Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och"

Transkript

1 Internetval 006 för de redan frälsta Internetval 006 för de redan frälsta Annika Bergström Var det 006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och icke-användare skulle minska? Var det då internet skulle få sitt stora genombrott i svenska allmänna val? Frågorna har varit många efter de senaste årens stagnation. Raka kurvor har visat på att internetanvändningen, åtminstone tillfälligt, har satt sig. Men samtidigt pågår diskussion och debatt kring utveckling av innehållet, och vissa företeelser som exempelvis bloggar har fått mycket uppmärksamhet. I förra årets mätning kunde vi konstatera att bloggandet framför allt handlade om mycket snack och liten verkstad, men förväntade oss en fortsatt utveckling. Och förväntningarna på bland annat nätet var stora inför valet. Årets analys handlar om vad som hänt inom dessa områden. Inledningsvis görs en uppföljning av den mer generella internetanvändningen för att stämma av vilka som är med och vad de ägnar sig åt i allmänhet. Här redovisas bland annat användningsområden som blogg och nyheter. Därefter följer en fördjupad analys av internetanvändning i relation till valet 006. Här redovisas besöksandelar för en rad olika offentliga sajter och vilka grupper som vände sig till dessa. Ny skjuts för internetanvändning Under många år har andelen frekventa internetanvändare varit stabilt på omkring hälften av befolkningen. Hösten 006 ökade emellertid andelen användare förhållandevis mycket (figur 1). En sannolik förklaring till detta är den ökade bredbandstillgången (jfr Sören Holmberg och Lennart Weibulls inledningskapitel i denna bok). Vi vet sedan tidigare att användningen förändras när man går över från modem till någon typ av fast uppkoppling. Bredbandsanvändare lägger mer tid på nätet, ägnar sig åt fler användningsområden och har generellt sett en mer avancerad internetanvändning än modemanvändare (Bergström 00). Sett i ett internationellt perspektiv ligger Sverige långt framme vad gäller tillgång till, och användning av internet (Findahl 00). 95

2 Annika Bergström Figur 1 Användning av internet flera gånger i veckan i olika grupper, (procent) år 81 Högre tjm Män Alla 5 55 Kvinnor Arbetare år Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 1 månaderna gjort följande? Använt internet. Den ökade nätanvändningen finns i samtliga undersökta grupper. Uppgången som ses i pensionärsgruppen ska inte i första hand tillskrivas tillväxt inom gruppen, utan är också en följd av att medelålders nätanvändare nått pensionsåldern. Att alla grupper ökat innebär att de skillnader som sedan tidigare funnits mellan ung och gammal, mellan arbetare och akademiker kvarstår. Vi kan skönja en långsam minskning av skillnaderna, men utvecklingen sedan 1995 visar att det kommer att ta tid att överbrygga klyftorna. Däremot minskade klyftan mellan män och kvinnor något; könsdifferensen i användning på fem procentenheter är den lägst uppmätta under 000-talet. Användarna uppskattar att de ägnar nästan en och en halv timme på nätet en vanlig vardag (figur ). Tidsåtgång varierar beroende på uppkopplingstyp. Bredbandsinnehavare lägger mer än dubbelt så mycket tid på nätet som modeminnehavare. Vi kan också notera större användning bland män än bland kvinnor, och ungdomar lägger mer än tre gånger så mycket tid på nätet en vanlig vardag som pensionärerna, dvs. den förhållandevis begränsade grupp av pensionärer som använder nätet. Användningstiden ökar även med utbildningsnivå. 96

3 Internetval 006 för de redan frälsta Figur Användningstid på internet, olika grupper 006 (minuter i genomsnitt) Alla 85 Modem Bredband 10 Kvinnor Män år 0-9 år 50-6 år år Låg utbildning Hög utbildning Kommentar: Frågan löd Ungefär hur lång tid brukar du ägna åt internet en vanlig vardag? Inte oväntat kan vi se ett starkt samband mellan användningstid och användningsfrekvens (jfr Internetbarometern 006). De personer som använder internet flera gånger i veckan lägger närmare två timmar på nätet en vanlig vardag, medan personer som är online någon gång i veckan spendrar en halvtimme. Att bredband inverkar på användningsfrekvens och -tid kan tyckas självklart, men det är också sannolikt att frekventa användare som lägger mycket tid online varit tidigt ute med att skaffa bredband. Faktorerna samverkar sannolikt i en, för internetanvändningens omfattning, positiv riktning. Användningen är utbredd över hela dagen, med en liten topp på morgonen, och en prime time på kvällen. Vi vet från tidigare SOM-undersökningar att användningen äger rum både på arbetsplatser och i hemmet. Med en ökad andel fast uppkoppling i hemmet ser vi nu att hemanvändningen ökar. Vi har tidigare sett en betydligt mer utbredd användning bland personer som har tillgång till nätet på sin arbetsplats. Det har då varit tjänstemän och akademiker som både varit mer frekventa online och lagt mer tid på nätet. Fast uppkoppling i hemmet bidrar sannolikt till att dessa skillnader minskar på sikt. När vi går ut på nätet är det framför allt information och kommunikation som lockar (figur ). Över hälften av befolkningen ägnar sig åt faktasökning och e- postanvändning varje vecka. Nästan lika många tar del av nyhetstjänster. Dessa 9

4 Annika Bergström användningsmönster känns igen från tidigare SOM-mätningar och återfinns också i flera andra underökningar (se t.ex. Internetbarometern 006; SCB 006). Att jämföra veckoanvändningen på en rad olika områden som görs här, är egentligen inte helt rättvisande. Vissa områden innebär närmast per definition en mer frekvent användning nyheter är exempel på ett sådant medan andra förvisso betraktas som viktiga, men inte är sådana som man ägnar sig åt varje vecka (jfr Bergström 006). Bankärenden är ett tydligt exempel på detta. Figur Användningsområden minst någon gång varje vecka, privat internetanvändning, (procent av befolkningen) Sökt fakta/information Tagit del av nyhetstjänst Besökt/läst bloggar Kommenterat nyhetsartiklar Använt e-post Diskussions-, chatgrupp Gjort bankärenden Beställt varor/tjänster Använt tjänst hos myndighet Nöje, förströelse Laddat ner musik Laddat ner film Pornografi/erotik Kommentar: Frågan löd Hur ofta har du under de senaste 1 månaderna gjort följande på internet, i privat syfte? Det sker vissa förändringar i nätanvändningen. En jämförelse med 005 visar med statistisk signifikans att bloggläsande nästan har tredubblats på ett år, låt vara att det ännu ligger på en låg nivå (11 procent). Detta är en förväntad utveckling av ett nyare användningsområde som under det senaste året dels fått mycket uppmärksamhet i media, dels har utvecklats vad gäller användarvänlighet. Vi kan också notera en ökning för bankärenden och e-post medan informationssökning och nöje går tillbaka något. Dessa förändringar är emellertid små. Det är rimligt att tänka sig olika användarprofiler på internet. En explorativ faktoranalys pekar på fyra sådana profiler eller typer (tabell 1). Den första typen kan 98

5 Internetval 006 för de redan frälsta betraktas som nöjesinriktad internetanvändning. Här återfinner vi områden som chat och nedladdning, men också bloggar. Den andra typen har ett tydligt nyttofokus: beställning av varor och tjänster samt olika typer av ärenden. Vi ser ytterligare en typ som kännetecknas av de två mest utbredda användningsområdena: informationssökning och e-post, de. Den sista typen rymmer enbart bankärenden som inte självklart hänger samman med andra användningsområden på nätet. Tabell 1 Dimensioner i internetanvändningen (faktorladdningar) Nöje Nytta Information Bank Ladda ner musik 0,86 0,09 0,0 0,05 Ladda ner film 0, 0,1 0,06 0,18 Besöka bloggar 0, 0,11 0,11 0,06 Chatta 0,65 0,1 0,5 0,0 Nöje 0,50 0,1 0, -0, Beställa varor/tjänster -0,0 0, 0,1 0,00 Använda tjänster hos myndighet 0,1 0, 0,00-0,0 Biblioteksärenden 0, 0,6-0,08 0, Pornografi/erotik 0,1 0,55 0,0-0,06 Söka information 0,15-0,0 0,8 0,0 Ta del av nyheter 0,1 0,1 0,6-0,16 Använda e-post 0,1-0,01 0,6 0,0 Bankärenden 0,0 0,0 0,0 0,90 Andel förklarad varians % 1% 1% 8% Kommentar: Faktorlösningen är gjod enligt Kaisers kriterium och bygger på varimaxrotering. De profiler som presenterats korresponderar mot vad vi kan se i fråga om olika befolkningsgruppers användningsinriktning (tabell ). De mer nöjesinriktade användningsområdena som exempelvis nedladdning och chat är vanligare bland ungdomar. Tjänsteinriktad användning är utbredd bland yngre medelålders. Detta är välbekanta skillnader som i hög grad speglar den generella internetanvändningen. De som är aktiva har många användningsområden, medan personer som har en mer sporadisk internetanvändning också ägnar sig åt färre saker. Men användningen speglar också olika intressområden och funktioner och behov hos olika grupper av människor (jfr Bergström 005). De användningstyper som framkommer på internet återfinns också i livet utanför nätet. I en analys över människors vardagsaktiviteter återfinns liknande dimensioner som de ovan presenterade (se t.ex. Antoni 006; Weibull 1999). 99

6 Annika Bergström Tabell Användningsområden för internet minst någon gång varje vecka i olika grupper, hösten 006 (procent av befolkningen) Alla Kön Ålder Utbildning Uppkopplingstyp Användningsområde Kv Män Låg ML MH Hög Bredband Modem Sökt information/fakta Tagit del av nyheter/nyh.tj Läst bloggar Nöje/förströelse/spel Laddat ner musik Laddat ner film Pornografi/erotik Skickat/tagit emot e-post Deltagit i diskussion/chat Beställt varor/tjänster 5 5 Gjort bankärenden Använt tjänster hos kommun Biblioteksärenden Antal svar Kommentar: Frågan löd Hur ofta har du under de senaste 1 månaderna gjort följande på internet, i privat syfte? De sammantagna resultaten kring internetanvändningens inriktning pekar mot att vardagsnyttan får en ökande betydelse i internetanvändningen. Samtidigt kan man också misstänkta att vissa av måtten har mist sin precision med tanke på hur verkligheten har förändrats. Både inom så kallad nytto- och nöjesanvändning har användningsområden blivit mer specifika, och mycket låter sig inte längre fångas i breda kategorier. Resultaten bör betraktas i första hand som en rangordning mellan några mer och mindre specifika områden. Väljarna och internet Inför de tre senaste valen till riksdag och kommun har man pratat mycket om genombrottet som skulle kunna komma för internet som informationskanal, inte minst i relation till personvalen. I samband med 1998 och 00 års val kunde vi inte se några sådana tendenser. En liten del av befolkningen besökte exempelvis politiska partiers hemsidor. I 006 års undersökning utökades frågorna till att även omfatta besök på riksdagsmäns och lokalpolitikers hemsidor. För besök på politiska partiers hemsidor kunde vi åter igen se en liten så kallad valårseffekt dvs att andelen besökare ökar något under valåren 1998, 00 och 006 (jfr Sören Holmberg och Lennart Weibulls artikel om förtroende i denna 00

7 Internetval 006 för de redan frälsta bok). Det är emellertid inga stora uppgångar som noteras för dessa år jämfört med mellanvalsåren (figur ). Parallellt med denna begränsade uppgång skedde en nedgång för besök på riksdag och regerings hemsida, även under valåret 006. Man kan fundera på vad detta beror på. Det kan dels handla om ett generellt sett lågt intresse för att besöka dessa sajter, men det kan också handla om sajternas innehåll och struktur. Man kan även tänka sig att en person via någon sökmotor får fram exempelvis en offentlig utredning, och sedan rent fysiskt hamnar på riksdagens hemsida, men egentligen aldrig noterar detta. Figur Besök på några offentliga sajter någon gång, (procent av befolkningen) Hemkommunen Region/landsting Politiskt parti Riksdagen Regeringen Riksdagsledamot/ lokalpolitiker Kommentar: Frågan löd Har du under de senaste 1 månaderna tagit del av följande på internet? Nytt för den här mätningen var besök på riksdagsledamöters och lokalpolitikers hemsidor. Som framgår i figuren är det en ytterst liten andel av den vuxna befolkningen som besökt dessa typer av sajter procent vardera. Det visar sig också vara i stort sett samma personer som besöker alla tre typerna av hemsidor. Intresset för enskilda politiker är, sett i det här perspektivet, lågt. Internet får inte per automatik människor att vilja ta kontakt med politiker, eller att söka information från partier. Man behöver därför koppla analysen dels olika bakgrundsfaktorer som ålder och utbildning, men också till politiskt intresse och till hur människor tar den här typen av kontakter vid sidan av internet. 01

8 Annika Bergström En närmare analys av vilka som varit på de här sidorna visar att besökarna i hög grad sammanfaller med frekventa internetanvändare. Det är unga och högutbildade som i störst utsträckning vänder sig till dessa sajter, medan besöksandelarna är lägre för pensionärer och lågutbildade (tabell ). Tabell Användning av några offentliga webbplatser i olika grupper, hösten 006 (procent av befolkningen) Alla Kön Ålder Utbildning Webbplats Kv Män Låg ML MH Hög Någon gång: Din kommuns hemsida Ditt landstings hemsida Riksdagens hemsida Regeringens/ Rosenbads hemsida Något politiskt partis hemsida Någon riksdagsledamots hemsida Någon lokalpolitikers hemsida 1 Antal svar Kommentar: Frågan löd Har du under de senaste 1 månaderna tagit del av följande på internet? Det finns skäl att tänka sig att besöksviljan också hänger samman med andra faktorer än de traditionellt demografiska eller med internetvanor. Politiskt intresse visar sig vara en sådan (figur 5). För samtliga tre analyserade hemsidor är andelen besökare störst bland personer som uppger sig vara mycket intresserade av politik, och särskilt tydligt är detta för besök på partiers hemsidor. Andelen besökare är nästan fem gånger så stor bland dem som är mycket intresserade av politik som bland dem som inte alls uppger sig ha något politiskt intresse. 0

9 Internetval 006 för de redan frälsta Figur 5 Besök på några offentliga sajter någon gång, beroende på politiskt intresse och engagemang, 006 (procent) Alla 1 Mycket intresserad av politik Ganska intresserad av politik Inte särskilt intresserad av politik Inte alls intresserad av politik Personröstade i riksdagsvalet/ kommunvalet Personröstade inte Haft kontakt med riksdagsledamot Politiskt parti Någon riksdagsmans hemsida Någon lokalpolitikers hemsida Inte haft kontakt med riksdagsledamot Samma mönster återfinns också för riksdagsmäns och lokalpolitikers hemsidor även om nivåerna här är betydligt lägre. En fortsatt analys visar att besöken på dessa sistnämnda sidor är vanligare bland dem som personröstade i riksdagsvalet respektive kommunvalet. Sammanlagt personröstade procent av befolkningen i riksdagsvalet 006 och runt en fjärdedel av dessa har alltså sökt information om presumtiva kandidater på nätet. Vad beträffar besök på riksdagsmäns hemsidor är skillnaderna allra störst när man jämför personer som någon gång haft kontakt med riksdagsledamöter (vid sidan av webben) med personer som aldrig kontaktat en riksdagsledamot. Bakom samtliga dessa skillnader döljer sig naturligtvis graden av politiskt intresse. En politisk elitgrupp deltar i högre grad i det politiska livet både on- och offline. Men man kan också konstatera att ett visst intresse för politikerna som personer innebär att man är mer benägen att besöka dem på webben. Mer internet men samma saker Efter några år av stabilitet noterades hösten 006 en viss uppgång för internetanvändning kopplad till utbredningen av bredband. Skillnaderna mellan olika gruppers användning kvarstår dock. Användningens inriktning har endast förändrats marginellt. Vi ser en antydan till en ökad nyttoanvändning. Även för användningen av sajter som har koppling till politik och val är ökningen begränsad och stabil. Andelen svenskar som besöker politiska partiers hemsidor har varit i stort sett densamma sedan slutet på 1990-talet. Man kan notera en liten uppgång under valåren, men denna är försumbar. För besök på politikers hemsidor har vi inte 0

10 Annika Bergström samma tidsserie, men kan konstatera att det är en försvinnande liten andel som varit här under valåret 006. Nätet mobiliserar inte väljarna på det sätt som ibland förutspåtts i debatten. Däremot är det samma grupper som redan tidigare varit informationsstarka och engagerade i politik och samhällsfrågor som hittat ytterligare en kanal för kunskap och kommunikation (jfr Holmquist 006). Sett ur det officiella Sveriges perspektiv breddar inte nätet, utan tycks bidra till att behålla status quo. Men man ska inte glömma de möjligheter som finns att gå utanför den mer etablerade arenan, och söka kunskap och göra sin röst hörd i andra sammanhang online. Referenser Antoni, Rudolf (006) Västsvensk kultur och livsstil. I Nilsson, Lennart (red.) Nya gränser Västsverige. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universiet. Bergström, Annika (005) nyhetsvanor.nu. Internetanvändning Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Bergström, Annika (006) Nyheter, bloggar och offentliga sajter. I Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (red) Du stora nya värld. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. SOM-rapport nr 9. Bergström, Annika (00) Internetanvändning med och utan bredband. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Dagspresskollegiets PM nr 65. Findahl, Olle (00) Internet i ett internationellt perspektiv. Del 1. Sverige i Europa. World Internet Institute. Holmquist, Fredrik (006) Internetoffentligheten som politiskt alternativ. Hemsidor som forum för politisk diskussion och aktivism. I Nordicom-Information nr. Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Internetbarometern 006 (00) Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet Weibull, Lennart (1999) Publik och teknik. Tankar kring medieutveckling och medieanvändning. I Carlsson, Ulla (red.) Medierna i samhället. Kontinuitet och förändring. Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. SCB (006) Privatpersoners användning av datorer och Internet 005. Stockholm: Statistiska Centralbyrån 0

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser

Läs mer

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil

Läs mer

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova

Läs mer

Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre

Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre Web.0 om deltagande online Web.0 om deltagande online Annika Bergström Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre fjärdedelar av den vuxna svenska befolkningen har

Läs mer

Skilda digitala världar

Skilda digitala världar Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.

Läs mer

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta

Läs mer

Valår på nätet. Annika Bergström

Valår på nätet. Annika Bergström Valår på nätet Valår på nätet Annika Bergström S edan slutet av 1990-talet har förväntningarna på olika internetområden varit stora. Inte minst inom det politiska fältet har tilltron till digitala mediers

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag Personligt och privat i sociala medier Personligt och privat i sociala medier Annika Bergström Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag Personligt och privat i sociala medier PERSONLIGT OCH PRIVAT I SOCIALA MEDIER ANNIKA BERGSTRÖM Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

nyheter, bloggar och offentliga sajter.

nyheter, bloggar och offentliga sajter. Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har

Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har En digitaliserad region En digitaliserad region Annika Bergström Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har också mediestrukturen i Västsverige förändrats. Den stora nykomlingen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Medborgarna och e-förvaltningen

Medborgarna och e-förvaltningen Medborgarna och e-förvaltningen Medborgarna och e-förvaltningen Annika Bergström A llt fler delar av den offentliga förvaltningen anammar och införlivar digitala verktyg i såväl intern som extern verksamhet.

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

IMORGON! Ska deklarationen in imorgon?

IMORGON! Ska deklarationen in imorgon? IMORGON! Ska deklarationen in imorgon? Köp medges ej, kontakta din bank om problemet kvarstår. Kan vara bra ur säkerhetsaspekt 1. Pinkod 2. Svarskod 3. Kontrollkod 4. Ny svarskod 5. OK Failed. Your session

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

Internetbarometer 2007

Internetbarometer 2007 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2007 2008-09-02 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 2008 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2007 Några resultat Tillgången till internet i hemmen

Läs mer

Ladda ner, streama, fildela. Marina Ghersetti

Ladda ner, streama, fildela. Marina Ghersetti Ladda ner, streama, fildela Ladda ner, streama, fildela Marina Ghersetti D en 3 januari 008 väcktes åtal mot fyra svenskar, ansvariga för internetsajten The Pirate Bay. Sajten ansågs vara världens största

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Läs mer

Internetbarometer 2009

Internetbarometer 2009 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2009 Den nya mediedagen 0 20 60 80 0 Television (totalt) 83 Dagstidning (totalt) Radio (totalt) 73 77 Internet 65 Bok (totalt) 36 Traditionella medier på internet Sociala

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Internetbarometer 2012

Internetbarometer 2012 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Islutet av den andra årtusendet har en rad nya aktörer dykt upp på mediearenan.

Islutet av den andra årtusendet har en rad nya aktörer dykt upp på mediearenan. Svenskarna och internet SVENSKARNA OCH INTERNET ANNIKA BERGSTRÖM Islutet av den andra årtusendet har en rad nya aktörer dykt upp på mediearenan. Det handlar i stor utsträckning om en sammansmältning av

Läs mer

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Kommunikation i sociala medier - användning av sociala medier, målgrupper Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap

Kommunikation i sociala medier - användning av sociala medier, målgrupper Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap Kommunikation i sociala medier - användning av sociala medier, målgrupper Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap Berglin, Svenska Dagbladet 100905 Upplägg Vad är sociala medier och

Läs mer

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

Internetbarometer 2010

Internetbarometer 2010 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 21 Den nya mediedagen 1 2 5 6 7 8 9 1 Television (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Internet (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt) Datorspel (totalt) 14

Läs mer

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG?

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Boken var står den idag? BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Lennart Weibull och Åsa Nilsson Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen

Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen Nyheter i gamla och nya former NYHETER I GAMLA OCH NYA FORMER ANNIKA BERGSTRÖM Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen saknar dock ännu en mental förankring hos medborgarna.

Läs mer

Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast

Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast Ökande mobilkommunikation Ökande mobilkommunikation Göran Bolin Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast att ha tillgång till i Sverige. Hela 95 procent av svenskarna

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook Manpower Work life Rapport 2011 Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook I Manpowers undersökning Work Life från 2008 visade resultaten att de mest populära webbaserade nätverken

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

Vem använder Internet?

Vem använder Internet? Vem använder Internet? Olle Findahl 16 februari 2012 Internets spridning 10 9 8 62% 65% 67% Dator 6 55% 51% 53% 56% Internet 25% 27% 2 15% 15% Bredband 2% 5% 9% 3% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002 FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

Medieförtroendets villkor

Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

Villkor för förtroendevalda

Villkor för förtroendevalda Villkor för förtroendevalda ERSÄTTNINGS- OCH ARBETSVILLKOR FÖR FÖRTROENDEVALDA I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Villkor för förtroendevalda 1 Villkor för förtroendevalda 2 Förord Att individer har möjlighet

Läs mer

Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON

Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Den Svenska Monarkins Legitimitet, Journalisterna och Riksdagsledamöterna Lennart Nilsson

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier Riktlinjer för sociala medier 2016-2017 Formuleringarna är beslutade av SVs ledningsgrupp 20160311 Sociala medier är snabba och förändras, fler kanaler kan tillkomma eller försvinna. Syfte & bakgrund Med

Läs mer

Kommentarer till Håkan Selg; De två kulturerna på Internet

Kommentarer till Håkan Selg; De två kulturerna på Internet Kommentarer till Håkan Selg; De två kulturerna på Internet Föreningen Sveriges Marknadsundersökare (SÖK), ESOMAR Sverige och Surveyföreningen; seminarium kring temat: Vad är nästa steg för att öka tillförlitligheten

Läs mer

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Chattar, bloggar,

Läs mer