Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11

Transkript

1 UF 20 SM 1202 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 Higher education. Students and graduated students at first and second cycle studies 2010/11 I korta drag Färre högskolenybörjare läsåret 2010/11 Antalet högskolenybörjare nya studenter i svensk högskoleutbildning var läsåret 2010/11, vilket var färre än året innan. Trots minskningen var antalet det näst högsta någonsin. Många studenter från andra länder studerar i svensk högskoleutbildning. Andelen inresande nybörjarstudenter ökade från 13 till 28 procent under läsåren 2001/ /11. Läsåret 2010/11 var det sista innan studieavgifter infördes för utomeuropeiska studenter, vilket troligen kommer att påverka antalet inresande studenter kommande läsår. Svenska högskolenybörjare, det vill säga högskolenybörjare exklusive inresande studenter minskade med personer mellan läsåret 2009/10 och 2010/11, från till Hälften av alla högskolenybörjarna var under 22 år Hälften av samtliga högskolenybörjare var under 22 år läsåret 2010/11. Det var en minskning med ett par procentenheter jämfört med föregående år. Under läsåren 2002/ /10 ökade andelen under 22 år successivt från 44 till 52 procent. Bland de svenska högskolenybörjarna minskade andelen under 22 år med någon procentenhet läsåret 2010/11, från 61 till 60 procent jämfört med föregående år. En något större andel av männen jämfört med kvinnorna var under 22 år bland de svenska högskolenybörjarna. Bland samtliga högskolenybörjare, som inkluderar de inresande studenterna, har andelen under 22 år varit högre bland kvinnorna än bland männen sedan läsåret 2005/06. Ingeborg Amnéus, HsV, tfn fornamn.efternamn@hsv.se Lena Eriksson, HsV, tfn , Ewa Foss, SCB, tfn Harald Theorin, SCB, tfn hogskolestatistik@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Högskoleverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Utbildning och forskning. Utkom den 26 april URN:NBN:SE:SCB-2012-UF20SM1202_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 Högskoleverket och SCB 2 UF 20 SM 1202 Studenter som enbart läser på distans fortsätter öka Antalet studenter som enbart läst distansutbildningar under ett läsår ökade från till under läsåren 2001/ /11. Det innebär att var femte student numera enbart läser på distans. Tio år tidigare, läsåret 2001/02, var andelen 7 procent. Bland studenterna som enbart läste på distans läsåret 2010/11 hade 37 procent en examen från svensk högskoleutbildning före detta läsår. I hela studentgruppen hade 17 procent en tidigare examen. Förutom studenter som enbart läste på distans 2010/11 fanns studenter, 12 procent av samtliga studenter, som kombinerade distans- och campusstudier detta läsår. Stor ökning av antalet examina Det utfärdades examina på grundnivå och avancerad nivå under läsåret 2010/11, vilket var fler än föregående läsår och ett större antal än under något tidigare läsår. Ökningen kommer att bli ännu större när den efterrapportering som alltid sker kan inkluderas. De huvudsakliga förklaringarna till ökningen var att betydligt fler kandidatexamina, lärarexamina och masterexamina utfärdades. På grund av att det finns studenter som avlägger mer än en examen under samma läsår så är antalet examinerade personer färre än antalet examina. Antalet examinerade personer läsåret 2010/11 var också det högsta någonsin , en ökning med Av de examinerade personerna hade en tidigare examen på grundnivå eller avancerad nivå. Under läsåret 2010/11 utfärdades 65 procent av alla examina till kvinnor. De utgjorde även 65 procent av de examinerade personerna. Andelen kvinnor av dem som för första gången tog ut en examen var något lägre, 63 procent. Antalet lärarexamina ökade med Det utfärdades lärarexamina under läsåret 2010/11. Kravet på legitimation för lärare och förskollärare bidrog förmodligen till att antalet lärarexamina var det hittills största under ett enskilt läsår. Lärarexamen var, liksom tidigare, den största yrkesexamen. Därefter följde sjuksköterskeexamen (inklusive röntgensjuksköterskeexamen) som ökade med 100 till och civilingenjörsexamen som ökade med 200 till 3 600, jämfört med föregående läsår års examensordning, med bland annat krav på examen på grundnivå för generella examina på avancerad nivå, har bidragit till att de generella examina numera är fler än yrkesexamina. Kandidatexamen är den vanligaste generella examen på grundnivå och läsåret 2010/11 utfärdades , drygt fler än innan införandet av den nya examensordningen. År 2007 infördes masterexamen, även den generell fast på avancerad nivå. Antalet utfärdade masterexamina läsåret 2010/11 var Fler examinerade med minst fem års heltidsstudier Under läsåret 2010/11 tog personer ut en examen som kräver minst 300 högskolepoäng sammanlagt, vilket motsvarar fem års heltidsstudier. Antalet examinerade på de längsta utbildningarna har ökat med cirka sedan nya utbildnings- och examensstrukturen infördes Större delen av ökningen beror på ett växande antal utfärdade masterexamina. Masterexamen innebär två års studier på avancerad nivå med krav på en tidigare, minst treårig examen på grundnivå, vilket ger en sammanlagd utbildningstid på fem år. Att några utbildningar, t.ex. civilingenjörsutbildningen, förlängdes från 4,5 år till 5 år 2007 har också haft betydelse för det ökande antalet examinerade på de längsta utbildningarna.

3 Högskoleverket och SCB 3 UF 20 SM 1202 Innehåll Statistiken med kommentarer Studenter och examina 2001/ /11 Universitet, högskolor och övriga enskilda utbildningsanordnare läsåret 2010/11 Högskolenybörjare Högskolenybörjarnas ålder Högskolenybörjarnas utbildningsbakgrund Högskolenybörjare på program och fristående kurser Nybörjare på yrkesexamensprogram Nybörjare på generella program Studenter Studenter per lärosäte Studenternas ålder Studenter efter område och ämnesgrupp Studenter som enbart läser fristående kurser Studenter i distansutbildning Studenter med en tidigare examen Examina Examina efter utbildningstid Examinerades ålder Examina per utbildningsinriktning Examina efter kategori Examina enligt 2007 års examensordning Påbörjad högskoleutbildning per årskull Examinerade per årskull Dubbelexamination och studier efter examen Dubbelexamination Studier efter avlagd examen Regional redovisning Påbörjad högskoleutbildning per årskull och län Boende efter examen per län Befolkningens utbildningsnivå eftergymnasial utbildning per län Tabeller Teckenförklaring 1. Registrerade studenter läsåren 2006/ /11 efter universitet/högskola och kön 2. Antal registrerade studenter läsåret 2010/11 efter kön, område, delgrupp och ämnesgrupp 3. Högskolenybörjare läsåren 2006/ /11 efter universitet/högskola och kön 4. Nybörjare vid visst universitet/högskola (högskolanybörjare) läsåren 2006/ /11 efter universitet/högskola och kön

4 Högskoleverket och SCB 4 UF 20 SM Nybörjare på yrkesexamensprogram läsåren 2006/ /11 efter område, program och kön 6. Antalet nybörjare på program mot generell examen 2007/ /11 efter kön, program, SUN-inriktning och andelen inresande studenter 7. Nybörjare vid visst universitet/högskola (högskolanybörjare) läsåret 2010/11 efter kön och rekryteringslän 8. Högskolenybörjare läsåren 2006/ /11 efter kön och rekryteringslän 9. Examina läsåren 2006/ /11 efter universitet/högskola och kön 10. Examina läsåren 2006/ /11 efter SUN-inriktning, examensgrupp och kön 11. Högskolenybörjare 2001/ /11 efter kön, ålder och utbildningsbakgrund 12. Påbörjad högskoleutbildning t.o.m år i årskullarna födda per kön 13. Andel av årskullarna examinerade från minst treårig högskoleutbildning vid 25, 30, 35 och 40 års ålder efter kön Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Jämförbarhet över tiden Organisatoriska förändringar Annan statistik In English Summary List of tables List of terms

5 Högskoleverket och SCB 5 UF 20 SM 1202 Statistiken med kommentarer Studenter och examina 2001/ /11 Den statistik om högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå som redovisas i detta statistiska meddelande (SM) beskriver nybörjare, registrerade och examinerade vid universitet/högskolor under läsåren 2001/ /11. Redovisningsgrupper Redovisningen består av studenter som är registrerade på minst en kurs vid universitet/högskola under läsåret och utfärdade examina från högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ur gruppen studenter härleds nybörjargrupperna; högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola (högskolanybörjare) nybörjare på yrkesexamensprogram och nybörjare på generella program. I statistiken över studenter i högskolan ingår inte uppdragsutbildning. Redovisningen av studenterna sker på det lärosäte som verkställer undervisningen. Uppgifter om studenter efter föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund, internationell mobilitet samt genomströmning och resultat redovisas i separata SM, se SCB:s webbplats (scb.se). Universitet, högskolor och övriga enskilda utbildningsanordnare läsåret 2010/11 Universitet Mälardalens högskola Uppsala universitet Södertörns högskola Lunds universitet Göteborgs universitet Konstnärliga högskolor Stockholms universitet Beckmans Designhögskola* Umeå universitet Dans- och cirkushögskolan Linköpings universitet Dramatiska institutet ** Karolinska institutet Konstfack Kungl. Tekniska högskolan Kungl. Konsthögskolan Chalmers tekniska högskola* Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Luleå tekniska universitet Operahögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm* Stockholms dramatiska högskola** Sveriges lantbruksuniversitet Teaterhögskolan i Stockholm** Karlstads universitet Linnéuniversitetet Övriga enskilda utbildningsanordnare Örebro universitet Ersta Sköndal högskola Mittuniversitetet Gammelkroppa skogsskola Johannelunds Teologiska högskola Högskolor Newmaninstitutet Blekinge tekniska högskola Röda korsets högskola Försvarshögskolan Sophiahemmet Högskola Gymnastik- och idrottshögskolan Stockholms Musikpedagogiska Institut Högskolan i Borås Teologiska Högskolan, Stockholm Högskolan Dalarna Örebro Teologiska Högskola Högskolan på Gotland Högskolan i Gävle Enskilda psykoterapianordnare 1 Högskolan i Halmstad Ericastiftelsen Högskolan i Jönköping* Evidens AB Högskolan Kristianstad Stockholms akademi för psykoterapiutbildning Högskolan i Skövde Svenska institutet för kognitiv psykoterapi Högskolan Väst Svenska psykoanalytiska institutet Malmö högskola * Enskild utbildningsanordnare ** Dramatiska institutet och Teaterhögskolan gick den 1 januari 2011 samman till Stockholms dramatiska högskola. 1) Utbildningsanordnare med rätt att utfärda psykoterapeutexamen läsåret 2010/11. För de i tablån uppräknade anordnarna finns uppgifter redovisade detta statistiska meddelande. Se även kapitlet Fakta om statistiken

6 Högskoleverket och SCB 6 UF 20 SM 1202 Högskolenybörjare Minskning av högskolenybörjare läsåret 2010/11 Antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som för första gången var registrerade i svensk högskoleutbildning, uppgick till läsåret 2010/11. Det var färre än året innan. Antalet kvinnor minskade mer än antalet män. Efter en stor ökning av antalet högskolenybörjare under 1990-talet och de första åren på 2000-talet minskade antalet nya studenter något under mitten av 00-talet för att därefter åter öka under läsåren 2007/ /10. Den uppåtgående trenden avbröts 2010/11. Även höstterminen 2011 fortsatte minskningen av antalet högskolenybörjare. Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 2001/ /10 Kvinnor Män Inresande studenter Svenska studenter /02 04/05 07/08 10/ /02 04/05 07/08 10/11 Drygt var fjärde högskolenybörjare var inresande student 2010/11 Allt fler studenter har kommit till Sverige från andra länder för att bedriva högskolestudier. Antalet inresande nybörjarstudenter ökade från till under läsåren 2001/ /11. Gruppen inresande studenter består dels av studenter som ingår i ett utbytesprogram, dels av studenter som ordnar studierna på egen hand i Sverige, så kallade free moverstudenter. För definition av inresande student se Fakta om statistiken. Antalet högskolenybörjare och därav svenska studenter efter kön och årlig förändring i procent läsåren 2001/ /11 Läsår Antal högskolenybörjare Antal högskolenyb. exkl. inresande studenter (svenska studenter) Högskolenyb. exkl. inresande studenter. Differens i % jämfört med året innan Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 2001/ / / / / / / / / / Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal. De inresande nybörjarstudenternas andel av samtliga högskolenybörjare i Sverige ökade från 13 till 28 procent under läsåren 2001/ /11. Läsåret

7 Högskoleverket och SCB 7 UF 20 SM /11 var det sista innan införandet av studieavgifter för studenter från utomeuropeiska länder. Uppgifter för hösten 2011 visar på en nedgång av antalet inresande studenter. Antalet svenska högskolenybörjare minskade jämfört med föregående år Antalet högskolenybörjare som tillhör den svenska befolkningen (högskolenybörjare exklusive inresande studenter) minskade läsåret 2010/11 med till , en minskning med 7 procent jämfört med föregående år. Minskningen i procent var lika stor för kvinnor och män. Under de närmast tre föregående läsåren ökade de svenska högskolenybörjarna. Inresande studenter ökar andelen män bland högskolenybörjare Gruppen inresande studenter har ökat starkt och eftersom ökningen varit större för män än för kvinnor påverkas könsfördelningen i högskolan totalt. Andelen män av samtliga högskolenybörjare uppgick till 45 procent läsåret 2010/11, när de inresande studenterna exkluderas minskar andelen män till 42 procent. Andelen kvinnor och män bland högskolenybörjare inklusive och exklusive inresande studenter läsåren 2001/ /11. Procent 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Kvinnor Inkl. inres. stud Exkl. inres. stud Män Inkl. inres. stud Exkl. inres. stud Bland de sökande till högskolan som tillhör den svenska befolkningen och som tidigare inte deltagit i svensk högskoleutbildning låg andelen kvinnor och män under en längre tid på ungefär 60 respektive 40 procent. Andelen kvinnor har minskat under några år och uppgick till 57 procent hösten (se redovisningen av sökande i SM serie UF 46). Bland högskolenybörjarna, exklusive inresande studenter, läsåret 2010/11 var andelen kvinnor 58 procent, dvs. andelen var nästan lika stor som bland de sökande till högskolan. Högskolenybörjarnas ålder Läsåret 2010/11 var medianåldern för samtliga högskolenybörjare 22 år, 21 år för kvinnor och 22 år för män. Bland svenska högskolenybörjare har medianåldern legat på 21 år för både kvinnor och män under läsåren 2004/ /11. Hälften av alla högskolenybörjarna var under 22 år Hälften av samtliga högskolenybörjare var under 22 år läsåret 2010/11. Det var en minskning med ett par procentenheter jämfört med föregående år. Under läsåren 2002/ /10 ökade andelen under 22 år successivt från 44 till 52 procent. Bland de svenska högskolenybörjarna minskade andelen under 22 år med någon procentenhet läsåret 2010/11, från 61 till 60 procent jämfört med föregående år. En något större andel av männen jämfört med kvinnorna var under 22 år bland de svenska högskolenybörjarna. Bland samtliga högskolenybörjare, som inkluderar de inresande studenterna, har andelen under 22 år varit högre bland kvinnorna än bland männen sedan läsåret 2005/06.

8 Högskoleverket och SCB 8 UF 20 SM 1202 Andelen högskolenybörjare under 22 år per kön, inklusive resp. exklusive inresande studenter läsåren 2001/ /11. Procent 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Inkl. inres. stud. Totalt Kvinnor Män Exkl. inres. stud. Totalt Kvinnor Män Minskning av svenska nybörjare jämfört med föregående år Även om antalet högskolenybörjare minskade med läsåret 2010/11, fanns närmare fler högskolenybörjare 2010/11 jämfört med 2001/02. Under perioden har åldrarna under 30 år ökat, medan antalet minskat något i gruppen 30 år och äldre. Merparten av de allt fler inresande studenterna fanns i åldersgruppen år. I denna åldersgrupp var närmare hälften av högskolenybörjarna inresande studenter 2010/11. Antal högskolenybörjare inklusive respektive exklusive inresande studenter efter kön och ålder läsåren 2001/ /11 Inklusive inresande studenter Kvinnor Män 35 år år år år -21 år /02 04/05 07/08 10/ /02 04/05 07/08 10/11 Exklusive inresande studenter (svenska högskolenybörjare) Kvinnor Män /02 04/05 07/08 10/ /02 04/05 07/08 10/11 Uppgifter om antalet svenska högskolenybörjare per åldersgrupp redovisas bilagetabell 11

9 Högskoleverket och SCB 9 UF 20 SM 1202 Efter att antalet svenska högskolenybörjare ökat starkt under några år och speciellt under läsåret 2009/10, minskade antalet 2010/11 med till Antalet var det näst högsta någonsin. Minskningen senaste året berörde alla åldersgrupper, men i första hand dem under 22 år som minskade med närmare Årskullen 19-åringar börjar minska En sämre arbetsmarknad med hög ungdomsarbetslöshet under slutet av 00-talet och början av 10-talet förklarar en del av den stora ökningen av yngre högskolenybörjare under andra delen av 00-talet. Ökningen av svenska högskolenybörjare under 22 år under senare år sammanhänger även med att årskullarna i åldern år var ovanligt stora i slutet av 00-talet, i början av 10-talet började gruppen minska. Antalet 19-åringar folkbokförda i Sverige ökade under 00-talet till år Fram till år 2014 beräknas antalet 19-åringar minska till till Antalet åringar folkbokförda i Sverige Prognos för Åldersgrupp åringar därav 19 åringar Uppgifterna i tablån är hämtade från SCB:s befolkningsstatistik. Minskingen av åringar beräknas fortsätta till slutet av 10-talet enligt SCB:s befolkningsframskrivningar Högskolenybörjarnas utbildningsbakgrund I mitten av 1990-talet infördes treåriga nationella program i gymnasieskolan, som alla gav grundläggande behörighet till högskolan. Mellan hösten 1997 och hösten 2002 genomfördes inom komvux kunskapslyftet, som främst var en satsning på arbetslösa vuxna som saknade treårig gymnasiekompetens. År 1997 infördes även möjligheten att läsa upp gymnasiebetygen i komvux för dem som fått slutbetyg från gymnasieskolan. Möjligheten till konkurrenskomplettering har senare begränsats bl.a. genom kommunernas neddragningar av komvux. Dessa förändringar inom gymnasieskolan och komvux har haft betydelse för rekryteringen till högskolan under den aktuella perioden 2001/ /11. Halvering av andelen med både gymnasieskol- och komvux-utbildning Av de högskolenybörjarna (exklusive inresande studenter) läsåret 2010/11 hade 85 procent avslutat ett program i gymnasieskolan, varav 16 procentenheter även hade minst en godkänd kurs på gymnasial nivå i komvux. Andelen som enbart har en gymnasieskolutbildning före högskolestudierna ökade från 50 till 69 procent 2001/ /11, medan gruppen som kombinerat gymnasieskola och komvux halverats under samma period. Högskolenybörjare exklusive inresande studenter efter utbildningsbakgrund läsåren 2001/ /11. Procent Utbildning före Högskolenybörjare högskolestudierna 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Gymnasieskola ej komvux Gymnasieskola + komvux Komvux ej gymnasieskola Uppgift saknas Summa Antal högskolenybörjare Med gymnasieskola avses avslutat program i svensk gymnasieskola. Oavslutade program räknas inte med. Med komvux avses godkänd kurs på gymnasial nivå i komvux senast terminen före högskolestudierna. Se även definitioner i Fakta om statistiken.

10 Högskoleverket och SCB 10 UF 20 SM 1202 Runt 10 procent av högskolenybörjarna läsåren 2001/ /11 hade enbart gått en gymnasial utbildning på komvux före högskolestudierna. Komvux vanligare bland kvinnliga högskolenybörjare Kombinationen gymnasieskolutbildning och komvux har varit vanligare för kvinnor än för män. Bland högskolenybörjarna läsåret 2010/11 hade 17 procent av kvinnorna jämfört med 14 procent av männen både gymnasieskolutbildning och komvux. Även andelen som enbart läst vid komvux före högskolestudierna var större för kvinnor än för män, 10 respektive 7 procent. Högskolenybörjare exklusive inresande studenter efter kön och utbildningsbakgrund läsåren 2001/ /11. Procent 100 Kvinnor 100 Män /02 04/05 07/08 10/11 01/02 04/05 07/08 10/11 Gymnasieskola ej komvux Gymnasieskola + komvux Läsår Komvux ej gymnasieskola Uppgift saknas Bilagetabell 11 innehåller åldersuppdelade uppgifter. Högskolenybörjare på program och fristående kurser Utbildningsutbudet i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå består av fristående kurser och program (yrkesexamensprogram, program mot generell examen och program mot konstnärlig examen). Antal högskolenybörjare läsåret 2010/11 inklusive respektive exklusive inresande studenter efter kön, program/kurser samt procentuell förändring jämfört med 2009/10 och 2001/02 Program/kurser 1 Antal högskolenybörjare Förändring i % jmf Förändring i % jmf 2010/11 med 2009/10 med 2001/02 Totalt Kvinnor Män Totalt Kv. Män Totalt Kv. Män Inkl. inresande studenter Totalt Yrkesexamensprogram Program mot generell examen Fristående kurser Exkl. inresande studenter Totalt Yrkesexamensprogram Program mot generell examen Fristående kurser ) Var en högskolenybörjare under första läsåret både registrerade på program och fristående kurser har en prioritering gjorts enligt: yrkesexamensprogram, program mot generell examen och fristående kurser. I gruppen generell examen ingår även de konstnärliga examina från och med 2007/08. Läsåret 2010/11 utgjorde nybörjarna på konstnärliga program knappt 600 av

11 Högskoleverket och SCB 11 UF 20 SM 1202 Närmare hälften av högskolenybörjarna läste enbart på fristående kurser Av samtliga högskolenybörjare läsåret 2010/11 läste närmare , 47 procent av samtliga nybörjare, enbart på fristående kurser första läsåret. Jämförs läsåret 2010/11 med året innan och med läsåret 2001/02 har antalet nybörjare som enbart läst på fristående kurs minskat med 3 procent respektive ökat med 46 procent. En stor del av ökningen under de senaste tio åren kan förklaras med den stora ökningen av inresande studenter. Fristående kursstudier har tidigare varit den klart vanligaste inriktningen bland de inresande nybörjarstudenterna. Exkluderas de inresande studenterna uppgår ökningen av nybörjare på enbart fristående kurser till 25 procent mellan 2001/02 och 2010/11. Generella program ökar mest bland högskolenybörjarna Läsåret 2010/11 fanns närmare högskolenybörjare på ett program mot generell examen (högskoleexamens-, kandidat-, magister eller masterprogram). Det var en ökning med ett par procent jämfört med föregående år. Antalet i en nybörjarkull med denna inriktning har nästan fördubblats under de senaste tio åren. Ökningen har varit betydligt större för männen än för kvinnorna. Till stor del kan ökningen förklaras med att allt fler inresande nybörjarstudenter har denna inriktning. Exkluderades de inresande studenterna uppgår ökningen till 26 procent mellan 2001/02 och 2010/11. Läsåret 2010/11 fanns högskolenybörjare på ett program mot yrkesexamen. Antalet har minskat med 5 procent för kvinnorna och 8 procent för männen under de senaste tio åren. Även jämfört med föregående år minskade antalet högskolenybörjare på yrkesexamensprogram, både bland kvinnor och män. Endast någon enstaka procent av de inresande studenterna läser på yrkesexamensprogram och de har därför liten påverkan i denna grupp.

12 Högskoleverket och SCB 12 UF 20 SM 1202 Nybörjare på yrkesexamensprogram Det har funnits ett drygt 50-tal yrkesexamina sedan läsåret 1993/94. I samband med att den nya examens- och utbildningsstrukturen infördes läsåret 2007/08 utgick ett antal yrkesexamina och några examina tillkom; civilekonomexamen, officersexamen och speciallärarexamen. I detta avsnitt redovisas nybörjarna på yrkesexamensprogram, dvs. studenter som för första gången var registrerade på ett visst yrkesexamensprogram i Sverige. En stor del, 43 procent läsåret 2010/11, av nybörjarna på yrkesexamensprogram har tidigare studerat i högskolan på en annan utbildning och var alltså inte högskolenybörjare. Antalet inresande studenter är få bland nybörjarna på yrkesexamensprogram, cirka 1 procent totalt. Lärarprogram klart största bland yrkesexamensprogram Antalet nybörjare skiljer mycket mellan yrkesexamensprogrammen. Lärarprogram var det klart största med nybörjare, drygt en fjärdedel av samtliga nybörjare på yrkesexamensprogram som var läsåret 2010/11. Därefter följde i storlek civilingenjörsprogram och sjuksköterskeprogram med cirka respektive nybörjare. Program med minst 200 nybörjare, 96 procent av alla nybörjare på yrkesexamensprogram, redovisas i följande tablå. Utöver dessa program fanns ett 20-tal program med färre än 200 nybörjare (se bilagetabell 5). Antal nybörjare på yrkesexamensprogram läsåret 2010/11 efter andelen kvinnor och män samt medianålder per kön Nybörjare på yrkes- Antal Andel (%) Medianåldrar examensprogram Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Lärarexamen Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Högskoleingenjörsexamen Socionomexamen Civilekonomexamen Juristexamen Specialistsjuksköterskeex Läkarexamen Sjukgymnastexamen Psykologexamen Arbetsterapeutexamen Biomedicinsk analytikerex Specialpedagogexamen Arkitektexamen Tandläkarexamen Studie- och yrkesvägledarex Apotekarexamen Barnmorskeexamen Tandhygienistexamen Receptarieexamen Röntgensjuksköterskeexamen Speciallärarexamen Program med minst 200 nybörjare redovisas i tablån, samtliga program finns i bilagetabell 5. Medianålder redovisas om det fanns minst 20 kvinnor respektive män 2010/11. 1) Påbyggnadsprogram som kräver en tidigare examen. Ojämn könsfördelning på flertalet yrkesexamensprogram Endast på åtta av yrkesexamensprogrammen 2009/10 var könsfördelningen bland nybörjarna relativt jämn, dvs. hade fördelning i intervallet procent kvinnor och män. Utbildningarna till läkare, jurist och civilekonom var de största i denna grupp.

13 Högskoleverket och SCB 13 UF 20 SM 1202 Klart vanligast var program med kvinnlig dominans. Snedast könsfördelning hade utbildningarna till barnmorska, tandhygienist, specialpedagog, veterinär, dietist, logoped och speciallärare med över 90 procent kvinnor. På utbildningen till sjöingenjör var könsfördelningen den omvända, cirka 90 procent män och 10 procent kvinnor (se bilagetabell 5). Yngst var nybörjarna på utbildningarna till civilekonom, civilingenjör och apotekare Lägst medianålder, 20 år, hade nybörjarna på civilingenjörsprogram, apotekarprogram och civilekonomprogram läsåret 2010/11. Låg medianålder, 21 år, hade även nybörjarna på utbildningarna till högskoleingenjör, jurist, läkare, tandläkare och sjukgymnast. För nybörjarna på flertalet program mot yrkesexamen var skillnaden i medianålder liten mellan kvinnor och män. Störst skillnad, med en differens på mer än två år, fanns på utbildningen till specialistsjuksköterska. På detta program var kvinnorna äldre än männen (se föregående tablå). Färre nybörjare på flera större yrkesexamensprogram 2010/11 Under läsåret 2010/11 minskade antalet nybörjare på flera av yrkesexamensprogrammen jämfört med med föregående år. Störst var minskningen på civilekonomprogram med närmare 600 färre nybörjare, följt av socionomprogram och civilingenjösprogram med en minskning på mer än 300 nybörjare vardera. Antal nybörjare på större program mot yrkesexamen läsåren 2001/ / Lärarexamen (motsv.) Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Högskoleingenjörsexamen Socionomexamen Civilekonomexamen Juristexamen Specialistsjuksköterskeexamen / / / /11 Program med minst nybörjare ingår i diagrammet, övriga program redovisas i bilagetabell 5 liksom fördelningen per kön. Uppgifter om nybörjare på civilekonomprogrammet finns fr.o.m. 2007/08. Lärarexamen ersatte år 2001 åtta äldre lärarexamina. Läsåret 2002/03 var antalet nybörjare på lärarprogram som högst, inklusive nybörjare på de äldre lärarprogrammen. Det stora antalet nybörjare detta år och närmast följande år kan till viss del förklaras med att alla som började på lärarprogram för första gången räknades som nybörjare. Det inkluderarar även dem som studerat på något av de gamla lärarprogrammen. Antalet nybörjare minskade därefter nästan varje år till och med 2008/09 då antalet uppgick Följande läsår, 2009/10, ökade antalet till Antalet var ungefär det samma även 2010/11.

14 Högskoleverket och SCB 14 UF 20 SM 1202 Andelen män har legat på mellan 22 och 29 procent av nybörjarna på nya lärarprogram under läsåren 2001/ /11. Från och med hösten 2011 ändras åter lärarutbildningen. Fyra nya examina ersätter lärarexamen, nämligen förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Antalet nybörjare på civilingenjörsprogram var högst läsåret 2001/02 med närmare nybörjare. Därefter minskade antalet under första halvan av 00- talet för att därefter åter öka. Speciellt stor var ökningen 2009/10 med 800 personer till totalt nybörjare. Följande läsår, 2010/11, var antalet knappt Andelen kvinnor var 29 procent i början av 00-talet, men minskade under mitten av decenniet till 23 procent, för att åter öka under några år, till 29 procent 2009/10. Läsåret 2010/11 vara andelen kvinnor 28 procent av nybörjarna. Antalet nybörjare på sjuksköterskeprogram har legat runt under läsåren 2001/ /11. Under denna period varierade andelen män bland nybörjarna mellan 13 och 16 procent. Antalet nybörjare på högskoleingenjörsprogram halverades under läsåren 2001/ /08 från till Följande läsår ökade antalet något. Ökningen var större, cirka 1 000, läsåret 2009/10 då antalet nybörjare uppgick till Läsåret 2010/11 var antalet något lägre Andelen kvinnor bland nybörjarna på högskolingenjörsprogram har varierat mellan 22 och 27 procent. Antalet nybörjare på socionomprogram ökade under läsåren 2001/ /10 från till Läsåret 2010/11 minskade antalet till Den tidigare ökningen sammanhängde till viss del med att socionomprogrammen tagit emot studenter från de nerlagda sociala omsorgsprogrammen. Andelen män har legat på mellan 13 och 17 procent av nybörjarna på socionomprogram. Civilekonomexamen infördes läsåret 2007/08 och det läsåret fanns närmare nybörjare. Antalet ökade under följande två år, i och med att fler lärosäten fått examensrätt för civilekonomexamen, till läsåret 2009/10. Läsåret 2010/11 skedde en minskning med 600 nybörjare jämfört med föregående år, till Programmen hör till de få med jämn könsfördelning, med runt hälften kvinnor och män. Nybörjarna på juristprogram har haft en relativt jämn könsfördelning med mellan 38 och 45 procent män under 00-talet. Från mitten av 00-talet till 2009/10 ökade antalet nybörjare från till Antalet var ungefär lika många läsåret 2010/11. På övriga program var ökningen av antalet nybörjare, mellan 2001/02 och 2010/11, störst på utbildningarna till specialistsjuksköterska, läkare och biomedicinsk analytiker med mellan 300 och 400 fler nybörjare vardera. Generell examen alternativ till yrkesexamen för vissa utbildningar Studenter som är intresserade av att läsa vissa utbildningar, till exempel inom ekonomi och teknik kan istället för ett yrkesexamensprogram välja ett generellt program och avsluta med en högskole- kandidat- magister- eller masterexamen. (se bilagetabell 6). Denna möjlighet till alternativ utbildning kan påverka utvecklingen av antalet nybörjare på vissa yrkesexamensprogram. Se även bilagetabell 5 med fördelning på kvinnor och män.

15 Högskoleverket och SCB 15 UF 20 SM 1202 Nybörjare på generella program Med nybörjare på generella program avses i denna redovisning studenter som är registrerade första gången på ett generellt program i Sverige, dvs. på ett av programmen mot högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen eller masterexamen. Uppgift om nybörjare på generella program finns från och med läsåret 2007/08 (se bilagetabell 6), då en ny utbildnings- och examensstruktur infördes som ett led i den så kallade Bolognaprocessen med internationellt jämförbara examina. Flest nybörjare på kandidatprogram Av de generella programmen fanns flest nybörjare på kandidatprogram med cirka nybörjare läsåret 2010/11, vilket var 300 fler än föregående läsår. Därefter i storlek kom masterprogram med nybörjare, nästan fler än året innan. På högskoleexamensprogram, där antalet nybörjare minskat jämfört med föregående år var antalet 4 600, och på magisterprogram med ungefär lika många nybörjare som föregående år var antalet Könsfördelningen bland nybörjarna på de generella programmen var relativt jämn. Andelen kvinnor varierade mellan 43 procent på masterprogram till 56 procent på kandidatprogram läsåret 2010/11. Fördelningen låg på ungefär samma nivå föregående läsår. Inresande studenter dominerar på masterprogram Bland nybörjarna på programmen på avancerad nivå, dvs. magister- och masterprogram, var de inresande studenterna i majoritet, med en andel på 54 respektive 61 procent läsåret 2010/11. Andelarna har ökat något jämfört med föregående läsår. Andelen inresande studenter var betydligt högre bland männen än bland kvinnorna. På magisterprogram uppgår skillnaden till 28 procentenheter och på masterprogram till 20 procentenheter. Bland nybörjarna på de generella programmen på grundnivå, dvs. högskole- och kandidatprogram var andelen inresande studenter betydligt lägre, mellan 1 och 6 procent. Antal nybörjare på generella program 2008/ /11 och andelen inresande studenter per kön Utbildningsnivå Därav andelen inresande Antal Program studenter, % Läsår Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Grundnivå Högskoleex.program 2008/ / / Kandidatprogram 2008/ / / Avancerad nivå Magisterprogram 2008/ / / Masterprogram 2008/ / / Se även bilagetabell 6 med uppgifter för läsåren 2007/ /11 med fördelning på SUN-inriktning

16 Högskoleverket och SCB 16 UF 20 SM 1202 Färre inresande studenter kommande år Läsåret 2010/11 var det sista året innan införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter, vilket i varje fall hösten 2011 ledde till en minskning av inresande studenter. I bilagetabell 6 redovisas de generella programmen efter SUN-inriktning

17 Högskoleverket och SCB 17 UF 20 SM 1202 Studenter Med studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen studenter härleds nybörjargrupperna; högskolenybörjare, nybörjare på yrkesexamensprogram och nybörjare på generella program som redovisats i förgående kapitel i SM:et. För fjärde året i rad ökade antalet studenter läsåret 2010/11, till , vilket var 2 procent fler än föregående läsår. Procentuellt ökade män och kvinnor lika mycket detta läsår. Ökningstakten var dock lägre än föregående år. Uppgifterna för höstterminen 2011 visar på en minskning av antalet studenter jämfört med höstterminen De inresande studenterna har även ökat i studentgruppen, men de utgör en mindre andel i hela studentgruppen än bland högskolenybörjarna, 11 jämfört med 28 procent läsåret 2010/11. Detta läsår var 8 procent av kvinnorna och 15 procent av männen inresande bland studenterna. Antalet studenter per kön och årlig procentuell förändring läsåren 2001/ /11 Läsår Antal Differens i % jämf. med året innan Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 2001/ / / / / / / / / / Studenter som under en termin/läsår enbart är omregistrerade eller registrerade för prov samt studenter i uppdragsutbildning ingår inte i statistiken. Studenterna kan under ett läsår vara registrerade på kurser med en omfattning från ett par högskolepoäng till 60 högskolepoäng. Antalet helårstudenter redovisas bl.a. i Högskoleverkets årsrapport, (hsv.se). Över fler kvinnor än män i högskolan Läsåret 2010/11 fanns drygt fler kvinnor än män bland registrerade studenter. Kvinnorna söker sig i större utsträckning än männen till högskolan för att få en yrkesutbildning eftersom gymnasieskolans utbud av yrkesutbildningar till större delen omfattar traditionellt manliga yrken. Även kvinnornas bättre studieresultat i gymnasieskolan kan vara en förklaring till den högre andelen kvinnor i högskolan. Tidigare skaffade sig också fler kvinnor än män behörighet att studera i högskolan genom att delta i det så kallade kunskapslyftet inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Kvinnor återkommer också i större utsträckning än män till nya studieperioder i högskolan. Andelen kvinnor och män bland registrerade studenter inklusive resp. exklusive inresande studenter läsåren 2001/ /11. Procent 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Kvinnor Inkl. inres. stud Exkl. inres. stud Män Inkl. inres. stud Exkl. inres. stud Andelen kvinnor och män av samtliga studenter har legat runt 60 respektive 40 procent under läsåren 2001/ /11. Eftersom det finns fler män än kvinnor bland de inresande studenterna minskar andelen män till 39 och andelen kvinnor ökar till 61 procent då de inresande studenterna exkluderas från studentgruppen.

18 Högskoleverket och SCB 18 UF 20 SM 1202 Studenter per lärosäte Antalet studenter per universitet, högskola och övriga utbildningsanordnare varierade från under 10 till närmare läsåret 2010/11. Av de drygt 50 utbildningsanordnarna detta år hade 7 färre än 100 studenter. Flest studenter hade Stockholms universitet med närmare studenter, därefter följde Göteborgs universitet och Lunds universitet med respektive studenter. På flertalet lärosäten var kvinnorna i majoritet, som i högskoleutbildningen totalt sett. På knappt vart tredje lärosäte var könsfördelningen relativt jämn, dvs. i intervallet procent kvinnor och män. En stor andel män, runt 70 procent, fanns på Kungl. Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola och Försvarshögskolan. Antal studenter läsåret 2010/11 per lärosäte och kön Stockholms universitet Göteborgs universitet Lunds universitet Uppsala universitet Umeå universitet Linnéuniversitetet Linköpings universitet Mittuniversitetet Malmö högskola Kungl. Tekniska högskolan Örebro universitet Högskolan i Jönköping Högskolan Dalarna Karlstads universitet Luleå tekniska universitet Högskolan i Gävle Högskolan Kristianstad Mälardalens högskola Södertörns högskola Högskolan i Borås Chalmers tekniska högskola Högskolan i Skövde Karolinska institutet Högskolan Väst Blekinge tekniska högskola Högskolan i Halmstad Högskolan på Gotland Sveriges lantbruksuniversitet Handelshögskolan i Stockholm Ersta Sköndal högskola Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Konstfack Gymnastik- och idrottshögskolan Försvarshögskolan Röda Korsets Högskola Sophiahemmet Högskola Kvinnor Män Lärosäten med minst 500 studenter ingår i diagrammet. I bilagetabell 1 finns uppgifter för samtliga lärosäten och för fler år. Helårsstudenter per lärosäten redovisas av Högskoleverket (hsv.se). Ökningen av antalet studenter med läsåret 2010/11 jämfört med föregående år berör drygt hälften av lärosätena. Störst ökning 2010/11, förutom Linnéuniversitet som startade 2009/10, hade Uppsala universitet, Stockholms universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan Kristianstad och Södertörns högskola med en ökning på mellan och studenter. På Högskolan i Halmstad och Mittuniversitetet minskade antalet studenter mest, med respektive studenter, läsåret 2010/11.

19 Högskoleverket och SCB 19 UF 20 SM 1202 Studenternas ålder Under läsåren 2001/ /11 var de registrerade studenternas medianålder 25 år, med undantag för 2002/03 och 2003/04 då den var 26 år. Kvinnorna var i genomsnitt ett år äldre än männen. Flertalet läsår har medianåldern varit lika hög då de inresande studenterna exkluderats i beräkningen. Bland de registrerade studenterna har kvinnorna varit fler än männen i samtliga redovisade åldersgrupper under de senaste tio åren. Störst var skillnaden i åldersgruppen 35 år och äldre, med fler kvinnor än män läsåret 2010/11. Den stora övervikten av kvinnor i denna åldersgrupp beror bland annat på att det är fler kvinnor än män som läser distansutbildningar och som återkommer för nya studieperioder i högskolan. I övriga redovisade åldersgrupper fanns minst fler kvinnor än män detta läsår. Jämnast var könsfördelning i gruppen åringar. Störst ökning av studenter i åldersgruppen under 22 år Jämfört med situationen tio år tidigare, läsåret 2001/02, fanns fler studenter 2010/11. Störst var ökningen i åldersgruppen 21 år och yngre med närmare fler studenter följt av åldersgruppen år med fler studenter. Antal studenter efter kön och ålder läsåren 2001/ / Kvinnor Män år år år år -21 år /02 04/05 07/08 10/ /02 04/05 07/08 10/11 Studenter efter område och ämnesgrupp Studenterna är registrerade på kurser i olika ämnesgrupper. Kurser kan läsas inom utbildningsprogram eller som en fristående kurs. Kursernas poängomfattning kan variera från ett par högskolepoäng till 60 högskolepoäng. Ämnesgrupperna summeras till områden. Det klart största området, juridik och samhällsvetenskap, hade drygt hälften av samtliga studenter läsåren 2010/11. Området var det största för både kvinnor och män. På andra plats för kvinnorna kom området humaniora/ teologi och för männen teknikområdet. Var fjärde student läste kurser på avancerad nivå 2010/11 Den nya utbildnings- och examensstrukturen med uppdelning av kurser efter utbildningsnivåerna grundnivå respektive avancerad nivå började tillämpas läsåret 2007/08. För vissa gamla kurser har ingen nivågruppering gjorts. Dessa kurser kommer successivt att ersättas med nya nivågrupperade kurser. Läsåret 2010/11 var studenter registrerade på kurser som var klassificerade på avancerad nivå, vilket var 24 procent av samtliga studenter. Andelen studenter på avancerad nivå var högre för män än för kvinnor, 27 respektive 22 procent. Störst skillnad mellan könen fanns inom området medicin och odontologi (se följande tablå).

20 Högskoleverket och SCB 20 UF 20 SM 1202 Högst andel studenter på avancerad nivå fanns inom områdena teknik och medicin/odontologi med runt 30 procent vardera. Lägst andel studenter på avancerad nivå, 7 procent, hade området för humaniora/teologi. Största delgruppen inom området var språkvetenskapliga ämnen, med 5 procent av studenterna på avancerad nivå (se bilagetabell 2). Antalet studenter läsåret 2010/11 efter kön och område samt andelen på avancerad nivå Område 1 Antal studenter totalt Därav andel på avancerad nivå, % Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Humaniora och teologi Juridik o samhällsvet Naturvetenskap Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område Övrigt område Okänt ) Observera att många studenter är registrerade på kurser inom flera områden. Totalsumman är nettoräknad. I bilagetabell 2 redovisas uppgifter per område, delområde och ämnesgrupp. Över studenter läser företagsekonomi Områdena består av mindre enheter, ämnesgrupper. Studenterna fördelar sig på kurser i ett par hundra olika ämnesgrupper. Den klart största ämnesgruppen läsåret 2010/11, liksom tidigare år var företagsekonomi med runt studenter följt av juridik och rättsvetenskap samt matematik med runt studenter vardera. Även ämnesgrupperna pedagogik, datateknik och medicin hade minst studenter vardera. Av de största ämnesgrupperna, med mer än studenter läsåren 2010/11, fanns högst andel på avancerad nivå inom maskinteknik med 30 procent. Låg andel på avancerad nivå, högst 6 procent, hade ämnena engelska och svenska/- nordiska språk. I flertalet av de större ämnesgrupperna var andelen av männen på avancerad nivå större än andelen för kvinnorna. I bilagetabell 2 redovisas samtliga ämnesgrupper. Antal studenter läsåret 2010/11 på större ämnesgrupper efter kön och andelen på avancerad nivå Ämnesgrupp 1 Därav andel på avancerad Antal studenter nivå, % Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Företagsekonomi Juridik och rättsvetenskap Matematik Pedagogik Datateknik Medicin Utbildningsvet./didaktik allmänt Informatik/Data- och systemvet Omvårdnad/omvårdnadsvet Psykologi Nationalekonomi Industriell ekonomi och organisation Engelska Maskinteknik Svenska/Nordiska Språk Socialt arbete och social omsorg ) I tablån redovisas ämnesgrupper med minst registrerade studenter 2010/11. I bilagetabell 2 redovisas samtliga ämnesgrupper