Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis"

Transkript

1 Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil nivå, åtminstone sett till den totala läsningen. Men när läsningen bryts ner i mindre grupper, visar det sig att demografiska faktorer såväl som individuella intressen och behov spelar stor roll för läsningens omfattning (se Oscars Westlunds kapitel i denna volym). Detsamma gäller även för läsningen av olika typer av innehåll i den lokala morgontidningen. Följande kapitel syftar till att belysa människors innehållspreferenser i den lokala morgontidningen. Inledningsvis ligger fokuseringen på hur läsningen ser ut i befolkningen som helhet och hur innehållspreferenserna har varierat över tid. Därefter granskas hur innehållsläsningen skiljer mellan olika samhällsgrupper. Lokala nyheter dominerar läsningen De lokala morgontidningarnas signum är bevakningen av det som händer på den lokala arenan inom tidningarnas utgivningsområden. För några få tidningar ligger förvisso rapporteringen på en mer nationell nivå, men för de allra flesta utgör den lokala rapporteringen kärnan i verksamheten. Och det är också de lokala nyheterna som människor framför allt läser i sin morgontidning. Omkring var tredje person läser i stort sett all lokal nyhetsrapportering i morgontidningen, medan varannan läser ganska mycket av denna innehållskategori. Totalt sett innebär det att närmare nio av tio tidningsläsare tar del av åtminstone ganska mycket av de lokala nyheterna i sin morgontidning (figur 1). Det näst mest lästa ämnesområdet utgörs av artiklar om olyckor och brott, där 70 procent uppger att de läser nästan allt eller ganska mycket av tidningens rapportering. På tredje och fjärde plats hittas väder och radio- och tv-material, det vill säga innehåll som kan karakteriseras som servicematerial, där omkring 60 procent av allmänheten tar del av en stor del av detta material. Ungefär lika många läser också tidningarnas rapportering kring inrikespolitiska frågor respektive utrikesnyheter. Dessa sex innehållskategorier utgör därmed de mest lästa områdena i de lokala morgontidningarna. 335

2 Ulrika Andersson Figur 1 Andel som läser allt/i stort sett allt respektive ganska mycket av olika tidningsinnehåll 2006 (procent) Lokala nyheter Olyckor och brott Väder Radio- och tv-material Inrikespolitik Utrikesnyheter Familjenyheter Nöjesartiklar Allt/i stort sett allt Ganska mycket Insändare Sport Lokala affärsannonser Ledare och kommentarer Ekonomi Kulturartiklar Privata småannonser Kommentar: Frågan lyder Hur mycket brukar du normalt läsa av följande typer av innehåll i den lokala morgontidningen?. Svarsalternativen är: Allt/i stort sett allt ; ganska mycket ; inte särskilt mycket ; ingenting/nästan ingenting ; vet ej. Figuren baseras på de personer som uppger att de läser en morgontidning minst 1 dag per vecka. Antalet svarspersoner är cirka På motsatt sida hittas områden som privata småannonser, kulturartiklar och ekonominyheter, vilka utgör tidningarnas minst lästa innehållskategorier. Runt en tredjedel av tidningsläsarna, 30 procent, uppger att de tar del av åtminstone ganska mycket av de privata småannonser som publiceras i deras lokala morgontidning. Omkring 40 procent säger sig också läsa allt eller ganska mycket av tidningens kulturartiklar, ekonominyheter, ledarematerial samt lokala affärsannonser. Bland de ämnen som befinner sig mellan dessa båda ytterligheter hittas familjenyheter, nöjesartiklar, insändare och sportnyheter, där omkring hälften av befolkningen tar del av åtminstone ganska mycket av tidningarnas rapportering kring dessa områden. 336

3 Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Resultatet av människors bedömning av den egna läsningen kan bland annat bero av hur man förstår de olika kategoriernas benämning. Gränsdragningen mellan innehållskategorier som lokala nyheter och olyckor och brott är kanske inte alltid glasklar för människor, då exempelvis brott som sker på det lokala planet kan uppfattas som lokala nyheter. Likaså kan människor göra olika bedömningar av vilka artiklar som egentligen definieras som nöje respektive kultur. Samtidigt kan också utfallet av läsningen påverkas av hur mycket innehåll som finns av respektive kategori i tidningen. Vädret ges exempelvis normalt ett mindre utrymme, varför det är rimligt att fler också har möjlighet att ta del av allt detta material. De resultat som beskrivits ovan gäller för människors läsning hösten 2006, men utgör också i huvudsak en beskrivning av hur läsningen har sett ut det senaste decenniet. Jämförelser med tidigare studier visar att människors innehållspreferenser är förhållandevis stabila över tid när det gäller de lokala morgontidningarnas innehåll. Andelen tidningsläsare som uppger sig läsa ganska mycket av lokala nyheter har exempelvis hållit sig runt 90-procentsstrecket sedan mitten av åttiotalet (tabell 1). Också övriga ämnesområden karakteriseras av en relativt hög stabilitet sett till den senaste tioårsperioden. Även ur ett längre perspektiv förefaller läsarnas innehållspreferenser vara relativt likartade (Weibull, 1983:290ff). Tabell 1 Läsning av olika typer av innehåll i den lokala morgontidningen (procent) Diff. Lokala nyheter Olyckor och brott Väder Radio-/ tv-material Inrikespolitik Utrikesnyheter Familjenyheter Nöjesartiklar Insändare Debatt Sport Lokala affärsannonser Ledare och kommentarer Ekonomi Riksdag och regering Kulturartiklar Privata småannonser Kommentar: Antalet svarspersoner för de olika åren varierar mellan Tabellen baseras på de personer som uppgett att de läser en morgontidning minst 1 dag per vecka. Siffrorna anger andelen som har angett svarsalternativet allt/i stort sett allt eller ganska mycket. Ett streck (-) innebär att frågan inte ställdes det aktuella året. Differensen anger skillnaden mellan högst och lägst uppmätta värde under perioden. Det bör observeras att nivåerna kan påverkas något av antalet kategorier som ingått i frågebatteriet respektive år. 337

4 Ulrika Andersson I de fall där läsningen av ett specifikt ämne skiljer ut sig genom ett särskilt högt eller lågt värde ett visst år, ligger förklaringen sannolikt i metodologiska faktorer, så som vilka andra kategorier som efterfrågades det aktuella året. På så sätt beror eventuella större förändringar snarare på tillfälligheter, än på en faktisk förändring i människors läsvanor. Med undantag för kultur saknas i huvudsak trender människors läsning av olika innehållskategorier. Stabiliteten i läsningen beror framför allt på att tidningarnas innehåll förändras mycket långsamt. De förändringar som sker är framför allt relaterade till formen snarare än innehållet. Kultur utgör dock ett undantag, då ämnet har blivet mer öppet i samband med att många tidningar valt att låta kultur- respektive nöjessidorna gå ihop. Fyra dimensioner av tidningsläsning En faktoranalys av människors självskattade läsning av de lokala morgontidningarna innehåll visar att det går att utläsa fyra olika dimensioner i läsningen. Den första dimensionen, lokalsamhället, karakteriseras av höga laddningar inom ämneskategorier som lokala nyheter, lokala affärsannonser, familjenyheter och insändare, det vill säga material som i huvudsak är knutet kring rapportering om det närliggande samhället (tabell 2). Den andra dimensionen, politik och samhälle, domineras i sin tur av nyheter om inrikespolitik, utrikesrapportering, ledare, ekonomi och kultur. Här är det framför allt läsningen av politiskt och kulturellt inriktat material som utmärker sig, där fokus i huvudsak ligger på en nationell alternativt internationell arena. Nöjessfären utgör i sin tur den tredje dimensionen, där läsning av nöjesnyheter och radio- och tv-material laddar högt, medan den fjärde och sista dimensionen, sportsfären, domineras av sportnyheter. Medan de båda sista dimensionerna, nöje och sport, i huvudsak fokuserar på ämnesområden som kan förknippas med fritid och förströelse, ligger tyngdpunkten i den andra dimensionen, politik och samhälle, framför allt på områden som rör politik, samhälle och näringsliv. Den första dimensionen, lokalsamhället, innehåller i sin tur såväl samhällsbevakning som mer fritidsrelaterade aspekter. Precis som läsningen av de enskilda innehållskategorierna har förhållit sig stabil över tid, har även dimensionerna i människors läsning sett ungefär desamma ut de senaste decennierna. Jämförelser med studier från respektive talet visar att det såväl då som nu, är lokalsamhället, politik och samhälle respektive nöje och sport som är de framträdande dimensionerna i människors läsning (Weibull, ff). 338

5 Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Tabell 2 Tidningsläsningens fyra dimensioner 2006 (faktoranalys) Lokal- Politik- och samhället samhälle Nöjessfär Sportsfär Lokala affärsannonser,749 -,042,238,000 Familjenyheter,717 -,100,245 -,014 Privata småannonser,728 -,136,219 -,084 Insändare,714,177,024 -,182 Lokala nyheter,692,217 -,052,143 Olyckor och brott,631,127,139,294 Inrikespolitik,036,836,008,152 Utrikesnyheter,004,798,064,074 Ledare/kommentarer,093,715,001 -,286 Ekonominyheter,071,680 -,028,295 Kulturartiklar,008,574,322 -,496 Nöjesartiklar,170 -,059,788 -,139 Radio-/TV-material,153,056,743,186 Sport,008,146,178,764 Väder,304,163,475,183 Förklarad varians (procent) Kommentar: Kaisers kriterium med varimaxrotation (eigenvalue 1). Tabellen baseras på de personer som uppgett att de läser en morgontidning minst 1 dag per vecka. Läsningen varierar i olika samhällsgrupper Precis som regelbundenheten i tidningsläsning varierar mellan olika samhällsgrupper, där exempelvis yngre läser i lägre utsträckning än äldre, så tenderar också innehållspreferenserna att variera mellan olika grupper. Medan vissa samhällsgrupper framför intresserar sig för lokalsamhället, är andra mer intresserade av politik och samhället eller nöjessfären. När det gäller kvinnors och mäns läsning är det framför allt områden som sport, familj, nöje, kultur, insändare och ekonomi som skiljer de båda könen åt. Störst differens återfinns i läsningen av sportnyheter, där närmare två tredjedelar av männen, men endast en tredjedel av kvinnorna uppger sig läsa ganska mycket. Differensen mellan de båda grupperna är här 36 procentenheter (tabell 3). Det motsatta förhållandet gäller i sin tur för läsning av familjenyheterna, där kvinnor läser i betydligt högre utsträckning än män; 72 respektive 40 procent, vilket ger en differens om 32 procentenheter. 339

6 Ulrika Andersson Kvinnor läser också mer av nöjes- och kulturnyheter liksom av insändarmaterialet, medan män i sin tur tar del av mer av ekonominyheter. Differensen mellan kvinnor och män ligger här i genomsnitt runt 20 procentenheter. När det gäller de mest lästa områdena, lokala nyheter och artiklar om olyckor och brott, är skillnaderna dock högst marginella mellan de båda grupperna. Tabell 3 Läsning av olika typer av innehåll i den lokala morgontidningen 2006, efter kön och ålder (procent) Lokala nyheter Olyckor/ brott Väder Radio-/ tv-material Inrikespolitik Utrikesnyheter Familjenyheter Nöjesnyheter Insändare Sportnyheter Lokala affärsan. Ledare/ kom. Ekonominyheter Kulturnyheter Privata småan. Samtliga Kön Kvinnor Män Differens Ålder år år år år Differens Kommentar: Tabellen baseras på de personer som uppgett att de läser en morgontidning minst 1 dag per vecka. Siffrorna anger andelen som har angett svarsalternativet allt/i stort sett allt eller ganska mycket. Differensen anger skillnaden mellan högst och lägst uppmätta värde. Ålder har visat sig vara en avgörande faktor för i vilken utsträckning en människa tar del av morgontidningar eller inte (jfr Oscar Westlunds kapitel i denna volym). Också när det gäller läsning av tidningarnas innehåll har åldern stor betydelse. För samtliga åldersgrupper gäller att lokala nyheter utgör det mest lästa ämnet, medan artiklar om nyheter och brott kommer på en andra plats. Därefter hamnar nöjesnyheter på en tredje plats bland åringarna, medan åringarna läser radio- och tv-material. För medelålders och äldre personer utgör inrikespolitiska nyheter det tredje mest lästa ämnesområdet. Men även om såväl unga som äldre läser lokala nyheter i högst utsträckning, skiljer sig läsningens omfattning väsentligt beroende på vilken åldersgrupp som 340

7 Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort beaktas. Medan 73 procent av åringarna läser ganska mycket av det lokala materialet i sin morgontidning, är motsvarande andel bland pensionärerna hela 94 procent, en differens om drygt 20 procentenheter (tabell 3). Lokala nyheter är dock inte den innehållskategori som i högst utsträckning särskiljer unga från äldre. Det är istället läsningen av nöjesnyheter, där differensen mellan yngst och äldst är 38 procentenheter. 70 procent av åringarna uppger att de läser ganska mycket av nöjesnyheterna, vilket kan jämföras med 32 procent av pensionärerna. För denna innehållskategori gäller således att läsningen successivt minskar i takt med ökad ålder. Förklaringen ligger huvudsakligen i skillnader i levnadssituation och livsstil, där yngre människor generellt har ett större intresse för sådant som händer i nöjesvärlden eftersom de oftare befinner sig i denna sfär, något som sedermera avtar med ökad ålder. Om intresset för nöjesvärlden minskar med ökad ålder, tenderar i sin tur intresset för såväl lokalsamhället som nationella och internationella frågor att öka med ålder. Detta växande intresse leder också till en ökad läsning av innehållskategorier som berör dessa områden. Några exempel som speglar denna tendens är läsningen av ledarmaterial, där 28 procent av åringarna och 61 procent av åringarna tar del av en stor del av detta material. Ytterligare innehållskategorier där differensen mellan yngst och äldst är stor, är familjenyheter, insändare, inrikespolitik och ekonomiartiklar, där differensen mellan de båda åldersgrupperna ligger runt 30 procentenheter. Samtidigt finns det dock två ämnesområden där läsningen i huvudsak är densamma, oavsett åldersgrupp; sportnyheter och privata småannonser. Såväl unga som äldre läser ungefär lika mycket av dessa båda innehållskategorier. Även om det i just dessa fall inte syns några skillnader mellan de olika åldersgrupperna, är den generella tendensen dock att unga tar del av morgontidningens innehåll i lägre omfattning än äldre. Intresset för att ta del av olika innehåll i morgontidningen skiljer dock inte bara mellan kvinnor och män eller unga och äldre. Även utbildningsnivån tenderar att spela roll för intresset att läsa en viss typ av innehåll. Människor med låg utbildning läser i högre utsträckning den rapportering som fokuserar på lokalsamhället, medan människor med hög utbildning i högre utsträckning tar del av nyheter som rör politik och samhället. Lokala nyheter, artiklar om olyckor och brott, familjenyheter och lokala annonser läses i högre utsträckning av lågutbildade, medan inrikespolitik, utrikesnyheter, ledarmaterial och kulturartiklar i sin tur läses mer av högutbildade (tabell 4). 341

8 Ulrika Andersson Tabell 4 Läsning av olika typer av innehåll i den lokala morgontidningen 2006, efter utbildningsnivå, boendeort och politiskt intresse (procent) Lokala nyheter Olyckor/ brott Väder Radio-/ tv-material Inrikespolitik Utrikes Familj Nöje Insändare Sport Lokala affärsan. Ledare/ kom. Ekonomi Kultur Privata småan. Samtliga Utbildning Låg Medel Hög differens Boendeort Storstad Ej storstad differens Politiskt intr. Politiskt intr Politiskt ointr differens Kommentar: Tabellen baseras på de personer som uppgett att de läser en morgontidning minst 1 dag. Siffrorna anger andelen som har angett svarsalternativet allt/i stort sett allt eller ganska mycket. Differensen anger skillnaden mellan högst och lägst uppmätta värde. Det finns också skillnader mellan människor som bor i storstäder och tar del av storstadsmorgonpress och människor som bor i andra delar av landet och tar del av landsortspress. Oavsett boendeort utgör lokala nyheter det mest lästa innehållet, men det råder närmare tio procents differens mellan storstadsbor och läsare i övriga landet (tabell 4). Näst efter lokala nyheter läser tidningsläsare som bor i storstäder framför allt artiklar om inrikespolitik och utrikesnyheter, medan läsare på andra orter istället tar del av rapportering om olyckor och brott samt väder. Skillnaderna beror i huvudsak på att storstadsmorgonpressen oftast har en större bevakning av inrikespolitiska och internationella angelägenheter, medan den lokala rapporteringen ligger i fokus för landsortstidningarna (Nilsson och Weibull, 2005; Nilsson och Severinsson, 2001). Storstadsmänniskor läser också mer av ekonominyheter och kulturartiklar, vilket precis som inrikes- och utrikesmaterialet ges ett större utrymme i storstadstidning- 342

9 Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort arna. Landsortspressens läsare läser i sin tur mer av innehåll som familjenyheter, insändare och lokala annonser, material som i hög utsträckning är knutet till den lokala rapportering som utmärker landsortspressen. Storstadsmänniskors läsning karakteriseras därmed i högre utsträckning av material som kan knytas till politik och samhället medan övriga tidningsläsare tenderar att läsa mer av kategorier knutna till lokalsamhället. Det finns dock några kategorier där skillnaderna mellan de båda grupperna är högst marginell. Läsningen av sportnyheter, nöjesartiklar och väder är ungefär densamma oavsett var man bor. Sportläsningen varierar istället, som nämnts, efter kön, medan nöjesläsningen varierar efter ålder. Men det är inte bara faktorer som kön, ålder och boendeort som påverkar människors läsning. Läsningens karaktär skiljer sig också beroende på graden av politiskt intresse hos tidningsläsarna. Den genomgående tendensen är att människor som i allmänhet har ett stort intresse för politiska frågor är mer benägna att ta del av innehåll som berör politik och samhället, medan människor med mindre grad av politiskt intresse främst intresserar sig för lokalsamhället och nöjessfären. Den största differensen hittas när det gäller inrikespolitik, där 79 procent av de politiskt intresserade läsarna tar del av åtminstone ganska mycket av detta material, medan motsvarande andel bland politiskt ointresserade är 38 procent. Differensen mellan de båda grupperna är här 48 procentenheter. Även när det gäller ledare och kommentarer, utrikesnyheter och ekonomiartiklar är differenserna förhållandevis stora mellan de båda grupperna. I det första fallet läser 54 procent av de politiskt intresserade ganska mycket av ledare och kommentarer, medan motsvarande andel bland politiskt ointresserade är 23 procent. I fråga om utrikesnyheter ligger läsningen i de båda grupperna på 73 respektive 45 procent, en differens om 28 procentenheter. Vidare läser 52 procent av de politiskt intresserade ganska mycket av morgontidningarnas ekonomirapportering, medan motsvarande andel i gruppen politiskt ointresserade är 27 procent. Den situation som beskrivits ovan gäller de ämnesområden där politiskt intresserade läser i högre utsträckning är politiskt ointresserade. Det omvända fallet gäller för läsningen av familjenyheter, nöjesartiklar respektive annonsmaterial. Differenserna mellan de båda grupperna är dock inte lika stor för dessa ämnen, som för det innehåll som kan knytas till politik och samhälle. Och för kategorier som lokala nyheter, olyckor och brott, väder, radio- och tv-material, insändare och sport återfinns mindre eller inga skillnader alls mellan de båda grupperna. Lokala nyheter basen i människors tidningsläsning Människors vana att läsa morgontidningar skiljer sig mellan olika grupper i samhället. Detsamma gäller även för läsningen av olika typer av innehåll i den lokala morgontidningen. Men oavsett om människor är unga eller gamla, kvinnor eller män, högutbildade eller lågutbildade, är det ett och samma ämnesområde som 343

10 Ulrika Andersson utgör basen för människors dagliga tidningsläsning; lokala nyheter. I vissa grupper ligger förvisso läsningen på en något lägre nivå, som hos unga människor, medan den i andra grupper är betydligt högre. Oavsett differenser i läsfrekvens finns det dock ett gemensamt intresse för att ta del av sådant som sker i den närmaste omgivningen. Inom forskningen har skillnader i människors läsning förklarats med hjälp av den så kallade lästrappan, där innebörden är att dagstidningsläsningen ger människor såväl orientering som fördjupning (Weibull 1983:310ff). Det material som kan karakteriseras som primärläsning, utgörs i huvudsak av lokala nyheter, olyckor och brott, väder, radio- och tv-material och inrikespolitik. Detta material är sådant som de allra flesta tidningsläsare tar del av och bidrar till att ge en orientering i aktuella händelser och skeenden i samhället. Vid sidan av detta finns också en tillvalsläsning som grundar sig på människors personliga intressen för olika saker. Den typen av innehåll får inte höga läsarsiffror i befolkningen som helhet, men når däremot höga andelar inom specifika grupper. Exempel på tillvalsläsning är mäns intresse för att läsa om sport, ungas intresse för att läsa om nöje och äldre människors intresse för att ta del av familjematerial. Primärläsningen är således utgångspunkten för majoriteten av läsarna, medan lästrappan sedan delar sig efter olika läsgrupper beroende på livssituation, position eller politiskt intresse. Lokala nyheter utgör det grundläggande steget i lästrappan och det är knappast förvånande att det är just denna ämneskategori som allra flest tidningsläsare väljer att ta del av. De allra flesta människor har ett grundläggande behov av att veta vad som sker i deras närmaste omgivning och i ett kraftigt ökande mediebrus är det just närheten till människor som utgör morgontidningarnas främsta konkurrensmedel. Såväl kvällspress, tv, radio som internet förmår förmedla en kvalificerad rapportering kring riksnyheter och internationella angelägenheter, men när det gäller den lokala bevakningen är det framför allt de lokala morgontidningarna som står för en mer djupgående bevakning. Överlag karakteriseras människors innehållspreferenser i den lokala morgontidningen av en hög grad av stabilitet. För även om läsningens karaktär förvisso skiljer mellan olika grupper, har den samlade läsningen trots allt förhållit sig stabil under en lång tidsperiod trots stora förändringar i medielandskapet. Referenser Nilsson, Åsa och Severinsson, Ronny (2001) Trender och traditioner i svensk morgonpress Göteborg: Dagspresskollegiet, Göteborgs universitet. Nilsson, Åsa och Weibull, Lennart (2005) Medier eller innehåll i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Lyckan kommer, lyckan går. Trettio kapitel om politik, medier och samhälle. SOM-rapport nr 36. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart (1983) Tidningsläsning i Sverige. Stockholm: LiberFörlag. 344

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Den lokala morgontidningen är ett av de stabilaste mediefenomenen i Sverige.

Den lokala morgontidningen är ett av de stabilaste mediefenomenen i Sverige. Viktigast i tidningen 1979-2003 VIKTIGAST I TIDNINGEN 1979-2003 JAN STRID Den lokala morgontidningen är ett av de stabilaste mediefenomenen i Sverige. När kvällstidningar och storstadsmorgontidningar tappat

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

VAD ÄR DET VIKTIGASTE I MORGON- TIDNINGEN 1999?

VAD ÄR DET VIKTIGASTE I MORGON- TIDNINGEN 1999? VAD ÄR DET VIKTIGASTE I MORGON- TIDNINGEN 1999? JAN STRID F öreliggande kapitel behandlar vad människor anser vara viktigt innehåll i deras lokala morgontidning. Det är alltså inte fråga om vad folk uppger

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv

För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Ulrika Andersson För den som är intresserad av nyheter

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.

Läs mer

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

Människan är en social varelse. Familj och släkt är viktiga sociala byggstenar.

Människan är en social varelse. Familj och släkt är viktiga sociala byggstenar. Umgänge över generationerna UMGÄNGE ÖVER GENERATIONERNA ÅSA NILSSON Människan är en social varelse. Familj och släkt är viktiga sociala byggstenar. Men också vänner. De senaste årens SOM-undersökningar

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar Den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon DEN LOKALA MORGONTIDNINGEN IGÅR, IDAG OCH IMORGON Lennart Weibull Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar på en morgontidning.

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013 Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och

Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och Internetval 006 för de redan frälsta Internetval 006 för de redan frälsta Annika Bergström Var det 006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och icke-användare skulle minska? Var det

Läs mer

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46. JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport

Läs mer

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste

Läs mer

Att prenumeranter och läsare liksom de som arbetar på en tidning saknar

Att prenumeranter och läsare liksom de som arbetar på en tidning saknar Den saknade Arbetet DEN SAKNADE ARBETET INGELA WADBRING och KERSTIN GIDSÄTER När Axel Danielsson kom till Malmö en sommardag i augusti 1887 utgavs här redan sex tidningar. Både koleran och svinpesten gick

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen

Läs mer

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften Vindkraft i medvind VINDKRAFT I MEDVIND PER HEDBERG ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften utgör en viktig energikälla i en utveckling mot ett mer hållbart samhälle.

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft

Åsikter om energi och kärnkraft Åsikter om energi och kärnkraft Resultat från SOM-undersökningen 2010 Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2011:2 ] Tabell 1 Åsikter om kärnkraftens

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Attityder till nyheter på nät och papper

Attityder till nyheter på nät och papper Attityder till nyheter på nät och papper Attityder till nyheter på nät och papper Ulrika Andersson V id mitten av 1990-talet fick den svenska befolkningen stifta bekantskap med en ny medieform: internet.

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

Sida i svenskarnas ögon 2010

Sida i svenskarnas ögon 2010 Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region

Läs mer

Medieförtroendets villkor

Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som

Läs mer

Svenskarna och internet 2015

Svenskarna och internet 2015 Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.

Läs mer

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Under 2014 var det nästan 165 000 unga i åldern 16-29 år som varken arbetade eller studerade. Här redovisar vi andelen UVAS i tre åldersgrupper. Andelen UVAS stiger med

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå Befolkning 2013 Sysselsättning 2012 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Hög utbildning skyddar mot arbetslöshet Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik uppgick antalet 18 64-åriga sysselsatta

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Opinionsundersökning. Oktober Genomförd av Sifo på uppdrag av Moderaterna i Landstinget Västmanland

Opinionsundersökning. Oktober Genomförd av Sifo på uppdrag av Moderaterna i Landstinget Västmanland Opinionsundersökning Oktober 2016 Genomförd av Sifo på uppdrag av Moderaterna i Landstinget Västmanland Om undersökningen Utförare Sifo Fältarbete 29 september 12 oktober 2016 Antal intervjuer Målgrupp

Läs mer