Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre

Transkript

1 Web.0 om deltagande online Web.0 om deltagande online Annika Bergström Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre fjärdedelar av den vuxna svenska befolkningen har tillgång till nätet och en ökande andel är uppkopplade via bredband (se Holmberg och Weibull i denna bok; jfr Mediebarometern 007). Allt fler aktiviteter flyttar ut på nätet samtidigt som internet möjliggör nya typer av aktiviteter och nya sätt att göra saker på. För att skilja äldre applikationer på nätet från nyare pratar man ibland i termer av Web 1.0 och Web.0, där det senare är ett slags paraplybegrepp under vilket den nya generationens internetapplikationer samlats. Någon entydig definition av Web.0 finns inte. Det handlar i stora drag om användardeltagande och karaktäriseras av frihet att dela, återanvända och medverka (Gillmore 00; Limonard 007; Madden och Fox 006). Med teknikens hjälp har möjligheten till interaktivitet mellan medieproducent och -konsument förändrats. Kaptilet inleds med en kort beskrivning av den generella internetanvändningen och dess utveckling över tid. Den följs av en analys av olika användningsområden över tid och i olika grupper. Avslutningsvis görs en fördjupning av användningsområden med särskilt fokus på de faciliteter som utmärker Web.0. Stabila internetvanor Vi har nu följt utvecklingen av internetanvändning i drygt ett decennium. I 199 års mätning var en obetydlig andel av svenskarna ute på nätet. Under 1990-talet skedde dock en snabb ökning fram till år 000. Sedan dessa har utvecklingstakten mattats av något och de enskilda år som ökningen är större kan kopplas samman med tillgängligheten till bredband som ökat och förändrats markant i början av 000-talet. Hösten 007 noterades procent av befolkningen som internetanvändare minst någon gång i veckan (figur 1). De skillnader i användning mellan olika grupper som vi kunnat notera ända sedan internet fick spridning bland allmänheten i mitten av 1990-talet kvarstår även hösten 007. Den största skillnaden finns mellan gamla och unga. De flesta pensionärer finns inte med online, och det finns ingen anledning att tro att de som idag är pensionärer kommer att bli internetanvändare. Andelen kommer snarare att växa i och med att internetanvändare blir pensionärer och vi ska endast förvänta oss en långsam utveckling. 07

2 Annika Bergström Figur 1 Användning av internet flera gånger i veckan i olika grupper, (procent) Män 6 7 Alla Kvinnor Arbetare år Högre tjm år Det finns också förhållandevis stora skillnader beroende på subjektiv social klass skillnader som under ett drygt decennium inte tycks minska. Bland högre tjänstemän är drygt åtta av tio frekventa på nätet medan hälften av arbetarna går ut på nätet någon gång varje vecka. Samma utveckling finns också vid en jämförelse mellan låg- och högutbildade (jfr Mediebarometern 007). Skillnaderna har delvis att göra med internetanvändning på arbetsplatsen som skiljer sig beroende på utbildningsnivå. Tillgången till, och möjligheten att använda internet på jobbet är betydligt lägre bland arbetare och lågutbildade. Det är också viktigt att hålla i minnet att grupperna arbetare/lågutbildade i stor utsträckning sammanfaller med hög ålder. En närmare analys av ålder och social klass visar att klasskillnaderna har ökat bland äldre och minskat bland yngre. Vi ser också en ökning av skillnader mellan ung och gammal bland arbetarfamiljer, medan åldern har minskat något i betydelse för internetvanan bland högre tjänstemän (tabell 1). Det finns en rad olika förklaringar till att mönstren för internetanvändning har förändrats i den beskrivna riktningen. För det första vet vi att unga människor i högre grad än äldre tar till sig nya innovationer. Och allra snabbast är yngre människor med högre utbildning eller tjänstemannafamiljer. Dessa sociala skillnader bland ungdomar brukar jämna ut sig med tiden, precis som i fallet med internetanvändning. Internet fick också snabbt spridning bland akademiker och högre tjänstemän via arbetsplatser. Nu har vissa av dessa blivit pensionärer varför skillnaderna 0

3 Web.0 om deltagande online mellan arbetare och akademiker ökat. De mönster vi ser visar tydligt på att det framför allt är arbetarklassens pensionärer som står vid sidan av internetutvecklingen. Tabell 1 Regelbunden internetanvändning beroende på ålder och subjektiv social klass 000 och 007 (procent och procentdifferenser) år 6- år Effekt av ålder 1-9 år 6- år Effekt av ålder Arbetarfamilj Högre tjänstemän Effekt av subjektiv klass Skillnaderna mellan mäns och kvinnors generella internetanvändning var större under 1990-talet, men har långsamt minskat de senaste åren. Fortfarande är det en något större andel män än kvinnor som använder nätet varje vecka, men skillnaden är liten och inte statistiskt säkerställd. Däremot finns skillnader i användning om man istället jämför den tid som ägnas åt nätet. Män tillbringar mer tid online än vad kvinnor gör (Internetbarometern 007). Sammantaget kan konstateras att andelen internetanvändare fortfarande inte speglar tillgången i befolkningen. Medan de flesta numera kan tillgå internet är det förhållandevis många som väljer att inte gå ut på nätet. Tillgångsmåttet är alltså inte rättvisande om man vill säga något om skillnader. Utvecklingstakten är fortsatt långsam och det finns anledning att tro att andelen användare kommer att öka, men vi har en lång bit kvar innan vi kan betrakta hela befolkningen som internetanvändare. Det tillskott av internetanvändare som vi nu långsamt får bör framför allt bestå av att gruppen fylls på underifrån, av unga människor som växer upp med nätet. Medelålders och äldre bör vid det här laget ha gjort valet att vara internetanvändare eller inte, och vi ska inte förvänta oss något större tillskott genom ytterligare användare i de här grupperna. Användningsområden på internet De flesta verksamheter i samhället finns idag på nätet och användningen kan i stort sett anta vilka former och uttryck som helst. Nätet är en smältdegel av funktioner och innehåll, allt från personlig kommunikation via e-post och ärenden i vid mening till massmedieinnehåll som vi känner det från traditionella medier. De vanligaste 09

4 Annika Bergström användningsområdena är e-post och informationssökning (figur ). Dessa funktioner har utmärkt sig som största ända sedan mitten på 1990-talet. Andra undersökningar visar på samma mönster (Findahl 00; Internetbarometern 007; SCB 007). Figur Användningsområden för Internet, privat användning, (procent som angett användning minst någon gång i veckan) 70 7 Använt e-post Sökt information Tagit del av nyhetstjänst Gjort bankärenden Chattat Läst bloggar Lyssnat på radio/ tittat på tv Laddat ner musik/böcker Spelat online-spel Kommentar: Laddat ner film ändrades 007 till film/tv-serier. Laddat ner musik ändrades 007 till musik/böcker. Diskussions/chatgrupp ändrades 007 till chatt respektive diskussionsforum, något som kan påverka nivåskattningarna. Nyheter är ett annat utbrett användningsområde som attraherar ungefär hälften av befolkningen varje vecka. I Sverige är det framför allt dagstidningars sajter som blivit stora publikmässigt, och då särskilt kvällstidningarna. I 007 års SOM-undersökning lockar exempelvis Aftonbladet.se fler läsare än pappersmotsvarigheten ( procent minst dagar i veckan för webben, 1 procent för papperstidningen). Expressen uppvisar samma mönster men på en lägre nivå (9 procent för webben, 6 procent för papperstidningen). Morgontidningarna på nätet når en betydligt mindre publik procent minst fem dagar i veckan jämfört med 70 procent för papperstidningen. Att mäta veckoanvändningen är inte riktigt rättvisande för vissaa användningsområden. Det ligger i sakens natur att e-post och nyheter är högfrekventa användningsområden medan man sannolikt köper varor och tjänster mer sällan. En mer 10

5 Web.0 om deltagande online mångfacetterad analys får man om man även tar hänsyn till dem som har en glesare frekvens i sin användning (figur ). Figur Användningsområden på internet varje vecka samt varje månad, 007 (procent) Sökt fakta/information Tagit del av nyhetstjänst Läst bloggar Använt e-post Diskussionsforum 6 Chat Gjort bankärenden Beställt varor/tjänster 19 Köpt/sålt varor via privatannons 1 Använt tjänst hos myndighet 10 Gjort biblioteksärenden Lyssnat på radio/tittat på tv 1 1 Varje vecka Varje månad Laddat ner musik/böcker 9 Laddat ner film/tv-serier 6 Spelat onlinespel Vi får nu ett delvis annorlunda mönster. Beställningar, myndighetstjänster och användning av radio och tv på nätet är ganska utbredda användningsområden i befolkningen sett till månadsbasis. Däremot påverkas inte de mest utbredda användningsområdena i den vidgade analysen. Informationssökning och e-post utnyttjas varje vecka, sällananvändning är ovanlig. Likt annan medieanvändning, skiljer sig internetanvändningens inriktning vid en jämförelse mellan olika grupper (tabell ). För det första är alla användningsområden mer utbredda bland bredbandsanvändare än i gruppen som kopplar upp sig via modem. Vidare finner man de största skillnaderna mellan unga och gamla. All användning är vanligare bland unga under 0 år, särskilt tydlig är skillnaden för chat och nedladdning som nästan uteslutande förekommer bland yngre. Bankärenden och radio- och tv-användning förekommer också hos personer mellan 0 och 0 år, liksom de största användningsområdena som nyttjas brett i befolkningen. 11

6 Annika Bergström Tabell Användningsområden för internet minst någon gång varje vecka i olika grupper, 007 (procent) Alla Kön Ålder Utbildning Bredband Användningsområde Kv Män Låg ML MH Hög Ja Nej Sökt information/fakta Tagit del av nyheter/ nyhetstjänst Läst bloggar Tittat tv/lyssnat radio Laddat ner musik/böcker Laddat ner film/tv-serier Spelat online-spel Använt e-post Chattat Deltagit i diskussionsforum Beställt varor/tjänster Köpt/sålt varor via privatannons Gjort bankärenden Använt tjänst hos kommun/myndighet 6 Biblioteksärenden Antal svar Anmärkning: ML=Medellåg utbildning, MH=Medelhög utbildning. Flera informations- och tjänsteinriktade användningsområden är mer utbredda bland hög- än bland lågutbildade. För mer nöjesinriktade områden är skillnaderna betydligt mindre. Dessa mönster är välbekanta och kännetecknar hela den period som vi hittills kunnat använda internet. Generella intresse- och medieanvändningsmönster följer med ut på nätet. Om vi knyter an till de grupper som redovisades ovan unga och gamla arbetare och akademiker kan först konstateras att e-post är det mest utbredda användningsområdet i samtliga fyra grupper. I övrigt liknar ungdomarnas användningsprofil varandra oavsett klasstillhörighet. Dominerande är informationssökning, nyheter och chat. Bankärenden online är också vanligt bland både arbetar- och akademikerungdomar. Nedladdning av musik är något vanligare bland ungdomar i arbetargruppen medan bloggläsning förekommer mer frekvent bland akademikerungdomar. Pensionärernas internetvardag består, förutom e-post, också av informationsökning, nyheter och bankärenden. Nivåerna för användningsområdena skiljer stort vid en jämförelse mellan personer med arbetar- och personer med akademikerbakgrund, 1

7 Web.0 om deltagande online men rangordningen är densamma. Vi ser alltså tydliga användningsprofiler som har med ålder att göra medan klassbakgrunden är av mindre betydelse. Web.0 den interaktiva webben Med Web.0 har nya faciliteter kommit och möjligheten till interaktivitet och användardeltagande ökat. Användargenererat innehåll (User Generated Content) blev ett begrepp som fick genomslag i samhället och på marknaden under 006. Användargenererat innehåll är skapat av användarna själva. De första plattformarna för den här typen av innehåll sattes upp utanför de etablerade medieorganisationerna och var många gånger gräsrotsinitiativ (Limonard 007). Innehållet görs av samma människor som använder sajterna, och gränsen mellan producent och konsument har blivit allt mer otydlig (se t.ex. Gillmore 00; Limonard 007; Örnebring 007). Användargenererat innehåll inkluderar olika sorters text, ljud, visuella och kombinerade medieinnehåll; digital video, bloggar, podcast, mobilfoto, wikis. Användare kan skapa och publicera innehåll på egna sajter, fildela men också rekommendera och ranka befintligt innehåll och på det viset dela med sig av sina synpunkter till andra. Ytterligare exempel på användargenererat innehåll är shareware och wikis där man kan bidra med källkod till programvara eller med innehåll till encyklopedier som skapas av användarna själva. Exempel på publikt stora sajter är Flickr, Youtube och Wikipedia (Limonard, 007). Figur Interaktiva användningsområden på internet 007 (procent av dem som använt internet de senaste 1 månaderna) Svarat på webbfråga Deltagit i community Spelat annat spel 1 6 Deltagit i diskussionsforum 1 9 Kommenterat nyhetsartiklar 01 7 Spelat actionspel 1 Skrivit blogg 0 Kontaktat på dejtingsajt 1 1 Spelat rollspel Laddat upp film/musik Deltagit i virtuell värld 010 Bidragit till shareware Dagligen Någon/flera ggr/v Någon g/mån Någon gång senaste 6-1 mån 1

8 Annika Bergström Det visar sig emellertid att publikens vilja att delta ännu så länge är begränsad (figur ). Den frekeventa användningen av den typen av områden som Web.0 möjligggör är inte särskilt utbredd bland internetanvändarna. Små andelar ägnar sig på veckobasis åt interaktiva användningsområden. Enda undantaget utgörs av deltagande i så kallade communities, där en dryg tiondel är aktiva varje vecka. Webbfrågor är den interaktiva aktivitet som totalt sett lockar flest människor att delta. En dryg tredjedel har någon svarat på någon webbfråga. De flesta dock mer sporadiskt, någon gång per månad eller mer sällan. Applikationer för diskussion, kommentering och uppladdning används endast i liten utsträckning. Mycket av interaktiviteten utgörs således av reaktioner på material som någon annan lagt upp eller publicerat. I många fall är det de traditionella publicisterna som styr vårt deltagande. Det verkliga skapandet av innehåll är mycket begränsat, åtminstone skapande av sådant innehåll som når en vidare publik. Precis som för all annan internetanvändning är de interaktiva funktionerna mest utbredda bland bredbandsanvändare. Därutöver är ålder den enskilda faktor som har störst betydelse. Unga är mest interaktiva, pensionärer står i stort sett utanför Web.0 (figur ). Figur Internaktiva användningsområden på internet i olika åldersgrupper (procent minst någon gång de senaste 1 månaderna) Laddat upp film/musik Kontakt via dejtingsajt Kommenterat nyhetsartiklar Skrivit blogg Deltagit i diskussionsforum år 0-9 år 0-6 år Deltagit i community Svarat på webbfråga Deltagit i virtuell värld Spelat onlinespel 1

9 Web.0 om deltagande online De här mönstren är välbekanta från andra typer av användningsområden på nätet när de befinner sig i sin linda. Det är framför allt yngre människor som ligger i frontlinjen att ta till sig nya applikationer på webben, så kallade innovatörer (Rogers 199; jfr Bergström 00). Nyhetens behag lockar sannolikt mer eller lika mycket som själva innehållet i applikationerna. Man bör dock hålla i minnet att vissa av dessa så kallade interaktiva områden är av den karaktären att de lockar en yngre publik. Communities är ett exempel på detta: det är en applikation som funnits i många år, som under alla dessa år lockat unga användare och fortfarande gör det. Först efter några års etablering kan vi avgöra vilka områden som vidgas mot en bredare, och därmed också äldre, publik. Nya applikationer och förändrade funktioner lockar således inte per automatik alla till användning. Den utveckling som webben har tagit mot deltagande och interaktivitet innebär innehåll med en karaktär som sannolikt inte lockar de som idag är äldre till användning. Om det är ett bestående faktum eller inte är svårt att avgöra. Vi vet inte hur de generationer som växer upp med interaktivitet, virtuella världar och socialt umgänge online kommer att agera när de blir äldre. Helt klart är att den nya värld som Web.0 kan erbjuda till både innehåll och funktion lockar yngre generationer och vi kan konstatera att den nya generationens webbapplikationer snarast förstärker skillnaderna mellan yngres och äldres internetanvändning. Begränsat deltagande Utvecklingen av webben pågår ständigt samtidigt som distributionen och infrastrukturen förbättras. Jämfört med mitten av 1990-talet har vi idag mer avancerad teknik, ett mer kvalificerat innehåll och mer kompetenta användare. I teorin kan var och en bli innehållsproducent på nätet, vilket inte sällan bedöms positivt ur samhälls- och demokratiperspektiv. Men att producera och publicera innehåll innebär inte att man blir uppmärksammad. Fortfarande finns ett stort antal dominerande sajter som har sin bakgrund i traditionella verksamheter. Producenterna av dessa ser inte alltid med blida ögon på användarnas deltagande. De är överlag ovilliga att släppa kontrollen över innehållet och låter oftast publiken medverka inom givna ramar. Det deltagande som erbjuds är många gånger hårt styrt och kontrollerat. Detta återspeglar sig också i det deltagande som användarna uppger sig vara med i. Undantagen utgörs naturligtvis av olika typer av onlinespel där interaktiviteten är hög (se vidare i Monika Djerf-Pierres kapitel i denna bok). Därutöver utgörs publikens bidrag främst av reaktioner på redan publicerat och paketerat innehåll. Det deltagande som innebär opinionsbildning, diskussioner och egna texter återfinns ännu så länge i första hand på mer personliga sajter som har liten publik och liten betydelse. Det mer samhällsomvälvande deltagandet är inte utbrett, men kanske är det som pågår under paraplyet Web.0 en början på något som kan få större genomslag med kommande generationer. 1

10 Annika Bergström Analyserna som redovisats i kapitlet visar entydigt på att yngre och äldre lever i skilda världar på nätet. Den största skillnaden består i att pensionärerna överhuvudtaget inte befinner sig i cybervärden. Men en jämförelse mellan yngre och äldre som befinner sig online visar också att cybervärlden ser mycket olika ut. Den är intensiv och utgörs av en blandning av vardagsnytta och nöje bland de yngre, medan vardagsnyttan utgör den större delen av de äldres nätvardag en nätvardag som jämfört med yngre också är mycket begränsad. I och med att tillskottet av äldre till nätet nu är i stort sett obefintligt kommer dessa skilda cybervärldar bestå under en lång tid framöver. Referenser Bergström, Annika (00) nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning på internet 199 till 00. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Findahl, Olle (00) Svenskarna och Internet 007. Hudiksvall: World Internet Institute. Gillmore, Dan (00) We the media. Grassroots Journalism by the People for the People. Sebastopol-Farnham: O Reilly. Internetbarometern 007 (00). Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Limonard, Sander (007) Business requirements and potential bottlenecks for successful new CITIZEN MEDIA applications. Sixth Framework Programme: Citizen Media Projekt. Madden, Mary och Fox, Susannah (006) Riding the Waves of Web.0. Pew Internet Project, Mediebarometern 007 (00). Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Rogers, Everett M. (199). Diffusions of Innovations. New York, Free Press. SCB (007) Privatpersoners användning av datorer och Internet 007. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Örnebring, Henrik (007) The Consumer as Producer of What? User-generated tabloid content in The Sun (UK) and Aftonbladet (Sweden). Paper presenterat vid The Future of Newspapers Conference, Cardiff, UK, september