Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten :35

Transkript

1 Rapport Tidsserier för sredovisning för staten :35

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil eller beställas från Datum: Dnr: /2016 ESV-nr: 2016:35 Copyright: ESV Rapportansvarig: Margareta Söderhult

3 INNEHÅLL Innehåll Tidsserier för sredovisning för staten Diagram... 5 ets över/underskott, statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande 1993/ ets över/underskott, statsbudgetens saldo, BNP-utveckling 1993/ Statens inkomster/intäkter 1993/ Statens kostnader 1993/ Statens egen verksamhet 1993/ Personalkostnad, antal anställda 1994/ Transfereringar 1993/ Socialförsäkringar Arbetsmarknad Bistånd, migration och integration Utbildning, studiestöd Resultat från andelar i hel- och delägda företag och ets över/underskott Nettoförmögenhet, statsskuld, årets över/underskott Statsskulden, lån i svenska kronor respektive utländsk valuta Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Tabeller.. 15 Tabell 1 - Resultaträkning för staten 1993/ , miljoner kronor Tabell 2 - Resultaträkning för staten 1993/ , miljarder kronor Tabell 3 - Balansräkning för staten 1993/ , miljoner kronor Tabell 4 Balansräkning för staten 1993/ , miljarder kronor 3

4 TIDSSERIER FÖR ÅRSREDOVISNING FÖR STATEN 2015 Tidsserier för sredovisning för staten 2015 I denna rapport publicerar Ekonomistyrningsverket (ESV) tidsserier för sredovisning för staten. Tidsseriernas diagram speglar bland annat utvecklingen över drygt 20 år avseende resultaträkningens över/underskott jämfört med statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och BNP-utvecklingen. Förutom diagrammen presenteras resultat- och balansräkningarna i tabellform. Tidsserierna presenteras i löpande priser. Tidsserierna grundas på de årsredovisningar för staten som publicerats varje år sedan 1993/94. De första åren publicerades årsredovisningen av Riksrevisionsverket. Sedan 1998 publiceras den i regeringens skrivelse till riksdagen. Cirka en månad tidigare publicerar Ekonomistyrningsverket (ESV) Underlag till årsredovisning för staten på ESV:s webbplats. ESV:s underlag publiceras senast den 15 mars och Regeringens skrivelse senast den 15 april. Redovisningen görs enligt bokföringsmässiga principer som i så stor utsträckning som möjligt har hållits konstanta över tiden. Utveckling av principerna skedde successivt och mest tydligt fram till Detta innebär att jämförbarheten är något sämre för tiden före 2000 jämfört med senare år. En utveckling sker dock fortlöpande. Vid varje publicering görs redovisningen jämförbar med föregående år. Skatteintäkter har redovisats fullt periodiserade fr.o.m med ändrade jämförelsetal för Dessförinnan redovisades skatterna kassamässigt. I tabellerna och diagrammen har genomförda förändringar justerats bakåt där så är möjligt. Vissa poster har också justerats för att öka jämförbarheten, bl.a. kostnader för personal som har rensats för förändring av statens pensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens tjänstepensionsverk) i diagrammet. Tabellerna för resultat- och balansräkningarna presenteras också i ESV:s rapport Tidsserier Statens budget m.m För ytterligare information avseende enskilda år hänvisas till ESV:s webbplats och till regeringens webbplats, publikationer sredovisning för staten. 4

5 DIAGRAM Diagram ets över/underskott, statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande 1993/ ets över/underskott Statsbudgetens saldo Statens finansiella sparande Under större delen av 1990-talet präglades statens finansiella sparande av lågkonjunkturen vilken ledde till underskott, främst på grund av höga ränteutgifter på den växande statsskulden. Under 1998 amorterade staten på skulden och kronan stärktes vilket medförde att ränteutgifterna sjönk. Vändningen i konjunkturen ledde till högre inkomster för staten och ett större finansiellt sparande Det nya pensionssystemet innebar en omfördelning av ansvar inom den offentliga sektorn där socialförsäkringssektorn fick en finansiell fördel jämfört med staten. Statens utgifter ökade vid införandet av systemet 1999 och accelererade år För att kompensera staten för dessa ökade utgifter överfördes 245 miljarder kronor från AP-fonden till staten under perioden Av dessa medel överfördes 155 miljarder kronor Dessa strömmar förklarar delvis det låga finansiella sparandet för staten 2000 och det höga sparandet Överföringarna av statsobligationer från AP-fonderna och Riksbanken motsvarades inte av någon betalning och påverkade därför inte lånebehovet och därmed inte heller statsbudgetens saldo utan reducerade statsskulden direkt i balansräkningen. 5

6 DIAGRAM Statens finansiella sparande var lägre än statsbudgetens saldo år Detta berodde på att utförsäljningen av Telia inte räknades in i statens finansiella sparande. På statsbudgeten levererades 61 miljarder kronor in från försäljningen av aktier i Telia AB. I resultaträkningen gav försäljningen av teliaaktier en realisationsvinst för staten på 53,5 miljarder kronor år ets över/underskott, statsbudgetens saldo, BNPutveckling 1993/ Procent 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0-5,0-6,0 ets över/underskott Statsbudgetens saldo BNP-utveckling, höger axel Statsbudgetens saldo 2009 var -176 miljarder kronor. Statens skatteinkomster minskade med 103 miljarder kronor. Övriga inkomster minskade med 89 miljarder kronor jämfört med Det berodde främst på att Inkomster av försåld egendom minskade med 76 miljarder kronor. Under 2008 avsåg 50 miljarder kronor försäljningen av Vin & Sprit AB och 25 miljarder kronor försäljningen av statens aktier i Vasakronan AB. Statsbudgetens totala utgifter m.m. ökade med 120 miljarder kronor mellan 2008 och Nettoutlåningen ökade framför allt till följd av att Riksgäldskontoret lånade upp 95 miljarder kronor för Riksbankens räkning för att förstärka valutareserven. Ytterligare 105 miljarder kronor lånades upp för Riksbankens räkning BNP-utvecklingen speglar den kraftiga och snabba konjunkturnedgången 2009 och den snabba återhämtningen Under 2012 minskade överskottet i resultaträkningen med 42 miljarder kronor och statsbudgetens saldo försämrades med 93 miljarder kronor. Skatteintäkterna minskade liksom de finansiella intäkterna som blev lägre än 2011 då försäljningen av aktier i Nordea gav en intäkt. 6

7 DIAGRAM Statens inkomster/intäkter 1993/ Skatteintäkter Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Statens kostnader 1993/ Transfereringar Driftkostnader Avskrivningar och nedskrivningar 7

8 DIAGRAM Statens egen verksamhet 1993/ Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Driftkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Personalkostnad, antal anställda 1994/ Antal tusen anställda Kostnad för personal Antal anställda 8

9 DIAGRAM Transfereringar 1993/ ,2E+09 1E Transfereringar till hushåll Transfereringar till kommuner Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Transfereringar till företag Transfereringar till utlandet Transfereringar Socialförsäkringar Ålderspensioner m.m. Assistansersättning m.m. Ekonomisk familjepolitik Ersättning vid sjukdom och funktionsersättning 9

10 DIAGRAM Arbetsmarknad Arbetslöshetsersättning Arbetsmarknadsutbildning m.m. Övrigt Bistånd, migration och integration Bidrag via Sida Bidrag via UD Migration och integration 10

11 DIAGRAM Kommuner och landsting fick 9,8 miljarder kronor i tillfälligt stöd 2015 med anledning av flyktingsituationen. Stödet betalades ut i december 2015 men avser även täcka kostnader som förväntas uppstå I statens resultaträkning redovisas stödet kassamässigt och därmed i sin helhet på Utbildning, studiestöd En förändring under perioden är att bidragen till skolväsendet ökade med cirka 4 miljarder kronor 2002 till följd av införandet av maxtaxan i barnomsorgen. Under 2003 minskade antalet studerande med studiemedel för första gången sedan Under 2004 ökade antalet igen för att 2005 åter minska. Under 2004 ökade kostnaderna för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar med cirka 10 miljarder kronor. Ökningen avsåg reservation av lånefordringar som beräknats enligt en ny modell. De största förändringarna var borttagandet av nuvärdeberäkningen och ändrad beräkning av den framtida inkomstutvecklingen samt åtgärder för att stabilisera modellen. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar minskade med närmare 16 miljarder kronor 2005 jämfört med Kostnaden för utbetalda studiestöd ökade marginellt, men en återföring av reservation för lånefordringar medförde att nettokostnaden för studiestöd minskade med 16 miljarder kronor. Återföringen under 2005 förklarades av ett lägre ränteläge som medförde att fler bedömdes kunna betala sina skulder. Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet, Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer) Utbildningspolitik vid Skolverket: Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN 11

12 DIAGRAM Resultat från andelar i hel- och delägda företag och ets över/underskott Procent 8, ,0 4,0 2,0 0, ,0-4, ,0 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag ets över/underskott BNP-utveckling, höger axel Nettoförmögenhet, statsskuld, årets över/underskott Nettoförmögenhet Statsskuld ets över/underskott 12

13 DIAGRAM Statsskulden, lån i svenska kronor respektive utländsk valuta Lån i svenska kronor Lån i utländsk valuta Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Summa betalningar till EU Summa bidrag m.m. Nettoflöde från statens budget till EU 13

14 DIAGRAM Kassamässigt minskade avgiften till EU 2009 jämfört med 2008 med 12,3 miljarder kronor medan bidragen från EU ökade med 0,6 miljarder kronor, vilket innebär att det kassamässiga nettoflödet till EU minskade med 13 miljarder kronor. Den stora minskningen av avgiften förklarades av det då nya egna medelsbeslutet vilket innebar att främst den mervärdesskattebaserade avgiften minskade. 14

15 Konsoliderad resultaträkning Miljoner kronor 1993/ / Intäkter Skatteintäkter Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Summa intäkter Statens egen verksamhet Kostnader för personal Kostnader för lokaler Vissa garanti- och kreditkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa statens egen verksamhet Summa kostnader Saldo före resultat från andelar och finansiella poster Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Summa finansiella poster ÅRETS ÖVER- / UNDERSKOTT Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll Transfereringar till företag Transfereringar till kommuner Transfereringar till utlandet Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Transfereringar Avsättningar till/upplösningar av fonder Summa transfereringar m.m

16 Konsoliderad resultaträkning 1993/ / Intäkter Skatteintäkter Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Summa intäkter Statens egen verksamhet Kostnader för personal Kostnader för lokaler Vissa garanti- och kreditkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa statens egen verksamhet Summa kostnader Saldo före resultat från andelar och finansiella poster Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Summa finansiella poster ÅRETS ÖVER- / UNDERSKOTT Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll Transfereringar till företag Transfereringar till kommuner Transfereringar till utlandet Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Transfereringar Avsättningar till/upplösningar av fonder Summa transfereringar m.m

17 TILLGÅNGAR Miljoner kronor Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillg Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar Statliga järnvägsanläggningar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Pågående nyanläggningar Beredskapstillgångar Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotter- och intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Utlåning Varulager m.m. Varulager och förråd Pågående arbeten Fastigheter Förskott till leverantörer Summa varulager m.m Fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar Summa kortfristiga placeringar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR Konsoliderad balansräkning Miljoner kronor

18 Konsoliderad balansräkning Miljoner kronor KAPITAL OCH SKULDER Nettoförmögenhet Fonder Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Statsskulden Lån i svenska kronor Lån i utländsk valuta Summa statsskulden Skulder m.m. Långfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder 1) Övriga skulder Leverantörsskulder Depositioner Förskott från uppdragsgivare och kunder Summa skulder m.m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Garantiförbindelser Övriga ansvarsförbindelser ) Placeringspolicyn för Insättningsgarantifonden och Kärnavfallsfonden ändrandes under 2014 och medger nu att affärer med återköpsavtal (repor) ligger öppna över bokslutsdagen. Det medför att fodringar och skulder har ökat med ca 60 miljarder kronor vardera.

19 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar Statliga järnvägsanläggningar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Pågående nyanläggningar Beredskapstillgångar Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotter- och intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Utlåning Varulager m.m. Varulager och förråd Pågående arbeten Fastigheter Förskott till leverantörer Summa varulager m.m Fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar Summa kortfristiga placeringar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR Konsoliderad balansräkning miljarder kronor

20 KAPITAL OCH SKULDER Nettoförmögenhet Fonder Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Statsskulden Lån i svenska kronor Lån i utländsk valuta Summa statsskulden Skulder m.m. Långfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder 1) Övriga skulder Leverantörsskulder Depositioner Förskott från uppdragsgivare och kunder Summa skulder m.m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Garantiförbindelser Övriga ansvarsförbindelser ) Placeringspolicyn för Insättningsgarantifonden och Kärnavfallsfonden ändrandes under 2014 och medger nu att affärer med återköpsavtal (repor) ligger öppna över bokslutsdagen. Det medför att fodringar och skulder har ökat med ca 60 miljarder kronor vardera. Konsoliderad balansräkning miljarder kronor

21 ESV gör Sverige rikare Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn Box Fax ISSN: Stockholm ISBN: