Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09

Transkript

1 UF 19 SM 1001 Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09 Foreign background among students in higher education 2008/09 I korta drag Allt fler studenter med utländsk bakgrund Läsåret 2008/09 hade 18 procent av högskolenybörjarna utländsk bakgrund, det vill säga de var antingen utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Läsåret 1999/2000 var motsvarande andel 12 procent. Totalt fanns det nybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2008/09, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med året innan. Av de var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och var utrikes födda. Bland nybörjare med utländsk bakgrund har gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar ökat med 9 procent och gruppen utrikes född har ökat med 6 procent. Nybörjarna med svensk bakgrund har ökat med 7 procent jämfört med året innan. När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män fanns det inga större skillnader mellan nybörjare med svensk och utländsk bakgrund. Bland nybörjarna med svensk bakgrund var 59 procent kvinnor och 41 procent män. Motsvarande andelar bland nybörjarna med utländsk bakgrund var 61 procent kvinnor och 39 procent män. Stora skillnader vad gäller påbörjade högskolestudier Vid 25 års ålder hade 44 procent av årskullen födda 1983 påbörjat en högskoleutbildning. Andelen med svensk bakgrund var betydligt högre än andelen med utländsk bakgrund. Av 25-åringarna med svensk bakgrund hade 45 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande andel för gruppen med utländsk bakgrund var 37 procent. Inom gruppen med utländsk bakgrund fanns vissa skillnader. I gruppen utrikes född hade 37 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder jämfört med 39 procent i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Magdalena Inkinen Tfn, magdalena.inkinen@hsv.se Anna Gärdqvist, SCB Tfn, anna.gaerdqvist@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Högskoleverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Utbildning och forskning. Utkom den 19 maj URN:NBN:SE:SCB-2010-UF19SM1001_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 Högskoleverket och SCB 2 UF 19 SM 1001 Många med iransk bakgrund påbörjar högskolestudier Bland de utrikes födda med iransk bakgrund hade 60 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Det var en större andel än bland personer med svensk bakgrund. Näst högst andel hade utrikes födda med bakgrund i Polen med 47 procent följt av Bosnien-Hercegovina med 46 procent. Två länder med en relativt stor grupp 25-åringar folkbokförda i Sverige, men med en betydligt lägre andel som påbörjat högskolestudier, var Irak och Jugoslavien. Den lägsta andelen påbörjad högskoleutbildning vid 25 års ålder hade Somalia där 16 procent av 25-åringarna hade börjat studera. Hög andel på apotekarutbildningen Andelen studenter med utländsk bakgrund varierade stort mellan olika utbildningar. Bland yrkesexamensprogrammen hade receptarieutbildningen högst andel studenter med utländsk bakgrund, 69 procent. Utbildningarna till apotekare och biomedicinsk analytiker hade också en hög andel. På utbildningarna inom lant- och skogsbruk hade endast tre procent av studenterna utländsk bakgrund. Stora skillnader mellan högskolor Skillnaden mellan högskolorna vad gäller andelen nybörjare med utländsk bakgrund var stor. Södertörns högskola hade den högsta andelen nybörjare med utländsk bakgrund, 39 procent. Därefter följde Karolinska institutet med 37 procent och Kungl. Tekniska högskolan samt Malmö högskola med 29 procent vardera. Forskarutbildningen Läsåret 2008/09 hade 16 procent av doktorandnybörjare utländsk bakgrund. Antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var 370. Av dessa var 290 utrikes födda och 80 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund har ökat jämfört med föregående läsår. Det fanns inga skillnader mellan svensk och utländsk bakgrund vad gäller fördelningen mellan kvinnor och män läsåret 2008/09. Både bland nybörjarna med svensk och utländsk bakgrund var andelen kvinnor 53 procent och andelen män 47 procent. Bland nybörjarna med utländsk bakgrund på forskarnivå hade de flesta sin bakgrund i EU och Asien. Odontologi vanligaste ämnesområdet för doktorandnybörjare med utländsk bakgrund Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund varierade mellan olika ämnesområden. Högst andel återfanns inom ämnesområdet odontologi, där 39 procent av doktorandnybörjarna hade utländsk bakgrund. Inom medicin, som var det område som hade flest doktorandnybörjare totalt, var andelen med utländsk bakgrund 21 procent. Det totala antalet nybörjare inom odontologi var litet jämfört med antalet inom medicin.

3 Högskoleverket och SCB 3 UF 19 SM 1001 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Utländsk bakgrund inledning 5 Studenter och doktorander i högskoleutbildning efter bakgrund Grundnivå och avancerad nivå 5 Grundnivå och avancerad nivå 6 Utvecklingen läsåren 1999/2000 till 2008/09 7 Högskolenybörjarnas ålder 8 Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder 9 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område 13 Högskolenybörjare efter studieinriktning 14 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund per högskola 16 Utbildning på forskarnivå 18 Utvecklingen läsåren 1999/2000 till 2008/09 19 Doktorandnybörjarnas ålder 20 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område 21 Doktorandnybörjare per ämnesområde 21 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund per högskola 22 Tabeller 23 Teckenförklaring 23 1 A. Nybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåren 1999/2000 till 2008/09 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå och kön 24 1 B. Studenter under 65 år i högskoleutbildning läsåren 1999/2000 till 2007/20078 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå och kön 26 2 A. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder efter svensk och utländsk bakgrund 28 2 B. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 30 års ålder efter svensk och utländsk bakgrund 29 3 A. Nybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2008/09 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå, ålder och kön 30 3 B. Studenter under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2008/09 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå, ålder och kön 31 4 A. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2008/09 efter geografiskt område, födelseland och kön 32 4 B. Studenter med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2008/09 efter geografiskt område, födelseland och kön 35 5 A. Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2008/09 efter geografiskt område, födelseland och kön 39 5 B. Doktorander med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2008/09 efter geografiskt område, födelseland och kön 40 6 A. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25-års ålder efter geografiskt område

4 Högskoleverket och SCB 4 UF 19 SM B. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 30-års ålder efter geografiskt område A. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2008/09 efter svensk och utländsk bakgrund, studier mot yrkesexamen/generell examen, område, program för yrkesexamen och kön 46 7 B. Studenter under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2008/09 efter svensk och utländsk bakgrund, studier mot yrkesexamen/generell examen, område, program för yrkesexamen och kön Doktorandnybörjare under 65 år på forskarnivå läsåret 2008/09 fördelade efter, utländsk bakgrund, nationellt forskningsämne och kön 57 9 A. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2008/09 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön 58 9 B. Studenter under 65 år i högskolebildning läsåret 2008/09 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön Doktorandnybörjare under 65 år läsåret 2008/09 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 1999/ /09 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Procent Doktorandnybörjare under 65 år läsåren 1999/ /09 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Procent 80 Fakta om statistiken 85 Detta omfattar statistiken 85 Invandring till Sverige 85 Bolognaprocessen 86 Definitioner och förklaringar 86 Så görs statistiken 88 Statistikens tillförlitlighet 89 Bra att veta 90 Annan statistik 90 In English 91 Summary 91 List of tables 93 List of terms 94

5 Högskoleverket och SCB 5 UF 19 SM 1001 Statistiken med kommentarer Utländsk bakgrund inledning Syftet med detta statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av hur många personer med svensk respektive utländsk bakgrund som påbörjar högskolestudier i Sverige. Utländsk bakgrund redovisas för studenter och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå samt för aktiva doktorander och nybörjare på forskarnivå. Grundnivån och den avancerade nivån kommer inte att redovisas var och en för sig. Med nybörjare avses studenter som för första gången är registrerade i svensk högskoleutbildning. Utländsk bakgrund är inget entydigt begrepp och det används på varierande sätt i olika sammanhang. I detta SM avses med utländsk bakgrund personer, folkbokförda i Sverige, som själva är utrikes födda samt personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Med svensk bakgrund avses personer som är födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. För personer som är adopterade har adoptivföräldern prioriterats före den biologiska föräldern. Adopterade med minst en inrikes född adoptivförälder räknas till gruppen svensk bakgrund och adopterade med två utrikes födda adoptivföräldrar till gruppen utländsk bakgrund. Personer med utländsk bakgrund är en heterogen grupp. Deras nuvarande situation i Sverige beror på en mängd faktorer som exempelvis vilket land de utvandrat från, hur gamla de var när de utvandrade samt hur länge de har vistats i Sverige. Bland personer med utländsk bakgrund ingår personer med olika anknytning till utvandringslandet. I gruppen ingår både de som själva har utvandrat och de som är födda i Sverige. För att klargöra skillnader mellan dessa grupper redovisas följande tre grupper; svensk bakgrund, född i Sverige med två utrikes födda föräldrar och utrikes född. På några ställen görs även en uppdelning av de utrikes födda efter ålder vid invandring. I gruppen samtliga studenter/doktorander och därav nybörjare ingår förutom studerande med svensk och utländsk bakgrund även inresande studenter, utländska doktorander och studenter med okänd bakgrund. De inresande studenterna och de utländska doktoranderna har kommit till Sverige i syfte att studera och bör därmed inte jämföras med de permanent boende i Sverige. För mer information se Fakta om statistiken. Studenter och doktorander i högskoleutbildning efter bakgrund Studenter och doktorander i högskolan Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Inresande studenter Okänd bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Utbytesstudenter Free movers/utländska doktorander

6 Högskoleverket och SCB 6 UF 19 SM 1001 Grundnivå och avancerad nivå Läsåret 2008/09 uppgick det totala antalet högskolenybörjare till Förutom studerande med svensk respektive utländsk bakgrund ingår även inresande studenter och studenter med okänd bakgrund i det totala antalet nybörjare. De inresande studenterna har kommit till Sverige i syfte att studera och bör därför inte jämföras med de som bor permanent i Sverige. Om de inresande studenterna och de med okänd bakgrund exkluderas från det totala antalet högskolenybörjare uppgår antalet till I den fortsatta redovisningen i detta SM ingår inte de inresande studenterna eller de med okänd bakgrund. Läsåret 2008/09 hade 18 procent av högskolenybörjarna (inresande studenter oräknade) utländsk bakgrund. Totalt fanns det nybörjare med utländsk bakgrund, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med året innan. Av de var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och var utrikes födda. Bland nybörjare med utländsk bakgrund har gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar ökat med 9 procent och gruppen utrikes född har ökat med 6 procent. Nybörjarna med svensk bakgrund har ökat med 7 procent jämfört med året innan. Andelen med utländsk bakgrund i befolkningen i åldern år var 23 procent. De som är utrikes födda har kommit till Sverige vid olika åldrar och därmed har de också vistats i landet olika länge. Av de utrikes födda hade 27 procent invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 73 procent vid sju års ålder eller senare. Andelen var densamma både bland kvinnor och bland män. Högskolenybörjare efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2008/09 Antal 2008/09 Förändring i procent jämfört med 2007/08 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Nybörjare totalt exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män fanns det inga större skillnader mellan nybörjare med svensk och utländsk bakgrund. Bland nybörjarna med svensk bakgrund var 59 procent kvinnor och 41 procent män. Motsvarande andelar bland nybörjarna med utländsk bakgrund var 61 procent kvinnor och 39 procent män. Andelen kvinnor var större än andelen män i alla grupper. Skillnaden var störst bland de utrikes födda nybörjarna, 62 procent var kvinnor och 38 procent var män. Fördelningen mellan könen var jämnare bland de utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare än bland dem som invandrat vid sju års ålder eller senare.

7 Högskoleverket och SCB 7 UF 19 SM 1001 Utvecklingen läsåren 1999/2000 till 2008/09 Under den senaste tioårsperioden har antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund ökat från till , en ökning med 64 procent. Bortsett från en mindre nedgång läsåren 2004/05 och 2005/06 har antalet ökat under hela den aktuella tidsperioden. Bland nybörjare med utländsk bakgrund har gruppen utrikes född ökat med 62 procent och gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar med 69 procent. För nybörjarna med svensk bakgrund har utvecklingen varierat även om antalet har ökat jämfört med 1999/2000. Högskolenybörjare 1999/ /09 efter svensk och utländsk bakgrund 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Totalt Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Kvinnor Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Män Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Nybörjare totalt exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. Under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnor bland högskolenybörjarna varit högre än andelen män i samtliga grupper. Bland nybörjarna med svensk bakgrund har skillnaden mellan könen i stort sett varit densamma under den aktuella tidsperioden. Både läsåret 1999/2000 och 2008/09 var andelen kvinnor med svensk bakgrund 59 procent och andelen män 41 procent. Motsvarande andelar bland nybörjarna med utländsk bakgrund var 59 procent kvinnor och 41 procent män läsåret 1999/2000 och 61 respektive 39 procent läsåret 2008/09. Högst andel kvinnor både 1999/2000 och 2008/09 hade de utrikes födda nybörjarna. Högst andel män läsåret 2008/09 hade nybörjarna med svensk bakgrund och nybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. För information om det totala antalet studenter se tabell 1B. Andelen utrikes födda nybörjare har ökat Andelen nybörjare som är utrikes födda har ökat under de senaste tio åren. I tablån nedan visas utvecklingen över tid för andelen nybörjare med svensk respektive utländsk bakgrund. Det har inte skett några större förändringar för andelen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar mellan läsåren 1999/2000 och 2008/09. Däremot har andelen utrikes födda ökat och andelen med svensk bakgrund minskat under den aktuella tidsperioden. Att andelen utrikes födda har ökat de senaste läsåren beror främst på att antalet nybörjare med svensk bakgrund har minskat. Se vidare tabell 1A.

8 Högskoleverket och SCB 8 UF 19 SM 1001 Utveckling av andelen högskolenybörjare med svensk respektive utländsk bakgrund 1999/ /09. Procent Totalt 1 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Kvinnor Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Män Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Nybörjare totalt exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. Högskolenybörjarnas ålder I tablån nedan redovisas åldersfördelningen för nybörjare efter svensk respektive utländsk bakgrund läsåret 2008/09. Åldersfördelningen var relativt jämn med undantag för gruppen utrikes född som hade en betydligt lägre andel som var yngre än 22 år än de övriga grupperna. Bland utrikes födda nybörjare var 38 procent under 22 år. Motsvarande andelar för gruppen med svensk bakgrund och gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var 59 respektive 71 procent. Gruppen utrikes född hade istället en högre andel nybörjare över 25 år jämfört med de övriga grupperna. En förklaring kan vara att många av de utrikes födda redan har en högskoleutbildning när de kommer till Sverige och därför endast kompletterar sin utbildning i den svenska högskolan. Åldersfördelning för högskolenybörjare efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2008/09. Procent Totalt 1 21 år år år år år Totalt Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Kvinnor Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Män Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Åldersmässigt fanns det inga större skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnorna hade dock en något lägre representation i åldern under 22 år jämfört med männen. Männen hade istället en något lägre representation i åldern jämfört med kvinnorna. Se tabell 3A och 3B för mer information.

9 Högskoleverket och SCB 9 UF 19 SM 1001 Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder Genom att jämföra befolkningsuppgifter med uppgifter om hur många som börjar studera fås ett mått på hur stor andel av en årskull som börjar läsa vid högskolan. Måttet avser i Sverige folkbokförda 25-åringar som påbörjat en svensk högskoleutbildning till och med höstterminen det år man fyller 25 år. Personer som var bosatta i Sverige vid 18 års ålder räknas i det här sammanhanget som folkbokförda. Eftersom måttet avser hur stor andel som påbörjat högskolestudier till och med 25 års ålder dröjer det innan man får information om hur stor andelen är för en viss årskull. Generellt sett påbörjar de flesta högskolestudier i åldrarna år. Den senaste årskullen som har uppnått 25 år och som presenteras i detta SM är födda Förutom den grupp som bedriver högskolestudier i Sverige finns en mindre grupp på ett par procent av 25-åringarna, folkbokförda i Sverige, som enbart bedrivit sina högskolestudier utomlands. Dessa ingår inte i den här redovisningen. I årskullen födda 1983, som blev 25 år 2008, hade 44 procent påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Andelen med svensk bakgrund var betydligt högre än andelen med utländsk bakgrund. Av 25-åringarna med svensk bakgrund hade 45 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande siffra för gruppen med utländsk bakgrund var 37 procent. Inom gruppen utländsk bakgrund fanns också vissa skillnader. I gruppen utrikes född hade 37 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder och i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var motsvarande andel 39 procent. Det kan finnas flera orsaker till skillnaden mellan de olika grupperna vad gäller påbörjad högskoleutbildning vid 25 års ålder. En förklaring är att de utrikes födda nybörjarna har en högre andel över 25 år jämfört med de övriga grupperna. En annan viktig faktor är vistelsetid i Sverige. Om de utrikes födda delas in efter invandringsålder hade de som invandrat vid sex års ålder eller tidigare en betydligt högre andel som påbörjat högskolestudier än de som invandrat vid sju års ålder eller senare, 43 jämfört med 34 procent. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder efter bakgrund. Procent Totalt Svensk bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Bland 25-åringarna med utländsk bakgrund har andelen med påbörjad högskoleutbildning ökat från 27 till 37 procent under åren 1999 till Motsvarande utveckling för gruppen med svensk bakgrund är en ökning från 40 procent år 1999 till 45 procent år För årskullen födda 1983 var andelen kvinnor som påbörjat högskolestudier 52 procent, vilket kan jämföras med 37 procent av männen i samma årskull. I samtliga grupper hade en större andel kvinnor än män påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Skillnaden mellan könen var störst bland dem med svensk bakgrund och minst bland de utrikes födda. Se vidare tabell 2A.

10 Högskoleverket och SCB 10 UF 19 SM 1001 Låg andel utrikes födda med påbörjad högskoleutbildning vid 30 års ålder Eftersom nybörjare med utländsk bakgrund har en högre andel över 25 år än nybörjare med svensk bakgrund är det även intressant att analysera hur stor andel av en årskull som börjat läsa vid högskolan vid 30 års ålder. I årskullen födda 1978, som blev 30 år 2008, hade 47 procent påbörjat högskolestudier vid 30 års ålder. Även här var andelen betydligt högre bland personer med svensk bakgrund än bland personer med utländsk bakgrund. Av 30-åringarna med svensk bakgrund hade 49 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande andel bland personer med utländsk bakgrund var 36 procent. I gruppen utrikes född hade 36 procent påbörjat högskolestudier vid 30 års ålder och i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 37 procent. Skillnaden bland de utrikes födda med avseende på ålder vid invandringen var inte lika stor när det gäller andelen av en årskull som påbörjat högskolestudier vid 30 års ålder som bland dem som påbörjat studier vid 25 års ålder. Andelen utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare och som påbörjat högskolestudier vid 30 års ålder var 40 procent och motsvarande andel bland dem som invandrat vid sju års ålder eller senare var 35 procent. Under åren 1999 till 2008 har andelen 30-åringar med utländsk bakgrund som påbörjat högskolestudier ökat från 24 till 36 procent. Andelen har ökat från 22 till 36 procent bland de utrikes födda och från 27 till 37 procent i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Den största ökningen stod 30-åringar med svensk bakgrund för, från 34 till 49 procent. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 30 års ålder efter bakgrund. Procent Svensk bakgrund Totalt Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Skillnaden mellan könen var minst bland de utrikes födda och störst bland personer med svensk bakgrund. Se vidare tabell 2B. Få utrikes födda med afrikansk bakgrund påbörjar högskolestudier Personer med ursprung i olika delar av världen skiljer sig åt i flera avseenden som kan ha betydelse för i vilken utsträckning de börjar studera. Faktorer som påverkar är t.ex. när invandringen ägde rum, hur länge de har vistats i Sverige, föräldrarnas utbildningsnivå och benägenheten att studera i ursprungslandet. Nedan redovisas hur stor andel av befolkningen som påbörjat högskolestudier till och med höstterminen det år man fyller 25 respektive 30 år efter geografiskt område. Redovisningen görs efter personens eller föräldrarnas födelseland. Måttet avser personer med utländsk bakgrund som var bosatta i Sverige vid 18 års ålder. Personer som själva är utrikes födda redovisas under det egna födelselandet. Gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland. Måttet beräknas som den procentuella andelen av 25- åringar respektive 30-åringar i högskoleutbildning med exempelvis fransk bakgrund av det totala antalet folkbokförda i Sverige i motsvarande ålder med fransk bakgrund.

11 Högskoleverket och SCB 11 UF 19 SM 1001 I tablån redovisas hur stor andel av befolkningen som påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder efter geografiskt område. Bland de utrikes födda i årskullen födda 1983, som blev 25 år 2008, fanns stora skillnader i påbörjad högskoleutbildning vid 25 års ålder. Bland de utrikes födda med bakgrund i EU hade 43 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Näst högst andel, 39 procent, hade utrikes födda med bakgrund i Asien. Lägst andel hade Afrika och Nordamerika där 28 procent av 25-åringarna hade påbörjat högskolestudier. Fler kvinnor än män hade påbörjat högskolestudier från alla geografiska områden förutom Oceanien. Skillnaden mellan könen var störst bland de utrikes födda med bakgrund i Norden och minst bland personer med bakgrund i Oceanien. Påbörjad svensk högskoleutbildning för 25-åringar 2008 efter geografiskt område. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Norden utom Sverige EU utom Norden Europa utom EU och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade flest med bakgrund i Asien påbörjat högskolestudier, 52 procent. Därefter följde EU med 47 procent och Afrika med 45 procent. Lägst andel hade Norden och Europa utom EU. Bland dem med bakgrund i Oceanien hade samtliga påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Antalet med bakgrund i Oceanien var dock väldigt litet. I gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var andelen kvinnor som påbörjat högskolestudier högre än andelen män för alla geografiska områden utom Oceanien där andelen var lika. Även bland de utrikes födda som påbörjade högskolestudier till och med 30 års ålder var andelen högst från EU följt av Asien. Lägst andel med påbörjad högskoleutbildning vid 30 års ålder hade Oceanien och Afrika. För gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var andelen med påbörjad högskoleutbildning vid 30 års ålder högst bland personer med bakgrund i Nordamerika följt av Sydamerika och Oceanien. Dock var antalet 30- åringar i befolkningen med bakgrund i Nordamerika och Oceanien relativt litet. Påbörjad svensk högskoleutbildning för 30-åringar 2008 efter geografiskt område. Procent Geografiskt område Född i Sv. med två utrikes Utrikes född födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Norden utom Sverige EU utom Norden Europa utom EU och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien

12 Högskoleverket och SCB 12 UF 19 SM 1001 Många med iransk bakgrund påbörjar högskolestudier Nedan redovisas hur stor andel av befolkningen som påbörjat högskoleutbildning vid 25 respektive 30 års ålder, fördelat efter länder med mer än 200 personer i motsvarande ålder i befolkningen. Tablån visar andelen som påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder för utrikes födda. Länderna i tablån är sorterade efter storlek på befolkningsgruppen med den största gruppen först. Påbörjad svensk högskoleutbildning bland utrikes födda 25-åringar 2008 efter land. Procent Födelseland Utrikes födda Totalt Kvinnor Män Iran Irak Bosnien-Hercegovina Jugoslavien Chile Libanon Turkiet Somalia Polen Syrien Bland de utrikes födda med iransk bakgrund hade 60 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Motsvarande andel för gruppen med svensk bakgrund var 45 procent. Näst högst andel hade utrikes födda med bakgrund i Polen med 47 procent följt av Bosnien-Hercegovina med 46 procent. Två länder med en relativt stor grupp 25-åringar folkbokförda i Sverige, men med en betydligt lägre andel som påbörjat högskolestudier, var Irak och Jugoslavien. Den lägsta andelen påbörjad högskoleutbildning vid 25 års ålder hade Somalia där 16 procent av 25-åringarna hade börjat studera. Även bland 30-åringarna stod Iran för den högsta andelen med påbörjade högskolestudier, 56 procent. Därefter följde Polen med 49 procent och Bosnien- Hercegovina med 39 procent. Utrikes födda med bakgrund i Somalia, Jugoslavien och Libanon hade däremot en betydligt lägre andel som påbörjat högskolestudier vid 30 års ålder. Bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var det flest med bakgrund i Polen, 56 procent som hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Näst högst andel hade Jugoslavien med 39 procent följt av Turkiet med 35 procent. Även bland 30-åringarna hade Polen den högsta andelen med påbörjade högskolestudier, 55 procent. Därefter följde Grekland med 46 procent och Jugoslavien med 36 procent. Siffrorna avser länder med mer än 200 personer i motsvarande ålder i befolkningen. Se vidare tabell 6A och 6B.

13 Högskoleverket och SCB 13 UF 19 SM 1001 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område I föregående avsnitt redovisades hur stor andel av befolkningen som påbörjat högskolestudier efter geografiskt område respektive ursprungsland. Det är även intressant att undersöka var de studerande med utländsk bakgrund kommer ifrån. Studenter som själva är utrikes födda redovisas under det egna födelselandet medan gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland. Om föräldrarna kommer från olika länder redovisas personen under båda länderna och nettoräknas till nivån världsdel. Om föräldrarna kommer från olika världsdelar räknas personen endast en gång bland samtliga studenter. För en mer utförlig beskrivning se Fakta om statistiken. I tablån redovisas den procentuella fördelningen av utrikes födda nybörjare och nybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar efter geografiskt område läsåret 2008/09. Bland de utrikes födda nybörjarna hade de flesta, 35 procent, sin bakgrund i Asien. Den näst största andelen, 24 procent, hade sin bakgrund i Europa utom EU och Norden. De länder som flest utrikes nybörjare hade sin bakgrund i var Irak med 12 procent, Bosnien-Hercegovina med 9 procent, Iran med 8 procent och Jugoslavien med 7 procent. Tillsammans utgjorde nybörjare födda i dessa fyra länder drygt en tredjedel av alla utrikes födda nybörjare. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område läsåret 2008/09. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Norden EU utom Norden Europa utom EU och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien F.d. Sovjetunionen Eftersom en persons föräldrar kan komma från olika geografiska områden överstiger summan av procentandelarna 100 procent. Bland nybörjarna som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade de flesta sin bakgrund i Asien, 34 procent, följt av Norden med 26 procent. De enskilt största ursprungsländerna var Finland med 23 procent, Turkiet med 12 procent och Iran med 10 procent.

14 Högskoleverket och SCB 14 UF 19 SM 1001 Högskolenybörjare efter studieinriktning Det finns inga skillnader mellan nybörjare med svensk och utländsk bakgrund beträffande andelen som väljer studier mot generell examen och studier mot yrkesexamen. I båda grupperna valde 35 procent studier mot yrkesexamen och 65 procent studier mot generell examen. Det finns däremot stora skillnader vad gäller andelen nybörjare med utländsk bakgrund inom olika ämnesområden. Dessa skillnader är störst mellan olika program mot yrkesexamen. Inom studier mot generell examen är skillnaderna mellan områdena inte lika tydliga. En viss betydelse kan dock indelningen i områden ha då den är grövre vad gäller studier mot generell examen än studier mot yrkesexamen. Det är möjligt att större skillnader hade kunnat påvisas om jämförelsen hade gjorts mellan program eller kurser. Det område som uppvisade högst andel nybörjare med utländsk bakgrund vid studier mot yrkesexamen var naturvetenskap. Inom detta område var 49 procent av nybörjarna utrikes födda och 14 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Även området vård och omsorg hade en hög andel utrikes födda nybörjare med 15 procent. Lägst andel fanns inom området lant- och skogsbruk, där endast 3 procent av nybörjarna var utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Hög andel med utländsk bakgrund på receptarieutbildningen I tablån redovisas de yrkesexamensprogram som hade den högsta andelen nybörjare med utländsk bakgrund. Program med minst 60 nybörjare redovisas. Högst andel hade receptarieutbildningen där 69 procent av nybörjarna hade utländsk bakgrund, 58 procent var utrikes födda och 11 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Apotekarutbildningen hade den näst högsta andelen med 59 procent, 42 procent var utrikes födda och 16 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Därefter följde biomedicinsk analytiker med 49 procent och röntgensjuksköterska med 47 procent. På utbildningen till biomedicinsk analytiker var 35 procent utrikes födda och 14 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Andelen utrikes födda på röntgensjuksköterskeutbildningen var 41 procent och andelen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar 6 procent. Yrkesexamensprogram med hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund 2008/09. Procent Program för yrkesexamen Andel med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Receptarieexamen Apotekarexamen Biomedicinsk analytikerexamen Röntgensjuksköterskeexamen Tandläkarexamen Tandhygienistexamen Studie- och yrkesvägledarexamen Högskoleingenjörsexamen Socionomexamen Arbetsterapeutexamen För mer information se tabell 7A och 7B.

15 Högskoleverket och SCB 15 UF 19 SM 1001 Det är även av intresse att jämföra andelen med utländsk bakgrund på de största yrkesexamensprogrammen, dvs. program med flest nybörjare totalt sett. Programmen i tablån nedan är rangordnade efter storlek med det program som har flest nybörjare först. Andelen utrikes födda nybörjare varierade mellan 4 och 16 procent och andelen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar mellan 2 och 8 procent. På lärarprogrammet, som hade flest nybörjare totalt sett, var 12 procent utrikes födda och 5 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Den största andelen utrikes födda nybörjare på de stora yrkesexamensprogrammen hade högskoleingenjörsprogrammet med 16 procent, följt av arbetsterapeutprogrammet med 15 procent och socionomprogrammet med 14 procent. Den största andelen nybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade juristutbildningen med 8 procent, följt av högskoleingenjörsprogrammet och civilekonomprogrammet med 7 procent vardera. Se vidare tabell 7A. Andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund på några stora yrkesexamensprogram 2008/09. Procent Program för yrkesexamen Andel utrikes födda nybörjare Andel nybörjare födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Lärarexamen Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Högskoleingenjörsexamen Socionomexamen Civilekonomexamen Juristexamen Läkarexamen Sjukgymnastexamen Arbetsterapeutexamen

16 Högskoleverket och SCB 16 UF 19 SM 1001 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund per högskola Det fanns stora skillnader mellan högskolorna vad gäller andelen nybörjare med utländsk bakgrund. Skillnaden kan antagligen till stor del förklaras av vilka utbildningar högskolan ger och befolkningens sammansättning i högskolans upptagningsområde. I tablån nedan redovisas ett antal högskolor med sammanlagt minst 60 nybörjare som hade en hög andel med utländsk bakgrund läsåret 2008/09. Lärosätena är rangordnade efter nybörjarnas bakgrund med det lärosäte som hade högst andel nybörjare med utländsk bakgrund först. Högskolor med hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund 2008/09. Procent Universitet/högskola Andel med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Södertörns högskola Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Malmö högskola Mälardalens högskola Stockholms universitet Ersta Sköndal högskola Södertörns högskola hade den högsta andelen nybörjare med utländsk bakgrund, 39 procent. Därefter följde Karolinska institutet med 37 procent samt Kungl. Tekniska högskolan och Malmö högskola med 29 procent vardera. Södertörns högskola, Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan har haft en hög andel nybörjare med utländsk bakgrund under ett flertal år. Om de med utländsk bakgrund delas upp i grupperna utrikes född och född i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade Karolinska institutet högst andel utrikes födda nybörjare med 25 procent följt av Malmö högskola med 22 procent och Södertörns högskola med 21 procent. Södertörns högskola och Karolinska institutet hade den högsta andelen nybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Högskolor med en låg andel nybörjare med utländsk bakgrund var Sveriges lantbruksuniversitet, Försvarshögskolan och Örebro Teologiska högskola. På dessa högskolor hade mellan 6 och 8 procent av nybörjarna utländsk bakgrund.

17 Högskoleverket och SCB 17 UF 19 SM 1001 I tablån nedan redovisas andelen nybörjare med utländsk bakgrund på de största lärosätena läsåret 2008/09. Lärosätena redovisas efter storlek med det lärosäte som hade flest antal nybörjare först. Andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund vid lärosäten med flest antal högskolenybörjare 2008/09. Procent Universitet/högskola Andel utrikes födda nybörjare Andel nybörjare födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Stockholms universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Uppsala universitet Umeå universitet Linköpings universitet Högskolan i Jönköping Malmö högskola Örebro universitet Mittuniversitetet Högst andel utrikes födda nybörjare bland de tio största lärosätena hade Malmö högskola med 22 procent. Därefter följde Stockholms universitet med 16 procent och Örebro universitet med 15 procent. En betydligt lägre andel utrikes födda nybörjare hade Umeå universitet och Mittuniversitetet med 8 procent vardera. Högst andel nybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade Stockholms universitet med 9 procent följt av Malmö högskola med 7 procent. Även i detta avseende hade Umeå universitet och Mittuniversitetet lägst andel. Det fanns inga större skillnader mellan kvinnor och män beträffande andelen med utländsk bakgrund. Se vidare tabell 9A. Bland högskolorna med fler än 60 nybörjare läsåret 2008/09 hade Södertörns högskola, Blekinge tekniska högskola, Örebro universitet och Karolinska institutet ökat sin andel nybörjare med utländsk bakgrund mest under perioden 1999/ /09. Örebro Teologiska högskola och Sveriges lantbruksuniversitet som hade en låg andel nybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2008/09, hade en låg andel även 1999/2000. Se vidare tabell 11A. För mer information om rekryteringsområden se nyckeltalen i Högskoleverkets årsrapport 2010.

18 Högskoleverket och SCB 18 UF 19 SM 1001 Utbildning på forskarnivå Läsåret 2008/09 uppgick det totala antalet doktorandnybörjare till Förutom studerande med svensk respektive utländsk bakgrund ingår även utländska doktorander och studenter med okänd bakgrund i det totala antalet nybörjare. De utländska doktoranderna har kommit till Sverige i syfte att studera och därför bör de inte jämföras med de som bor permanent i Sverige. Om de utländska doktoranderna och de med okänd bakgrund exkluderas från det totala antalet nybörjare uppgår antalet till I den fortsatta redovisningen ingår inte de utländska doktoranderna eller de med okänd bakgrund. Doktorandnybörjare efter bakgrund läsåret 2008/09 Svensk bakgrund Utländsk bakgrund - född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utländsk bakgrund - utrikes född Utländska doktorander Läsåret 2008/09 hade 16 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Antalet nybörjare med utländsk bakgrund var 370. Av dessa var 290 utrikes födda och 80 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Antalet nybörjare med utländsk bakgrund har ökat jämfört med föregående läsår. Av de 290 utrikes födda hade 40 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 250 vid sju års ålder eller senare. Det fanns inga skillnader mellan doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund vad gäller fördelningen mellan kvinnor och män läsåret 2008/09. I både grupperna var andelen kvinnor 53 procent och andelen män 47 procent. Se vidare tabell 1A. Doktorandnybörjare efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2008/09 Antal 2008/09 Förändring i procent jämfört med 2007/08 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Nybörjare totalt exklusive utländska doktorander och studenter med okänd bakgrund. För information om samtliga studenter på forskarnivå se tabell 1B.

19 Högskoleverket och SCB 19 UF 19 SM 1001 Utvecklingen läsåren 1999/2000 till 2008/09 Antalet nybörjare i utbildning på forskarnivå har varierat över tiden. I slutet av 1990-talet minskade antalet för att därefter öka i början av 2000-talet. Läsåret 2003/04 minskade dock antalet nybörjare igen till följd av sämre ekonomi på högskolorna. Orsaken till nedgången i slutet av 1990-talet var nya antagningsregler. Även antalet nybörjare med utländsk bakgrund har förändrats över tid. Mellan läsåren 1999/2000 och 2008/09 ökade antalet nybörjare med utländsk bakgrund från 330 till 370 men utvecklingen har varierat över tid. Fram till och med läsåret 2002/03 ökade antalet för att därefter minska under två läsår. Från och med läsåret 2005/06 har antalet varierat mellan 330 och 370. Under den senaste tioårsperioden har de utrikes födda nybörjarna ökat från 260 till 290. Gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar är relativt liten och där har antalet ökat från 70 till 80 under samma tidsperiod. Bland nybörjarna med svensk bakgrund skedde en minskning från till Även här ökade antalet i början av 2000-talet för att därefter minska igen. För mer information om grupperna se avsnittet Fakta om statistiken. Doktorandnybörjare efter svensk och utländsk bakgrund läsåren 1999/ /09 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Totalt Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Kvinnor Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Män Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Nybörjare totalt exklusive utländska doktorander och studenter med okänd bakgrund. Oavsett bakgrund har fördelningen mellan kvinnor och män varit relativt jämn under den senaste tioårsperioden. I början av perioden var antalet män med svensk bakgrund större än antalet kvinnor med samma bakgrund men med tiden har antalet kvinnor ökat. Bland doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund har utvecklingen varit mer varierande. Högst andel kvinnor både 1999/2000 och 2008/09 hade utrikes födda doktorandnybörjare. Högst andel män 1999/2000 hade doktorandnybörjare med svensk bakgrund och högst andel 2008/09 hade doktorandnybörjare som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

20 Högskoleverket och SCB 20 UF 19 SM 1001 Andelen utrikes födda doktorandnybörjare har ökat Under den aktuella tidsperioden har andelen utrikes födda nybörjare varierat mellan 10 och 13 procent. De senaste tre läsåren har dock andelen varit 13 procent. Andelen nybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar har varit densamma de senaste tio åren. Andelen med svensk bakgrund har minskat från 87 procent 1999/2000 till 84 procent 2008/09. Utvecklingen av andelen doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund på forskarnivå 1999/ /09. Procent 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Totalt 1 Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Kvinnor Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Män Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Nybörjare totalt exklusive utländska doktorander och studenter med okänd bakgrund. Doktorandnybörjarnas ålder Åldersmässigt fanns det vissa skillnader mellan nybörjare med svensk och utländsk bakgrund. Av nybörjarna med svensk bakgrund var 49 procent yngre än 30 år. Motsvarande andel för nybörjarna med utländsk bakgrund var 43 procent. I tablån nedan visas åldersfördelningen för nybörjare efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2008/09. Störst skillnad fanns i åldersgruppen år. Bland de utrikes födda nybörjarna fanns inga skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller ålder. Bland nybörjare med svensk bakgrund var skillnaden mellan könen störst i åldersgruppen år. En större andel kvinnor än män tillhörde denna åldersgrupp. För gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var skillnaden mellan könen störst i åldersgruppen yngre än 25 år. Även i denna åldersgrupp fanns en större andel av kvinnorna än av männen. Se vidare tabell 3A. Åldersfördelning bland doktorandnybörjare efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2008/09. Procent Totalt 1 24 år år år år Totalt Svensk bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Kvinnor Svensk bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Män Svensk bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född

21 Högskoleverket och SCB 21 UF 19 SM 1001 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område Om doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund delas in efter geografiskt område råder det relativt stora skillnader vad gäller ursprung. Bland utrikes födda nybörjare i utbildning på forskarnivå hade de flesta, 29 procent, sin bakgrund i Asien följt av EU med 24 procent. Därefter följde Norden och övriga Europa med 15 procent vardera. De länder som flest utrikes födda doktorandnybörjare hade sin bakgrund i var Iran och Finland, med 15 respektive 8 procent. Därefter följde Tyskland och Bosnien-Hercegovina med 6 procent vardera. Sammanlagt 35 procent av de utrikes födda nybörjarna hade sitt ursprung i något av dessa fyra länder. Fördelningen mellan utrikes födda kvinnor och män var relativt jämn mellan de geografiska områdena. Den största skillnaden mellan könen fanns bland utrikes födda med bakgrund i EU. Andel doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område läsåret 2008/09. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Norden EU utom Norden Europa utom EU och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien F.d. Sovjetunionen Eftersom en persons föräldrar kan komma från olika geografiska områden överstiger summan av procentandelarna 100 procent. Bland doktorandnybörjarna födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade de flesta sin bakgrund i Norden och EU med 38 procent vardera. Det enskilt största ursprungslandet var Finland. För mer information se tabell 5A och 5B. Doktorandnybörjare per ämnesområde Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund varierade något mellan olika ämnesområden. Högst andel återfanns inom ämnesområdet odontologi där 39 procent av doktorandnybörjarna hade utländsk bakgrund och samtliga var utrikes födda. Därefter följde rättsvetenskap/juridik med 27 procent varav hälften var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och hälften var utrikes födda. Det totala antalet doktorandnybörjare inom både odontologi och rättsvetenskap/juridik var dock relativt litet, 31 respektive 22 personer. Inom medicin, som var det område som hade flest doktorandnybörjare totalt, var andelen med utländsk bakgrund 21 procent. Medicin var även det område som hade flest doktorandnybörjare med utländsk bakgrund. Se vidare tabell 8.