Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och

Transkript

1 Internetval 006 för de redan frälsta Internetval 006 för de redan frälsta Annika Bergström Var det 006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och icke-användare skulle minska? Var det då internet skulle få sitt stora genombrott i svenska allmänna val? Frågorna har varit många efter de senaste årens stagnation. Raka kurvor har visat på att internetanvändningen, åtminstone tillfälligt, har satt sig. Men samtidigt pågår diskussion och debatt kring utveckling av innehållet, och vissa företeelser som exempelvis bloggar har fått mycket uppmärksamhet. I förra årets mätning kunde vi konstatera att bloggandet framför allt handlade om mycket snack och liten verkstad, men förväntade oss en fortsatt utveckling. Och förväntningarna på bland annat nätet var stora inför valet. Årets analys handlar om vad som hänt inom dessa områden. Inledningsvis görs en uppföljning av den mer generella internetanvändningen för att stämma av vilka som är med och vad de ägnar sig åt i allmänhet. Här redovisas bland annat användningsområden som blogg och nyheter. Därefter följer en fördjupad analys av internetanvändning i relation till valet 006. Här redovisas besöksandelar för en rad olika offentliga sajter och vilka grupper som vände sig till dessa. Ny skjuts för internetanvändning Under många år har andelen frekventa internetanvändare varit stabilt på omkring hälften av befolkningen. Hösten 006 ökade emellertid andelen användare förhållandevis mycket (figur 1). En sannolik förklaring till detta är den ökade bredbandstillgången (jfr Sören Holmberg och Lennart Weibulls inledningskapitel i denna bok). Vi vet sedan tidigare att användningen förändras när man går över från modem till någon typ av fast uppkoppling. Bredbandsanvändare lägger mer tid på nätet, ägnar sig åt fler användningsområden och har generellt sett en mer avancerad internetanvändning än modemanvändare (Bergström 00). Sett i ett internationellt perspektiv ligger Sverige långt framme vad gäller tillgång till, och användning av internet (Findahl 00). 95

2 Annika Bergström Figur 1 Användning av internet flera gånger i veckan i olika grupper, (procent) år 81 Högre tjm Män Alla 5 55 Kvinnor Arbetare år Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 1 månaderna gjort följande? Använt internet. Den ökade nätanvändningen finns i samtliga undersökta grupper. Uppgången som ses i pensionärsgruppen ska inte i första hand tillskrivas tillväxt inom gruppen, utan är också en följd av att medelålders nätanvändare nått pensionsåldern. Att alla grupper ökat innebär att de skillnader som sedan tidigare funnits mellan ung och gammal, mellan arbetare och akademiker kvarstår. Vi kan skönja en långsam minskning av skillnaderna, men utvecklingen sedan 1995 visar att det kommer att ta tid att överbrygga klyftorna. Däremot minskade klyftan mellan män och kvinnor något; könsdifferensen i användning på fem procentenheter är den lägst uppmätta under 000-talet. Användarna uppskattar att de ägnar nästan en och en halv timme på nätet en vanlig vardag (figur ). Tidsåtgång varierar beroende på uppkopplingstyp. Bredbandsinnehavare lägger mer än dubbelt så mycket tid på nätet som modeminnehavare. Vi kan också notera större användning bland män än bland kvinnor, och ungdomar lägger mer än tre gånger så mycket tid på nätet en vanlig vardag som pensionärerna, dvs. den förhållandevis begränsade grupp av pensionärer som använder nätet. Användningstiden ökar även med utbildningsnivå. 96

3 Internetval 006 för de redan frälsta Figur Användningstid på internet, olika grupper 006 (minuter i genomsnitt) Alla 85 Modem Bredband 10 Kvinnor Män år 0-9 år 50-6 år år Låg utbildning Hög utbildning Kommentar: Frågan löd Ungefär hur lång tid brukar du ägna åt internet en vanlig vardag? Inte oväntat kan vi se ett starkt samband mellan användningstid och användningsfrekvens (jfr Internetbarometern 006). De personer som använder internet flera gånger i veckan lägger närmare två timmar på nätet en vanlig vardag, medan personer som är online någon gång i veckan spendrar en halvtimme. Att bredband inverkar på användningsfrekvens och -tid kan tyckas självklart, men det är också sannolikt att frekventa användare som lägger mycket tid online varit tidigt ute med att skaffa bredband. Faktorerna samverkar sannolikt i en, för internetanvändningens omfattning, positiv riktning. Användningen är utbredd över hela dagen, med en liten topp på morgonen, och en prime time på kvällen. Vi vet från tidigare SOM-undersökningar att användningen äger rum både på arbetsplatser och i hemmet. Med en ökad andel fast uppkoppling i hemmet ser vi nu att hemanvändningen ökar. Vi har tidigare sett en betydligt mer utbredd användning bland personer som har tillgång till nätet på sin arbetsplats. Det har då varit tjänstemän och akademiker som både varit mer frekventa online och lagt mer tid på nätet. Fast uppkoppling i hemmet bidrar sannolikt till att dessa skillnader minskar på sikt. När vi går ut på nätet är det framför allt information och kommunikation som lockar (figur ). Över hälften av befolkningen ägnar sig åt faktasökning och e- postanvändning varje vecka. Nästan lika många tar del av nyhetstjänster. Dessa 9

4 Annika Bergström användningsmönster känns igen från tidigare SOM-mätningar och återfinns också i flera andra underökningar (se t.ex. Internetbarometern 006; SCB 006). Att jämföra veckoanvändningen på en rad olika områden som görs här, är egentligen inte helt rättvisande. Vissa områden innebär närmast per definition en mer frekvent användning nyheter är exempel på ett sådant medan andra förvisso betraktas som viktiga, men inte är sådana som man ägnar sig åt varje vecka (jfr Bergström 006). Bankärenden är ett tydligt exempel på detta. Figur Användningsområden minst någon gång varje vecka, privat internetanvändning, (procent av befolkningen) Sökt fakta/information Tagit del av nyhetstjänst Besökt/läst bloggar Kommenterat nyhetsartiklar Använt e-post Diskussions-, chatgrupp Gjort bankärenden Beställt varor/tjänster Använt tjänst hos myndighet Nöje, förströelse Laddat ner musik Laddat ner film Pornografi/erotik Kommentar: Frågan löd Hur ofta har du under de senaste 1 månaderna gjort följande på internet, i privat syfte? Det sker vissa förändringar i nätanvändningen. En jämförelse med 005 visar med statistisk signifikans att bloggläsande nästan har tredubblats på ett år, låt vara att det ännu ligger på en låg nivå (11 procent). Detta är en förväntad utveckling av ett nyare användningsområde som under det senaste året dels fått mycket uppmärksamhet i media, dels har utvecklats vad gäller användarvänlighet. Vi kan också notera en ökning för bankärenden och e-post medan informationssökning och nöje går tillbaka något. Dessa förändringar är emellertid små. Det är rimligt att tänka sig olika användarprofiler på internet. En explorativ faktoranalys pekar på fyra sådana profiler eller typer (tabell 1). Den första typen kan 98

5 Internetval 006 för de redan frälsta betraktas som nöjesinriktad internetanvändning. Här återfinner vi områden som chat och nedladdning, men också bloggar. Den andra typen har ett tydligt nyttofokus: beställning av varor och tjänster samt olika typer av ärenden. Vi ser ytterligare en typ som kännetecknas av de två mest utbredda användningsområdena: informationssökning och e-post, de. Den sista typen rymmer enbart bankärenden som inte självklart hänger samman med andra användningsområden på nätet. Tabell 1 Dimensioner i internetanvändningen (faktorladdningar) Nöje Nytta Information Bank Ladda ner musik 0,86 0,09 0,0 0,05 Ladda ner film 0, 0,1 0,06 0,18 Besöka bloggar 0, 0,11 0,11 0,06 Chatta 0,65 0,1 0,5 0,0 Nöje 0,50 0,1 0, -0, Beställa varor/tjänster -0,0 0, 0,1 0,00 Använda tjänster hos myndighet 0,1 0, 0,00-0,0 Biblioteksärenden 0, 0,6-0,08 0, Pornografi/erotik 0,1 0,55 0,0-0,06 Söka information 0,15-0,0 0,8 0,0 Ta del av nyheter 0,1 0,1 0,6-0,16 Använda e-post 0,1-0,01 0,6 0,0 Bankärenden 0,0 0,0 0,0 0,90 Andel förklarad varians % 1% 1% 8% Kommentar: Faktorlösningen är gjod enligt Kaisers kriterium och bygger på varimaxrotering. De profiler som presenterats korresponderar mot vad vi kan se i fråga om olika befolkningsgruppers användningsinriktning (tabell ). De mer nöjesinriktade användningsområdena som exempelvis nedladdning och chat är vanligare bland ungdomar. Tjänsteinriktad användning är utbredd bland yngre medelålders. Detta är välbekanta skillnader som i hög grad speglar den generella internetanvändningen. De som är aktiva har många användningsområden, medan personer som har en mer sporadisk internetanvändning också ägnar sig åt färre saker. Men användningen speglar också olika intressområden och funktioner och behov hos olika grupper av människor (jfr Bergström 005). De användningstyper som framkommer på internet återfinns också i livet utanför nätet. I en analys över människors vardagsaktiviteter återfinns liknande dimensioner som de ovan presenterade (se t.ex. Antoni 006; Weibull 1999). 99

6 Annika Bergström Tabell Användningsområden för internet minst någon gång varje vecka i olika grupper, hösten 006 (procent av befolkningen) Alla Kön Ålder Utbildning Uppkopplingstyp Användningsområde Kv Män Låg ML MH Hög Bredband Modem Sökt information/fakta Tagit del av nyheter/nyh.tj Läst bloggar Nöje/förströelse/spel Laddat ner musik Laddat ner film Pornografi/erotik Skickat/tagit emot e-post Deltagit i diskussion/chat Beställt varor/tjänster 5 5 Gjort bankärenden Använt tjänster hos kommun Biblioteksärenden Antal svar Kommentar: Frågan löd Hur ofta har du under de senaste 1 månaderna gjort följande på internet, i privat syfte? De sammantagna resultaten kring internetanvändningens inriktning pekar mot att vardagsnyttan får en ökande betydelse i internetanvändningen. Samtidigt kan man också misstänkta att vissa av måtten har mist sin precision med tanke på hur verkligheten har förändrats. Både inom så kallad nytto- och nöjesanvändning har användningsområden blivit mer specifika, och mycket låter sig inte längre fångas i breda kategorier. Resultaten bör betraktas i första hand som en rangordning mellan några mer och mindre specifika områden. Väljarna och internet Inför de tre senaste valen till riksdag och kommun har man pratat mycket om genombrottet som skulle kunna komma för internet som informationskanal, inte minst i relation till personvalen. I samband med 1998 och 00 års val kunde vi inte se några sådana tendenser. En liten del av befolkningen besökte exempelvis politiska partiers hemsidor. I 006 års undersökning utökades frågorna till att även omfatta besök på riksdagsmäns och lokalpolitikers hemsidor. För besök på politiska partiers hemsidor kunde vi åter igen se en liten så kallad valårseffekt dvs att andelen besökare ökar något under valåren 1998, 00 och 006 (jfr Sören Holmberg och Lennart Weibulls artikel om förtroende i denna 00

7 Internetval 006 för de redan frälsta bok). Det är emellertid inga stora uppgångar som noteras för dessa år jämfört med mellanvalsåren (figur ). Parallellt med denna begränsade uppgång skedde en nedgång för besök på riksdag och regerings hemsida, även under valåret 006. Man kan fundera på vad detta beror på. Det kan dels handla om ett generellt sett lågt intresse för att besöka dessa sajter, men det kan också handla om sajternas innehåll och struktur. Man kan även tänka sig att en person via någon sökmotor får fram exempelvis en offentlig utredning, och sedan rent fysiskt hamnar på riksdagens hemsida, men egentligen aldrig noterar detta. Figur Besök på några offentliga sajter någon gång, (procent av befolkningen) Hemkommunen Region/landsting Politiskt parti Riksdagen Regeringen Riksdagsledamot/ lokalpolitiker Kommentar: Frågan löd Har du under de senaste 1 månaderna tagit del av följande på internet? Nytt för den här mätningen var besök på riksdagsledamöters och lokalpolitikers hemsidor. Som framgår i figuren är det en ytterst liten andel av den vuxna befolkningen som besökt dessa typer av sajter procent vardera. Det visar sig också vara i stort sett samma personer som besöker alla tre typerna av hemsidor. Intresset för enskilda politiker är, sett i det här perspektivet, lågt. Internet får inte per automatik människor att vilja ta kontakt med politiker, eller att söka information från partier. Man behöver därför koppla analysen dels olika bakgrundsfaktorer som ålder och utbildning, men också till politiskt intresse och till hur människor tar den här typen av kontakter vid sidan av internet. 01

8 Annika Bergström En närmare analys av vilka som varit på de här sidorna visar att besökarna i hög grad sammanfaller med frekventa internetanvändare. Det är unga och högutbildade som i störst utsträckning vänder sig till dessa sajter, medan besöksandelarna är lägre för pensionärer och lågutbildade (tabell ). Tabell Användning av några offentliga webbplatser i olika grupper, hösten 006 (procent av befolkningen) Alla Kön Ålder Utbildning Webbplats Kv Män Låg ML MH Hög Någon gång: Din kommuns hemsida Ditt landstings hemsida Riksdagens hemsida Regeringens/ Rosenbads hemsida Något politiskt partis hemsida Någon riksdagsledamots hemsida Någon lokalpolitikers hemsida 1 Antal svar Kommentar: Frågan löd Har du under de senaste 1 månaderna tagit del av följande på internet? Det finns skäl att tänka sig att besöksviljan också hänger samman med andra faktorer än de traditionellt demografiska eller med internetvanor. Politiskt intresse visar sig vara en sådan (figur 5). För samtliga tre analyserade hemsidor är andelen besökare störst bland personer som uppger sig vara mycket intresserade av politik, och särskilt tydligt är detta för besök på partiers hemsidor. Andelen besökare är nästan fem gånger så stor bland dem som är mycket intresserade av politik som bland dem som inte alls uppger sig ha något politiskt intresse. 0

9 Internetval 006 för de redan frälsta Figur 5 Besök på några offentliga sajter någon gång, beroende på politiskt intresse och engagemang, 006 (procent) Alla 1 Mycket intresserad av politik Ganska intresserad av politik Inte särskilt intresserad av politik Inte alls intresserad av politik Personröstade i riksdagsvalet/ kommunvalet Personröstade inte Haft kontakt med riksdagsledamot Politiskt parti Någon riksdagsmans hemsida Någon lokalpolitikers hemsida Inte haft kontakt med riksdagsledamot Samma mönster återfinns också för riksdagsmäns och lokalpolitikers hemsidor även om nivåerna här är betydligt lägre. En fortsatt analys visar att besöken på dessa sistnämnda sidor är vanligare bland dem som personröstade i riksdagsvalet respektive kommunvalet. Sammanlagt personröstade procent av befolkningen i riksdagsvalet 006 och runt en fjärdedel av dessa har alltså sökt information om presumtiva kandidater på nätet. Vad beträffar besök på riksdagsmäns hemsidor är skillnaderna allra störst när man jämför personer som någon gång haft kontakt med riksdagsledamöter (vid sidan av webben) med personer som aldrig kontaktat en riksdagsledamot. Bakom samtliga dessa skillnader döljer sig naturligtvis graden av politiskt intresse. En politisk elitgrupp deltar i högre grad i det politiska livet både on- och offline. Men man kan också konstatera att ett visst intresse för politikerna som personer innebär att man är mer benägen att besöka dem på webben. Mer internet men samma saker Efter några år av stabilitet noterades hösten 006 en viss uppgång för internetanvändning kopplad till utbredningen av bredband. Skillnaderna mellan olika gruppers användning kvarstår dock. Användningens inriktning har endast förändrats marginellt. Vi ser en antydan till en ökad nyttoanvändning. Även för användningen av sajter som har koppling till politik och val är ökningen begränsad och stabil. Andelen svenskar som besöker politiska partiers hemsidor har varit i stort sett densamma sedan slutet på 1990-talet. Man kan notera en liten uppgång under valåren, men denna är försumbar. För besök på politikers hemsidor har vi inte 0

10 Annika Bergström samma tidsserie, men kan konstatera att det är en försvinnande liten andel som varit här under valåret 006. Nätet mobiliserar inte väljarna på det sätt som ibland förutspåtts i debatten. Däremot är det samma grupper som redan tidigare varit informationsstarka och engagerade i politik och samhällsfrågor som hittat ytterligare en kanal för kunskap och kommunikation (jfr Holmquist 006). Sett ur det officiella Sveriges perspektiv breddar inte nätet, utan tycks bidra till att behålla status quo. Men man ska inte glömma de möjligheter som finns att gå utanför den mer etablerade arenan, och söka kunskap och göra sin röst hörd i andra sammanhang online. Referenser Antoni, Rudolf (006) Västsvensk kultur och livsstil. I Nilsson, Lennart (red.) Nya gränser Västsverige. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universiet. Bergström, Annika (005) nyhetsvanor.nu. Internetanvändning Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Bergström, Annika (006) Nyheter, bloggar och offentliga sajter. I Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (red) Du stora nya värld. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. SOM-rapport nr 9. Bergström, Annika (00) Internetanvändning med och utan bredband. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Dagspresskollegiets PM nr 65. Findahl, Olle (00) Internet i ett internationellt perspektiv. Del 1. Sverige i Europa. World Internet Institute. Holmquist, Fredrik (006) Internetoffentligheten som politiskt alternativ. Hemsidor som forum för politisk diskussion och aktivism. I Nordicom-Information nr. Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Internetbarometern 006 (00) Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet Weibull, Lennart (1999) Publik och teknik. Tankar kring medieutveckling och medieanvändning. I Carlsson, Ulla (red.) Medierna i samhället. Kontinuitet och förändring. Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. SCB (006) Privatpersoners användning av datorer och Internet 005. Stockholm: Statistiska Centralbyrån 0