Offentlig ekonomi Statlig sektor 9 Statlig sektor I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom

Transkript

1 9 I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom redovisas översiktligt vilka verksamheter som bedrivs i den statliga sektorn, medan utvecklingen för universitet och högskolor beskrivs mer utförligt. I kapitlet använder vi i första hand den statistik som tas fram i respektive verksamhets egna bokslut, drifts- och verksamhetsredovisningar. Som utgångspunkt för beskrivningen av den statliga verksamhetens ekonomi används årsredovisningen för staten. Beloppen i detta kapitel skiljer sig från dem som redovisats i tidigare kapitel beroende på olika avgränsningar och beräkningsmetoder. Regeringen är enligt budgetlagen (1996:1059) skyldig att lämna en årsredovisning för staten till riksdagen, vilket enligt riksdagens önskemål sker i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen. Statens konsoliderade resultaträkning år , löpande priser. Miljarder kronor Summa intäkter 857,3 902,4 därav skatter 796,6 838,6 Summa kostnader -867,1-901,8 därav transfereringar -697,3-725,4 därav statens egen verksamhet -169,8-176,4 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag 17,5 26,3 Summa finansiella poster -26,6-43,7 därav nettokostnader för statsskulden -34,6-48,8 Årets över/underskott -19,0-16,8 Årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen och de fonder som redovisas av myndigheter. Dessutom ingår de allmänna försäkringskassor som 2004 ännu inte var myndigheter. Riksbankens grundfond ingår men inte Riksbanken. Ålderspensionssystemet ingår inte. Källa: Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse 2004/05:101 Enligt årsredovisningen för 2004 uppgick summan av statens intäkter till 902,4 miljarder kronor och de sammanlagda kostnaderna till 901,8 miljarder kronor. De största intäkterna var skatter med mera Statistiska centralbyrån 85

2 med 838,6 miljarder kronor, vilket var 42 miljarder mer än året före. De största kostnadsposterna avsåg transfereringar från staten på sammanlagt 725,4 miljarder kronor Sammanfattningsvis visade statens resultaträkning ett underskott för 2004 med 16,8 miljarder kronor, vilket dock var en förbättring med 2 miljarder kronor jämfört med Underskottet kan främst hänföras till de finansiella posterna. De finansiella posterna består huvudsakligen av nettokostnader på statsskulden på 48,8 miljarder kronor. Till resultatet för staten bidrar också intäkter från andelar i dotteroch intresseföretag med 26,3 miljarder kronor Av resultatet från andelarna i dotterföretagen på sammanlagt 20,4 miljarder kronor 2004 bidrog resultatet från Vattenfall AB med största delen, 11,8 miljarder kronor. Av resultaten från andelar i intresseföretag, totalt 5,9 miljarder kronor, svarade TeliaSonera AB för nästan hela överskottet. Av ökningen från 2003 hänför sig de förbättrade resultaten främst till Vattenfall AB (2,7 miljarder kronor), TeliaSonera (1,7 miljarder kronor) och Posten AB (1,5 miljarder kronor). Statens egen verksamhet Kostnaderna för statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftskostnader. Sammanlagt uppgick kostnaderna för statens egen verksamhet till 176,4 miljarder kronor 2004, vilket var en ökning med 6,6 miljarder kronor från året före. Kostnaderna för statens egen verksamhet har ökat med totalt 16 miljarder kronor (10 procent) sedan Statistiska centralbyrån

3 Statens kostnader för egen verksamhet år Procent Avskrivningar/ nedskrivningar 12% Övriga driftkostnader 31% Personal 49% Lokaler 8% Källa: Årsredovisning för staten 2004, Regeringens skrivelse 2004/05:101. Personalkostnaderna är de största kostnaderna för statens egen verksamhet och svarade för hälften av kostnaderna Universitet och högskolor Den största statliga verksamheten sett till antalet anställda är universitets- och högskoleväsendet. Antalet anställda vid universitet och högskolor är en fjärdedel av de statligt anställda. Allt sedan mitten av 1900-talet har den svenska universitets- och högskoleutbildningen byggts ut. Expansionen av grundutbildningen skedde framför allt under 1960-talet och under 1990-talet. Genom högskolereformen 1993 avseende grundutbildningen minskades statsmakternas detaljstyrning och beslut inom viktiga områden decentraliserades. Universitetens och högskolornas ekonomi Kostnaderna för verksamheten vid universitet och högskolor var 44,7 miljarder kronor 2004, vilket motsvarar 1,76 procent av BNP. Detta var en något lägre andel än föregående år men samma andel som Den största kostnaden för universitet och högskolor är personalkostnader, vilka uppgick till drygt 60 procent av de totala kostnaderna. De totala intäkterna till landets universitet och högskolor år 2004 var 44,2 miljarder kronor. Drygt hälften går till forskning och forskar- Statistiska centralbyrån 87

4 utbildning och 47 procent avser grundutbildningen. Närmare två tredjedelar av universitets- och högskoleutbildningen finansieras av statliga anslag direkt till lärosätena. Dessutom tillkommer intäkter från andra statliga myndigheter, till exempel Vetenskapsrådet och andra offentliga finansiärer som kommuner och landsting och de forskningsstiftelser som bildades av medel från löntagarfonderna. Finansiering av grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning år Miljarder kronor Finansiella intäkter Privata medel Övriga offentliga medel Direkta statsanslag 5 0 Grundutbildning Forskning, forskarutbildning Källa: Universitet och högskolor, Högskoleverkets årsrapport 2005:26 Sammantaget uppvisade universitet och högskolor ett underskott på 564 miljoner kronor Av underskottet kan 97 miljoner kronor föras till grundutbildningen medan 478 miljoner kronor härrör från forskarutbildning och forskning. Det är fjärde året i rad som sektorns samlade resultat är negativt, och universitetens och högskolornas kapital minskar därmed från 3,3 till 2,8 miljarder kronor. Personal År 2004 var personer anställda vid universitet och högskolor i Sverige. Detta motsvarar heltidspersoner, vilket innebär en minskning med 1,5 procent jämfört med Under 2004 minskade antalet anställda inom högskolan för första gången sedan Den forskande och undervisande personalen utgör 40 procent av högskolans personal och i denna grupp är adjunkter och lektorer de största personalkategorierna. Antalet studerande per lärare, det vill säga undervisande och forskande personal, har ökat under de senaste åren gick det nästan 13 helårsstudenter på varje heltidsperson tillhörande den undervisande och forskande personalen. 88 Statistiska centralbyrån

5 Detta förhållande varierar dock kraftigt från lärosäte till lärosäte och från ämnesområde till ämnesområde. Grundutbildningen Antalet studenter i grundutbildningen har ökat i takt med utbyggnaden av universitet och högskolor. Högskolereformen 1977 medförde att antalet studenter kraftigt ökade i och med att vissa utbildningar fördes till högskolan bland annat lärarutbildningar och förskollärarutbildning, vårdutbildningar, utbildningar vid socialhögskolorna och gymnastik- och idrottshögskolorna fördes till högskolan. Antal studenter i grundutbildningen vid universitet och högskolor höstterminerna Totalt Kvinnor Män Källa: Universitet och högskolor, Högskoleverket årsrapport 2005:26 Läsåret 2003/04 var antalet nybörjare vid universitet och högskolor , vilket i likhet med föregående år var det högsta antalet någonsin. I denna siffra ingår dock cirka 15 procent gäststudenter, det vill säga studenter som genom ett utbytesprogram eller på egen hand sökt sig till Sverige för studier. Bland nybörjarna var 58 procent kvinnor och 42 procent män. Knappt hälften av nybörjarna var 21 år eller yngre. Utbyggnaden av universiteten och högskolorna speglas också i antalet högskoleexaminerade (examinerade personer) och antal högskoleexamina (avlagda examina). På tio år har antalet examina ökat med drygt 50 procent och läsåret 2003/04 var antalet avlagda examina Antalet avlagda examina är dock inte lika med antalet examinerade personer eller antalet nya examinerade. Många Statistiska centralbyrån 89

6 studenter avlägger mer än en examen och dubbelexaminationen har ökat under de senaste åren. Läsåret 2003/04 var antalet för första gången examinerade , nära 5 procent mer än läsåret före. Forskarutbildningen Den kraftiga utbyggnaden av grundutbildningen har också sin motsvarighet inom forskarutbildningen. Dagens forskarutbildning baseras på 1969 års forskarutbildningsreform, då en fyraårig doktorsexamen ersatte tidigare licentiatexamen och doktorsgrad. Efter en måttlig ökning av antalet examina under 1980-talet fördubblades antalet examina under 1990-talet. Antal forskarexamina läsåren 1945/ / Licentiatexamen Doktorsgrad Doktorsexamen / / / / / / /04 Källa: Universitet och högskolor, Högskoleverket årsrapport 2005:26 Den kraftiga uppgången av antalet licentiatexamina omkring 1970 beror på att detta var de sista åren denna examen kunde tas ut enligt 1969 års forskarutbildningsreform. Från och med läsåret 1981/82 avses den nya licentiatexamen. Under 2004 började drygt personer sin forskarutbildning, vilket var en minskning jämfört med året innan med så mycket som en fjärdedel och en återgång till den nivå som noterades i slutet av 1990-talet. År 2004 började för första gången fler kvinnor än män i forskarutbildningen (1 480 kvinnor jämfört med män). 90 Statistiska centralbyrån

7 Lästips: Högskoleverket. Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport Regeringskansliet. Regeringskansliets årsbok Stockholm Regeringskansliet. Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse 2004/05:101. SCB. Offentliga sektorn. Utveckling och nuläge. Stockholm 1990 SCB. Nationalräkenskaper Statistiskt meddelande NR 10 SM Regeringskansliet. Kommuner och landsting organisation, verksamhet och ekonomi. Fi Statistiska centralbyrån 91