Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre

Save this PDF as:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre"

Transkript

1 Web.0 om deltagande online Web.0 om deltagande online Annika Bergström Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre fjärdedelar av den vuxna svenska befolkningen har tillgång till nätet och en ökande andel är uppkopplade via bredband (se Holmberg och Weibull i denna bok; jfr Mediebarometern 007). Allt fler aktiviteter flyttar ut på nätet samtidigt som internet möjliggör nya typer av aktiviteter och nya sätt att göra saker på. För att skilja äldre applikationer på nätet från nyare pratar man ibland i termer av Web 1.0 och Web.0, där det senare är ett slags paraplybegrepp under vilket den nya generationens internetapplikationer samlats. Någon entydig definition av Web.0 finns inte. Det handlar i stora drag om användardeltagande och karaktäriseras av frihet att dela, återanvända och medverka (Gillmore 00; Limonard 007; Madden och Fox 006). Med teknikens hjälp har möjligheten till interaktivitet mellan medieproducent och -konsument förändrats. Kaptilet inleds med en kort beskrivning av den generella internetanvändningen och dess utveckling över tid. Den följs av en analys av olika användningsområden över tid och i olika grupper. Avslutningsvis görs en fördjupning av användningsområden med särskilt fokus på de faciliteter som utmärker Web.0. Stabila internetvanor Vi har nu följt utvecklingen av internetanvändning i drygt ett decennium. I 199 års mätning var en obetydlig andel av svenskarna ute på nätet. Under 1990-talet skedde dock en snabb ökning fram till år 000. Sedan dessa har utvecklingstakten mattats av något och de enskilda år som ökningen är större kan kopplas samman med tillgängligheten till bredband som ökat och förändrats markant i början av 000-talet. Hösten 007 noterades procent av befolkningen som internetanvändare minst någon gång i veckan (figur 1). De skillnader i användning mellan olika grupper som vi kunnat notera ända sedan internet fick spridning bland allmänheten i mitten av 1990-talet kvarstår även hösten 007. Den största skillnaden finns mellan gamla och unga. De flesta pensionärer finns inte med online, och det finns ingen anledning att tro att de som idag är pensionärer kommer att bli internetanvändare. Andelen kommer snarare att växa i och med att internetanvändare blir pensionärer och vi ska endast förvänta oss en långsam utveckling. 07

2 Annika Bergström Figur 1 Användning av internet flera gånger i veckan i olika grupper, (procent) Män 6 7 Alla Kvinnor Arbetare år Högre tjm år Det finns också förhållandevis stora skillnader beroende på subjektiv social klass skillnader som under ett drygt decennium inte tycks minska. Bland högre tjänstemän är drygt åtta av tio frekventa på nätet medan hälften av arbetarna går ut på nätet någon gång varje vecka. Samma utveckling finns också vid en jämförelse mellan låg- och högutbildade (jfr Mediebarometern 007). Skillnaderna har delvis att göra med internetanvändning på arbetsplatsen som skiljer sig beroende på utbildningsnivå. Tillgången till, och möjligheten att använda internet på jobbet är betydligt lägre bland arbetare och lågutbildade. Det är också viktigt att hålla i minnet att grupperna arbetare/lågutbildade i stor utsträckning sammanfaller med hög ålder. En närmare analys av ålder och social klass visar att klasskillnaderna har ökat bland äldre och minskat bland yngre. Vi ser också en ökning av skillnader mellan ung och gammal bland arbetarfamiljer, medan åldern har minskat något i betydelse för internetvanan bland högre tjänstemän (tabell 1). Det finns en rad olika förklaringar till att mönstren för internetanvändning har förändrats i den beskrivna riktningen. För det första vet vi att unga människor i högre grad än äldre tar till sig nya innovationer. Och allra snabbast är yngre människor med högre utbildning eller tjänstemannafamiljer. Dessa sociala skillnader bland ungdomar brukar jämna ut sig med tiden, precis som i fallet med internetanvändning. Internet fick också snabbt spridning bland akademiker och högre tjänstemän via arbetsplatser. Nu har vissa av dessa blivit pensionärer varför skillnaderna 0

3 Web.0 om deltagande online mellan arbetare och akademiker ökat. De mönster vi ser visar tydligt på att det framför allt är arbetarklassens pensionärer som står vid sidan av internetutvecklingen. Tabell 1 Regelbunden internetanvändning beroende på ålder och subjektiv social klass 000 och 007 (procent och procentdifferenser) år 6- år Effekt av ålder 1-9 år 6- år Effekt av ålder Arbetarfamilj Högre tjänstemän Effekt av subjektiv klass Skillnaderna mellan mäns och kvinnors generella internetanvändning var större under 1990-talet, men har långsamt minskat de senaste åren. Fortfarande är det en något större andel män än kvinnor som använder nätet varje vecka, men skillnaden är liten och inte statistiskt säkerställd. Däremot finns skillnader i användning om man istället jämför den tid som ägnas åt nätet. Män tillbringar mer tid online än vad kvinnor gör (Internetbarometern 007). Sammantaget kan konstateras att andelen internetanvändare fortfarande inte speglar tillgången i befolkningen. Medan de flesta numera kan tillgå internet är det förhållandevis många som väljer att inte gå ut på nätet. Tillgångsmåttet är alltså inte rättvisande om man vill säga något om skillnader. Utvecklingstakten är fortsatt långsam och det finns anledning att tro att andelen användare kommer att öka, men vi har en lång bit kvar innan vi kan betrakta hela befolkningen som internetanvändare. Det tillskott av internetanvändare som vi nu långsamt får bör framför allt bestå av att gruppen fylls på underifrån, av unga människor som växer upp med nätet. Medelålders och äldre bör vid det här laget ha gjort valet att vara internetanvändare eller inte, och vi ska inte förvänta oss något större tillskott genom ytterligare användare i de här grupperna. Användningsområden på internet De flesta verksamheter i samhället finns idag på nätet och användningen kan i stort sett anta vilka former och uttryck som helst. Nätet är en smältdegel av funktioner och innehåll, allt från personlig kommunikation via e-post och ärenden i vid mening till massmedieinnehåll som vi känner det från traditionella medier. De vanligaste 09

4 Annika Bergström användningsområdena är e-post och informationssökning (figur ). Dessa funktioner har utmärkt sig som största ända sedan mitten på 1990-talet. Andra undersökningar visar på samma mönster (Findahl 00; Internetbarometern 007; SCB 007). Figur Användningsområden för Internet, privat användning, (procent som angett användning minst någon gång i veckan) 70 7 Använt e-post Sökt information Tagit del av nyhetstjänst Gjort bankärenden Chattat Läst bloggar Lyssnat på radio/ tittat på tv Laddat ner musik/böcker Spelat online-spel Kommentar: Laddat ner film ändrades 007 till film/tv-serier. Laddat ner musik ändrades 007 till musik/böcker. Diskussions/chatgrupp ändrades 007 till chatt respektive diskussionsforum, något som kan påverka nivåskattningarna. Nyheter är ett annat utbrett användningsområde som attraherar ungefär hälften av befolkningen varje vecka. I Sverige är det framför allt dagstidningars sajter som blivit stora publikmässigt, och då särskilt kvällstidningarna. I 007 års SOM-undersökning lockar exempelvis Aftonbladet.se fler läsare än pappersmotsvarigheten ( procent minst dagar i veckan för webben, 1 procent för papperstidningen). Expressen uppvisar samma mönster men på en lägre nivå (9 procent för webben, 6 procent för papperstidningen). Morgontidningarna på nätet når en betydligt mindre publik procent minst fem dagar i veckan jämfört med 70 procent för papperstidningen. Att mäta veckoanvändningen är inte riktigt rättvisande för vissaa användningsområden. Det ligger i sakens natur att e-post och nyheter är högfrekventa användningsområden medan man sannolikt köper varor och tjänster mer sällan. En mer 10

5 Web.0 om deltagande online mångfacetterad analys får man om man även tar hänsyn till dem som har en glesare frekvens i sin användning (figur ). Figur Användningsområden på internet varje vecka samt varje månad, 007 (procent) Sökt fakta/information Tagit del av nyhetstjänst Läst bloggar Använt e-post Diskussionsforum 6 Chat Gjort bankärenden Beställt varor/tjänster 19 Köpt/sålt varor via privatannons 1 Använt tjänst hos myndighet 10 Gjort biblioteksärenden Lyssnat på radio/tittat på tv 1 1 Varje vecka Varje månad Laddat ner musik/böcker 9 Laddat ner film/tv-serier 6 Spelat onlinespel Vi får nu ett delvis annorlunda mönster. Beställningar, myndighetstjänster och användning av radio och tv på nätet är ganska utbredda användningsområden i befolkningen sett till månadsbasis. Däremot påverkas inte de mest utbredda användningsområdena i den vidgade analysen. Informationssökning och e-post utnyttjas varje vecka, sällananvändning är ovanlig. Likt annan medieanvändning, skiljer sig internetanvändningens inriktning vid en jämförelse mellan olika grupper (tabell ). För det första är alla användningsområden mer utbredda bland bredbandsanvändare än i gruppen som kopplar upp sig via modem. Vidare finner man de största skillnaderna mellan unga och gamla. All användning är vanligare bland unga under 0 år, särskilt tydlig är skillnaden för chat och nedladdning som nästan uteslutande förekommer bland yngre. Bankärenden och radio- och tv-användning förekommer också hos personer mellan 0 och 0 år, liksom de största användningsområdena som nyttjas brett i befolkningen. 11

6 Annika Bergström Tabell Användningsområden för internet minst någon gång varje vecka i olika grupper, 007 (procent) Alla Kön Ålder Utbildning Bredband Användningsområde Kv Män Låg ML MH Hög Ja Nej Sökt information/fakta Tagit del av nyheter/ nyhetstjänst Läst bloggar Tittat tv/lyssnat radio Laddat ner musik/böcker Laddat ner film/tv-serier Spelat online-spel Använt e-post Chattat Deltagit i diskussionsforum Beställt varor/tjänster Köpt/sålt varor via privatannons Gjort bankärenden Använt tjänst hos kommun/myndighet 6 Biblioteksärenden Antal svar Anmärkning: ML=Medellåg utbildning, MH=Medelhög utbildning. Flera informations- och tjänsteinriktade användningsområden är mer utbredda bland hög- än bland lågutbildade. För mer nöjesinriktade områden är skillnaderna betydligt mindre. Dessa mönster är välbekanta och kännetecknar hela den period som vi hittills kunnat använda internet. Generella intresse- och medieanvändningsmönster följer med ut på nätet. Om vi knyter an till de grupper som redovisades ovan unga och gamla arbetare och akademiker kan först konstateras att e-post är det mest utbredda användningsområdet i samtliga fyra grupper. I övrigt liknar ungdomarnas användningsprofil varandra oavsett klasstillhörighet. Dominerande är informationssökning, nyheter och chat. Bankärenden online är också vanligt bland både arbetar- och akademikerungdomar. Nedladdning av musik är något vanligare bland ungdomar i arbetargruppen medan bloggläsning förekommer mer frekvent bland akademikerungdomar. Pensionärernas internetvardag består, förutom e-post, också av informationsökning, nyheter och bankärenden. Nivåerna för användningsområdena skiljer stort vid en jämförelse mellan personer med arbetar- och personer med akademikerbakgrund, 1

7 Web.0 om deltagande online men rangordningen är densamma. Vi ser alltså tydliga användningsprofiler som har med ålder att göra medan klassbakgrunden är av mindre betydelse. Web.0 den interaktiva webben Med Web.0 har nya faciliteter kommit och möjligheten till interaktivitet och användardeltagande ökat. Användargenererat innehåll (User Generated Content) blev ett begrepp som fick genomslag i samhället och på marknaden under 006. Användargenererat innehåll är skapat av användarna själva. De första plattformarna för den här typen av innehåll sattes upp utanför de etablerade medieorganisationerna och var många gånger gräsrotsinitiativ (Limonard 007). Innehållet görs av samma människor som använder sajterna, och gränsen mellan producent och konsument har blivit allt mer otydlig (se t.ex. Gillmore 00; Limonard 007; Örnebring 007). Användargenererat innehåll inkluderar olika sorters text, ljud, visuella och kombinerade medieinnehåll; digital video, bloggar, podcast, mobilfoto, wikis. Användare kan skapa och publicera innehåll på egna sajter, fildela men också rekommendera och ranka befintligt innehåll och på det viset dela med sig av sina synpunkter till andra. Ytterligare exempel på användargenererat innehåll är shareware och wikis där man kan bidra med källkod till programvara eller med innehåll till encyklopedier som skapas av användarna själva. Exempel på publikt stora sajter är Flickr, Youtube och Wikipedia (Limonard, 007). Figur Interaktiva användningsområden på internet 007 (procent av dem som använt internet de senaste 1 månaderna) Svarat på webbfråga Deltagit i community Spelat annat spel 1 6 Deltagit i diskussionsforum 1 9 Kommenterat nyhetsartiklar 01 7 Spelat actionspel 1 Skrivit blogg 0 Kontaktat på dejtingsajt 1 1 Spelat rollspel Laddat upp film/musik Deltagit i virtuell värld 010 Bidragit till shareware Dagligen Någon/flera ggr/v Någon g/mån Någon gång senaste 6-1 mån 1

8 Annika Bergström Det visar sig emellertid att publikens vilja att delta ännu så länge är begränsad (figur ). Den frekeventa användningen av den typen av områden som Web.0 möjligggör är inte särskilt utbredd bland internetanvändarna. Små andelar ägnar sig på veckobasis åt interaktiva användningsområden. Enda undantaget utgörs av deltagande i så kallade communities, där en dryg tiondel är aktiva varje vecka. Webbfrågor är den interaktiva aktivitet som totalt sett lockar flest människor att delta. En dryg tredjedel har någon svarat på någon webbfråga. De flesta dock mer sporadiskt, någon gång per månad eller mer sällan. Applikationer för diskussion, kommentering och uppladdning används endast i liten utsträckning. Mycket av interaktiviteten utgörs således av reaktioner på material som någon annan lagt upp eller publicerat. I många fall är det de traditionella publicisterna som styr vårt deltagande. Det verkliga skapandet av innehåll är mycket begränsat, åtminstone skapande av sådant innehåll som når en vidare publik. Precis som för all annan internetanvändning är de interaktiva funktionerna mest utbredda bland bredbandsanvändare. Därutöver är ålder den enskilda faktor som har störst betydelse. Unga är mest interaktiva, pensionärer står i stort sett utanför Web.0 (figur ). Figur Internaktiva användningsområden på internet i olika åldersgrupper (procent minst någon gång de senaste 1 månaderna) Laddat upp film/musik Kontakt via dejtingsajt Kommenterat nyhetsartiklar Skrivit blogg Deltagit i diskussionsforum år 0-9 år 0-6 år Deltagit i community Svarat på webbfråga Deltagit i virtuell värld Spelat onlinespel 1

9 Web.0 om deltagande online De här mönstren är välbekanta från andra typer av användningsområden på nätet när de befinner sig i sin linda. Det är framför allt yngre människor som ligger i frontlinjen att ta till sig nya applikationer på webben, så kallade innovatörer (Rogers 199; jfr Bergström 00). Nyhetens behag lockar sannolikt mer eller lika mycket som själva innehållet i applikationerna. Man bör dock hålla i minnet att vissa av dessa så kallade interaktiva områden är av den karaktären att de lockar en yngre publik. Communities är ett exempel på detta: det är en applikation som funnits i många år, som under alla dessa år lockat unga användare och fortfarande gör det. Först efter några års etablering kan vi avgöra vilka områden som vidgas mot en bredare, och därmed också äldre, publik. Nya applikationer och förändrade funktioner lockar således inte per automatik alla till användning. Den utveckling som webben har tagit mot deltagande och interaktivitet innebär innehåll med en karaktär som sannolikt inte lockar de som idag är äldre till användning. Om det är ett bestående faktum eller inte är svårt att avgöra. Vi vet inte hur de generationer som växer upp med interaktivitet, virtuella världar och socialt umgänge online kommer att agera när de blir äldre. Helt klart är att den nya värld som Web.0 kan erbjuda till både innehåll och funktion lockar yngre generationer och vi kan konstatera att den nya generationens webbapplikationer snarast förstärker skillnaderna mellan yngres och äldres internetanvändning. Begränsat deltagande Utvecklingen av webben pågår ständigt samtidigt som distributionen och infrastrukturen förbättras. Jämfört med mitten av 1990-talet har vi idag mer avancerad teknik, ett mer kvalificerat innehåll och mer kompetenta användare. I teorin kan var och en bli innehållsproducent på nätet, vilket inte sällan bedöms positivt ur samhälls- och demokratiperspektiv. Men att producera och publicera innehåll innebär inte att man blir uppmärksammad. Fortfarande finns ett stort antal dominerande sajter som har sin bakgrund i traditionella verksamheter. Producenterna av dessa ser inte alltid med blida ögon på användarnas deltagande. De är överlag ovilliga att släppa kontrollen över innehållet och låter oftast publiken medverka inom givna ramar. Det deltagande som erbjuds är många gånger hårt styrt och kontrollerat. Detta återspeglar sig också i det deltagande som användarna uppger sig vara med i. Undantagen utgörs naturligtvis av olika typer av onlinespel där interaktiviteten är hög (se vidare i Monika Djerf-Pierres kapitel i denna bok). Därutöver utgörs publikens bidrag främst av reaktioner på redan publicerat och paketerat innehåll. Det deltagande som innebär opinionsbildning, diskussioner och egna texter återfinns ännu så länge i första hand på mer personliga sajter som har liten publik och liten betydelse. Det mer samhällsomvälvande deltagandet är inte utbrett, men kanske är det som pågår under paraplyet Web.0 en början på något som kan få större genomslag med kommande generationer. 1

10 Annika Bergström Analyserna som redovisats i kapitlet visar entydigt på att yngre och äldre lever i skilda världar på nätet. Den största skillnaden består i att pensionärerna överhuvudtaget inte befinner sig i cybervärden. Men en jämförelse mellan yngre och äldre som befinner sig online visar också att cybervärlden ser mycket olika ut. Den är intensiv och utgörs av en blandning av vardagsnytta och nöje bland de yngre, medan vardagsnyttan utgör den större delen av de äldres nätvardag en nätvardag som jämfört med yngre också är mycket begränsad. I och med att tillskottet av äldre till nätet nu är i stort sett obefintligt kommer dessa skilda cybervärldar bestå under en lång tid framöver. Referenser Bergström, Annika (00) nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning på internet 199 till 00. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Findahl, Olle (00) Svenskarna och Internet 007. Hudiksvall: World Internet Institute. Gillmore, Dan (00) We the media. Grassroots Journalism by the People for the People. Sebastopol-Farnham: O Reilly. Internetbarometern 007 (00). Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Limonard, Sander (007) Business requirements and potential bottlenecks for successful new CITIZEN MEDIA applications. Sixth Framework Programme: Citizen Media Projekt. Madden, Mary och Fox, Susannah (006) Riding the Waves of Web.0. Pew Internet Project, Mediebarometern 007 (00). Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Rogers, Everett M. (199). Diffusions of Innovations. New York, Free Press. SCB (007) Privatpersoners användning av datorer och Internet 007. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Örnebring, Henrik (007) The Consumer as Producer of What? User-generated tabloid content in The Sun (UK) and Aftonbladet (Sweden). Paper presenterat vid The Future of Newspapers Conference, Cardiff, UK, september

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil

Läs mer

Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och

Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och Internetval 006 för de redan frälsta Internetval 006 för de redan frälsta Annika Bergström Var det 006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och icke-användare skulle minska? Var det

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser

Läs mer

Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället,

Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället, Nya medietekniker NYA MEDIETEKNIKER ANNIKA BERGSTRÖM Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället, och diskussioner i termer av nätet som något nytt har avklingat,

Läs mer

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag Personligt och privat i sociala medier Personligt och privat i sociala medier Annika Bergström Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både

Läs mer

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag Personligt och privat i sociala medier PERSONLIGT OCH PRIVAT I SOCIALA MEDIER ANNIKA BERGSTRÖM Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både

Läs mer

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta

Läs mer

Annika Bergström. Nätet mindre utbrett i Värmland

Annika Bergström. Nätet mindre utbrett i Värmland Internetutvecklingen är ständigt pågående på både producent- och konsumentsidan. Idag handlar inte diskussionerna om vem som har tillgång till nätet eller vilken typ av uppkoppling man har eller om man

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets

Läs mer

Användare i webbjournalistiken. Annika Bergström

Användare i webbjournalistiken. Annika Bergström Användare i webbjournalistiken Användare i webbjournalistiken Annika Bergström D et senaste decenniets medieutveckling bidrar till att stärka medborgarnas möjligheter till deltagande på mediearenan och

Läs mer

Skilda digitala världar

Skilda digitala världar Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Valår på nätet. Annika Bergström

Valår på nätet. Annika Bergström Valår på nätet Valår på nätet Annika Bergström S edan slutet av 1990-talet har förväntningarna på olika internetområden varit stora. Inte minst inom det politiska fältet har tilltron till digitala mediers

Läs mer

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Internetbarometer 2012

Internetbarometer 2012 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Svenskarna och internet 2015

Svenskarna och internet 2015 Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.

Läs mer

Internetbarometer 2009

Internetbarometer 2009 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2009 Den nya mediedagen 0 20 60 80 0 Television (totalt) 83 Dagstidning (totalt) Radio (totalt) 73 77 Internet 65 Bok (totalt) 36 Traditionella medier på internet Sociala

Läs mer

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV

Läs mer

Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017

Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017 Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017 Mediebarometern Om undersökningen 1979-2017 Huvudresultaten (mediedagen och trender) Lite mer om digitala medier Lite om barn/ungdomar och medieanvändning Lite om

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

Internetbarometer 2010

Internetbarometer 2010 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 21 Den nya mediedagen 1 2 5 6 7 8 9 1 Television (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Internet (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt) Datorspel (totalt) 14

Läs mer

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2016 (procent) %

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2016 (procent) % Mediedagen 16 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 16 (procent) % 4 9 8 NORDICOM-Sveriges Mediebarometer 16 Digitala plattformar Alla plattformar 1 Bio 6 Cd och

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) %

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) % Mediedagen 15 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) % 8 NORDICOM-Sveriges Mediebarometer 15 Digitala plattformar Alla plattformar 1 Bio 5 Cd och vinylskiva

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

nyheter, bloggar och offentliga sajter.

nyheter, bloggar och offentliga sajter. Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.

Läs mer

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens

Läs mer

Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2011 September 2012 MEDIENOTISER

Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2011 September 2012 MEDIENOTISER Nordicom-Sveriges Internetbarometer September Television (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Internet Bok (totalt) Tidskrift (totalt) Mp Text-tv Cd-skiva Video/dvd Bio 4 5 6 7 8 9 85 7 67 74 6

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING

NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING Nyhetsinteraktion på webben tar sociala medier över nyhetsfunktionen i takt

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Mediedagen 2014. Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2014 (procent) % 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Mediedagen 2014. Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2014 (procent) % 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Mediedagen 214 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 214 (procent) % 2 4 7 8 9 Digitala plattformar Alla plattformar 36 Bok (totalt) 33 Mp3 1 32 Tidskrift (totalt)

Läs mer

Internetutvecklingen är ständigt pågående och producenter och konsumenter ställs

Internetutvecklingen är ständigt pågående och producenter och konsumenter ställs DIGITALA UTMANINGAR ANNIKA BERGSTRÖM Internetutvecklingen är ständigt pågående och producenter och konsumenter ställs kontinuerligt inför nya utmaningar. Sedan 2005 har sociala nätverk som Facebook och

Läs mer

Kommunikation i sociala medier - användning av sociala medier, målgrupper Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap

Kommunikation i sociala medier - användning av sociala medier, målgrupper Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap Kommunikation i sociala medier - användning av sociala medier, målgrupper Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap Berglin, Svenska Dagbladet 100905 Upplägg Vad är sociala medier och

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

En första översikt Mars 2015

En första översikt Mars 2015 Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH

Läs mer

Internetbarometer 2007

Internetbarometer 2007 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2007 2008-09-02 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 2008 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2007 Några resultat Tillgången till internet i hemmen

Läs mer

Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan

Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 63 Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan Ulrika Andersson 2006 H öjningar av prenumerationspriset,

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

ETT FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE

ETT FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE ETT FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE Risker och möjligheter med digital teknik Mediebilder, ålderism och digitala klyftor Maria Edström & Annika Bergström AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa JMG, Institutionen för

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

Frågeområde Livsvillkor

Frågeområde Livsvillkor Frågeområde Livsvillkor Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas olika indikatorer på livsvillkor: ekonomisk trygghet, delaktighet i samhället samt utsatthet för kränkande bemötande

Läs mer

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan

Läs mer

Kommentarer till Håkan Selg; De två kulturerna på Internet

Kommentarer till Håkan Selg; De två kulturerna på Internet Kommentarer till Håkan Selg; De två kulturerna på Internet Föreningen Sveriges Marknadsundersökare (SÖK), ESOMAR Sverige och Surveyföreningen; seminarium kring temat: Vad är nästa steg för att öka tillförlitligheten

Läs mer

Mediedagen 2013. Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2013 (%) % 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Mediedagen 2013. Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2013 (%) % 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Mediedagen 213 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 213 (%) % 2 6 7 8 9 1 Bio 9 Video/dvd 8 Cd 21 Text-tv 34 Bok (totalt) 33 Tidskrift (totalt) 33 Mp3 1 83 Television

Läs mer

Olle Findahl. Äldre svenskar och Internet

Olle Findahl. Äldre svenskar och Internet Olle Findahl Äldre svenskar och Internet 2010 Äldre svenskar och Internet 2010 version 1.0.SE 2011 Text och diagram skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med

Läs mer

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf Nordicom.gu.se Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) Alla plattformar Internet (totalt) Television

Läs mer

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar

Läs mer

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook Manpower Work life Rapport 2011 Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook I Manpowers undersökning Work Life från 2008 visade resultaten att de mest populära webbaserade nätverken

Läs mer

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017 Patent och registreringsverket Statens medieråd Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017 1 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 03 2 Sammanfattning 04 3 Resultat 05 4 Om

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE

POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE SOM-institutet Västsvenska Arenan, Almedalen, 7/7 2017 Annika Bergström, Marie Demker, Daniel Jansson, Jonas Ohlsson & Maria Solevid Den

Läs mer

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en

Läs mer

Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har

Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har En digitaliserad region En digitaliserad region Annika Bergström Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har också mediestrukturen i Västsverige förändrats. Den stora nykomlingen

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018

UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018 UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 218 INNEHÅLL Om undersökningen 1 Beteende 2 Användning 4 Kunskap 6 Kostnader 7 Källkritik 8 Integritet 1 Nätmobbning 12 Intresse för IT 14 UNG

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Medborgarna och e-förvaltningen

Medborgarna och e-förvaltningen Medborgarna och e-förvaltningen Medborgarna och e-förvaltningen Annika Bergström A llt fler delar av den offentliga förvaltningen anammar och införlivar digitala verktyg i såväl intern som extern verksamhet.

Läs mer

Ibörjan av 2000-talet är Internet en relativt vanlig teknologi i svenska hem och

Ibörjan av 2000-talet är Internet en relativt vanlig teknologi i svenska hem och Internet från revolution till vardagsanvändning INTERNET FRÅN REVOLUTION TILL VARDAGS- ANVÄNDNING ANNIKA BERGSTRÖM Ibörjan av 2000-talet är Internet en relativt vanlig teknologi i svenska hem och på skolor

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen

Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen Nyheter i gamla och nya former NYHETER I GAMLA OCH NYA FORMER ANNIKA BERGSTRÖM Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen saknar dock ännu en mental förankring hos medborgarna.

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE ULRIKA ANDERSSON & ANNIKA BERGSTRÖM (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor,

Läs mer

Internetanvändningen i Sverige 2016

Internetanvändningen i Sverige 2016 Internetanvändningen i Sverige 2016 iis.se 1 Pamela Davidsson Statistikansvarig, IIS @PamPamDavid pamela.davidsson@iis.se Internet Bredband Utrustning 20 år Dator Internet Bredband Surfplatta I mobilen

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA SOCIAL KOMMUNIK ATION SAMMANFATTNING Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder göra gemensamt. Kommunikation handlar

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 Statistiska centralbyrån 2010 Use of computers and the Internet by private persons in 2009

Läs mer