Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2014/15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2014/15"

Transkript

1 UF 19 SM 1601 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2014/15 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2014/15 I korta drag Andelen med utländsk bakgrund fortsätter att öka Läsåret 2014/15 hade 20 procent av högskolenybörjarna (inresande studenter oräknade) utländsk bakgrund. Ett år tidigare var motsvarande andel 19 procent och tio år tidigare var andelen 16 procent. Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Totalt fanns det högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15. Av de var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och var utrikes födda. Av de utrikes födda hade invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och vid sju års ålder eller senare. När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män var det ingen stor skillnad mellan högskolenybörjare med svensk och utländsk bakgrund. I båda grupperna var procent av högskolenybörjarna kvinnor och procent män. Däremot fanns det skillnader inom gruppen med utländsk bakgrund. Bland utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Det var samma fördelning som i gruppen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Bland de utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare vara andelen kvinnor 63 procent och andelen män 37 procent. Stor variation mellan olika utbildningar Bland yrkesexamensprogrammen med minst 60 högskolenybörjare totalt hade receptarieutbildningen högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 77 procent läsåret 2014/15. Näst högst andel hade apotekarutbildningen med 67 procent. Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15 fanns på högskoleingenjörsutbildningen följt av civilingenjörsutbildningen med 820 respektive 780 nybörjare. Helen Dryler Tfn, fornamn.efternamn@uka.se Anna Gärdqvist, SCB, tfn anna.gardqvist@scb.se Lisa Sundling, SCB. Tfn lisa.sundling.@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Universitetskanslersämbetet, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Utbildning och forskning. Utkom den 24 maj URN:NBN:SE:SCB-2016-UF19SM1601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 Universitetskanslersämbetet och SCB 2 UF 19 SM 1601 På Karolinska institutet har nästan hälften av högskolenybörjarna utländsk bakgrund Karolinska institutet hade den högsta andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15 med 46 procent. Därefter följde Södertörns högskola med 36 procent och Ersta Sköndal högskola med 34 procent. Dessa tre lärosäten har haft en hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund under ett flertal år. Stockholms universitet hade i särklass det största antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund med Näst flest hade Göteborgs universitet med Andelen 25-åringar med utländsk bakgrund som påbörjar högskolestudier ökar Vid 25 års ålder hade 44 procent av dem med svensk bakgrund i årskullen födda 1989 påbörjat en högskoleutbildning. Den andelen har varit förhållandevis stabil för 25-åringar med svensk bakgrund under de senaste tio åren. Motsvarande andel för 25-åringar födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar har under samma period successivt närmat sig och slutligen passerat andelen för dem med svensk bakgrund. I årskullen födda 1989 var denna andel 46 procent, att jämföra med 35 procent tio år tidigare. En liknande ökning har skett bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid sex års ålder eller tidigare, från 38 procent till 47 procent på tio år. Bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid sju års ålder eller senare har andelen som påbörjat en högskoleutbildning däremot varit ganska oförändrad. Andelen var 34 procent bland födda 1980 och 33 procent bland födda Många med bakgrund i Bosnien-Hercegovina väljer högskolestudier Bland de utrikes födda år 1989 med bakgrund i Bosnien-Hercegovina hade 57 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Näst högst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Ryssland med 56 procent följt av Iran med 50 procent. Även personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och bakgrund i Iran väljer ofta att studera i högskolan. Av dem som föddes 1989 i denna grupp hade 67 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Var fjärde doktorandnybörjare har utländsk bakgrund Läsåret 2014/15 hade 25 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var 460. Av dem var 390 utrikes födda och 70 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Fördelningen av kvinnor och män inom de olika grupperna varierade. Bland doktorandnybörjarna med svensk bakgrund var könsfördelningen jämn. I de övriga grupperna var andelen kvinnor högre än andelen män och störst var skillnaden bland doktorandnybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar där andelen kvinnor var 57 procent och andelen män 43. De flesta doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund hade sin bakgrund i Europa och Asien. Medicin och hälsovetenskap vanligt bland doktorandnybörjare med utländsk bakgrund Det största antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund fanns inom medicin och hälsovetenskap, cirka 200. Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund inom medicin och hälsovetenskap var 27 procent.

3 Universitetskanslersämbetet och SCB 3 UF 19 SM 1601 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Utländsk bakgrund inledning 5 Studenter och doktorander i högskoleutbildning efter bakgrund 5 Utveckling läsåren 2005/06 till 2014/15 6 Högskolenybörjarnas ålder 9 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område 10 Högskolenybörjare efter studieinriktning 12 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund per lärosäte 13 Påbörjad svensk högskoleutbildning i årskullarna födda Utbildning på forskarnivå 19 Utvecklingen läsåren 2005/06 till 2014/15 19 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område 21 Doktorandnybörjare per forskningsämnesområde 21 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund per högskola 22 Påbörjad doktorandutbildning i årskullarna födda Tabeller 23 Teckenförklaring 23 1 A. Högskolenybörjare och doktorandnybörjare under 65 år läsåren 2005/ /15 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå och kön. Inklusive inresande studenter/utländska doktorander B. Studenter och doktorander under 65 år i högskoleutbildning läsåren 2005/ /15 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå och kön. Inklusive inresande studenter/utländska doktorander A. Andel av befolkningen 1 med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder efter svensk och utländsk bakgrund. Procent 28 2 B. Andel av befolkningen 1 med påbörjad svensk doktorandutbildning vid 30 års ålder efter svensk och utländsk bakgrund. Procent 29 3 A. Högskolenybörjare och doktorandnybörjare under 65 år läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå, ålder och kön. Inklusive inresande studenter/utländska doktorander B. Studenter och doktorander under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå, ålder och kön. Inklusive inresande studenter/utländska doktorander A. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter geografiskt område, födelseland och kön. Exklusive inresande studenter 32 4 B. Studenter med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter geografiskt område, födelseland och kön. Exklusive inresande studenter 35 5 A. Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter geografiskt område, födelseland och kön. Exklusive utländska doktorander 39

4 Universitetskanslersämbetet och SCB 4 UF 19 SM B. Doktorander med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter geografiskt område, födelseland och kön. Exklusive utländska doktorander Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för årskullen född 1989 efter geografiskt område 42 7 A. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, studier mot yrkesexamen/generell examen, område, program för yrkesexamen och kön. Exklusive inresande studenter 45 7 B. Studenter under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, studier mot yrkesexamen/generell examen, område, program för yrkesexamen och kön Doktorandnybörjare under 65 år på forskarnivå läsåret 2014/15 fördelade efter utländsk bakgrund, forskningsämnesområde och kön. Exklusive utländska doktorander 58 9 A. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Exklusive inresande studenter 59 9 B. Studenter under 65 år i högskolebildning läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Exklusive inresande studenter Doktorandnybörjare under 65 år läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Exklusive utländska doktorander Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2005/ /15 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Procent Doktorandnybörjare under 65 år läsåren 2005/ /15 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Procent 79 Fakta om statistiken 85 Detta omfattar statistiken 85 Invandring till Sverige 85 Utbildnings- och examensstruktur efter 1 juli Definitioner och förklaringar 86 Så görs statistiken 89 Statistikens tillförlitlighet 89 Bra att veta 91 In English 92 Summary 92 List of tables 94 List of terms 95

5 Universitetskanslersämbetet och SCB 5 UF 19 SM 1601 Statistiken med kommentarer Utländsk bakgrund inledning Syftet med detta statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av hur många personer med svensk respektive utländsk bakgrund som påbörjar högskolestudier i Sverige. Svensk och utländsk bakgrund redovisas för studenter och högskolenybörjare på grundnivå och avancerad nivå samt för aktiva doktorander och doktorandnybörjare på forskarnivå. Grundnivån och den avancerade nivån kommer inte att redovisas var och en för sig. Med högskolenybörjare avses studenter som för första gången är registrerade i svensk högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå och med doktorandnybörjare avses studenter som för första gången är registrerade på forskarnivå. Både personer med svensk och utländsk bakgrund tillhör den svenska befolkningen. Inresande studenter och utländska doktorander ingår däremot inte i redovisningen av högskolenybörjare, studerande, doktorandnybörjare och (aktiva) doktorander eftersom de har kommit till Sverige i syfte att studera och därför inte bör jämföras med de som bor permanent i Sverige. I tabellerna 1A, 1B, 3A och 3B ingår dock samtliga studenter och doktorander och där går det att urskilja inresande studenter och utländska doktorander. Definitionen av svensk och utländsk bakgrund är inte entydig utan varierar i exempelvis olika utredningar och analyser. I denna publikation avses med svensk bakgrund personer som är födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. Med utländsk bakgrund avses personer, folkbokförda i Sverige, som själva är utrikes födda samt personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Både personer med svensk och utländsk bakgrund är heterogena grupper. Situationen i Sverige för dem med utländsk bakgrund beror bland annat på vilket land de utvandrat från, hur gamla de var när de utvandrade samt hur länge de har vistats i Sverige. Av denna anledning urskiljs i redovisningen både personer som själva är utrikes födda och personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I flera fall finns det en ytterligare indelning av dem som själva är födda utomlands vilken tar hänsyn till invandringsålder antingen mellan 0 och 6 år eller vid 7 års ålder eller äldre. För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarna som avgör bakgrund och inte de biologiska föräldrarna. Adopterade med minst en inrikes född adoptivförälder räknas till gruppen svensk bakgrund och adopterade med två utrikes födda adoptivföräldrar till gruppen utländsk bakgrund. För mer information se Fakta om statistiken. Studenter och doktorander i högskoleutbildning efter bakgrund Studenter och doktorander i högskolan Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Inresande studenter Okänd bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Utbytesstudenter Freemoverstudenter Utländska doktorander

6 Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 19 SM 1601 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Läsåret 2014/15 var det totala antalet högskolenybörjare yngre än 65 år Förutom studerande med svensk och utländsk bakgrund ingår även inresande studenter samt studenter med okänd bakgrund i det totala antalet högskolenybörjare. De inresande studenterna har kommit till Sverige i syfte att studera och bör därför inte jämföras med de som bor permanent i Sverige. Om de inresande studenterna och studenterna med okänd bakgrund exkluderas från det totala antalet högskolenybörjare var antalet I den fortsatta redovisningen ingår inte de inresande studenterna eller de med okänd bakgrund. För mer information om samtliga grupper, se tabell 1A, 1B, 3A och 3B. Läsåret 2014/15 fanns det högskolenybörjare med svensk bakgrund och med utländsk bakgrund (inresande studenter oräknade). Av de med utländsk bakgrund var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och var utrikes födda. De som är utrikes födda har kommit till Sverige vid olika åldrar och har vistats i landet olika länge. Av de utrikes födda hade invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och vid sju års ålder eller senare. Utveckling läsåren 2005/06 till 2014/15 Under den senaste tioårsperioden ökade antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund från till Störst var dock antalet läsåret 2009/10 då det fanns högskolenybörjare med utländsk bakgrund. Antalet i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar ökade under hela tioårsperioden. De utrikes födda ökade fram till läsåret 2009/10 men minskade därefter till ungefär samma antal som i början av perioden. Även antalet högskolenybörjare med svensk bakgrund var som störst läsåret 2009/10 med Därefter skedde årliga minskningar till ett antal 2014/15 som var lägre än tio år tidigare. Högskolenybörjare 1 läsåren 2005/ /15 efter svensk och utländsk bakgrund 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Totalt Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Kvinnor Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Män Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund.

7 Universitetskanslersämbetet och SCB 7 UF 19 SM 1601 Andelen kvinnor störst bland utrikes födda som invandrat efter 6 års ålder Alla år under tioårsperioden 2005/ /15 var andelen kvinnor bland högskolenybörjarna större än andelen män i samtliga grupper. Andelen kvinnor bland de utrikes födda var hela tiden större än bland dem med svensk bakgrund och bland dem som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var de utrikes födda kvinnorna som invandrat vid sju års ålder eller senare som gav upphov till skillnaden. Läsåret 2014/15 var andelen kvinnor 63 procent och andelen män 37 procent bland utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare. Bland utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Det var samma fördelning som i gruppen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I gruppen med svensk bakgrund var andelen kvinnor 58 procent och andelen män 42 procent. Andelen kvinnor och män bland högskolenybörjare 1 med svensk och utländsk bakgrund läsåren 2005/ /15. Procent 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Kvinnor Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Män Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund.

8 Universitetskanslersämbetet och SCB 8 UF 19 SM 1601 Andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund har ökat Mellan läsåren 2005/06 och 2014/15 ökade andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund från 16 till 20 procent. Den stora ökningen inträffade i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar, som ökade från 4 till 9 procent. Gruppen utrikes födda ökade från 11 procent till 12 procent under tioårsperioden. Bland kvinnorna ökade andelen med utländsk bakgrund från 16 till 21 procent under perioden. Bland männen ökade andelen från 15 till 20 procent. Se tabell 1A för mer information om högskolenybörjare. Andelen högskolenybörjare 1 med svensk respektive utländsk bakgrund läsåren 2005/ /15. Procent Totalt 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Kvinnor Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Män Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. För information om antalet studenter 2005/ /15 med svensk och utländsk bakgrund, se tabell 1B.

9 Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 19 SM 1601 Högskolenybörjarnas ålder En majoritet av samtliga högskolenybörjare läsåret 2014/15 var yngre än 22 år. Högst andel som var yngre än 22 år fanns i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar med 80 procent. Bland utrikes födda var 34 procent yngre än 22 år. Det var emellertid stor skillnad mellan dem som invandrat före och dem som invandrat från och med 7 års ålder. Andelen som var yngre än 22 år bland dem som invandrat när de var 6 år eller yngre var 63 procent, vilket var i samma storleksordning som dem med svensk bakgrund. Bland dem som invandrat vid 7 års ålder eller senare var endast 29 procent yngre än 22 år. Det var en något högre andel män än kvinnor som var yngre än 22 år med undantag för gruppen utrikes födda som invandrat vid 6 års ålder eller tidigare. Se tabell 3A för mer information. Åldersfördelning för högskolenybörjare 1 efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2014/15. Procent Totalt 21 år år år år år Totalt % Totalt antal Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Kvinnor invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Män Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. För information om åldersfördelningen bland studenter 2014/15 med svensk och utländsk bakgrund, se tabell 3B.

10 Universitetskanslersämbetet och SCB 10 UF 19 SM 1601 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område Studenterna med utländsk bakgrund har sitt ursprung i en mängd olika länder. Studenter som är utrikes födda redovisas under det egna födelselandet medan gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland. Om föräldrarna kommer från olika länder redovisas personen under båda länderna och nettoräknas till nivån världsdel. Se Fakta om statistiken för en mer utförlig beskrivning. Bland de utrikes födda nybörjarna läsåret 2014/15 hade de flesta, 42 procent, sin bakgrund i Asien. Därefter följde Europa med 40 procent. Jämfört med för tio år sedan har andelen utrikes födda nybörjare med bakgrund i Europa minskat och andelen med bakgrund i Asien öka. Läsåret 2005/06 var andelen utrikes födda med bakgrund i Europa 47 procent och andelen med bakgrund i Asien 34 procent. Nästan hälften av nybörjarna födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade sin bakgrund i Europa. Andelen med bakgrund i Asien var också stor med 42 procent. Även i denna grupp har andelen med bakgrund i Europa minskat och andelen med bakgrund i Asien ökat under den senaste tioårsperioden. Läsåret 2005/06 var andelen med bakgrund i Europa 71 procent och andelen med bakgrund i Asien 24 procent. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område läsåret 2014/15. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 1 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Europa därav Norden utom Sverige därav EU utom Norden därav Europa utom EU och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Eftersom en persons föräldrar kan komma från olika geografiska områden överstiger summan av procentandelarna 100 procent.

11 Universitetskanslersämbetet och SCB 11 UF 19 SM 1601 Det land som i särklass flest utrikes födda högskolenybörjare hade sin bakgrund i läsåret 2014/15 var Irak med Iran följde därefter med cirka 400 högskolenybörjare. Från dessa två länder kom flest utrikes födda högskolenybörjare också för tio år sedan. Läsåret 2005/06 hade 860 av de utrikes födda sin bakgrund i Iran och 640 i Irak. Däremot var det tredje största landet Bosnien- Hercegovina läsåret 2005/06 jämfört med Tyskland 2014/15. Antal utrikes födda högskolenybörjare efter land läsåret 2014/15 Irak Iran Tyskland Ryssland Kvinnor Män Polen Finland Afghanistan Bosnien-Hercegovina USA Somalia De enskilt vanligaste ursprungsländerna läsåret 2014/15 bland högskolenybörjarna som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var Bosnien- Hercegovina, Irak och Jugoslavien. Antalet kvinnor med ursprung i länderna i diagrammet nedan var större än antalet män förutom för Vietnam. Läsåret 2005/06 var de enskilt vanligast ursprungsländerna bland högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar Finland, Turkiet och Jugoslavien. Antal högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar efter land läsåret 2014/15 Bosnien-Hercegovina Irak Jugoslavien Kvinnor Män Turkiet Iran Finland Libanon Syrien Vietnam Polen För mer information, se tabell 4A

12 Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 19 SM 1601 Högskolenybörjare efter studieinriktning Fördelningen mellan svensk och utländsk bakgrund bland högskolenybörjare läsåret 2014/15 var i princip lika för studier mot generell examen och studier mot yrkesexamen. För studier mot generell examen var andelen med svensk bakgrund 80 procent och andelen med utländsk bakgrund var 20 procent. Motsvarande andelen för studier mot yrkesexamen var 79 respektive 21 procent. För mer information, se tabell 7A. Det område som hade högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund vid studier mot generell examen var medicin och odontologi, med 37 procent. Därefter följde vård och omsorg med 30 procent. Lägst andel med utländsk bakgrund hade konstnärligt område med 15 procent. Redovisningen efter område är dock en grov indelning och det kan finnas variation inom områdena mellan program eller kurser. Hög andel med utländsk bakgrund på receptarieutbildningen Receptarieutbildningen hade den största andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund bland yrkesexamensprogrammen, 49 procent var utrikes födda och 28 procent var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var ytterligare tre program där minst hälften av högskolenybörjarna hade utländsk bakgrund. På apotekarutbildningen var 35 procent utrikes födda och 32 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På utbildning till tandhygienist var 37 procent utrikes födda och 15 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På tandläkarutbildningen var 22 procent utrikes födda och 30 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På utbildningarna till röntgensjuksköterska och biomedicinsk analytiker hade strax under hälften utländsk bakgrund. Yrkesexamensprogram 1 med hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15. Program för yrkesexamen 1, 2 Antal med utländsk bakgrund Andel i % med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Receptarieexamen Apotekarexamen Tandhygienistexamen Tandläkarexamen Röntgensjuksköterskeexamen Biomedicinsk analytikerexamen Högskoleingenjörsexamen Studie- och yrkesvägledarexamen Ämneslärarexamen Socionomexamen Programmen är sorterade med det som hade störst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund först. Endast program med minst 60 högskolenybörjare redovisas. Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste tiotal. 2 Program mot lärarexamen redovisas inte trots att andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund var stor (69 procent). Anledningen är att lärarexamen var ersatt med fyra andra examina och detta handlade om vidareutbildning, som ofta vände sig just till utrikes födda lärare. För information om områden och program för studenter med svensk och utländsk bakgrund läsåret 2014/15 se tabell 7B.

13 Universitetskanslersämbetet och SCB 13 UF 19 SM 1601 Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund på ingenjörsutbildningen På de tio största yrkesexamensprogrammen började mellan 700 (läkarprogrammet) och (civilingenjörsprogrammet) nya studenter läsåret 2014/15. På civilingenjörsutbildningen, som alltså hade flest högskolenybörjare läsåret 2014/15, var 6 procent utrikes födda och 9 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Sett till antalet var det närmare 800 högskolenybörjare på civilingenjörsutbildningen som hade utländsk bakgrund. Av de tio programmen mot yrkesexamen med flest högskolenybörjare hade högskoleingenjörsutbildningen den största andelen med utländsk bakgrund, 13 procent utrikes födda och 13 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund på högskoleingenjörsutbildningen var 800, vilket var samma antal som på civilingenjörsutbildningen men fler än på de övriga programmen. Andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund för några stora yrkesexamensprogram 1 läsåret 2014/15. Procent Program för yrkesexamen 1 Andel utrikes födda nybörjare Andel nybörjare födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Högskoleingenjörsexamen Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen Socionomexamen Civilekonomexamen Juristexamen Läkarexamen Programmen är sorterade med det som hade flest högskolenybörjare först. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund per lärosäte Det fanns stora skillnader mellan lärosätena vad gäller andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund. Delvis kan skillnaderna sannolikt förklaras av olikheter i utbildningsutbud och befolkningens sammansättning i lärosätenas upptagningsområden. Karolinska institutet hade den högsta andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund, 46 procent. Därefter följde Södertörns högskola med 36 procent och Ersta Sköndal högskola med 34 procent. Dessa tre lärosäten har haft en hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund under ett flertal år. Lärosäten 1 som hade hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15. Procent Universitet/högskola Andel med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Karolinska institutet Södertörns högskola Ersta Sköndal högskola Malmö högskola Kungl. Tekniska högskolan Stockholms universitet Röda Korsets Högskola Mälardalens högskola Sophiahemmet högskola Teologiska Högskolan, Stockholm Lärosätena är sorterade med det som hade störst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund först bland lärosäten med minst 60 högskolenybörjare.

14 Universitetskanslersämbetet och SCB 14 UF 19 SM 1601 Om de med utländsk bakgrund delas upp i grupperna utrikes född och född i Sverige med två utrikes födda föräldrar så hade Karolinska institutet i särklass högst andel utrikes födda högskolenybörjare med 29 procent. Närmast följde Ersta Sköndal högskola med 24 procent. Södertörns högskola hade den högsta andelen högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar med 20 procent följt av Karolinska institutet med 17 procent. Försvarshögskolan var det lärosäte med mer än 60 högskolenybörjare som hade lägst andel med utländsk bakgrund, 5 procent. Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund på Stockholms universitet Både andelen och antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund varierade mycket bland de tio största lärosätena läsåret 2014/15. Högst andel med utländsk bakgrund hade Malmö högskola och Kungl. Tekniska högskolan med 30 procent vardera. Vid Stockholms universitet, som hade flest högskolenybörjare totalt, hade 28 procent utländsk bakgrund. Det var 17 procent som var utrikes födda och 11 procent som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Den jämförelsevis höga andelen med utländsk bakgrund, tillsammans med det största antalet högskolenybörjare, gjorde att Stockholms universitet utmärkte sig när det gällde antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund. De högskolenybörjarna med utländsk bakgrund vid Stockholms var nästan dubbelt så många som vid Göteborgs universitet, som hade det näst högsta antalet. Andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund vid lärosäten 1 med störst antal högskolenybörjare läsåret 2014/15. Procent Universitet/högskola Andel utrikes födda nybörjare Andel nybörjare födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Stockholms universitet Lunds universitet Uppsala universitet Göteborgs universitet Linköpings universitet Linnéuniversitetet Umeå universitet Malmö högskola Kungl. Tekniska högskolan Karlstads universitet Lärosätena är sorterade med det lärosäte som hade störst antal högskolenybörjare först. Högst andel utrikes födda högskolenybörjare bland de tio största lärosätena hade Malmö högskola med 18 procent. Därefter följde Stockholms universitet med 17 procent och Kungl. Tekniska högskolan med 15 procent. Högst andel högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade Kungl. Tekniska högskolan med 15 procent följt av Malmö högskola med 12 procent och Stockholms universitet med 11 procent. För mer information om högskolenybörjare med svensk och utländsk bakgrund per lärosäte, se tabell 9A. För information om universitet och högskolor för studenter med svensk och utländsk bakgrund per lärosäte läsåret 2014/15, se tabell 9B. Bland lärosätena med fler än 60 högskolenybörjare läsåret 2014/15 hade Karolinska institutet ökat sin andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund mest under perioden 2005/ /15, med 14 procentenheter. För mer information, se tabell 11.

15 Universitetskanslersämbetet och SCB 15 UF 19 SM 1601 Påbörjad svensk högskoleutbildning i årskullarna födda I detta avsnitt redovisas uppgifter om hur stor andel av en årskull som påbörjat högskolestudier. Genom att jämföra befolkningsuppgifter med uppgifter om hur många som börjar studera fås ett mått på hur stor andel av en årskull som börjar läsa vid högskolan. Måttet avser i Sverige folkbokförda 25-åringar som påbörjat en svensk högskoleutbildning till och med höstterminen det år de fyller 25 år under förutsättning att de var bosatta i Sverige även vid 18 års ålder. Eftersom måttet avser hur stor andel som påbörjat högskolestudier till och med 25 års ålder dröjer det innan man får information om hur stor andelen är för en viss årskull. Generellt sett påbörjar de flesta högskolestudier i åldrarna år. Den senaste årskullen som har uppnått 25 år och som presenteras i detta SM är födda Förutom den grupp som bedriver högskolestudier i Sverige finns en mindre grupp på ett par procent av 25-åringarna, folkbokförda i Sverige, som enbart bedrivit högskolestudier utomlands. De ingår inte i den här redovisningen. I årskullen födda 1989 hade 44 procent påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Av dem med svensk bakgrund hade 44 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande andel för gruppen med utländsk bakgrund var 42 procent. Det fanns dock skillnader inom gruppen utländsk bakgrund. I gruppen utrikes född hade 39 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. I gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var motsvarande andel 46 procent. För tredje året i rad var deras andel högre än bland dem med svensk bakgrund. Andel med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder 1 för årskullarna födda efter bakgrund. Procent Totalt 10 Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 5 Utrikes född För att ingå i redovisningen ska personen ha varit bosatt i Sverige vid 18 års ålder. Födelseår I gruppen med svensk bakgrund har andelen som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder varierat mellan 44 och 46 procent för årskullarna födda I gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar har denna andel ökat från 35 procent i årskullen född 1980 till 46 procent i årskullen född På tio år har gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar successivt närmat sig och slutligen passerat gruppen med svensk bakgrund. I gruppen utrikes födda har andelen 25-åringar som påbörjat högskolestudier ökat från 35 till 39 procent under de senaste tio åren. I årskullen födda 1989 var andelen kvinnor som påbörjat högskolestudier 51 procent, vilket kan jämföras med 37 procent av männen i samma årskull. Oavsett bakgrund hade en större andel kvinnor än män påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. För mer information, se tabell 2A.

16 Universitetskanslersämbetet och SCB 16 UF 19 SM 1601 Utrikes födda som invandrat i unga år påbörjar högskoleutbildning i större omfattning än inrikes födda I gruppen utrikes födda är vistelsetid i Sverige en viktig faktor för andelen som påbörjar högskoleutbildning i Sverige vid 25 års ålder. I årskullen födda 1989 hade 47 procent av de utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Denna andel var något större än i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 46 procent och större än i gruppen med svensk bakgrund, 44 procent. Bland utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare hade 33 procent i årskullen födda 1989 påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder. Andelen som påbörjat högskolestudier i den här gruppen har minskat i de två senaste årskullarna. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för utrikes födda i årskullarna födda Fördelning efter invandringsålder. Procent Utrikes född invandrat vid 6 års ålder eller tidigare Utrikes född invandrat vid 7-18 års ålder Födelseår Vanligast att utrikes födda med bakgrund i Europa påbörjar högskolestudier Personer med ursprung i olika delar av världen skiljer sig åt i flera avseenden som kan ha betydelse för i vilken utsträckning de börjar studera. Faktorer som påverkar är t.ex. hur länge de har vistats i Sverige, föräldrarnas utbildningsnivå och benägenheten att studera i ursprungslandet. Nedan redovisas hur stor andel av årskullen födda 1989 som påbörjat högskolestudier till och med höstterminen 2014, det år de fyllde 25, efter geografiskt område. Redovisningen görs efter personens eller föräldrarnas födelseland. Uppgifterna avser personer med utländsk bakgrund som var bosatta i Sverige vid 18 års ålder. Personer som är utrikes födda redovisas under det egna födelselandet. Gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland. Måttet beräknas som den procentuella andelen av 25-åringar i högskoleutbildning med exempelvis fransk bakgrund av det totala antalet folkbokförda i Sverige i motsvarande ålder med fransk bakgrund. Landsuppgifterna aggregeras till geografiska områden (i huvudsak världsdelar). Av de utrikes födda i årskullen födda 1989 med bakgrund i Europa utom EU och Norden hade 44 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Det var en lika stor andel som för 25-åringarna med svensk bakgrund. Lägst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Afrika med 30 procent. Det var vanligare att kvinnor hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder än att män hade det, oberoende av geografiskt område.

17 Universitetskanslersämbetet och SCB 17 UF 19 SM 1601 Bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var andelen som påbörjat högskolestudier störst bland dem med bakgrund i Asien, 55 procent. Därefter följde EU utom Norden med 52 procent. Även i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var andelen kvinnor som påbörjat högskolestudier högre än andelen män för samtliga geografiska områden. Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för årskullen födda 1989 efter geografiskt område. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Norden utom Sverige EU utom Norden Europa utom EU och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Oceanien omfattar t.ex. Australien och Nya Zeeland men redovisas inte p.g.a. få observationer. Utrikes födda med bakgrund i Bosnien-Hercegovina påbörjar högskolestudier i hög grad Nedan redovisas hur stor andel av befolkningen som påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder bland utrikes födda 1989 för länder med mer än 200 utrikes födda personer i motsvarande ålder i befolkningen. Bland de utrikes födda med bakgrund i Bosnien-Hercegovina hade 57 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Motsvarande andel för gruppen med svensk bakgrund var 44 procent. Näst högst andel hade utrikes födda med bakgrund i Ryssland med 56 procent följt av utrikes födda med iransk bakgrund med 50 procent. Två länder med en tämligen stor grupp 25-åringar folkbokförda i Sverige, men med en betydligt lägre andel som påbörjat högskolestudier, var Irak och Jugoslavien. Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder bland utrikes födda i årskullen 1989 efter födelseland 1 Födelseland Antal i befolkningen Andel utrikes födda som påbörjat studier Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Irak Jugoslavien Bosnien-Hercegovina Somalia Iran Afghanistan Thailand Libanon Polen Turkiet Ryssland Länderna i tablån är sorterade efter storlek på befolkningsgruppen med den största gruppen först.

18 Universitetskanslersämbetet och SCB 18 UF 19 SM 1601 Bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var det vanligast att de med bakgrund i Iran hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder, 67 procent, följt av Polen med 51 procent. Andelarna avser länder med mer än 200 personer med två utrikes födda föräldrar i motsvarande ålder i befolkningen. För mer information, se tabell 6.

19 Universitetskanslersämbetet och SCB 19 UF 19 SM 1601 Utbildning på forskarnivå Läsåret 2014/15 var det totala antalet doktorandnybörjare Förutom studerande med svensk och utländsk bakgrund ingår även utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund i det totala antalet doktorandnybörjare. De utländska doktoranderna har kommit till Sverige i syfte att studera och därför bör de inte jämföras med dem som bor permanent i Sverige. Om de utländska doktoranderna och de med okänd bakgrund exkluderas var antalet doktorandnybörjare I den fortsatta redovisningen ingår inte de utländska doktoranderna eller de med okänd bakgrund. Se vidare tabell 1A och 1B. Läsåret 2014/15 fanns det 460 doktorandnybörjare med utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Av de 460 var 70 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 390 var utrikes födda. De som är utrikes födda har kommit till Sverige vid olika åldrar och har vistats i landet olika länge. Av de 390 utrikes födda hade 40 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 340 vid sju års ålder eller senare. Utvecklingen läsåren 2005/06 till 2014/15 Under den senaste tioårsperioden har antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund ökat från 330 läsåret 2005/06 till 460 läsåret 2014/15. Jämfört med föregående läsår har antalet ökat från 440 till 460. Det är framförallt de utrikes födda doktorandnybörjarna som har ökat. Antalet med svensk bakgrund har däremot minskat jämfört med föregående läsår. Doktorandnybörjare 1 efter svensk och utländsk bakgrund läsåren 2005/ /15 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Totalt Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Kvinnor Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Män Svensk bakgrund Utländsk bakgrund därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund. För information om utländska doktorander se Statistiska meddelanden, UF 21.

20 Universitetskanslersämbetet och SCB 20 UF 19 SM 1601 Andelen utrikes födda doktorandnybörjare har ökat Mellan läsåren 2005/06 och 2014/15 ökade andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund från 15 till 25 procent. Det är gruppen utrikes födda som står för merparten av ökningen. Bland kvinnorna ökade andelen utrikes födda från 11 till 22 procent under perioden. Bland männen var ökningen något mindre, från 13 till 21 procent. Fördelningen av kvinnor och män inom de olika grupperna varierade. Bland doktorandnybörjarna med svensk bakgrund var könsfördelningen jämn dvs. 50 procent var kvinnor och 50 procent var män. I de övriga grupperna var andelen kvinnor högre än andelen män och störst var skillnaden bland doktorandnybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar där andelen kvinnor var 57 procent och andelen män 43. Se tabell 1A för mer information om doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund Se tabell 1B för information om doktorander med svensk och utländsk bakgrund Andelen doktorandnybörjare 1 med svensk och utländsk bakgrund läsåren 2005/ /15. Procent Totalt 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Kvinnor Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Män Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född invandrat 6 år invandrat 7 år Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund. Åldersmässigt fanns det vissa skillnader mellan doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund. Av doktorandnybörjarna med svensk bakgrund var 48 procent yngre än 30 år. Motsvarande andel för doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund var 44 procent. I gruppen med svensk bakgrund var 39 procent av kvinnorna och 57 procent av männen yngre än 30. I gruppen med utländsk bakgrund var en större andel av kvinnorna, 48 procent, än av männen, 39 procent, yngre än 30 år. För mer information, se tabell 3A.

21 Universitetskanslersämbetet och SCB 21 UF 19 SM 1601 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område Bland utrikes födda doktorandnybörjare hade de flesta, 59 procent, sin bakgrund i Europa följt av Asien med 25 procent. De länder som flest utrikes födda doktorandnybörjare hade sin bakgrund i var Tyskland och Iran, med 9 respektive 8 procent. Även bland doktorandnybörjarna födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade de flesta sin bakgrund i Europa följt av Asien. Det enskilt vanligaste ursprungslandet var Finland med 26 procent. För mer information, se tabell 5A och 5B. Andel doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område läsåret 2014/15. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 1 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Europa därav Norden därav EU utom Norden därav Europa utom EU och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Eftersom en persons föräldrar kan komma från olika geografiska områden överstiger summan av procentandelarna 100 procent. Doktorandnybörjare per forskningsämnesområde Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15 varierade mellan olika forskningsämnesområden. Högst andel fanns inom forskningsämnesområdet teknik samt medicin och hälsovetenskap med 27 vardera. Inom humaniora hade 26 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund. Medicin och hälsovetenskap var det forskningsämnesområde som hade flest doktorandnybörjare totalt och det hade även det högsta antalet med utländsk bakgrund. För mer information, se tabell 8. Andel doktorandnybörjare 1 med utländsk bakgrund efter forskningsämnesområde läsåret 2014/15. Procent Forskningsämnesområde Andel med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund.

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2016/17

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2016/17 UF 19 SM 1801 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2016/17 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2016/17

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09

Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09 UF 19 SM 1001 Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09 Foreign background among students in higher education 2008/09 I korta drag Allt fler studenter med utländsk bakgrund Läsåret 2008/09

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07 UF 19 SM 0801 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2006/07 I korta drag Fler studenter

Läs mer

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13 UF 19 SM 1401 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2012/13

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11. Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11

Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11. Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11 UF 19 SM 1201 Universitet och högskolor Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11 Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11 I korta drag Andelen

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2001/02 och forskarutbildning 2000/01

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2001/02 och forskarutbildning 2000/01 UF 19 SM 0201 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2001/02 och forskarutbildning 2000/01 Undergraduate students (2001/02) and postgraduate students (2000/01) with foreign background I korta

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2003/04 och forskarutbildning 2002/03

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2003/04 och forskarutbildning 2002/03 UF 19 SM 0401 Utländsk för studerande i grundutbildning 2003/04 och forskarutbildning 2002/03 Undergraduate students (2003/04) and postgraduate students (2002/03) with foreign background I korta drag Fler

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpnummer 2018-12-11 / 9 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10

Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10 UF 20 SM 1101 Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad 2011-04-28 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10 I korta drag Korrigering 2011-04-28 Korrigeringen

Läs mer

Högskolenybörjare 2015/16 och doktorandnybörjare 2014/15 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Högskolenybörjare 2015/16 och doktorandnybörjare 2014/15 efter föräldrarnas utbildningsnivå UF 20 SM 1602 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2015/16 och doktorandnybörjare 2014/15 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 82 UF 19 SM 1401 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistiken om högskolestuderande med utländsk bakgrund omfattar det totala antalet studenter på grundnivå,

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Antalet nybörjare i högskolan fortsätter att minska

Antalet nybörjare i högskolan fortsätter att minska STATISTISK ANALYS 1(5) Avdelning / löpunmmer 2014-12-16 / 12 Analysavdelningen Handläggare Niklas Karlsson 08-56 30 87 88 niklas.karlsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Universitet och högskolor Forskarutbildning

Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Universitet och högskolor Forskarutbildning 15 Universitet och högskolor Forskarutbildning Innehåll Fakta om statistiken... 337 Kommentarer till statistiken... 340 15.1

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Internationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2007/08

Internationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2007/08 UF 20 SM 0901 Internationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2007/08 I korta drag Ökad internationell rörlighet bland studenter

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1603 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2015/16 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16 I korta drag

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Antalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda

Antalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda UF 23 SM 1901 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2018 Higher Education. Employees in Higher Education 2018 I korta drag Antalet personal i högskolan fortsätter att öka Sedan

Läs mer

Onni Tengner

Onni Tengner PM Onni Tengner 2001-11-09 Nya data från universitets- och högskoleregistret om nybörjare och registrerade läsåret 2000/01 Uppgifterna är hämtade ur universitets- och högskoleregistret och har i dagarna

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar. Även inriktningen för nybörjarna i högskolan påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå.

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar. Även inriktningen för nybörjarna i högskolan påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå. UF 20 SM 1204 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2011/ /12 och doktorandnybörjare 2010/11 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Färre nybörjare i högskolan för femte året i rad

Färre nybörjare i högskolan för femte året i rad STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning /löpnummer 215-12-8/7 Analysavdelningen Handläggare Niklas Karlsson 8-563 87 88 niklas.karlsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat UF 23 SM 1701 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2016 Higher Education. Employees in Higher Education 2016 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal med en

Läs mer

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14 STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2016-10-11/8 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 Hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 UF 21 SM 1301 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2012 I korta drag Ökning av antalet doktorandnybörjare År 2012

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Andelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan

Andelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan UF 23 SM 1801 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2017 Higher Education. Employees in Higher Education 2017 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal ökar i

Läs mer

Universitet och högskolor Forskarutbildning

Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2008 Universitet och högskolor Forskarutbildning 16 Universitet och högskolor Forskarutbildning Innehåll Fakta om statistiken...276 16.1 Doktorandnybörjare åren 1997 2006.

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta kapitel redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Ett

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2011-11-22 2011/10 Antalet nybörjare i högskolan minskar Läsåret 2010/11 började nästan 106 000 nya studenter

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta kapitel redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Ett

Läs mer

Var fjärde doktorand har varit utomlands under forskarutbildningen

Var fjärde doktorand har varit utomlands under forskarutbildningen STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning / löpnummer 2018-10-16 / 7 Analysavdelningen Handläggare Eva Stening 08-563 087 63 eva.stening@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF

BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 24 KF Tabell 13: Antal utrikes födda boende i kommunen och omflyttningar av utrikes födda fördelade efter världsdel och vistelsetid i Sverige 1 (5) Finland Norge Övriga

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2014/15. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2014/15

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2014/15. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2014/15 UF 20 SM 1601 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2014/15 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2014/15 I korta drag

Läs mer

Nybörjare i högskolan 2016/17: Svenska nybörjare fortsätter minska, men inresande nybörjare ökar

Nybörjare i högskolan 2016/17: Svenska nybörjare fortsätter minska, men inresande nybörjare ökar STATISTISK ANALYS 1(19) Avdelning / löpnummer 217-11-21/4 Analysavdelningen Handläggare Tomas Gustavsson 8-546 86 44 Tomas.gustavsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2017/18. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2017/18

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2017/18. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2017/18 UF 20 SM 1901 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2017/18 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2017/18 I korta drag

Läs mer

Färre examinerade jämfört med föregående läsår

Färre examinerade jämfört med föregående läsår STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpnummer 2018-02-20/ 2 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom Aija

Läs mer

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2011/12. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2011/12

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2011/12. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2011/12 UF 20 SM 1301 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2011/12 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2011/12 I korta drag Stor

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Fortsatt färre nybörjare i högskolan

Fortsatt färre nybörjare i högskolan STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpnummer 2013-12-10 / 12 Analysavdelningen Handläggare Torbjörn Lindqvist 08-56 30 87 07 Torbjorn.Lindqvist@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser

Läs mer

Föregående års minskning av antalet nybörjare i högskolan avstannar

Föregående års minskning av antalet nybörjare i högskolan avstannar Statistisk analys Keili Saluveer, Torbjörn Lindqvist Analysavdelningen 08-563 086 80 keili.saluveer@hsv.se www.hsv.se 2012-12-18 2012/13 Föregående års minskning av antalet nybörjare i högskolan avstannar

Läs mer

Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda

Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda UF 56 SM 0401 Högutbildade utrikes födda Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer Highly educated foreign-born persons I korta drag En tredjedel utan arbete Utrikes födda med en högskoleutbildning

Läs mer

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV STATIRA JAZAYERI UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 NYCKELTAL FÖR YRKESEXAMENSPROGRAM

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV STATIRA JAZAYERI UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 NYCKELTAL FÖR YRKESEXAMENSPROGRAM TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV STATIRA JAZAYERI 198 UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 NYCKELTAL FÖR YRKESEXAMENSPROGRAM NYCKELTAL FÖR YRKESEXAMENSPROGRAM I detta kapitel redovisas antalsuppgifter

Läs mer

Halverad andel av befolkningen påbörjar en forskarutbildning

Halverad andel av befolkningen påbörjar en forskarutbildning STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpnummer 2019-03-12 / 2 Analysavdelningen Handläggare Ingrid Pettersson 08-650 82 61 Ingrid.pettersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Över nya examinerade under läsåret 2005/06

Över nya examinerade under läsåret 2005/06 STATISTIK OCH ANALYS Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/14 Över 43 000 nya examinerade under läsåret

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 UF 20 SM 1501 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 I korta drag

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2016

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2016 UF 46 SM 1601 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2016 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2009

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2009 UF 46 SM 0901 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2009 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Nybörjare i högskolan 2017/18: Antalet nybörjare i högskolan ökar

Nybörjare i högskolan 2017/18: Antalet nybörjare i högskolan ökar STATISTISK ANALYS 1(19) Avdelning / löpnummer 218-11-27/8 Analysavdelningen Handläggare Tomas Gustavsson 8-546 86 44 Tomas.gustavsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2013

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2013 UF 46 SM 1301 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2013 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå UF 20 SM 1403 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 UF 46 SM 1101 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2015

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2015 UF 46 SM 1501 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2015 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 UF 20 SM 1401 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 I korta drag

Läs mer

Staf, mars 2017 Brita Lundström, Fil. Dr Stockholms Akademiska Forum Valhallavägen Stockholm

Staf, mars 2017 Brita Lundström, Fil. Dr Stockholms Akademiska Forum Valhallavägen Stockholm Internationell studentmobilitet i Stockholm 2015/2016 Staf, mars 2017 Brita Lundström, Fil. Dr Stockholms Akademiska Forum Valhallavägen 79 114 28 Stockholm www.staforum.se 2 Internationell studentmobilitet

Läs mer

Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2003

Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2003 Universitet och högskolor Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2003 Higher Education. Undergraduate education: Applicants and admitted to higher education for

Läs mer

Universitet och högskolor Forskarutbildning

Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2009 Universitet och högskolor Forskarutbildning 16 Universitet och högskolor Forskarutbildning Innehåll Fakta om statistiken...317 16.1 Doktorandnybörjare 1998 2007. Fördelade

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2010

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2010 UF 46 SM 1001 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2010 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 UF 20 SM 1202 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 Higher education. Students and graduated students at first and second cycle studies 2010/11 I korta

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 214-1-28 / 1 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 8-653 85 4 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05 UF 20 SM 0602 Universitet och högskolor Social bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorandnybörjare 2004/05 Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2013/14

Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2013/14 UF 20 SM 1502 Universitet och högskolor Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2013/14 Higher Education. Throughput at first and second cycle studies up to and including 2013/14 I

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2015/16. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2015/16

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2015/16. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2015/16 UF 20 SM 1701 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2015/16 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2015/16 I korta drag

Läs mer

Könsuppdelningen bland de examinerade i högskolan består

Könsuppdelningen bland de examinerade i högskolan består STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpnummer 2019-03-26 /5 Analysavdelningen Handläggare Anna Bengtsson Julia Elenäs 08-5630 8871 Anna.bengtsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser

Läs mer

Högskolenybörjare 2007/08 och doktorandnybörjare 2006/07 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Högskolenybörjare 2007/08 och doktorandnybörjare 2006/07 efter föräldrarnas utbildningsnivå UF 20 SM 0802 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2007/08 och doktorandnybörjare 2006/07 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Sedan flera år är intresset för högskolestudier högt, men de senaste åren har antalet studenter minskat, trots utbyggnader av utbildningen på grundnivå och avancerad

Läs mer

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen STATISTISK ANALYS 1(7) Avdelning / löpnummer 2019-02-25 / 1 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

Fortsatt många examina i högskolan läsåret 2011/12

Fortsatt många examina i högskolan läsåret 2011/12 Statistisk analys Magdalena Inkinen Analysavdelningen 08-5630 8540 magdalena.inkinen@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-01-29 2013/1 Fortsatt många examina i högskolan läsåret 2011/12 Närmare 70 000 examina

Läs mer

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2007/08

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2007/08 UF 20 SM 0903 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2007/08 Higher education. Throughput and result at first and second cycle studies up to

Läs mer

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport UKÄ ÅRSRAPPORT 2019 TRENDER OCH TENDENSER

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport UKÄ ÅRSRAPPORT 2019 TRENDER OCH TENDENSER Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport 8 UKÄ ÅRSRAPPORT 2019 TRENDER OCH TENDENSER TRENDER OCH TENDENSER I HÖGSKOLAN TRENDER OCH TENDENSER UKÄ ÅRSRAPPORT 2019 9 UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR verkar i ett

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan

Trender och tendenser i högskolan Trender och tendenser i högskolan Högskolans utbildningskapacitet på grundnivå och avancerad nivå utnyttjas nu till fullo. Sedan flera år utbildar universiteten och högskolorna fler studenter än anslagen

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 UF 46 SM 1401 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 UF 21 SM 1101 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2010 I korta drag Oförändrat antal doktorandnybörjare År 2010 börjar

Läs mer

Nybörjare i högskolan 2015/16: Färre svenska högskolenybörjare, men fler inresande högskolenybörjare

Nybörjare i högskolan 2015/16: Färre svenska högskolenybörjare, men fler inresande högskolenybörjare STATISTISK ANALYS 1(19) Avdelning /löpnummer 216-12-6/9 Analysavdelningen Handläggare Niklas Karlsson 8-563 87 88 niklas.karlsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

14 Universitet och högskolor Grundnivå och avancerad nivå

14 Universitet och högskolor Grundnivå och avancerad nivå Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Universitet och högskolor 14 Universitet och högskolor Grundnivå och avancerad nivå Innehåll Fakta om statistiken... 266 Kommentarer till statistiken... 269 14.1 Sökande

Läs mer