Den lokala morgontidningen är ett av de stabilaste mediefenomenen i Sverige.
|
|
- Anna Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Viktigast i tidningen VIKTIGAST I TIDNINGEN JAN STRID Den lokala morgontidningen är ett av de stabilaste mediefenomenen i Sverige. När kvällstidningar och storstadsmorgontidningar tappat i upplaga har den lokala morgonpressen i stort sett hållit positionerna (jfr Josefine Sternviks artikel i denna volym). Visserligen har också de lokala tidningarna tappat marknadsandelar, med de har till övervägande del behållit sina läsare. En förklaring till den lokala morgonpressens styrka är att den står för ett slags grundläggande orientering om ett begränsat geografiskt område. Bevakningen kombinerar överblicken av de viktigaste händelserna med ett dagligt servicematerial (Weibull 1983b; Weibull och Kratz, 1995). I och med att få andra medier finns i det lokala samhället har den lokala tidningen kommit att stå tämligen ohotad. Samtidigt kan förutsättningarna för den lokala pressen förändras. Exempelvis kan det lokala samhället ändra karaktär, liksom det kan ske förändringar i läsarnas innehållsintresse. För att följa upp hur läsarintresset utvecklas har forskningsprogrammet Dagspresskollegiet sedan 1979 regelbundet undersökt allmänhetens innehållspreferenser i fråga om lokala morgontidningar. Första gången vi ställde frågan till allmänheten om vad som är viktigt innehåll i den dagliga tidningen var Eftersom det bedömts att sådana förändringar går långsamt har frågan ställts endast vart fjärde år. Resultaten har också bekräftat att förändringstakten är låg (jfr Strid 1995, 1996 och 2000). Frågan som ställts handlar om hur viktigt allmänheten anser att det är att lokala dagstidningar innehåller olika typer av innehåll. Det hör till bilden att det som uppfattas som viktigt innehåll inte nödvändigtvis är sådant material som läses mest, även om det givetvis finns en stor överensstämmelse mellan vad läsarna uppger vara viktigt och vad de säger att de läser. Överensstämmelsen är inte total. Visst material kan jag mycket väl anse vara viktigt men jag läser det inte alltid exempelvis på grund av tidsbrist eller att materialet är svårläst e dyl. Det kan också finnas ett visst mått av prestige i att anse att t ex kulturmaterial är viktigt även om jag inte läser det så ofta. Det är intressant att notera att tyngre material som t ex politik, kultur och ekonomi får högre värden då frågan gäller hur viktigt materialet är jämfört med om frågan gäller vad jag läser. Motsatsen gäller för lättare material som serier, familjenyheter o dyl ( jfr Strid, 1978 och 1990; Weibull, 1983a). Viktighetsfrågan Svarspersonerna får ta ställning till viktigheten på en sjugradig skala, där 7 är mycket viktigt och 1 är mycket oviktigt. Varje skalsteg har en benämning, t ex 261
2 Jan Strid ganska viktigt (6), något viktigt (5), och mittalternativet 4 är rubricerat varken viktigt eller oviktigt (se i övrigt tabell 1). De speciella innehållstyper som allmänheten har fått ta ställning till är i princip desamma under dessa 25 åren. Två annonskategorier har tagits bort, ett redaktionellt ämne har tillkommit (IT-frågor) och ett har delats upp på två (teater/musik). Detta kan naturligtvis anses verka i en konserverande riktning på så sätt att vi gynnar stabilitet men innehållsstudier visar att de kategorier som tidningarna innehöll för 25 år sedan är ungefär desamma idag. Däremot varierar mängden innehåll för olika kategorier vilket i så fall borde förändra människors uppfattning om vad som är viktigt och minska stabiliteten. Men detta får bli en del av tolkningen av resultaten. Det är ofta lätt att få svar på frågor om vad som är viktigt tidningsinnehåll, men det kan samtidigt vara problematiskt att tolka vad som egentligen med att ett visst innehåll är viktigt. Om jag t ex anser att inrikesmaterialet är viktigt i dagstidningen kan minst tre olika tolkningar vara rimliga: (1) att inrikesmaterialet är viktigt; (2) att inrikesmaterialet i tidningen är viktigt samt att (3) dagstidningen är viktig och inrikesmaterialet därför är viktigt. Förmodligen finns alla tre faktorerna med när läsarna tar ställning till vad som är viktigt i tidningen. Detta måste vägas in i tolkningen av resultaten. Underlaget för analysen är Dagspresskollegiets läsvanestudier som sedan 1986 genomförts som en del av SOM-undersökningen. I 1979, 1983, 1987, 1993,1995 och 2003 års studier fick de tillfrågade ta ställning till innehållskategorier som kan förekomma i en morgontidning. För varje alternativ skulle intervjupersonerna ange om de ansåg att kategorin var mycket viktig, ganska viktig, något viktig, varken viktig eller oviktig, något oviktig, ganska oviktig eller mycket oviktig - alltså en sjugradig skala. Alternativen hade grupperats i fyra innehållstyper: allmänt innehåll, lokala nyheter, särskilda ämnen och annonser. Frågans konstruktion framgår av tabell 1. Den totala viktigheten En fullständig översikt över svarens procentuella fördelning finns i tabell 1. Denna omfattar samtliga svarspersoner, alltså även dem som inte läser någon dagstidning regelbundet. Tabellen skall ses som ett basmaterial på grundval av vilket olika typer av analyser utförs. Huvudintrycket av bastabellen är den relativt stora viktigheten hos de flesta innehållstyperna. Medeltalet över samtliga innehållstyper ligger på 5.08 vilket innebär något viktigt. Om vi jämför den genomsnittliga viktigheten 2003 med den genomsnittliga viktigheten 1979 för de ämnen som är gemensamma för de två åren så är skillnaden obetydlig, 5,08 mot 5, Om vi utgår från procenttalen i tabell 1 kan vi konstatera att den genomsnittliga procentandelen för mycket viktigt är 16 procent och för mycket oviktigt bara 4 262
3 Viktigast i tidningen procent. Detta kan på ett generellt plan uttrycka så att allmänheten önskar att den lokala morgontidningen skall ha ett brett utbud. Tabell 1 Den totala fördelningen på viktighetsbedömningen 2003 Mycket Ganska Något Varken/eller Något Ganska Mycket Ej Summa viktigt viktigt viktigt /vet ej oviktigt oviktigt oviktigt svar procent Sport Familjenyheter Insändare Inrikesnyheter Ekonomi o handel Riksdag o regering Fackliga frågor Olyckor o brott Ledare o komment Utrikesnyheter Kulturartiklar Debattartiklar Miljöfrågor Lokal arbetsmarkna Org o föreningar Känt folk på orten Kommunalpolitik Lokala arbetsplatser Skolfrågor Nöjen/lokala arr Seriesida Musik Samlevnadsfrågor Om Radio/Tvprog Konsumentupplysn Korsord o tävling Populärvetenskap Datorer/IT Lokala affärsannons Bostadsannonser Nöjesannonser Platsannonser Bil-/motorannonser Allm varutorg Fråga: En tidning innehåller ju så mycket olika sorters innehåll. Hur viktiga anser Du personligen att nedanstående typer av innehåll är. Markera för varje innehållstyp hur viktigt Du anser det vara att Din lokala morgontidning innehåller just detta. (Svaren redovisas i procent) Källa: Riks-SOM
4 Jan Strid Innehållskategorierna är framtagna för att motsvara materialet i en genomsnittlig dagstidning De flesta kategorierna följer tidningarnas egna kategoriindelningar som t ex ledare, debatt och insändarsida. Andra är innehållsbestämda som t ex miljöfrågor och sport. Några problem uppstår vid detta förfarande då vi också vill ha kategorierna så att de förstås på samma sätt av samtliga intervjuade. Inrikesnyheter och utrikesnyheter är exempel på icke-innehållsbestämda kategorier och de kan naturligtvis förstås på olika sätt. Man kan avse inrikespolitik men man kan också avse skvaller om rikskändisar och motsvarande gäller utrikesnyheter. Det mest viktiga Om man skall försöka sammanfatta vad många människor anser viktigt eller oviktigt utefter en sjugradig skala ställs man inför flera olika problem. Om man anger ett medelvärde mellan ett och sju säger detta inget om spridningen eftersom man får samma resultat antingen alla angivit detta eller om hälften angivit den ena extremen och hälften den andra extremen. Exempel på det första är inrikesnyheter och på det andra är sport. Därför måste också spridningen (standardavvikelsen) anges när medeltalet redovisas. Det andra sättet är att ange andelen som har angett extremvärdena mycket viktigt eller mycket oviktigt. Genom att sedan rangordna innehållstyperna på grundval av de två värdena får man en god bild av läsarnas preferenser. Tabell 2 Mest och minst viktigt i den lokala morgontidningen 2003: Rangordning av de sex mest och de sex minst viktiga innehållskategorierna efter medelvärde Typ av innehåll Medelvärde Standardavvikelse Mest viktigt Inrikesnyheter 6,14 1,11 Utrikesnyheter 5,77 1,29 Skolfrågor 5,61 1,35 Lokal arbetsmarknad 5,53 1,42 Om Radio och TV 5,53 1,30 Olyckor och brott 5,49 1,18 Minst viktigt Musik 4,45 1,52 Samlevnadsfrågor 4,38 1,41 Känt folk på orten 4,28 1,58 Korsord/tävling 4,13 1,68 Datorer/IT 4,05 1,50 Seriesida 3,91 1,78 Källa: Riks-SOM
5 Viktigast i tidningen I medelvärdesrangordningen ligger inrikesnyheter klart högst. Denna innehållskategori har värdet 6,14 på den sjugradiga skalan vilket är mellan mycket och ganska viktigt. Spridningen kring medelvärdet är ganska liten. Även utrikesnyheter, skolfrågor, lokal arbetsmarknad samt radio och TV-frågor ligger högt. Spridningen kring medelvärdet är lägre än tidigare års undersökningar vilket tyder på att homogeniteten i det svenska folkets syn på vad som är viktigt i dagstidningen har ökat. I botten på medelvärdesrangordningen ligger serier, datorer/it, korsord/ tävlingar samt känt folk på orten. Vi kan också se att samtliga har en hög spridning kring medelvärdet. Konkret innebär detta att det är en stor skillnad t ex för serier na mellan unga och äldre eller för samlevnadsfrågor mellan män och kvinnor. Om vi istället rangordnar efter mycket viktigt visar det sig att samma innehållstyper här finns med bland de fem främsta och i samma ordning. Om vi ser till det minst viktiga är även de samma ämnen om än i något annan ordning. Jämförelse 1979 och 2003 Exakt samma undersökning som vi nu redovisat resultaten av genomfördes Urvalet var något mindre 1979 liksom internbortfallet. Några ämnen har som sagts tagits bort och andra tillkommit. Jämförelsen görs med hjälp av medeltalet. Den totala viktigheten (de sammantagna medeltalen) är högre 2003 än vad den var Det är också fler enskilda kategorier som ökat än som minskat. Skillnaden är inte så stor men det som avviker något är att tendensen till försvagning som framträtt i de tidigare studierna nu ersatts av en uppgång. Det är svårt att bedöma vad som ligger bakom ökningen, men också frågan om medieförtroende pekar på en uppgång för den lokala morgontidningen (jfr Lennart Weibulls kapitel om förtroende för mediernas innehåll i föreliggande volym). När det gäller den innehållsrangordning som kan utläsas i allmänhetens bedömningar kan vi se att överensstämmelsen (Rho=0,68) är ganska hög mellan 1979 och Endast åtta innehållskategorier har förändrats med tre tiondelar eller mer. De ämnen som ökat med mer är familjenyheter, ekonomi och handel, olyckor och brott, nöjen/lokala arrangemang samt fastighetsannonser. De ämnen som minskat med mer än tre tiondelar är riksdag och regering, fackliga frågor samt om radio och TV-program. Överlag förfaller det vara det lättare materialet som ökat och det tyngre minskat. Men vilka dimensioner som ökat eller minskat har jag försökt att identifiera med en faktoranalys (figur 1). Utfallet av analysen kan jämföras med de två tidigare undersökningarna 1999 och 1995 för att se vilka dimensioner som ökat respektive minskat. Det är den sammanlagda viktigheten för de i varje dimension inlagda innehållskategorierna som jämförs. 265
6 Jan Strid Tabell 3 Jämförelse över innehållskategoriernas medelvärden 1979 och 2003 Medelvärde Medelvärde Innehållskategori Differens Sport 4,83 4,75-0,08 Familjenyheter 4,93 5,24 +0,31 Insändare 5,06 5,13 +0,07 Inrikesnyheter 6,05 6,14 +0,09 Ekonomi och handel 5,08 5,40 +0,32 Riksdag och regering 5,55 5,25-0,30 Fackliga frågor 5,76 4,54-0,22 Olyckor och brott 5,16 5,49 +0,33 Ledare och kommentarer 4,99 5,06 +0,07 Utrikesnyheter 5,51 5,77 +0,26 Kulturartiklar 4,60 4,75 +0,15 Debattartiklar 4,81 4,99 +0,18 Miljöfrågor 5,54 5,33-0,21 Lokal arbetsmarknad 5,46 5,53 +0,07 Organisationer och föreningar 4,20 4,28 +0,08 Känt folk på orten 4,20 4,28 +0,08 Kommunalpolitik 5,38 5,26-0,12 Lokala arbetsplatser 5,14 5,20 +0,06 Skolfrågor 5,35 5,61 +0,26 Nöjen/lokala arrangemang 5,10 5,40 +0,30 Seriesida 3,77 3,91 +0,14 Samlevnadsfrågor 4,42 4,38-0,04 Om radio- och TV-program 5,90 5,53-0,37 Konsumentupplysning 5,38 5,36-0,02 Korsord och tävlingar 4,12 4,13 +0,01 Populärvetenskap 4,37 4,63 +0,26 Lokala affärsannonser 5,31 5,19-0,12 Fastighetsannonser 4,87 5,23 +0,36 Allmänhetens varutorg 4,78 5,04-0,26 Spearmans Rho = 0,68 Anm. Spearmans Rho är ett sambandsmått för ordinalskalor där man jämför rangordningar. +1 är fullständig överensstämmelse och 1 är omvända rangordningar. Källa: Strid och Weibull (1984) och (Riks-SOM
7 Viktigast i tidningen Figur 1 Faktoranalys av viktighetsbedömningarna 2003 Faktor 1: Politik/ samhälle Faktor 2: Annonser Faktor 3: Lokalt Faktor 4: Ung feature Faktor 5: Folk Faktor 6: Service Faktor 7: Teknik/ vetenskap Faktor 8: Sport Debatt Nöjesannonser Lokala arbetsplatser Musik Känt folk Om radio/ TV Datorer/IT Sport Kultur Bostadsannonser Skolfrågor Seriesida Familjenyheter Konsumentupplys. Populärvetenskap Ledare/ kommentarer Platsannonser Lokal arbetsmarknad Samlevnad Korsord Riksdag/ regering Bil/ motorannonser Organisationer o fören Insändare Miljö Allm varumarknad Kommunpolitik Utrikes Lokala affärsannonser Ekonomi/ handel Nöjen/ lokala arrangemang Inrikes Fackliga frågor 16%* **Minskat 13%* Ökat** 10%* Ökat** 7%* Ökat** 6%* Ökat** 5%* **Minskat 5%* Ökat** 4%* **Minskat Kommentar: Antalet faktorer enligt Kaiser s kriterium. Varimaxrotering. Faktorerna rangordnade efter faktorladdning. Anm: * procentandelen förklarad varians; ** Ökning eller minskning av den genomsnittliga andelen mycket viktigt jämfört med den tidigare undersökningen
8 Jan Strid Den allmänna bilden av den explorativa faktoranalysen är att den ger ett förhållandevis distinkt mönster. Den uppvisar betydande likheter med vad som tidigare iakttagits om allmänhetens läsmönster för lokala morgontidningar (jfr Weibull, 1983). De faktorer som framträder i faktoranalysen är följande: Faktor 1 (Politik). Denna faktor som innehåller tunga ämnen som riksdag o regering, ekonomi, ledare och kultur har minskat över åren. Alla de ingående innehållskategorierna har inte minskat (t ex ekonomi) men totalt sett har andelarna i denna dimension minskat. Faktor 2 (Nöje). Denna dimension som främst omfattar ungdomar har ökat och det är främst de kategorier som innefattar just nöje som ökat. Faktor 3 (Lokalt). De lokala faktorn har också ökat vilket dessutom bekräftas av flera undersökningar gällande t ex läsningen av det lokala materialet i våra dagliga tidningar (Weibull och Kratz 1995). Faktor 4 (Ungdom). Denna kategori som främst vänder sig till unga läsare har ökat. Detta gäller främst musik, ett ämne som inte var med från början men också samlevnadsfrågor. Faktor 5 (Nära). Den nära faktorn har liksom den lokala ökat och faktorerna ligger också nära varandra. Faktor 6 (Konsument). Denna faktor har minskat och det gäller framför allt innehållskategorin om radio- och TV. Faktor 7 (Teknik). Datorer/IT har bara varit med de två sista undersökningarna men dimensionen har ökat om än svagt. Faktor 8 (Sport). Denna dimension som endast omfattar sport har minskat stadigt alltsedan 1979 vilket kan tyckas märkligt med tanke på det totalt sett ökade utbudet av sport. Även om de enskilda faktorerna är relativt tydliga finns det också innehållstyper som är svåra att på enkelt sätt placera in i enskilda faktorer. En sådan är olyckor och brott som hänger samman med flera av faktorerna. Den allmänna slutsatsen av analysen är att det finns en klar bredd i de förväntningar allmänhetens har på den lokala morgontidningens innehåll. Ålder eller generation Avslutningsvis skall vi se på problemet om förändringarna är relaterade till generation eller ålder. Är det material som man anser vara viktigt som ung också det material som är viktigt när man blir äldre eller är materialet viktigt när man är ung och ett annat material viktigt när man blir äldre. I nedanstående tabell har jag tagit fram de som var mellan 20 och 30 år 1983 och jämför dem så att säga med sig själva när de idag 2003 är mellan 40 och 50 år. Dessutom har jag jämfört dem med 268
9 Viktigast i tidningen de som idag är mellan 20 och 30 år. För att styrka hypotesen har jag dessutom jämfört de som 1983 var mellan 40 och 50 år med de som idag 2003 också är mellan 40 och 50 år dvs samma ålder. Tabell 4 En jämförelse över olika åldrar 1983 och 2003 (rangkorrelation med Spearmans Rho) 2003 Ålder ,78 0, ,65 0,74 Det framgår tydligt att sambandet mellan dem som har samma ålder 1983 och 2003 är klart högre (0,78 respektive 0,74) än mellan de som 1983 var år och idag är mellan 40 och 50 år. Detta styrker hypotesen att vad man anser viktigt i tidningen är beroende av ålder eller vilket skede i livet man är. Det försvagar hypotesen att det man anser viktigt som ung följer med upp i åldrarna så att vi får en generationsförändring. När man är mellan 15 och 30 år så är t ex nöjesmaterial, olyckor och brott, utrikesnyheter, serier, musik, samlevnad viktigare än vad dessa innehållskategorier är bland äldre grupper. Detta är också samma typ av innehåll som unga människor ansåg viktigare också När man är mellan 30 och 50 år kommer familjen in med skolfrågor, ekonomi och handel, kommunpolitik och detta var naturligtvis samma frågor som var viktiga i denna grupp också I gruppen över 50 år kommer så det nära samhället in med känt folk på orten, ledare, kultur men också en nära ekonomi med konsumentfrågor och lokala affärsannonser på samma sätt som det gjorde En mjukare tidning Vi har kunnat konstatera att när det gäller vad människor anser vara viktigt innehåll i dagstidningarna så sker mycket små förändringar över tid. Intressant är dock att den totala viktigheten steg 2004 efter att ha gått ner under flera år. Detta kan möjligen antyda att den dagliga morgontidningen har blivit viktigare. Samma tendens finns dessutom i samtliga åldrar. Det är främst de lättare ämnena som blivit viktigare såsom nöjen och olyckor och brott medan de tyngre ämnena såsom politik har blivit mindre viktiga. Vidare förfaller det vara så att det är mycket få ämnen som anses oviktiga av någon större andel. 269
10 Jan Strid Vad vi anser vara viktigt i vår lokala dagstidning förefaller vara beroende av vilken situation vi befinner oss i livet. Lite tillspetsat: när vi är unga är det nöjesmaterialet sedan kommer skolfrågor med barnen, politiken och ekonomin som medelålders och det lokala och nära som äldre. Om vi slutligen relaterar utfallet till vår inledande fråga om vad som har hänt med allmänhetens förväntningar på den lokala morgontidningens innehåll kan vi fastslå att det framför allt är tidningens bredd i innehållet som är styrkan. I morgontidningen får varje åldersgrupp sitt material och den eventuella förändring som sker bland allmänheten torde också ske bland journalisterna. Samtidigt kan vi se att förändringarna i viktighetshänseende är ytterligt små och sker mycket långsamt. Referenser Strid, Jan (1978): Ungdomar och tidningsläsning. Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Strid, Jan, Weibull, Lennart (1984). Läsvanor och läsintressen Avdelningen för masskommunikation, Göteborgs universitet. Strid, Jan (1991): Dagspressinnehållets viktighet. I Holmberg, S & Weibull, L (red): Trendbrott. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Strid, Jan (1995): Tidningsinnehållets viktighet. I Holmberg,S & Weibull, L (red): Mitt i nittiotalet. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Strid, Jan (2000): Vad är det viktigaste i morgontidningen I Holmberg,S & Weibull, L (red): Det nya samhället. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart (1983) Tidningsläsning i Sverige. Stockholm: Liber förlag. Weibull, Lennart (1983a). Dagspressens läsare. Avdelningen för masskommunikation, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart (1983b): Tidningsläsning i Sverige. Stockholm: Liber förlag. Weibull, Lennart, Kratz Charlotta (1995 /red/): Tidningsmiljöer. Dagstidningsläsning på 1990-talet. Göteborg: Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet. 270
VAD ÄR DET VIKTIGASTE I MORGON- TIDNINGEN 1999?
VAD ÄR DET VIKTIGASTE I MORGON- TIDNINGEN 1999? JAN STRID F öreliggande kapitel behandlar vad människor anser vara viktigt innehåll i deras lokala morgontidning. Det är alltså inte fråga om vad folk uppger
Läs merMorgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?
Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske
Läs merMänniskors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis
Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil
Läs merVIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN
VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 37 MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE Lennart Weibull 22 Medborgarnas samhällsförtroende Varje samhällsbildning
Läs merFÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER
Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merAlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006
AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som
Läs merFörtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv
Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv Socialförsäkringens dag 25 oktober 2012 Lennart Weibull Inst för journalistik, medier och kommunikation och SOM-institutet, Göteborgs universitet
Läs merVad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål
TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas
Läs merVad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens
TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med
Läs merFÖRTROENDE- BAROMETER 2007
FÖRTROENDE BAROMETER 07 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vi MedieAkademins seminarium den 21 november 07. För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merSkiftande mediepreferenser för annonser
Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen
Läs merNär det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om
De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de
Läs merMedieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
Läs merHushållsprenumeration och morgontidningsläsning
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson
Läs merTidningsprenumeration bland invandrare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare
Läs merKYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND
KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har
Läs merRADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014
Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan
Läs merfrån radioprat till musikskval
Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi
Läs merRADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER
RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär
Läs merTidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
Läs merMEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Läs merInstitutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla
Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla Lennart Weibull #somgu Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroende påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att
Läs merVad driver institutionsförtroendet? Lennart Weibull
Vad driver institutionsförtroendet? Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merTIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT
Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen
Förtroendet för Riksrevisionen Analyser på grundval av SOM-undersökningarna Stockholm den 6 december 2013 Lennart Weibull Uppläggning Vad är SOM-undersökningen? Några förtroendetrender Synen på Riksrevisionen
Läs merNär dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001
Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde
Läs merInstitutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull
Institutionsförtroende under krisen Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens
Läs merVAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?
VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.
Läs merDAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET
LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).
Läs merMINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK
Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merEN NY RADIO OCH SEDAN?
En ny radio och sedan? EN NY RADIO OCH SEDAN? JAN STRID F ör snart tio år sedan, 1993, skedde den stora omvälvningen inom den svenska radion. Nya privata lokalradiostationer fick möjlighet att sända radioprogram
Läs merINFÖR KYRKOVALET
Inför kyrkovalet 2005-08-23 INFÖR KYRKOVALET 2005-08-23 JAN STRID K yrkovalet har av många kallats det glömda valet. Under många år sammanföll valet till kyrkans olika organ med riksdags- och kommunvalet
Läs merLOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET
Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan
Läs merUNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merSOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg
SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning
Läs merFÖRTROENDE- BAROMETER 2002
FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet
Läs merBarnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merPrisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 63 Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan Ulrika Andersson 2006 H öjningar av prenumerationspriset,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation
Läs merJournalister om Forskning
DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2007:1 Journalister om Forskning Förord Intresse och engagemang för kunskap och vetenskap är den nödvändiga basen för det snabbt framväxande kunskapssamhället. Men
Läs merSVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)
SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje
Läs merLäsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Läs merFÖRTROENDET FÖR MEDIERNAS INNEHÅLL
Förtroendet för mediernas innehåll FÖRTROENDET FÖR MEDIERNAS INNEHÅLL LENNART WEIBULL E tt utmärkande drag för det svenska mediesystemet är en pågående fragmentering. Sedan början av 1990-talet har det
Läs merVilken typ av nyheter intresserar dig främst? Nöje Olyckor och katastrofer Lokala nyheter Brott och rättegångar Löpsedeln/första sidan Serier Forskning och framsteg Utrikesnyheter Teknik Mode Sport Kultur
Läs merSOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för Riksbanken 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst
Läs merAtt medierna dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det
Medieförtroende 1999 2002 MEDIEFÖRTROENDE 1999-2002 LENNART WEIBULL Att medierna dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det knappast någon som ifrågasätter. I fråga om de flesta händelser
Läs merPOLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING
POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING Frukostseminarium Institutet för mediestudier 3 maj 18 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH FORSKARE VID SOM-INSTITUTET Förtroendet för nyhetsbevakningen
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDET FÖR MEDIER 2003
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 52 FÖRTROENDET FÖR MEDIER 2003 Lennart Weibull 2004 FÖRTROENDET FÖR MEDIER 2003 1 Ett utmärkande
Läs merMorgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar
Den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon DEN LOKALA MORGONTIDNINGEN IGÅR, IDAG OCH IMORGON Lennart Weibull Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar på en morgontidning.
Läs merPM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund
PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste
Läs merMedieförtroendets villkor
Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som
Läs merArbete och industri [Rudolf Antoni]
Arbete och industri 2003 [Rudolf Antoni] INNEHÅLL Förord 3 Arbete och Industri 5 Synen på industrin 9 Krav på det goda arbetet 31 Framtidssamhällen 35 Åsikter om det egna arbetet 49 1 2 Förord SOM-institutet
Läs merInnehållsförteckning. Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING. Kapitel 2 UNDERSÖKNINGSMETODER OCH DESS KONSEKVENSER 17
Innehållsförteckning Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING OCH DESS KONSEKVENSER 17 Tabloid bland andra tidningsformat... 19 Tabloid som historiskt begrepp 20 Tidningsformat en definition 21 Formatförändring
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Läs merViS. Vetenskapen i Samhället
Forskningsprojektet Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull Mars 2007 ViS Vetenskapen i Samhället Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som sedan 1986 genomförs
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund
Läs merSKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier
Läs merMEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER
Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför
Läs merBytt är bytt och kommer inte tillbaka?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm
Läs merJournalistkårens partisympatier
partisympatier 20 Kapitel 13 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av
Läs merSOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för AMS 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
Läs merI figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 16 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 16 hade temat Att göra gott? Här
Läs merVindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och
Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merNYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON
NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University
Läs merAllmänhetens åsikter om yttrandefrihet
Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet Bakgrundstabeller till Demokratirådets rapport 2007 Huvudresultaten återges i figur 3.1 på sidan 19 i: Olof Petersson, Anker Brink Lund, Eivind Smith och Lennart
Läs merFörtroendekurvorna pekar uppåt
Förtroendekurvorna pekar uppåt Förtroendekurvorna pekar uppåt Sören Holmberg och Lennart Weibull När det i den allmänna debatten talas om politiskt förtroende förefaller ofta den självklara utgångspunkten
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs merDagspresskollegiet. Attityder till formatförändringen då och nu. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr.
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 77 Attityder till formatförändringen då och nu Josefine Sternvik 2009 Formatövergångarna Vid millenniumskiftet
Läs merSOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson
SOM-rapport nr 2008:5 SOM Förtroendet för AMS 1997 2007 Johan Martinsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merFÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext Individens förtroende för en verksamhet
Läs merRadiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och
OCH RADION BARA STÅR PÅ OM RADIOVANORNA 1999 JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och tre kvart. Det är något mer jämfört med för tio år sedan. En genomsnittlig
Läs merÄldre i samhället. En rapport av SOM-institutet. Sören Holmberg Mette Anthonsen
Äldre i samhället En rapport av SOM-institutet Sören Holmberg Mette Anthonsen Lennart Weibull Christina Ribbhagen Uppdraget SOM-institutet har av Senior 5 fått i uppdrag att dels analysera relevanta undersökningsdata
Läs merEn majoritet av svenska folket vill fortfarande på lång sikt avveckla kärnkraften.
Kärnkraften en stridsfråga även under 2000-talet? KÄRNKRAFTEN EN STRIDSFRÅGA ÄVEN UNDER 2000-TALET? SÖREN HOLMBERG En majoritet av svenska folket vill fortfarande på lång sikt avveckla kärnkraften. Majoriteten
Läs merAtt kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste
Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör
Läs merJu mer vi är tillsammans
Ju mer vi är tillsammans Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle SOM-undersökningen 2003 SOM-rapport nr 34 Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Redaktörer: Sören Holmberg och Lennart Weibull
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:2] Samhälle Opinion Medier (SOM) är en frågeundersökning som sedan 1986
Läs merSOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson
SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol
Läs merRadiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)
December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen
Läs merALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE
ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE ULRIKA ANDERSSON Medieförtroende några utgångspunkter Mediernas ställning i samhället har kraftigt förändrats under de senaste decennierna Det sammanhållande systemet
Läs merSOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 2008:4 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2007 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merInstitutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom
Institutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit INSTITUTIONSPERSPEKTIVET: Att åtnjuta förtroende INDIVIDPERSPEKTIVET:
Läs mer