoleutbildning för 25-åringar folkbokförda i Sverige Se även kapitlet Fakta om statistiken

7 Högskoleverket och SCB 7 UF 20 SM 1003 Högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolenybörjare Antalet högskolenybörjare, dvs. registrerade för första gången i svensk högskoleutbildning, ökade från till under läsåren 1999/ /10. En stor del av ökningen utgjordes av inresande studenter, som ökat från till nästan under perioden. Med inresande studenter avses personer som ingår i ett utbytesprogram eller som på egen hand har kommit till Sverige för studier (se definitioner i kapitlet Fakta om statistik). I redovisningen över nybörjarna i högskolan efter föräldrarnas utbildningsnivå ingår studenter som var högst 34 år då studierna påbörjades. De inresande studenterna ingår inte i redovisningen. Under läsåren 1999/ /10 ökade antalet högskolenybörjare i denna grupp från till studenter, varav knappt 60 procent var kvinnor och drygt 40 procent var män. Antalet högskolenybörjare läsåren 1999/ /10 efter kön, ålder och inresande studenter Kvinnor Män Inresande studenter Högskolenyb. 35 år och äldre Högskolenyb. under 35 år Läsår 0 99/00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/ /00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 Andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökar både i högskolan och i befolkningen Under läsåren 1999/ /10 skedde vissa förändringar i sammansättningen av högskolenybörjarna under 35 år efter föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar minskade från 10 till 5 procent. Även gruppen som hade föräldrar med en kortare gymnasieutbildning minskade med ett par procentenheter. Andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökade däremot från cirka 50 till 58 procent. Ökningen avser i första hand föräldrar med en kortare eftergymnasial utbildning. Jämförs andelen högskolenybörjare läsåret 2009/10 med eftergymnasialt utbildade föräldrar, 58 procent, med motsvarande andel i hela befolkningen i åldern år, 42 procent, får man ett mått på representativiteten (snedrekryteringen) till högskolan med avseende på andelen eftergymnasialt utbildade föräldrar. Ökningen av andelen högskolenybörjare med eftergymnasialt utbildade föräldrar under läsåren 1999/ /10 har skett samtidigt med att denna andel ökat nästan lika mycket bland föräldrarna i befolkningen i motsvarande ålder. Det innebär att representativiteten till högskolan under de redovisade läsåren ligger kvar på ungefär samma nivå. Jämförs i stället andelen föräldrar med enbart förgymnasial eller kortare gymnasial utbildning finns en underrepresentation i högskolan. Under läsåren 1999/ /10 har underrepresentationen ökat för gruppen med kortare

8 Högskoleverket och SCB 8 UF 20 SM 1003 gymnasialt utbildade föräldrar medan den minskat för gruppen med förgymnasialt utbildade föräldrar (se tabell 1 och 9). I högskolan har en större andel män än kvinnor högutbildade föräldrar Bland högskolenybörjarna har en större andel män än kvinnor eftergymnasialt utbildade föräldrar. Läsåret 2009/10 var andelen 62 procent för männen respektive 55 procent för kvinnorna, vilket innebär att överrepresentation i högskolan av personer med eftergymnasialt utbildade föräldrar var större för män än för kvinnor (se tabell 1 och 9). Högskolenybörjare under 35 år exklusive inresande studenter 2009/10 efter kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Procent Kvinnor Män /00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/ /00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 Läsår Eftergymn. >= 3 år Eftergymn. < 3 år Gymn. 3 år Gymn. <= 2 år Förgymn Yngre högskolenybörjare har mer välutbildade föräldrar Läsåret 2009/10 hade 62 procent av högskolenybörjarna, som var högst 21 år när studierna påbörjades, eftergymnasialt utbildade föräldrar. Andelen minskar med stigande ålder för högskolenybörjarna. I den äldsta åldersgruppen, år, hade 30 procent eftergymnasialt utbildade föräldrar. Högskolenybörjare under 35 år exklusive inresande studenter 2009/10 efter kön, ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Kön Ålder Antal högskolenybörjare Förgymnasial Gymnasial <= 2 år Föräldrarnas utbildningsnivå. % Gymnasial 3 år Eftergymn. < 3 år Eftergymn. >= 3 år 1 Uppgift om nivå saknas Totalt Uppgift om föräldrar saknas % Totalt Samtliga år år år år Kvinnor Samtliga år år år år Män Samtliga år år år år ) Inklusive forskarutbildning. Se även tabell 1 som innehåller uppgifter om högskolenybörjare för fler läsår.

9 Högskoleverket och SCB 9 UF 20 SM 1003 I samtliga åldersgrupper var andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar högre för männen än för kvinnorna. Den skillnaden mellan könen gällde dock allra mest gruppen som hade föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning. En jämförelse av andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar bland högskolenybörjare och befolkningen i åldern år, visar störst differens i åldersgruppen 21 år och yngre, med cirka 20 procentenheter. Skillnaderna mellan grupperna minskar sedan med stigande ålder. I åldersgruppen år var representativiteten som bäst med endast ett par procentenheter högre andel eftergymnasialt utbildade föräldrar bland högskolenybörjarna jämfört med befolkningen i samma ålder. I den äldsta åldersgruppen, åringar, var högskolenybörjare med eftergymnasialt utbildade föräldrar underrepresenterade jämfört med befolkningen i samma ålder. Befolkningen i åldern år 2009 efter ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Föräldrarnas utbildningsnivå. % Ålder För- Gymnasianasiagymngymn. Gym- Efter- Efter- Uppgift Totalt gym- om nivå nasial <= 2 år 3 år < 3 år >= 3 år 1 saknas Uppgift om föräldrar saknas % Samtliga år år år år Inklusive forskarutbildning. 2. Uppgifterna för totalgruppen under 34 år är viktad efter andelen högskolenybörjare per åldersgrupp och läsår, se även tabell 9 som dessa uppgifter är hämtade från. Under läsåren 1999/ /10 har överrepresentationen av högskolenybörjare med eftergymnasialt utbildade föräldrar jämfört med befolkningen i samma ålder legat på ungefär samma nivå för åldersgruppen under 22 år och för gruppen åringar. För högskolenybörjare i åldern år har överrepresentationen av eftergymnasialt utbildade föräldrar ökat. I åldersgruppen år har däremot andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar minskat jämfört med andelen i befolkningen i motsvarande ålder, från plus 1 till minus 6 procentenheter (se tabell 1 och 9). Vissa skillnader mellan kvinnors och mäns val av högskoleutbildning Kvinnor och män återfinns till viss del inom olika områden inom högskolan. Skillnaden mellan kvinnor och män finns främst inom områdena teknik, vård/omsorg och undervisning. Bland högskolenybörjarna läsåret 2009/10 fanns 29 procent av männen men bara 8 procent av kvinnorna inom teknikområdet. Det omvända förhållandet gäller för områdena undervisning och vård/omsorg som hade en större andel kvinnor än män. Högskolenybörjare under 35 år 2009/10 exklusive inresande studenter efter kön och område. Procent Område 1 Totalt Kvinnor Män Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Undervisning Naturvetenskap Teknik Lant- och skogsbruk Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område Övrigt område Summa Antal I denna redovisning förekommer en högskolenybörjare endast inom ett område. För studenter som läst inom fler områden har en prioritering skett, se kapitlet Fakta om statistiken.

10 Högskoleverket och SCB 10 UF 20 SM 1003 Högst andel med högutbildade föräldrar inom medicin/odontologi Bland högskolenybörjarna läsåret 2009/10 låg andelen med högutbildade föräldrar, dvs. minst en treårig eftergymnasial utbildning, mellan 20 och 48 procent för de olika områdena. Högst andel med högutbildade föräldrar fanns inom området medicin/odontologi och lägst inom undervisningsområdet. Inom nästan alla områden har andelen med högutbildade föräldrar ökat läsåret 2009/2010 jämfört med 1999/2000 (se följande tablå). Störst var ökningen för områdena naturvetenskap samt vård och omsorg, med cirka 6 procentenheter. Även i befolkningen i åldern år har andelen med högutbildade föräldrar ökat, från 20 till knappt 23 procent under åren Männen hade en större andel högutbildade föräldrar än kvinnorna inom flertalet områden. Störst skillnad mellan könen fanns inom områdena mot undervisning samt vård och omsorg där andelen med högutbildade föräldrar var omkring tio procentenheter högre för män än för kvinnor. Inom teknik samt lant- och skogsbruk var dock andelen med högutbildade föräldrar högre för kvinnorna än för männen. Andelen högutbildade föräldrar bland högskolenybörjare under 35 år läsåren 1999/2000 och 2009/2010 exklusive inresande studenter efter område och kön. Procent Område 1 Totalt Kvinnor Män 99/00 09/10 99/00 09/10 99/00 09/10 Humaniora och teologi Juridik o samhällsvet Undervisning Naturvetenskap Teknik Lant- och skogsbruk Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område I denna redovisning förekommer en högskolenybörjare endast inom ett område. Enskilda yrkesexamensprogram redovisas i nästa kapitel. Se även tabell 1 och 2 som innehåller fler uppgifter för högskolenybörjare

11 Högskoleverket och SCB 11 UF 20 SM 1003 Nybörjare på yrkesexamensprogram I detta kapitel redovisas föräldrarnas utbildningsnivå för nybörjare under 35 år och exklusive inresande studenter på program mot yrkesexamen (dvs. första gången registrerad på ett visst yrkesexamensprogram i Sverige). Det har funnits ett 50-tal olika yrkesexamensprogram under läsåren 1999/ /10, varav program med minst 200 nybörjare 2009/10 redovisas i detta avsnitt. Under senare läsår har drygt 40 procent av nybörjare på yrkesexamensprogram tidigare studerat i högskolan på annan utbildning och är då alltså inte högskolenybörjare. Nybörjare under 35 år exklusive inresande studenter på större program mot yrkesexamen 2009/10 efter föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Yrkesexamensprogram Läkarexamen Arkitektexamen Tandläkarexamen Psykologexamen Civilingenjörsexamen Juris kandidatexamen Apotekarexamen Civilekonomexamen Sjukgymnastexamen Receptarieexamen Högskoleingenjörsexamen Specialistsjuksköterskeex. Socionomexamen Sjuksköterskeexamen Biomedicinsk analytikerex. Lärarexamen Arbetsterapeutexamen Tandhygienistexamen Eftergymn >= 3 år Eftergymn < 3 år Gymnasial Förgymn Procent Program med minst 200 nybörjare 2009/10 ingår i diagrammet. Andelarna i diagrammet kan jämföras med att i en hel årskull, åringar hade 23 procent högutbildade föräldrar, se tabell 9. Tabell 3 innehåller fler program och läsår Andelen med högutbildade föräldrar skiljer stort mellan programmen Det finns stora skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå mellan olika yrkesexamensprogram. Studenter med högutbildade föräldrar återfinns oftare på utbildningar som kräver höga gymnasiebetyg (jämförelsetal) för att antas. Läsåret 2009/10 fanns högst andel med högutbildade föräldrar, runt 70 procent, bland nybörjarna på utbildningar till läkare och arkitekt. Även på utbildningarna till psykolog och tandläkare var andelen med högutbildade föräldrar stor, över 55 procent. Det finns även yrkesexamensprogram med en fördelning efter föräldrarnas utbildningsnivå som är mer lika den som föräldrarna har i befolkningen. I årskullarna år hade 23 procent högutbildade föräldrar. Läsåret 2009/10 hade mellan 20 och 24 procent av nybörjarna på utbildningarna till tandhygienist, arbetsterapeut och lärare högutbildade föräldrar. På de flesta program mot yrkesexamen hade en större andel män än kvinnor högutbildade föräldrar. Störst skillnad läsåret 2009/10, med över 10 procentenheter högre andel för männen, fanns på utbildningar till arbetsterapeut, sjuksköterska och biomedicinsk analytiker. På utbildningarna till arkitekt och

12 Högskoleverket och SCB 12 UF 20 SM 1003 apotekare hade kvinnorna minst 10 procentenheters högre andel högutbildade föräldrar jämfört med männen. Allt fler har högutbildade föräldrar På nästan alla större program mot yrkesexamen har andelen med högutbildade föräldrar ökat mellan 1999/2000 och 2009/10. Ökningen uppgick till mellan 2 och 13 procentenheter, störst var ökningen på receptarieprogrammet. På läkarprogrammet, med högst andel högutbildade föräldrar, ligger andelen kvar på 70 procent och på arbetsterpeutprogrammet har andelen med högutbildade föräldrar minskat med ett par procentenheter. Andel med högutbildade föräldrar bland nybörjare under 35 år exklusive inresande studenter på större program mot yrkesexamen 1999/2000 och 2009/10. Procent Nybörjare på program mot Totalt Kvinnor Män yrkesexamen 1 99/00 09/10 99/00 09/10 99/00 09/10 Läkarexamen Arkitektexamen Tandläkarexamen Psykologexamen Civilingenjörsexamen Juris kandidatexamen Apotekarexamen Civilekonomexamen Sjukgymnastexamen Receptarieexamen Högskoleingenjörsexamen Specialistsjuksköterskeex Socionomexamen Sjuksköterskeexamen Biomedicinsk analytikerex Lärarexamen Arbetsterapeutexamen Tandhygienistexamen ) Tablån innehåller program med minst 200 nybörjare 2009/10. Tablån är sorterad efter andelen med högutbildade föräldrar. En nedgång eller en oförändrad andel med högutbildade föräldrar på vissa program innebär att överrepresentationen minskat på dessa utbildningar eftersom andelen högutbildade ökat med 3 procentenheter bland föräldrarna till årskullarna åringar under åren Det innebär också att program som haft en ökning av andelen högutbildade föräldrar på mer än tre procentenheter har fått en större överrepresentation av nybörjare med högutbildade föräldrar. Tabell 3 innehåller mer detaljerade uppgifter och fler läsår

13 Högskoleverket och SCB 13 UF 20 SM 1003 Nybörjare på generella program En ny utbildnings- och examensstruktur infördes i Sverige 2007 som ett led i den så kallade Bolognaprocessen med bl.a. internationellt mer jämförbara examina. Fyra generella examina infördes, högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. Med nybörjare på generella program avses studenter som första gången är registrerade på ett generellt program i Sverige. Redovisningen efter föräldrarnas utbildningsnivå för nybörjare på generella program avser läsåret 2009/10. Detta läsår var över hälften av nybörjarna på programmen mot magister- och masterexamen inresande studenter. På högskoleexamensprogrammen och kandidatprogrammen var däremot andelen inresande studenter under 5 procent. De inresande studenterna och nybörjare över 34 år ingår inte i redovisningen efter föräldrarnas utbildningsnivå. Högst andel högutbildade föräldrar på masterprogram Bland nybörjarna på olika generella program 2009/10 hade högskoleexamensprogrammen lägst andel högutbildade föräldrar med 22 procent. Bland nybörjarna på kandidat- och magisterprogrammen hade 35 respektive 37 procent högutbildade föräldrar. Högst andel nybörjare med högutbildade föräldrar, 46 procent, fanns på masterprogrammen. Nybörjare under 35 år exklusive inresande studenter på generella program 2009/10 efter föräldrarnas utbildningsnivå Generella program Andel med högutbildade Antal nybörjare föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Högskoleex.program Kandidatprogram Magisterprogram Masterprogram Bland nybörjarna på generella program var det inte lika tydligt som för vissa yrkesexamensprogram att män hade en högre andel med högutbildade föräldrar. Andelen med högutbildade föräldrar var mellan 1 och 4 procentenheter högre för män än för kvinnor, vilket var mindre än för flera yrkesexamensprogram. Tabell 4 innehåller mer detaljerade uppgifter för läsåret 2009/10

14 Högskoleverket och SCB 14 UF 20 SM 1003 Nybörjare vid ett visst universitet eller högskola Fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå bland nybörjare vid respektive lärosäte, dvs. registrerade för första gången vid visst universitet och högskola, högskolanybörjare, påverkas av en rad faktorer. Högskolorna och de nya universiteten har delvis haft ett annat utbildningsutbud än de äldre universiteten. I den senare gruppen finns ett utbud av längre utbildningar, med krav på höga gymnasiebetyg, t.ex. till läkare, jurist och civilingenjör. På dessa utbildningar har, som tidigare visats i rapporten, nybörjarna höga andelar med högutbildade föräldrar. Även andra faktorer, som till exempel den sociala sammansättningen av befolkningen i lärosätenas upptagningsområden kan ha en viss betydelse för variationer i den sociala rekryteringen mellan olika lärosäten. Stora skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå mellan lärosäten Av lärosäten med minst 200 nybörjare 2009/10 varierade andelen med högutbildade föräldrar mellan 25 och 67 procent. Högst andel högutbildade föräldrar hade nybörjarna vid Handelshögskolan i Stockholm och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, med 67 respektive 65 procent. Hög andel högutbildade föräldrar, nästan 50 procent, fanns även bland nybörjarna på Kungl. Tekniska högskolan, Lunds universitet, Försvarshögskola, Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet och Uppsala universitet. Nybörjare vid viss högskola under 35 år exklusive inresande studenter läsåret 2009/10 efter föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Lärosäte Handelshögskolan i Stockholm Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Försvarshögskolan Chalmers tekniska högskola Lunds universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Teologiska Högskolan, Stockholm Stockholms universitet Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet Sveriges lantbruksuniversitet Linköpings universitet Gymnastik- och idrottshögskolan Södertörns högskola Högskolan på Gotland Malmö högskola Umeå universitet Luleå tekniska universitet Mittuniversitetet Högskolan Dalarna Linnéuniversitetet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Gävle Karlstads universitet Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad Örebro universitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan i Skövde Högskolan Väst Eftergymn. >= 3 år Eftergymn. < 3 år Gymnasial Förgymnasial Procent I diagrammet ingår lärosäten med minst 200 nybörjare under 35 år exkl. inresande studenter 2009/10. Nybörjare som redovisas är vid viss högskola, dvs. lärosätets egna nybörjare. Vissa av dessa kan tidigare ha studerat vid annat lärosäte i Sverige. Linnéuniversitet bildades 1 januari 2010 genom en sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar.

15 Högskoleverket och SCB 15 UF 20 SM 1003 Lägst andel med högutbildade föräldrar hade nybörjarna vid Högskolan Väst och Högskolan i Skövde med runt 25 procent. På samma sätt som för högskolan totalt fanns på nästan alla lärosäten en högre andel med högutbildade föräldrar för män än kvinnor (se tabell 5). Andelen med högutbildade föräldrar ökar på flera lärosäten På över hälften av lärosätena ökade andelen nybörjare med högutbildade föräldrar med mer än 3 procentenheter mellan läsåren 1999/2000 och 2009/10. En ökning på högst ett par procentenheter hade inneburit en oförändrad social representation eftersom andelen med högutbildade föräldrar i motsvarande åldrar i befolkningen ökat med 3 procentenheter mellan 1999 och Ökningen av nybörjare med högutbildade föräldrar mellan läsåren 1999/2000 och 2009/10 var störst, räknat i procentenheter, för Högskolan Dalarna med 10 procentenheter. Även högskolorna i Borås, Gävle och Kalmar har haft en relativt stor ökning av andelen nybörjare med högutbildade föräldrar, 7 8 procentenheter. Andelen med högutbildade föräldrar bland nybörjare vid en viss högskola under 35 år exklusive inresande studenter 1999/2000 och 2009/10 per lärosäten. Procent Lärosäte 1 Andel med högutbildade föräldrar, % 1999/ /10 09/10-99/00 Handelshögskolan i Stockholm Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Försvarshögskolan. 48. Chalmers tekniska högskola Lunds universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Teologiska Högskolan, Stockholm Stockholms universitet Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet Sveriges lantbruksuniversitet Linköpings universitet Gymnastik- och idrottshögskolan Södertörns högskola Högskolan på Gotland Malmö högskola Umeå universitet Luleå tekniska universitet Mittuniversitetet Högskolan Dalarna Linnéuniversitetet. 33. Blekinge tekniska högskola Högskolan i Gävle Karlstads universitet Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad Örebro universitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan i Skövde Högskolan Väst ) I tablån ingår lärosäten med minst 200 nybörjare under 35 år exkl. inresande studenter 2009/10 Det finns också några lärosäten, Södertörns högskola, Högskolan på Gotland, Växjö universitet, Stockholms universitet, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Teologiska Högskolan, Stockholm som hade en minskad andel nybörjare med högutbildade föräldrar mellan 1999/2000 och 2009/10. En minskad eller oförändrad andel högutbildade föräldrar på ett lärosäte tyder på en minskad

16 Högskoleverket och SCB 16 UF 20 SM 1003 snedrekrytering eftersom andelen med högutbildade föräldrar ökat i befolkningen i årskullarna år. I tabell 5 finns könsuppdelade uppgifter för fler lärosäten och läsår

17 Högskoleverket och SCB 17 UF 20 SM 1003 Övergång till forskarutbildning för examinerade Drygt studenter under 35 år examinerades i högskolans grundutbildning under läsåren 2000/ /05. Av dessa påbörjade cirka 8 700, 5 procent, en forskarutbildning från och med de aktuella examensläsåren till och med läsåret 2008/09. Det är något mindre än i föregående SM som avsåg två tidigare examensårgångar och påbörjad forskarutbildning fram till läsåret 2006/07. Drygt sju av tio hade avlagt en examen från något av de tre största utbildningsområdena samhällsvetenskap och juridik, undervisning eller teknik. Bland dem som sedan påbörjat en forskarutbildning till och med läsåret 2008/09 har 61 procent en grundläggande examen från något av de två ämnesområdena teknik eller naturvetenskap. Totalt var 60 procent av de examinerade kvinnor och 40 procent var män. Bland dem som påbörjat forskarutbildning är könsfördelningen i stället relativt jämn, 53 procent var män och 47 procent var kvinnor. Forskarutbildning vanligast för dem med välutbildade föräldrar Ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, desto vanligare är det att påbörja en forskarutbildning. Klart vanligast är det om någon av föräldrarna själv har en forskarutbildning. Bland examinerade med detta sociala ursprung påbörjande 14 procent en forskarutbildning, medan 3 procent gjorde detta bland dem vilkas föräldrar hade enbart en förgymnasial utbildning eller en högst två år lång gymnasieutbildning. Antal examinerade från högskolans grundutbildning under 35 år 2000/ /05 och andel som påbörjat en forskarutbildning fr.o.m. examensläsåret t.o.m. läsåret 2008/09 efter kön, utbildningsområde och föräldrarnas utbildningsnivå Kön Område i grundutbildningen Antal examinerade 1) Totalt % Förgymnasial Påbörjad forskarutbildning per grupp av föräldrarnas utbildningsnivå. % Gymnasianasiagymgymutbildning Gym- Efter- Efter- Forskar- <= 2 år 3 år nasial nasial Uppgift om nivå saknas < 3 år >= 3 år Totalt ,4 3,1 3,4 4,5 5,0 7,1 13,6 5,7 Humaniora och teologi ,7 4,0 5,1 5,6 5,4 7,8 16,0 7,8 Samhällsvet. och juridik ,2 2,1 2,6 2,9 2,8 3,8 7,3 2,9 Undervisning ,8 0,4 0,5 0,9 0,6 1,3 2,5 1,2 Naturvetenskap ,7 19,1 17,9 23,6 24,5 27,9 38,3 15,1 Teknik ,5 5,0 5,0 5,7 6,7 9,6 17,0 7,3 Lant- och skogsbruk ,1 1,2 5,3 3,8 8,3 8,3 16,1 13,0 Medicin och odontologi ,7 9,2 12,9 13,5 14,2 14,3 18,0 9,0 Vård och omsorg ,5 1,1 1,0 1,5 1,5 2,0 2,4 4,2 Konstnärligt område ,9 0,0 0,3 1,0 1,0 1,2 2,0 0,4 Övrigt område , Kvinnor ,3 2,1 2,5 3,6 4,0 5,9 12,4 4,9 Humaniora och teologi ,9 2,9 3,0 4,9 3,6 5,7 13,0 7,1 Samhällsvet. och juridik ,7 1,6 2,1 2,5 2,2 3,2 6,6 3,0 Undervisning ,4 0,2 0,2 0,5 0,4 0,6 2,3 1,3 Naturvetenskap ,0 15,9 15,9 21,6 21,5 26,5 37,5 15,3 Teknik ,8 4,7 5,5 6,0 6,8 9,5 18,3 7,5 Lant- och skogsbruk ,2 1,6 5,8 4,7 9,7 9,9 16,7.. Medicin och odontologi ,8 9,1 10,9 13,6 14,5 13,4 15,7 7,3 Vård och omsorg ,4 1,0 0,9 1,3 1,5 1,9 2,3 2,1 Konstnärligt område ,7 0,0 0,5 0,5 0,8 0,9 3,3 0,0 Övrigt område 92 10, Män ,1 5,0 5,0 5,8 6,5 8,6 15,0 6,6 Humaniora och teologi ,9 6,3 10,9 7,4 9,7 12,3 22,6 9,2 Samhällsvet. och juridik ,0 3,1 3,6 3,5 3,7 4,5 8,0 2,8 Undervisning ,1 1,3 1,4 2,6 1,5 3,3 3,1 1,0 Naturvetenskap ,4 24,3 21,3 26,8 30,3 30,2 39,2 14,9 Teknik ,4 5,1 4,8 5,6 6,7 9,6 16,4 7,2 Lant- och skogsbruk 671 5,4 0,0 4,5 2,2 6,4 5,8 15,0.. Medicin och odontologi ,2 9,3 16,6 13,3 13,5 15,6 20,9 11,6 Vård och omsorg ,8 2,0 1,8 2,6 1,5 2,5 3,1 12,4 Konstnärligt område ,2 0,0 0,0 1,9 1,2 1,7 0,0 0,7 Övrigt område 46 21, ) Varje nivå är nettoräknad

18 Högskoleverket och SCB 18 UF 20 SM 1003 Andelen som påbörjar en forskarutbildning är totalt sett högre bland män än bland kvinnor, 7 mot 4 procent. Lägst är andelen bland kvinnor med föräldrar som hade högst en kortare gymnasieutbildning, 2 procent. Mer än hälften, 53 procent, av de examinerade kvinnorna med denna bakgrund har examen inom områdena undervisning eller vård och omsorg där övergången till forskarutbildning är låg, 0 till 2 procent, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå. I gruppen kvinnor med forskarutbildade föräldrar är det bara 20 procent som har en examen från områdena undervisning eller vård och omsorg. Högst övergångsfrekvens till forskarutbildning för examinerade från naturvetenskapliga utbildningar De som examinerats från det naturvetenskapliga utbildningsområdet har relativt flest, 24 procent, som påbörjat en forskarutbildning. Även om andelen som påbörjat en forskarutbildning är hög överlag inom naturvetenskap, är skillnaden stor mellan dem med forskarutbildade föräldrar och dem vilkas föräldrar hade mindre än tre års eftergymnasial utbildning, 38 respektive 18 till 25 procent. Oavsett föräldrarnas utbildning är det vanligare att män fortsätter till forskarutbildning efter en examen inom naturvetenskap. Skillnaden mellan könen varierar dock beroende på föräldrarnas utbildning, från 9 procentenheter i två av grupperna, bland annat de med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar, till 2 procentenheter i gruppen med forskarutbildade föräldrar. Det tekniska utbildningsområdet utgör 24 procent av samtliga examinerade. Andelen som går vidare till forskarutbildningen är 8 procent, vilket är något högre än den genomsnittliga andelen på 5 procent. Det gör att det tekniska området blir det antalsmässigt största i forskarutbildningen, 34 procent tillhörde detta område i forskarutbildningen. Inom teknik finns också skillnader i övergångsandelarna utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, men de är inte lika stora som inom naturvetenskap och övergången är ungefär densamma för kvinnor respektive män oavsett föräldrarnas utbildningsnivå. Inom några av de andra utbildningsområdena är skillnaderna i övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund små, t.ex. undervisning, konstnärligt område, vård och omsorg. Inom alla andra områden är det en särskilt hög andel som går vidare till forskarutbildning bland examinerade med forskarutbildade föräldrar. Några områden har nästan inga skillnader i övergång till forskarutbildning mellan de med enbart förgymnasialt och gymnasialt utbildade föräldrar, bland annat teknik, juridik och samhällsvetenskap. Skillnader i övergången totalt sett mellan examinerade med olika bakgrund beror delvis på olikheter i vad man studerat inom grundutbildningen. Det är exempelvis vanligare med längre utbildningar som oftare leder till forskarutbildning bland dem som har forskarutbildade föräldrar. Men även då man enbart ser på examinerade från längre utbildningar, kan man i många fall se att det är särskilt dem med forskarutbildade föräldrar som påbörjar en forskarutbildning. Bland dem med civilingenjörsexamen påbörjade 21 procent av dem med forskarutbildade föräldrar en forskarutbildning medan bara procent gjorde detta i de fem grupper där ingen av föräldrarna hade någon forskarutbildning. Bland dem som avlagt en magisterexamen inom humaniora och teologi var motsvarande andelar 24 respektive 8 14 procent, bland dem med tandläkarexamen 14 respektive 1 6 procent. Det finns även längre utbildningar med obetydliga skillnader mellan examinerade med olika bakgrund, bland annat juristexamen. Efter en sådan examen var det 2 4 procent som påbörjade en forskarutbildning oberoende av vilken utbildningsnivå som föräldrarna hade. För magisterexamen inom juridik och samhällsvetenskap (knappt examinerade) var motsvarande andelar 4 8 procent.

19 Högskoleverket och SCB 19 UF 20 SM 1003 Andelen med högutbildade föräldrar är högre i forskarutbildningen än för examinerade i grundutbildningen Den högre övergångsandelen bland dem med högutbildade föräldrar (minst tre års eftergymnasial utbildning) tillsammans med att de redan utgör en förhållandevis stor andel bland de examinerade i grundutbildningen, resulterar i att denna grupp utgör drygt hälften av dem som påbörjat en forskarutbildning. En tredjedel av dem som examinerades hade föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning och ytterligare 4 procent hade forskarutbildade föräldrar. Bland dem som påbörjade en forskarutbildning hade 44 respektive 8 procent denna bakgrund. Det är särskilt män som hade föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning som ökar sin andel mellan grundutbildningen och forskarutbildningen, från 15 till 24 procent. Andelarna för de övriga grupperna är däremot mindre inom forskarutbildningen jämfört med inom grundutbildningen. Det är emellertid särskilt kvinnorna i de övriga grupperna som minskar sina andelar i forskarutbildningen, medan männens andelar är nästan oförändrade. Andel utifrån kön och föräldrarnas utbildningsnivå bland examinerade under 35 år i högskolans grundutbildning 2000/ /05 respektive dem som övergått till forskarutbildning fr.o.m. examensläsåret t.o.m. läsåret 2008/09. Examinerade från högskolans grundutbildning resp. påbörjad forskarutbildning Förgymnasial Gymnasial <= 2 år Föräldrarnas utbildningsnivå Gymnasial 3 år Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial >= 3 år Forskar utbildning Procent Totalt Antal Examinerade totalt Kvinnors andel av examinerade Mäns andel av examinerade Påbörjad forskarutbildning Kvinnors andel av påb. forskarutbildn Mäns andel av påb. forskarutbildn I tablån ingår inte de examinerade som saknar uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå Att andelen kvinnor med lågutbildade föräldrar är lägre i forskarutbildning än i grundutbildningen kan till viss del tillskrivas det faktum att många kvinnor som examineras i grundutbildningen återfinns inom områdena undervisning respektive vård och omsorg. Dessa utbildningar har en yrkesförberedande inriktning och möjligheterna att fortsätta till forskarutbildning är begränsade. Drygt två av fem, 41 procent, av samtliga examinerade kvinnor, förhållandevis många med lågutbildade föräldrar, finns inom dessa två områden, medan motsvarande andel bland män är 13 procent. Det är inte bara kvinnors och män olika utbildningsval som gör att andelen män är högre i forskarutbildningen än i grundutbildningen. Om män och kvinnor avlagt samma examen är det i allmänhet vanligare att män påbörjar en forskarutbildning än att kvinnor gör det. Två undantag till detta är teknik samt lant- och skogsbruk. Det är dock bara lant- och skogsbruk som har en något högre andel med påbörjad forskarutbildning bland kvinnor än bland män.

20 Högskoleverket och SCB 20 UF 20 SM 1003 Forskarutbildning Doktorandnybörjare Antalet doktorandnybörjare dvs. första gången registrerad i forskarutbildning i Sverige varierade mellan och under läsåren 1999/ /09. Andelen kvinnor bland doktorandnybörjarna ökade till och med 2004/05 till 51 procent. Läsåren därefter låg andelen kvinnor strax under 50 procent. Antal doktorandnybörjare läsåren 1999/ /09 efter kön, utländska doktorander och svenska doktorander efter ålder Kvinnor Utländska doktorandnyb. Svenska doktorandnyb. 35 år- Svenska doktorandnyb. -34 år Män Läsår 1999/ / / / / / / /09 Många utländska doktorander kommer till Sverige för forskarstudier. Gruppen har ökat från 19 till 31 procent av doktorandnybörjarna under läsåren 1999/ /09 (för definitioner se kapitlet Fakta om statistiken). I redovisningen av doktorandnybörjare efter föräldrarnas utbildningsnivå ingår endast personer som var högst 34 år då forskarstudierna påbörjades och utländska doktorander har exkluderats. Var tionde doktorandnybörjare har forskarutbildade föräldrar Under läsåren 1999/ /09 ökade andelen doktorandnybörjare med högutbildade föräldrar, eftergymnasial utbildning om minst tre år inkl. forskarutbildning, från 52 till 55 procent. Ungefär var tionde person som påbörjade en forskarutbildning under perioden hade forskarutbildade föräldrar. I befolkning- Doktorandnybörjare under 35 år exklusive utländska doktorander 1999/ /09 efter föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Procent 100 Kvinnor Män /00 02/03 05/06 08/09 99/00 02/03 05/06 08/09 Läsår Forskarutb. Eftergymn. >= 3 år Eftergymn. < 3 år Gymnasial Förgymnasial

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 UF 20 SM 1401 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 I korta drag

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare

Läs mer

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 UF 20 SM 1202 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 Higher education. Students and graduated students at first and second cycle studies 2010/11 I korta

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 UF 20 SM 1501 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 I korta drag

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram UF 20 SM 1303 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/12 Higher Education. Throughput and result at first and second cycle studies up to

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 UF 20 SM 1103 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 Higher education Throughput and result at first and second cycle studies up to 2009/10

Läs mer

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13 UF 19 SM 1401 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2012/13

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Högre utbildning Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Åh, jag ville att hela dagarna skulle vara en enda lång historielektion. Roland, 65 år Spanska? Usch Ted, 12 år Matematik! Här fanns ett facit

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11. Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11

Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11. Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11 UF 19 SM 1201 Universitet och högskolor Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11 Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11 I korta drag Andelen

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14 STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpunmmer 2015-02-03 / Nr 2 Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Statistikrapport. breddad rekrytering vid Umeå universitet. 1 Statistik - Breddad rekrytering -

Statistikrapport. breddad rekrytering vid Umeå universitet. 1 Statistik - Breddad rekrytering - rapport breddad rekrytering vid Umeå universitet 1 Inledning...3 Uppdraget...3 Definitioner...3 Kapitel 1 universitetens rekryteringsbas...5 Våra presumtiva studenter, vilka är de?...5 Kapitel 2 hur väljer

Läs mer

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12 213-1-31 1(13) Avdelningen för befolkning och välfärd Enheten för statistik om utbildning och arbete i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 26/7-211/12

Läs mer

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet 1 Inledning...3 Uppdraget...3 Intersektionalitet...3 Umeå universitet i ett nationellt perspektiv...3 Arbetarbakgrund vid Umeå universitet...6

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor

Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor PM Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2010-12-21 Reg.nr. 63-2963-10 Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor Återrapportering av

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Internationell mobilitet 53

Internationell mobilitet 53 Internationell mobilitet Efter att ha ökat i tio år minskade antalet inresande studenter till Sverige läsåret med nästan 3 procent och det beror framför allt på införandet av studieavgifter. Det är främst

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 82 UF 19 SM 1401 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistiken om högskolestuderande med utländsk bakgrund omfattar det totala antalet studenter på grundnivå,

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Hur ska rekryteringen till högskolans mest eftersökta utbildningar breddas?

Hur ska rekryteringen till högskolans mest eftersökta utbildningar breddas? Pedagogisk Forskning i Sverige 2006 årg 11 nr 2 s 116 133 issn 1401-6788 Hur ska rekryteringen till högskolans mest eftersökta utbildningar breddas? ALLAN SVENSSON Institutionen för pedagogik och didaktik,

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden 2011

Etableringen på arbetsmarknaden 2011 , www.uk-ambetet.se Rapport 2013:11 Etableringen på arbetsmarknaden 2011 Examinerade läsåret 2009/10 2013:11 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2013 Staffan Nilsson, Anders Viberg Universitetskanslersämbetet,

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden

Etableringen på arbetsmarknaden Rapport 2009:28 R Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2005/06 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Etableringen

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor

Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor Rapport 2011:2 R Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor www.hsv.se Rapport 2011:2 R Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor Högskoleverket Luntmakargatan

Läs mer

Övergången från gymnasieskolan till högskolan

Övergången från gymnasieskolan till högskolan STATISTISK ANALYS Anders Wiberg Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 39 anders.wiberg@hsv.se 2007/10 Övergången från gymnasieskolan till högskolan I regleringsbrevet för 2007 har regeringen

Läs mer

behörighetsinformation på NyAwebben

behörighetsinformation på NyAwebben 2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Universitet & högskolor

Universitet & högskolor Rapport 2012:10 R Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2012 www.hsv.se Rapport 2012:10 R Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2012 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851,

Läs mer

Universitets- och högskolerådets författningssamling

Universitets- och högskolerådets författningssamling Universitets- och högskolerådets författningssamling ISSN 2001-5917 Universitets- och högskolerådets föreskrifter och allmänna råd om översättning till engelska av svenska examina; UHRFS 2013:6 Utkom från

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden

Etableringen på arbetsmarknaden Rapport 2005:42 R Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2001/02 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Etableringen

Läs mer

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar Arbetsmarknad Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar att en högre utbildning också ökar möjligheterna att nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Det finns

Läs mer

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Rapport 2008:33 R Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statens budget för 016 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning...

Läs mer

Michael Karlsson, SCB, tfn 019-17 64 81, michael.karlsson@scb.se

Michael Karlsson, SCB, tfn 019-17 64 81, michael.karlsson@scb.se UF 37 SM 1301 Befolkningens 2012 Educational attainment of the population 2012 I korta drag Högst snivå i Stockholmsområdet Cirka 40 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större

Läs mer

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014 BESLUT 1(2) Avdelning Datum Reg.nr Analysavdelningen 2013-11-05 511-323-13 Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Regeringen Utbildningsdepartementet Underlag för kvalitetsbaserad

Läs mer

Fakta: Ungdomsbarometern 09/10

Fakta: Ungdomsbarometern 09/10 Specialrapport: SLU 2010-01-13 Fakta: Ungdomsbarometern 09/10 Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Online-undersökning 28 september 28 oktober 2009 Ungdomar i Sverige, 15-24 år 9 650

Läs mer

Universitet och högskolor

Universitet och högskolor Universitetskanslersämbetet Rapport 2014:7 Universitet och högskolor Årsrapport 2014 Universitetskanslersämbetet www.uka.se/rapporter Universitet och högskolor Årsrapport 2014 Universitet & högskolor

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Kursklassificering av ingenjörsutbildningar

Kursklassificering av ingenjörsutbildningar EFFEKTIVITETSANALYS 1(24) Avdelning 2014-06-23 2014/4 Analysavdelningen Handläggare Max Kesselberg 08-56308802 max.kesselberg@uka.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en av formerna

Läs mer

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se)

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela

Läs mer

Forskarutbildning och forskarkarriär

Forskarutbildning och forskarkarriär Rapport 2006:2 R Forskarutbildning och forskarkarriär betydelsen av kön och socialt ursprung Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

2014-12-10 Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013

2014-12-10 Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013 2014-12-10 Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013 Utbildningar inom Humaniora/Juridik/Teologi Arkitektur/Naturresurser Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhällsvetenskap

Läs mer