Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11"

Transkript

1 UF 20 SM 1202 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 Higher education. Students and graduated students at first and second cycle studies 2010/11 I korta drag Färre högskolenybörjare läsåret 2010/11 Antalet högskolenybörjare nya studenter i svensk högskoleutbildning var läsåret 2010/11, vilket var färre än året innan. Trots minskningen var antalet det näst högsta någonsin. Många studenter från andra länder studerar i svensk högskoleutbildning. Andelen inresande nybörjarstudenter ökade från 13 till 28 procent under läsåren 2001/ /11. Läsåret 2010/11 var det sista innan studieavgifter infördes för utomeuropeiska studenter, vilket troligen kommer att påverka antalet inresande studenter kommande läsår. Svenska högskolenybörjare, det vill säga högskolenybörjare exklusive inresande studenter minskade med personer mellan läsåret 2009/10 och 2010/11, från till Hälften av alla högskolenybörjarna var under 22 år Hälften av samtliga högskolenybörjare var under 22 år läsåret 2010/11. Det var en minskning med ett par procentenheter jämfört med föregående år. Under läsåren 2002/ /10 ökade andelen under 22 år successivt från 44 till 52 procent. Bland de svenska högskolenybörjarna minskade andelen under 22 år med någon procentenhet läsåret 2010/11, från 61 till 60 procent jämfört med föregående år. En något större andel av männen jämfört med kvinnorna var under 22 år bland de svenska högskolenybörjarna. Bland samtliga högskolenybörjare, som inkluderar de inresande studenterna, har andelen under 22 år varit högre bland kvinnorna än bland männen sedan läsåret 2005/06. Ingeborg Amnéus, HsV, tfn Lena Eriksson, HsV, tfn , Ewa Foss, SCB, tfn Harald Theorin, SCB, tfn Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Högskoleverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Utbildning och forskning. Utkom den 26 april URN:NBN:SE:SCB-2012-UF20SM1202_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 Högskoleverket och SCB 2 UF 20 SM 1202 Studenter som enbart läser på distans fortsätter öka Antalet studenter som enbart läst distansutbildningar under ett läsår ökade från till under läsåren 2001/ /11. Det innebär att var femte student numera enbart läser på distans. Tio år tidigare, läsåret 2001/02, var andelen 7 procent. Bland studenterna som enbart läste på distans läsåret 2010/11 hade 37 procent en examen från svensk högskoleutbildning före detta läsår. I hela studentgruppen hade 17 procent en tidigare examen. Förutom studenter som enbart läste på distans 2010/11 fanns studenter, 12 procent av samtliga studenter, som kombinerade distans- och campusstudier detta läsår. Stor ökning av antalet examina Det utfärdades examina på grundnivå och avancerad nivå under läsåret 2010/11, vilket var fler än föregående läsår och ett större antal än under något tidigare läsår. Ökningen kommer att bli ännu större när den efterrapportering som alltid sker kan inkluderas. De huvudsakliga förklaringarna till ökningen var att betydligt fler kandidatexamina, lärarexamina och masterexamina utfärdades. På grund av att det finns studenter som avlägger mer än en examen under samma läsår så är antalet examinerade personer färre än antalet examina. Antalet examinerade personer läsåret 2010/11 var också det högsta någonsin , en ökning med Av de examinerade personerna hade en tidigare examen på grundnivå eller avancerad nivå. Under läsåret 2010/11 utfärdades 65 procent av alla examina till kvinnor. De utgjorde även 65 procent av de examinerade personerna. Andelen kvinnor av dem som för första gången tog ut en examen var något lägre, 63 procent. Antalet lärarexamina ökade med Det utfärdades lärarexamina under läsåret 2010/11. Kravet på legitimation för lärare och förskollärare bidrog förmodligen till att antalet lärarexamina var det hittills största under ett enskilt läsår. Lärarexamen var, liksom tidigare, den största yrkesexamen. Därefter följde sjuksköterskeexamen (inklusive röntgensjuksköterskeexamen) som ökade med 100 till och civilingenjörsexamen som ökade med 200 till 3 600, jämfört med föregående läsår års examensordning, med bland annat krav på examen på grundnivå för generella examina på avancerad nivå, har bidragit till att de generella examina numera är fler än yrkesexamina. Kandidatexamen är den vanligaste generella examen på grundnivå och läsåret 2010/11 utfärdades , drygt fler än innan införandet av den nya examensordningen. År 2007 infördes masterexamen, även den generell fast på avancerad nivå. Antalet utfärdade masterexamina läsåret 2010/11 var Fler examinerade med minst fem års heltidsstudier Under läsåret 2010/11 tog personer ut en examen som kräver minst 300 högskolepoäng sammanlagt, vilket motsvarar fem års heltidsstudier. Antalet examinerade på de längsta utbildningarna har ökat med cirka sedan nya utbildnings- och examensstrukturen infördes Större delen av ökningen beror på ett växande antal utfärdade masterexamina. Masterexamen innebär två års studier på avancerad nivå med krav på en tidigare, minst treårig examen på grundnivå, vilket ger en sammanlagd utbildningstid på fem år. Att några utbildningar, t.ex. civilingenjörsutbildningen, förlängdes från 4,5 år till 5 år 2007 har också haft betydelse för det ökande antalet examinerade på de längsta utbildningarna.

3 Högskoleverket och SCB 3 UF 20 SM 1202 Innehåll Statistiken med kommentarer Studenter och examina 2001/ /11 Universitet, högskolor och övriga enskilda utbildningsanordnare läsåret 2010/11 Högskolenybörjare Högskolenybörjarnas ålder Högskolenybörjarnas utbildningsbakgrund Högskolenybörjare på program och fristående kurser Nybörjare på yrkesexamensprogram Nybörjare på generella program Studenter Studenter per lärosäte Studenternas ålder Studenter efter område och ämnesgrupp Studenter som enbart läser fristående kurser Studenter i distansutbildning Studenter med en tidigare examen Examina Examina efter utbildningstid Examinerades ålder Examina per utbildningsinriktning Examina efter kategori Examina enligt 2007 års examensordning Påbörjad högskoleutbildning per årskull Examinerade per årskull Dubbelexamination och studier efter examen Dubbelexamination Studier efter avlagd examen Regional redovisning Påbörjad högskoleutbildning per årskull och län Boende efter examen per län Befolkningens utbildningsnivå eftergymnasial utbildning per län Tabeller Teckenförklaring 1. Registrerade studenter läsåren 2006/ /11 efter universitet/högskola och kön 2. Antal registrerade studenter läsåret 2010/11 efter kön, område, delgrupp och ämnesgrupp 3. Högskolenybörjare läsåren 2006/ /11 efter universitet/högskola och kön 4. Nybörjare vid visst universitet/högskola (högskolanybörjare) läsåren 2006/ /11 efter universitet/högskola och kön

4 Högskoleverket och SCB 4 UF 20 SM Nybörjare på yrkesexamensprogram läsåren 2006/ /11 efter område, program och kön 6. Antalet nybörjare på program mot generell examen 2007/ /11 efter kön, program, SUN-inriktning och andelen inresande studenter 7. Nybörjare vid visst universitet/högskola (högskolanybörjare) läsåret 2010/11 efter kön och rekryteringslän 8. Högskolenybörjare läsåren 2006/ /11 efter kön och rekryteringslän 9. Examina läsåren 2006/ /11 efter universitet/högskola och kön 10. Examina läsåren 2006/ /11 efter SUN-inriktning, examensgrupp och kön 11. Högskolenybörjare 2001/ /11 efter kön, ålder och utbildningsbakgrund 12. Påbörjad högskoleutbildning t.o.m år i årskullarna födda per kön 13. Andel av årskullarna examinerade från minst treårig högskoleutbildning vid 25, 30, 35 och 40 års ålder efter kön Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Jämförbarhet över tiden Organisatoriska förändringar Annan statistik In English Summary List of tables List of terms

5 Högskoleverket och SCB 5 UF 20 SM 1202 Statistiken med kommentarer Studenter och examina 2001/ /11 Den statistik om högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå som redovisas i detta statistiska meddelande (SM) beskriver nybörjare, registrerade och examinerade vid universitet/högskolor under läsåren 2001/ /11. Redovisningsgrupper Redovisningen består av studenter som är registrerade på minst en kurs vid universitet/högskola under läsåret och utfärdade examina från högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ur gruppen studenter härleds nybörjargrupperna; högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola (högskolanybörjare) nybörjare på yrkesexamensprogram och nybörjare på generella program. I statistiken över studenter i högskolan ingår inte uppdragsutbildning. Redovisningen av studenterna sker på det lärosäte som verkställer undervisningen. Uppgifter om studenter efter föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund, internationell mobilitet samt genomströmning och resultat redovisas i separata SM, se SCB:s webbplats (scb.se). Universitet, högskolor och övriga enskilda utbildningsanordnare läsåret 2010/11 Universitet Mälardalens högskola Uppsala universitet Södertörns högskola Lunds universitet Göteborgs universitet Konstnärliga högskolor Stockholms universitet Beckmans Designhögskola* Umeå universitet Dans- och cirkushögskolan Linköpings universitet Dramatiska institutet ** Karolinska institutet Konstfack Kungl. Tekniska högskolan Kungl. Konsthögskolan Chalmers tekniska högskola* Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Luleå tekniska universitet Operahögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm* Stockholms dramatiska högskola** Sveriges lantbruksuniversitet Teaterhögskolan i Stockholm** Karlstads universitet Linnéuniversitetet Övriga enskilda utbildningsanordnare Örebro universitet Ersta Sköndal högskola Mittuniversitetet Gammelkroppa skogsskola Johannelunds Teologiska högskola Högskolor Newmaninstitutet Blekinge tekniska högskola Röda korsets högskola Försvarshögskolan Sophiahemmet Högskola Gymnastik- och idrottshögskolan Stockholms Musikpedagogiska Institut Högskolan i Borås Teologiska Högskolan, Stockholm Högskolan Dalarna Örebro Teologiska Högskola Högskolan på Gotland Högskolan i Gävle Enskilda psykoterapianordnare 1 Högskolan i Halmstad Ericastiftelsen Högskolan i Jönköping* Evidens AB Högskolan Kristianstad Stockholms akademi för psykoterapiutbildning Högskolan i Skövde Svenska institutet för kognitiv psykoterapi Högskolan Väst Svenska psykoanalytiska institutet Malmö högskola * Enskild utbildningsanordnare ** Dramatiska institutet och Teaterhögskolan gick den 1 januari 2011 samman till Stockholms dramatiska högskola. 1) Utbildningsanordnare med rätt att utfärda psykoterapeutexamen läsåret 2010/11. För de i tablån uppräknade anordnarna finns uppgifter redovisade detta statistiska meddelande. Se även kapitlet Fakta om statistiken

6 Högskoleverket och SCB 6 UF 20 SM 1202 Högskolenybörjare Minskning av högskolenybörjare läsåret 2010/11 Antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som för första gången var registrerade i svensk högskoleutbildning, uppgick till läsåret 2010/11. Det var färre än året innan. Antalet kvinnor minskade mer än antalet män. Efter en stor ökning av antalet högskolenybörjare under 1990-talet och de första åren på 2000-talet minskade antalet nya studenter något under mitten av 00-talet för att därefter åter öka under läsåren 2007/ /10. Den uppåtgående trenden avbröts 2010/11. Även höstterminen 2011 fortsatte minskningen av antalet högskolenybörjare. Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 2001/ /10 Kvinnor Män Inresande studenter Svenska studenter /02 04/05 07/08 10/ /02 04/05 07/08 10/11 Drygt var fjärde högskolenybörjare var inresande student 2010/11 Allt fler studenter har kommit till Sverige från andra länder för att bedriva högskolestudier. Antalet inresande nybörjarstudenter ökade från till under läsåren 2001/ /11. Gruppen inresande studenter består dels av studenter som ingår i ett utbytesprogram, dels av studenter som ordnar studierna på egen hand i Sverige, så kallade free moverstudenter. För definition av inresande student se Fakta om statistiken. Antalet högskolenybörjare och därav svenska studenter efter kön och årlig förändring i procent läsåren 2001/ /11 Läsår Antal högskolenybörjare Antal högskolenyb. exkl. inresande studenter (svenska studenter) Högskolenyb. exkl. inresande studenter. Differens i % jämfört med året innan Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 2001/ / / / / / / / / / Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal. De inresande nybörjarstudenternas andel av samtliga högskolenybörjare i Sverige ökade från 13 till 28 procent under läsåren 2001/ /11. Läsåret

7 Högskoleverket och SCB 7 UF 20 SM /11 var det sista innan införandet av studieavgifter för studenter från utomeuropeiska länder. Uppgifter för hösten 2011 visar på en nedgång av antalet inresande studenter. Antalet svenska högskolenybörjare minskade jämfört med föregående år Antalet högskolenybörjare som tillhör den svenska befolkningen (högskolenybörjare exklusive inresande studenter) minskade läsåret 2010/11 med till , en minskning med 7 procent jämfört med föregående år. Minskningen i procent var lika stor för kvinnor och män. Under de närmast tre föregående läsåren ökade de svenska högskolenybörjarna. Inresande studenter ökar andelen män bland högskolenybörjare Gruppen inresande studenter har ökat starkt och eftersom ökningen varit större för män än för kvinnor påverkas könsfördelningen i högskolan totalt. Andelen män av samtliga högskolenybörjare uppgick till 45 procent läsåret 2010/11, när de inresande studenterna exkluderas minskar andelen män till 42 procent. Andelen kvinnor och män bland högskolenybörjare inklusive och exklusive inresande studenter läsåren 2001/ /11. Procent 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Kvinnor Inkl. inres. stud Exkl. inres. stud Män Inkl. inres. stud Exkl. inres. stud Bland de sökande till högskolan som tillhör den svenska befolkningen och som tidigare inte deltagit i svensk högskoleutbildning låg andelen kvinnor och män under en längre tid på ungefär 60 respektive 40 procent. Andelen kvinnor har minskat under några år och uppgick till 57 procent hösten (se redovisningen av sökande i SM serie UF 46). Bland högskolenybörjarna, exklusive inresande studenter, läsåret 2010/11 var andelen kvinnor 58 procent, dvs. andelen var nästan lika stor som bland de sökande till högskolan. Högskolenybörjarnas ålder Läsåret 2010/11 var medianåldern för samtliga högskolenybörjare 22 år, 21 år för kvinnor och 22 år för män. Bland svenska högskolenybörjare har medianåldern legat på 21 år för både kvinnor och män under läsåren 2004/ /11. Hälften av alla högskolenybörjarna var under 22 år Hälften av samtliga högskolenybörjare var under 22 år läsåret 2010/11. Det var en minskning med ett par procentenheter jämfört med föregående år. Under läsåren 2002/ /10 ökade andelen under 22 år successivt från 44 till 52 procent. Bland de svenska högskolenybörjarna minskade andelen under 22 år med någon procentenhet läsåret 2010/11, från 61 till 60 procent jämfört med föregående år. En något större andel av männen jämfört med kvinnorna var under 22 år bland de svenska högskolenybörjarna. Bland samtliga högskolenybörjare, som inkluderar de inresande studenterna, har andelen under 22 år varit högre bland kvinnorna än bland männen sedan läsåret 2005/06.

8 Högskoleverket och SCB 8 UF 20 SM 1202 Andelen högskolenybörjare under 22 år per kön, inklusive resp. exklusive inresande studenter läsåren 2001/ /11. Procent 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Inkl. inres. stud. Totalt Kvinnor Män Exkl. inres. stud. Totalt Kvinnor Män Minskning av svenska nybörjare jämfört med föregående år Även om antalet högskolenybörjare minskade med läsåret 2010/11, fanns närmare fler högskolenybörjare 2010/11 jämfört med 2001/02. Under perioden har åldrarna under 30 år ökat, medan antalet minskat något i gruppen 30 år och äldre. Merparten av de allt fler inresande studenterna fanns i åldersgruppen år. I denna åldersgrupp var närmare hälften av högskolenybörjarna inresande studenter 2010/11. Antal högskolenybörjare inklusive respektive exklusive inresande studenter efter kön och ålder läsåren 2001/ /11 Inklusive inresande studenter Kvinnor Män 35 år år år år -21 år /02 04/05 07/08 10/ /02 04/05 07/08 10/11 Exklusive inresande studenter (svenska högskolenybörjare) Kvinnor Män /02 04/05 07/08 10/ /02 04/05 07/08 10/11 Uppgifter om antalet svenska högskolenybörjare per åldersgrupp redovisas bilagetabell 11

9 Högskoleverket och SCB 9 UF 20 SM 1202 Efter att antalet svenska högskolenybörjare ökat starkt under några år och speciellt under läsåret 2009/10, minskade antalet 2010/11 med till Antalet var det näst högsta någonsin. Minskningen senaste året berörde alla åldersgrupper, men i första hand dem under 22 år som minskade med närmare Årskullen 19-åringar börjar minska En sämre arbetsmarknad med hög ungdomsarbetslöshet under slutet av 00-talet och början av 10-talet förklarar en del av den stora ökningen av yngre högskolenybörjare under andra delen av 00-talet. Ökningen av svenska högskolenybörjare under 22 år under senare år sammanhänger även med att årskullarna i åldern år var ovanligt stora i slutet av 00-talet, i början av 10-talet började gruppen minska. Antalet 19-åringar folkbokförda i Sverige ökade under 00-talet till år Fram till år 2014 beräknas antalet 19-åringar minska till till Antalet åringar folkbokförda i Sverige Prognos för Åldersgrupp åringar därav 19 åringar Uppgifterna i tablån är hämtade från SCB:s befolkningsstatistik. Minskingen av åringar beräknas fortsätta till slutet av 10-talet enligt SCB:s befolkningsframskrivningar Högskolenybörjarnas utbildningsbakgrund I mitten av 1990-talet infördes treåriga nationella program i gymnasieskolan, som alla gav grundläggande behörighet till högskolan. Mellan hösten 1997 och hösten 2002 genomfördes inom komvux kunskapslyftet, som främst var en satsning på arbetslösa vuxna som saknade treårig gymnasiekompetens. År 1997 infördes även möjligheten att läsa upp gymnasiebetygen i komvux för dem som fått slutbetyg från gymnasieskolan. Möjligheten till konkurrenskomplettering har senare begränsats bl.a. genom kommunernas neddragningar av komvux. Dessa förändringar inom gymnasieskolan och komvux har haft betydelse för rekryteringen till högskolan under den aktuella perioden 2001/ /11. Halvering av andelen med både gymnasieskol- och komvux-utbildning Av de högskolenybörjarna (exklusive inresande studenter) läsåret 2010/11 hade 85 procent avslutat ett program i gymnasieskolan, varav 16 procentenheter även hade minst en godkänd kurs på gymnasial nivå i komvux. Andelen som enbart har en gymnasieskolutbildning före högskolestudierna ökade från 50 till 69 procent 2001/ /11, medan gruppen som kombinerat gymnasieskola och komvux halverats under samma period. Högskolenybörjare exklusive inresande studenter efter utbildningsbakgrund läsåren 2001/ /11. Procent Utbildning före Högskolenybörjare högskolestudierna 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Gymnasieskola ej komvux Gymnasieskola + komvux Komvux ej gymnasieskola Uppgift saknas Summa Antal högskolenybörjare Med gymnasieskola avses avslutat program i svensk gymnasieskola. Oavslutade program räknas inte med. Med komvux avses godkänd kurs på gymnasial nivå i komvux senast terminen före högskolestudierna. Se även definitioner i Fakta om statistiken.

10 Högskoleverket och SCB 10 UF 20 SM 1202 Runt 10 procent av högskolenybörjarna läsåren 2001/ /11 hade enbart gått en gymnasial utbildning på komvux före högskolestudierna. Komvux vanligare bland kvinnliga högskolenybörjare Kombinationen gymnasieskolutbildning och komvux har varit vanligare för kvinnor än för män. Bland högskolenybörjarna läsåret 2010/11 hade 17 procent av kvinnorna jämfört med 14 procent av männen både gymnasieskolutbildning och komvux. Även andelen som enbart läst vid komvux före högskolestudierna var större för kvinnor än för män, 10 respektive 7 procent. Högskolenybörjare exklusive inresande studenter efter kön och utbildningsbakgrund läsåren 2001/ /11. Procent 100 Kvinnor 100 Män /02 04/05 07/08 10/11 01/02 04/05 07/08 10/11 Gymnasieskola ej komvux Gymnasieskola + komvux Läsår Komvux ej gymnasieskola Uppgift saknas Bilagetabell 11 innehåller åldersuppdelade uppgifter. Högskolenybörjare på program och fristående kurser Utbildningsutbudet i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå består av fristående kurser och program (yrkesexamensprogram, program mot generell examen och program mot konstnärlig examen). Antal högskolenybörjare läsåret 2010/11 inklusive respektive exklusive inresande studenter efter kön, program/kurser samt procentuell förändring jämfört med 2009/10 och 2001/02 Program/kurser 1 Antal högskolenybörjare Förändring i % jmf Förändring i % jmf 2010/11 med 2009/10 med 2001/02 Totalt Kvinnor Män Totalt Kv. Män Totalt Kv. Män Inkl. inresande studenter Totalt Yrkesexamensprogram Program mot generell examen Fristående kurser Exkl. inresande studenter Totalt Yrkesexamensprogram Program mot generell examen Fristående kurser ) Var en högskolenybörjare under första läsåret både registrerade på program och fristående kurser har en prioritering gjorts enligt: yrkesexamensprogram, program mot generell examen och fristående kurser. I gruppen generell examen ingår även de konstnärliga examina från och med 2007/08. Läsåret 2010/11 utgjorde nybörjarna på konstnärliga program knappt 600 av

11 Högskoleverket och SCB 11 UF 20 SM 1202 Närmare hälften av högskolenybörjarna läste enbart på fristående kurser Av samtliga högskolenybörjare läsåret 2010/11 läste närmare , 47 procent av samtliga nybörjare, enbart på fristående kurser första läsåret. Jämförs läsåret 2010/11 med året innan och med läsåret 2001/02 har antalet nybörjare som enbart läst på fristående kurs minskat med 3 procent respektive ökat med 46 procent. En stor del av ökningen under de senaste tio åren kan förklaras med den stora ökningen av inresande studenter. Fristående kursstudier har tidigare varit den klart vanligaste inriktningen bland de inresande nybörjarstudenterna. Exkluderas de inresande studenterna uppgår ökningen av nybörjare på enbart fristående kurser till 25 procent mellan 2001/02 och 2010/11. Generella program ökar mest bland högskolenybörjarna Läsåret 2010/11 fanns närmare högskolenybörjare på ett program mot generell examen (högskoleexamens-, kandidat-, magister eller masterprogram). Det var en ökning med ett par procent jämfört med föregående år. Antalet i en nybörjarkull med denna inriktning har nästan fördubblats under de senaste tio åren. Ökningen har varit betydligt större för männen än för kvinnorna. Till stor del kan ökningen förklaras med att allt fler inresande nybörjarstudenter har denna inriktning. Exkluderades de inresande studenterna uppgår ökningen till 26 procent mellan 2001/02 och 2010/11. Läsåret 2010/11 fanns högskolenybörjare på ett program mot yrkesexamen. Antalet har minskat med 5 procent för kvinnorna och 8 procent för männen under de senaste tio åren. Även jämfört med föregående år minskade antalet högskolenybörjare på yrkesexamensprogram, både bland kvinnor och män. Endast någon enstaka procent av de inresande studenterna läser på yrkesexamensprogram och de har därför liten påverkan i denna grupp.

12 Högskoleverket och SCB 12 UF 20 SM 1202 Nybörjare på yrkesexamensprogram Det har funnits ett drygt 50-tal yrkesexamina sedan läsåret 1993/94. I samband med att den nya examens- och utbildningsstrukturen infördes läsåret 2007/08 utgick ett antal yrkesexamina och några examina tillkom; civilekonomexamen, officersexamen och speciallärarexamen. I detta avsnitt redovisas nybörjarna på yrkesexamensprogram, dvs. studenter som för första gången var registrerade på ett visst yrkesexamensprogram i Sverige. En stor del, 43 procent läsåret 2010/11, av nybörjarna på yrkesexamensprogram har tidigare studerat i högskolan på en annan utbildning och var alltså inte högskolenybörjare. Antalet inresande studenter är få bland nybörjarna på yrkesexamensprogram, cirka 1 procent totalt. Lärarprogram klart största bland yrkesexamensprogram Antalet nybörjare skiljer mycket mellan yrkesexamensprogrammen. Lärarprogram var det klart största med nybörjare, drygt en fjärdedel av samtliga nybörjare på yrkesexamensprogram som var läsåret 2010/11. Därefter följde i storlek civilingenjörsprogram och sjuksköterskeprogram med cirka respektive nybörjare. Program med minst 200 nybörjare, 96 procent av alla nybörjare på yrkesexamensprogram, redovisas i följande tablå. Utöver dessa program fanns ett 20-tal program med färre än 200 nybörjare (se bilagetabell 5). Antal nybörjare på yrkesexamensprogram läsåret 2010/11 efter andelen kvinnor och män samt medianålder per kön Nybörjare på yrkes- Antal Andel (%) Medianåldrar examensprogram Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Lärarexamen Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Högskoleingenjörsexamen Socionomexamen Civilekonomexamen Juristexamen Specialistsjuksköterskeex Läkarexamen Sjukgymnastexamen Psykologexamen Arbetsterapeutexamen Biomedicinsk analytikerex Specialpedagogexamen Arkitektexamen Tandläkarexamen Studie- och yrkesvägledarex Apotekarexamen Barnmorskeexamen Tandhygienistexamen Receptarieexamen Röntgensjuksköterskeexamen Speciallärarexamen Program med minst 200 nybörjare redovisas i tablån, samtliga program finns i bilagetabell 5. Medianålder redovisas om det fanns minst 20 kvinnor respektive män 2010/11. 1) Påbyggnadsprogram som kräver en tidigare examen. Ojämn könsfördelning på flertalet yrkesexamensprogram Endast på åtta av yrkesexamensprogrammen 2009/10 var könsfördelningen bland nybörjarna relativt jämn, dvs. hade fördelning i intervallet procent kvinnor och män. Utbildningarna till läkare, jurist och civilekonom var de största i denna grupp.

13 Högskoleverket och SCB 13 UF 20 SM 1202 Klart vanligast var program med kvinnlig dominans. Snedast könsfördelning hade utbildningarna till barnmorska, tandhygienist, specialpedagog, veterinär, dietist, logoped och speciallärare med över 90 procent kvinnor. På utbildningen till sjöingenjör var könsfördelningen den omvända, cirka 90 procent män och 10 procent kvinnor (se bilagetabell 5). Yngst var nybörjarna på utbildningarna till civilekonom, civilingenjör och apotekare Lägst medianålder, 20 år, hade nybörjarna på civilingenjörsprogram, apotekarprogram och civilekonomprogram läsåret 2010/11. Låg medianålder, 21 år, hade även nybörjarna på utbildningarna till högskoleingenjör, jurist, läkare, tandläkare och sjukgymnast. För nybörjarna på flertalet program mot yrkesexamen var skillnaden i medianålder liten mellan kvinnor och män. Störst skillnad, med en differens på mer än två år, fanns på utbildningen till specialistsjuksköterska. På detta program var kvinnorna äldre än männen (se föregående tablå). Färre nybörjare på flera större yrkesexamensprogram 2010/11 Under läsåret 2010/11 minskade antalet nybörjare på flera av yrkesexamensprogrammen jämfört med med föregående år. Störst var minskningen på civilekonomprogram med närmare 600 färre nybörjare, följt av socionomprogram och civilingenjösprogram med en minskning på mer än 300 nybörjare vardera. Antal nybörjare på större program mot yrkesexamen läsåren 2001/ / Lärarexamen (motsv.) Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Högskoleingenjörsexamen Socionomexamen Civilekonomexamen Juristexamen Specialistsjuksköterskeexamen / / / /11 Program med minst nybörjare ingår i diagrammet, övriga program redovisas i bilagetabell 5 liksom fördelningen per kön. Uppgifter om nybörjare på civilekonomprogrammet finns fr.o.m. 2007/08. Lärarexamen ersatte år 2001 åtta äldre lärarexamina. Läsåret 2002/03 var antalet nybörjare på lärarprogram som högst, inklusive nybörjare på de äldre lärarprogrammen. Det stora antalet nybörjare detta år och närmast följande år kan till viss del förklaras med att alla som började på lärarprogram för första gången räknades som nybörjare. Det inkluderarar även dem som studerat på något av de gamla lärarprogrammen. Antalet nybörjare minskade därefter nästan varje år till och med 2008/09 då antalet uppgick Följande läsår, 2009/10, ökade antalet till Antalet var ungefär det samma även 2010/11.

14 Högskoleverket och SCB 14 UF 20 SM 1202 Andelen män har legat på mellan 22 och 29 procent av nybörjarna på nya lärarprogram under läsåren 2001/ /11. Från och med hösten 2011 ändras åter lärarutbildningen. Fyra nya examina ersätter lärarexamen, nämligen förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Antalet nybörjare på civilingenjörsprogram var högst läsåret 2001/02 med närmare nybörjare. Därefter minskade antalet under första halvan av 00- talet för att därefter åter öka. Speciellt stor var ökningen 2009/10 med 800 personer till totalt nybörjare. Följande läsår, 2010/11, var antalet knappt Andelen kvinnor var 29 procent i början av 00-talet, men minskade under mitten av decenniet till 23 procent, för att åter öka under några år, till 29 procent 2009/10. Läsåret 2010/11 vara andelen kvinnor 28 procent av nybörjarna. Antalet nybörjare på sjuksköterskeprogram har legat runt under läsåren 2001/ /11. Under denna period varierade andelen män bland nybörjarna mellan 13 och 16 procent. Antalet nybörjare på högskoleingenjörsprogram halverades under läsåren 2001/ /08 från till Följande läsår ökade antalet något. Ökningen var större, cirka 1 000, läsåret 2009/10 då antalet nybörjare uppgick till Läsåret 2010/11 var antalet något lägre Andelen kvinnor bland nybörjarna på högskolingenjörsprogram har varierat mellan 22 och 27 procent. Antalet nybörjare på socionomprogram ökade under läsåren 2001/ /10 från till Läsåret 2010/11 minskade antalet till Den tidigare ökningen sammanhängde till viss del med att socionomprogrammen tagit emot studenter från de nerlagda sociala omsorgsprogrammen. Andelen män har legat på mellan 13 och 17 procent av nybörjarna på socionomprogram. Civilekonomexamen infördes läsåret 2007/08 och det läsåret fanns närmare nybörjare. Antalet ökade under följande två år, i och med att fler lärosäten fått examensrätt för civilekonomexamen, till läsåret 2009/10. Läsåret 2010/11 skedde en minskning med 600 nybörjare jämfört med föregående år, till Programmen hör till de få med jämn könsfördelning, med runt hälften kvinnor och män. Nybörjarna på juristprogram har haft en relativt jämn könsfördelning med mellan 38 och 45 procent män under 00-talet. Från mitten av 00-talet till 2009/10 ökade antalet nybörjare från till Antalet var ungefär lika många läsåret 2010/11. På övriga program var ökningen av antalet nybörjare, mellan 2001/02 och 2010/11, störst på utbildningarna till specialistsjuksköterska, läkare och biomedicinsk analytiker med mellan 300 och 400 fler nybörjare vardera. Generell examen alternativ till yrkesexamen för vissa utbildningar Studenter som är intresserade av att läsa vissa utbildningar, till exempel inom ekonomi och teknik kan istället för ett yrkesexamensprogram välja ett generellt program och avsluta med en högskole- kandidat- magister- eller masterexamen. (se bilagetabell 6). Denna möjlighet till alternativ utbildning kan påverka utvecklingen av antalet nybörjare på vissa yrkesexamensprogram. Se även bilagetabell 5 med fördelning på kvinnor och män.

15 Högskoleverket och SCB 15 UF 20 SM 1202 Nybörjare på generella program Med nybörjare på generella program avses i denna redovisning studenter som är registrerade första gången på ett generellt program i Sverige, dvs. på ett av programmen mot högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen eller masterexamen. Uppgift om nybörjare på generella program finns från och med läsåret 2007/08 (se bilagetabell 6), då en ny utbildnings- och examensstruktur infördes som ett led i den så kallade Bolognaprocessen med internationellt jämförbara examina. Flest nybörjare på kandidatprogram Av de generella programmen fanns flest nybörjare på kandidatprogram med cirka nybörjare läsåret 2010/11, vilket var 300 fler än föregående läsår. Därefter i storlek kom masterprogram med nybörjare, nästan fler än året innan. På högskoleexamensprogram, där antalet nybörjare minskat jämfört med föregående år var antalet 4 600, och på magisterprogram med ungefär lika många nybörjare som föregående år var antalet Könsfördelningen bland nybörjarna på de generella programmen var relativt jämn. Andelen kvinnor varierade mellan 43 procent på masterprogram till 56 procent på kandidatprogram läsåret 2010/11. Fördelningen låg på ungefär samma nivå föregående läsår. Inresande studenter dominerar på masterprogram Bland nybörjarna på programmen på avancerad nivå, dvs. magister- och masterprogram, var de inresande studenterna i majoritet, med en andel på 54 respektive 61 procent läsåret 2010/11. Andelarna har ökat något jämfört med föregående läsår. Andelen inresande studenter var betydligt högre bland männen än bland kvinnorna. På magisterprogram uppgår skillnaden till 28 procentenheter och på masterprogram till 20 procentenheter. Bland nybörjarna på de generella programmen på grundnivå, dvs. högskole- och kandidatprogram var andelen inresande studenter betydligt lägre, mellan 1 och 6 procent. Antal nybörjare på generella program 2008/ /11 och andelen inresande studenter per kön Utbildningsnivå Därav andelen inresande Antal Program studenter, % Läsår Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Grundnivå Högskoleex.program 2008/ / / Kandidatprogram 2008/ / / Avancerad nivå Magisterprogram 2008/ / / Masterprogram 2008/ / / Se även bilagetabell 6 med uppgifter för läsåren 2007/ /11 med fördelning på SUN-inriktning

16 Högskoleverket och SCB 16 UF 20 SM 1202 Färre inresande studenter kommande år Läsåret 2010/11 var det sista året innan införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter, vilket i varje fall hösten 2011 ledde till en minskning av inresande studenter. I bilagetabell 6 redovisas de generella programmen efter SUN-inriktning

17 Högskoleverket och SCB 17 UF 20 SM 1202 Studenter Med studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen studenter härleds nybörjargrupperna; högskolenybörjare, nybörjare på yrkesexamensprogram och nybörjare på generella program som redovisats i förgående kapitel i SM:et. För fjärde året i rad ökade antalet studenter läsåret 2010/11, till , vilket var 2 procent fler än föregående läsår. Procentuellt ökade män och kvinnor lika mycket detta läsår. Ökningstakten var dock lägre än föregående år. Uppgifterna för höstterminen 2011 visar på en minskning av antalet studenter jämfört med höstterminen De inresande studenterna har även ökat i studentgruppen, men de utgör en mindre andel i hela studentgruppen än bland högskolenybörjarna, 11 jämfört med 28 procent läsåret 2010/11. Detta läsår var 8 procent av kvinnorna och 15 procent av männen inresande bland studenterna. Antalet studenter per kön och årlig procentuell förändring läsåren 2001/ /11 Läsår Antal Differens i % jämf. med året innan Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 2001/ / / / / / / / / / Studenter som under en termin/läsår enbart är omregistrerade eller registrerade för prov samt studenter i uppdragsutbildning ingår inte i statistiken. Studenterna kan under ett läsår vara registrerade på kurser med en omfattning från ett par högskolepoäng till 60 högskolepoäng. Antalet helårstudenter redovisas bl.a. i Högskoleverkets årsrapport, (hsv.se). Över fler kvinnor än män i högskolan Läsåret 2010/11 fanns drygt fler kvinnor än män bland registrerade studenter. Kvinnorna söker sig i större utsträckning än männen till högskolan för att få en yrkesutbildning eftersom gymnasieskolans utbud av yrkesutbildningar till större delen omfattar traditionellt manliga yrken. Även kvinnornas bättre studieresultat i gymnasieskolan kan vara en förklaring till den högre andelen kvinnor i högskolan. Tidigare skaffade sig också fler kvinnor än män behörighet att studera i högskolan genom att delta i det så kallade kunskapslyftet inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Kvinnor återkommer också i större utsträckning än män till nya studieperioder i högskolan. Andelen kvinnor och män bland registrerade studenter inklusive resp. exklusive inresande studenter läsåren 2001/ /11. Procent 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Kvinnor Inkl. inres. stud Exkl. inres. stud Män Inkl. inres. stud Exkl. inres. stud Andelen kvinnor och män av samtliga studenter har legat runt 60 respektive 40 procent under läsåren 2001/ /11. Eftersom det finns fler män än kvinnor bland de inresande studenterna minskar andelen män till 39 och andelen kvinnor ökar till 61 procent då de inresande studenterna exkluderas från studentgruppen.

18 Högskoleverket och SCB 18 UF 20 SM 1202 Studenter per lärosäte Antalet studenter per universitet, högskola och övriga utbildningsanordnare varierade från under 10 till närmare läsåret 2010/11. Av de drygt 50 utbildningsanordnarna detta år hade 7 färre än 100 studenter. Flest studenter hade Stockholms universitet med närmare studenter, därefter följde Göteborgs universitet och Lunds universitet med respektive studenter. På flertalet lärosäten var kvinnorna i majoritet, som i högskoleutbildningen totalt sett. På knappt vart tredje lärosäte var könsfördelningen relativt jämn, dvs. i intervallet procent kvinnor och män. En stor andel män, runt 70 procent, fanns på Kungl. Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola och Försvarshögskolan. Antal studenter läsåret 2010/11 per lärosäte och kön Stockholms universitet Göteborgs universitet Lunds universitet Uppsala universitet Umeå universitet Linnéuniversitetet Linköpings universitet Mittuniversitetet Malmö högskola Kungl. Tekniska högskolan Örebro universitet Högskolan i Jönköping Högskolan Dalarna Karlstads universitet Luleå tekniska universitet Högskolan i Gävle Högskolan Kristianstad Mälardalens högskola Södertörns högskola Högskolan i Borås Chalmers tekniska högskola Högskolan i Skövde Karolinska institutet Högskolan Väst Blekinge tekniska högskola Högskolan i Halmstad Högskolan på Gotland Sveriges lantbruksuniversitet Handelshögskolan i Stockholm Ersta Sköndal högskola Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Konstfack Gymnastik- och idrottshögskolan Försvarshögskolan Röda Korsets Högskola Sophiahemmet Högskola Kvinnor Män Lärosäten med minst 500 studenter ingår i diagrammet. I bilagetabell 1 finns uppgifter för samtliga lärosäten och för fler år. Helårsstudenter per lärosäten redovisas av Högskoleverket (hsv.se). Ökningen av antalet studenter med läsåret 2010/11 jämfört med föregående år berör drygt hälften av lärosätena. Störst ökning 2010/11, förutom Linnéuniversitet som startade 2009/10, hade Uppsala universitet, Stockholms universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan Kristianstad och Södertörns högskola med en ökning på mellan och studenter. På Högskolan i Halmstad och Mittuniversitetet minskade antalet studenter mest, med respektive studenter, läsåret 2010/11.

19 Högskoleverket och SCB 19 UF 20 SM 1202 Studenternas ålder Under läsåren 2001/ /11 var de registrerade studenternas medianålder 25 år, med undantag för 2002/03 och 2003/04 då den var 26 år. Kvinnorna var i genomsnitt ett år äldre än männen. Flertalet läsår har medianåldern varit lika hög då de inresande studenterna exkluderats i beräkningen. Bland de registrerade studenterna har kvinnorna varit fler än männen i samtliga redovisade åldersgrupper under de senaste tio åren. Störst var skillnaden i åldersgruppen 35 år och äldre, med fler kvinnor än män läsåret 2010/11. Den stora övervikten av kvinnor i denna åldersgrupp beror bland annat på att det är fler kvinnor än män som läser distansutbildningar och som återkommer för nya studieperioder i högskolan. I övriga redovisade åldersgrupper fanns minst fler kvinnor än män detta läsår. Jämnast var könsfördelning i gruppen åringar. Störst ökning av studenter i åldersgruppen under 22 år Jämfört med situationen tio år tidigare, läsåret 2001/02, fanns fler studenter 2010/11. Störst var ökningen i åldersgruppen 21 år och yngre med närmare fler studenter följt av åldersgruppen år med fler studenter. Antal studenter efter kön och ålder läsåren 2001/ / Kvinnor Män år år år år -21 år /02 04/05 07/08 10/ /02 04/05 07/08 10/11 Studenter efter område och ämnesgrupp Studenterna är registrerade på kurser i olika ämnesgrupper. Kurser kan läsas inom utbildningsprogram eller som en fristående kurs. Kursernas poängomfattning kan variera från ett par högskolepoäng till 60 högskolepoäng. Ämnesgrupperna summeras till områden. Det klart största området, juridik och samhällsvetenskap, hade drygt hälften av samtliga studenter läsåren 2010/11. Området var det största för både kvinnor och män. På andra plats för kvinnorna kom området humaniora/ teologi och för männen teknikområdet. Var fjärde student läste kurser på avancerad nivå 2010/11 Den nya utbildnings- och examensstrukturen med uppdelning av kurser efter utbildningsnivåerna grundnivå respektive avancerad nivå började tillämpas läsåret 2007/08. För vissa gamla kurser har ingen nivågruppering gjorts. Dessa kurser kommer successivt att ersättas med nya nivågrupperade kurser. Läsåret 2010/11 var studenter registrerade på kurser som var klassificerade på avancerad nivå, vilket var 24 procent av samtliga studenter. Andelen studenter på avancerad nivå var högre för män än för kvinnor, 27 respektive 22 procent. Störst skillnad mellan könen fanns inom området medicin och odontologi (se följande tablå).

20 Högskoleverket och SCB 20 UF 20 SM 1202 Högst andel studenter på avancerad nivå fanns inom områdena teknik och medicin/odontologi med runt 30 procent vardera. Lägst andel studenter på avancerad nivå, 7 procent, hade området för humaniora/teologi. Största delgruppen inom området var språkvetenskapliga ämnen, med 5 procent av studenterna på avancerad nivå (se bilagetabell 2). Antalet studenter läsåret 2010/11 efter kön och område samt andelen på avancerad nivå Område 1 Antal studenter totalt Därav andel på avancerad nivå, % Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Humaniora och teologi Juridik o samhällsvet Naturvetenskap Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område Övrigt område Okänt ) Observera att många studenter är registrerade på kurser inom flera områden. Totalsumman är nettoräknad. I bilagetabell 2 redovisas uppgifter per område, delområde och ämnesgrupp. Över studenter läser företagsekonomi Områdena består av mindre enheter, ämnesgrupper. Studenterna fördelar sig på kurser i ett par hundra olika ämnesgrupper. Den klart största ämnesgruppen läsåret 2010/11, liksom tidigare år var företagsekonomi med runt studenter följt av juridik och rättsvetenskap samt matematik med runt studenter vardera. Även ämnesgrupperna pedagogik, datateknik och medicin hade minst studenter vardera. Av de största ämnesgrupperna, med mer än studenter läsåren 2010/11, fanns högst andel på avancerad nivå inom maskinteknik med 30 procent. Låg andel på avancerad nivå, högst 6 procent, hade ämnena engelska och svenska/- nordiska språk. I flertalet av de större ämnesgrupperna var andelen av männen på avancerad nivå större än andelen för kvinnorna. I bilagetabell 2 redovisas samtliga ämnesgrupper. Antal studenter läsåret 2010/11 på större ämnesgrupper efter kön och andelen på avancerad nivå Ämnesgrupp 1 Därav andel på avancerad Antal studenter nivå, % Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Företagsekonomi Juridik och rättsvetenskap Matematik Pedagogik Datateknik Medicin Utbildningsvet./didaktik allmänt Informatik/Data- och systemvet Omvårdnad/omvårdnadsvet Psykologi Nationalekonomi Industriell ekonomi och organisation Engelska Maskinteknik Svenska/Nordiska Språk Socialt arbete och social omsorg ) I tablån redovisas ämnesgrupper med minst registrerade studenter 2010/11. I bilagetabell 2 redovisas samtliga ämnesgrupper

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 UF 20 SM 1401 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 I korta drag

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 UF 20 SM 1501 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 I korta drag

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram UF 20 SM 1303 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/12 Higher Education. Throughput and result at first and second cycle studies up to

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 UF 20 SM 1103 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 Higher education Throughput and result at first and second cycle studies up to 2009/10

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Högre utbildning Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Åh, jag ville att hela dagarna skulle vara en enda lång historielektion. Roland, 65 år Spanska? Usch Ted, 12 år Matematik! Här fanns ett facit

Läs mer

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14 STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpunmmer 2015-02-03 / Nr 2 Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor

Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor PM Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2010-12-21 Reg.nr. 63-2963-10 Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor Återrapportering av

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor

Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor Rapport 2011:2 R Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor www.hsv.se Rapport 2011:2 R Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor Högskoleverket Luntmakargatan

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12 213-1-31 1(13) Avdelningen för befolkning och välfärd Enheten för statistik om utbildning och arbete i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 26/7-211/12

Läs mer

Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning

Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning STATISTISK ANALYS 1(12) Avdelning /löpnummer 2014-02-18/2 Analysavdelningen Handläggare Carin Callerholm 08-563 085 13 carin.callerholm@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13 UF 19 SM 1401 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2012/13

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); SFS 2012:967 Utkom från trycket den 21 december 2012 utfärdad den 20 december 2012. Regeringen föreskriver att 1 kap.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Internationell mobilitet 53

Internationell mobilitet 53 Internationell mobilitet Efter att ha ökat i tio år minskade antalet inresande studenter till Sverige läsåret med nästan 3 procent och det beror framför allt på införandet av studieavgifter. Det är främst

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Universitet och högskolor

Universitet och högskolor Universitetskanslersämbetet Rapport 2014:7 Universitet och högskolor Årsrapport 2014 Universitetskanslersämbetet www.uka.se/rapporter Universitet och högskolor Årsrapport 2014 Universitet & högskolor

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Universitets- och högskolerådets författningssamling

Universitets- och högskolerådets författningssamling Universitets- och högskolerådets författningssamling ISSN 2001-5917 Universitets- och högskolerådets föreskrifter och allmänna råd om översättning till engelska av svenska examina; UHRFS 2013:6 Utkom från

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 82 UF 19 SM 1401 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistiken om högskolestuderande med utländsk bakgrund omfattar det totala antalet studenter på grundnivå,

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se)

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

Universitet & högskolor

Universitet & högskolor Rapport 2012:10 R Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2012 www.hsv.se Rapport 2012:10 R Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2012 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851,

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); utfärdad den 14 november 2013. SFS 2013:872 Utkom från trycket den 26 november 2013 Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden 2011

Etableringen på arbetsmarknaden 2011 , www.uk-ambetet.se Rapport 2013:11 Etableringen på arbetsmarknaden 2011 Examinerade läsåret 2009/10 2013:11 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2013 Staffan Nilsson, Anders Viberg Universitetskanslersämbetet,

Läs mer

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Rapport 2008:33 R Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Universitet och högskolor

Universitet och högskolor Universitet och högskolor Årsrapport 2013 Rapport 2013:2 www.uk-ambetet.se/rapporter Universitet och högskolor Årsrapport 2013 Universitet & högskolor Årsrapport 2013 Utgiven av Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Datum 2012-02-01 Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Ett förvaltande organ är den juridiska person som förvaltar ett bidrag som Vetenskapsrådet betalar ut. Nedan listas

Läs mer

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan 1 Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11. Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11

Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11. Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11 UF 19 SM 1201 Universitet och högskolor Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11 Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11 I korta drag Andelen

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Orsaker till studieavbrott

Orsaker till studieavbrott Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott www.hsv.se Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post

Läs mer

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014 BESLUT 1(2) Avdelning Datum Reg.nr Analysavdelningen 2013-11-05 511-323-13 Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Regeringen Utbildningsdepartementet Underlag för kvalitetsbaserad

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

2014-12-10 Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013

2014-12-10 Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013 2014-12-10 Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013 Utbildningar inom Humaniora/Juridik/Teologi Arkitektur/Naturresurser Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhällsvetenskap

Läs mer

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet 1 Inledning...3 Uppdraget...3 Intersektionalitet...3 Umeå universitet i ett nationellt perspektiv...3 Arbetarbakgrund vid Umeå universitet...6

Läs mer

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Statistikrapport. breddad rekrytering vid Umeå universitet. 1 Statistik - Breddad rekrytering -

Statistikrapport. breddad rekrytering vid Umeå universitet. 1 Statistik - Breddad rekrytering - rapport breddad rekrytering vid Umeå universitet 1 Inledning...3 Uppdraget...3 Definitioner...3 Kapitel 1 universitetens rekryteringsbas...5 Våra presumtiva studenter, vilka är de?...5 Kapitel 2 hur väljer

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden

Etableringen på arbetsmarknaden Rapport 2005:42 R Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2001/02 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Etableringen

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela

Läs mer

Studenter och examina i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå Läsår 2012/13 UF0205

Studenter och examina i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå Läsår 2012/13 UF0205 BV/UA 2013-10-21 1(15) Studenter och examina i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå Läsår 2012/13 UF0205 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

behörighetsinformation på NyAwebben

behörighetsinformation på NyAwebben 2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-04-21 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Postadress

Läs mer

Meritpoäng för sökande till högskolan från 2010. Högskoleverkets beslut om områdesbehörigheter Taget 071211

Meritpoäng för sökande till högskolan från 2010. Högskoleverkets beslut om områdesbehörigheter Taget 071211 Meritpoäng för sökande till högskolan från 2010 Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5 meritpoäng att lägga till ditt jämförelsetal genom att få lägst betyget godkänt i

Läs mer

Nationell referensram för examina

Nationell referensram för examina Reg.nr 12-5202-10 Nationell referensram för examina Reviderad oktober 2010 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Nationell

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden

Etableringen på arbetsmarknaden Rapport 2009:28 R Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2005/06 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Etableringen

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2011:186 Utkom från trycket den 15 mars

Läs mer

Fakta: Ungdomsbarometern 09/10

Fakta: Ungdomsbarometern 09/10 Specialrapport: SLU 2010-01-13 Fakta: Ungdomsbarometern 09/10 Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Online-undersökning 28 september 28 oktober 2009 Ungdomar i Sverige, 15-24 år 9 650

Läs mer

Kursklassificering av ingenjörsutbildningar

Kursklassificering av ingenjörsutbildningar EFFEKTIVITETSANALYS 1(24) Avdelning 2014-06-23 2014/4 Analysavdelningen Handläggare Max Kesselberg 08-56308802 max.kesselberg@uka.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en av formerna

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan 1 er gällande för kursplaner i gymnasieskolan Dessa områdesbehörigheter och meritkurser gäller från antagningen till högskolan hösten 2010. Meritkurserna/Områdeskurserna kan ge maximalt 1,0 meritpoäng.

Läs mer

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan 1 er gällande för kursplaner i gymnasieskolan Dessa områdesbehörigheter och meritkurser gäller från antagningen till högskolan hösten 2010. Meritkurserna/Områdeskurserna kan ge maximalt 1,0 meritpoäng

Läs mer