Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som
|
|
- Susanne Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta tvskärmar, hembiopaket, dvd-spelare, mp3-spelare och spelkonsoler. Vissa tekniker försvinner på bekostnad av nya, kassettbandspelare är ett sådant exempel. 1 Det betyder inte att vi har slutat lyssna, bara att vi ersatt kassettband med andra förmedlingsformer cd, dvd, mp3 som låter oss lyssna på musik eller bokuppläsning. Men förutom att äldre uppspelningsformer ersätts med nya får vi också nya funktioner genom t.ex. mobiltelefon och dator. Många nya medietekniker har på olika sätt koppling till traditionella: jag kan se film i datorn, få väderrapporter i mobilen etc. Det blir därför allt viktigare att undersöka spridningen och användningen inte bara av de tidigare rena teknikerna som har en unik funktion vardera utan också av moderna, sammansmälta former. I det här kapitlet är syftet att ge en uppdaterad översikt av tillgången till medieteknik i svenska hushåll. Dels visas på utvecklingen över tid, dels analyseras det samlade utbudet i olika hushåll. Därtill analyseras användningen av en allt mer utbredd medie- och kommunikationsteknik i hemmen: internet. En ny våg av medietekniker i hemmen I början av 000-talet fanns en stor mängd olika tekniker för medieanvändning på marknaden. Flera av dem är välkända sedan länge, dessa har också ofta stor spridning. Radio, TV och telefon är exempel på medier som i stort sett alla hushåll har haft tillgång till i många år. Innehavet har däremot förtätats man har fler TVapparater och fler telefoner idag. Många av de nyare teknikerna är antingen utvecklingar av äldre, eller möjliggör ytterligare användningsområden som kopplas till befintlig teknik. Så såg vi t.ex. video och text-tv få spridning i svenska hem under 1980-talet båda nya funktioner kopplade till tvn (figur 1). Kort därefter gjorde CD-spelaren entré och fick snabbt spridning i hushållen. Med tiden har dessa tekniker kommit att bli allt billigare och har också kommit att ingå som standard när man köper utrustning. En modern tv innehåller i de flesta fall även text-tv-funktionen t.ex. År 004 var det runt 85 procent av de svenska hushållen som hade tillgång till någon av dessa tekniker. 363
2 Annika Bergström Figur 1 Tillgång till några olika medie- och kommunikationstekniker i svenska hushåll (procent av befolkningen) Mobiltelefon Text-TV CD-spelare Video Internet totalt Persondator Internet i hemmet Procent DVD-spelare Bredband Digital-TV Handdator Mp Med nästa våg fick vi mobiltelefon och persondator in i hemmen. Från 1993 fram till början av 000-talet hade vi en konstant ökning av dessa medier. Därefter har andelen hushåll med tillgång stabiliserats, för mobiltelefonen på ca 90 procent av befolkningen, för persondator på ca 70 procent. Strax efter att spridningen av persondator tagit fart fick datorn sällskap av internet datorn hade blivit ett möjligt kommunikationsmedel. Spridningen av internet har gått förhållandevis snabbt och år efter genombrottet hade nästan alla persondatorhushåll också tillgång till internet. I början av 000-talet startade en ny våg av hushållstekniker med medieanknytning. De som snabbast fått spridning är DVD-spelare, digital-tv och bredband medan handdator och mp3-spelare fortfarande når en begränsad andel svenskar. Att på detta sätt mäta tillgång är inte helt oproblematiskt. Teknikerna smälter samman och uppträder i olika former och på flera ställen. De flesta moderna datorer har CD-spelare och allt fler är också utrustade med DVD. Därtill kommer separata hårddiskar för t.ex. nerladdning av tv-program som rent tekniskt är en dator men som i praktiken även kan fungera som in- och uppspelningsapparat som vi traditionellt känner dem från videon. Via datorn kan vi ladda ner och spela upp både musik och film. En modern spelkonsol som t.ex. Play Station eller X-Box möjliggör uppspelning av både CD- och DVD-skivor. Nyare modeller av mobiltelefoner tillhandahåller mobila tjänster via internet både i GSM- och i 3G-näten. Detta medför att det är svårt att göra mer exakta bedömningar av tekniktillgången eftersom vi inte vet hur människor bedömer dessa korsmöjligheter. 364
3 Den fjärde vågen Spridningen av medietekniker följer välbekanta utvecklingsmönster för innovationer. Det är framför allt unga och högutbildade personer som finns med i början av varje ny våg. 3 För text-tv finns inte längre några signifikanta skillnader beroende på kön, ålder eller utbildning, för video och CD-spelare är fortfarande innehavet något lägre bland pensionärer även om skillnaderna minskat. Även mobiltelefoninnehavet är förhållandevis spritt i olika befolkningsgrupper, men trots att det skett en utjämning med tiden är fortfarande pensionärer och lågutbildade efter genomsnittet. 3G-telefoner har ännu inte nått ut till så många, men man ser också här en tydlig åldersklyfta (tabell 1). Tabell 1 Tillgång till medietekniker i svenska hushåll, olika grupper, hösten 004 (procent) Alla Kön Ålder Utbildning Kv M Låg ML MH Hög Text-TV Digital-TV Mobiltelefon Mobiltelefon 3G Video DVD-spelare CD-spelare Persondator Handdator Internet i hemmet på arb.pl/skola på annan plats Bredband Antal svar Tillgången till internet, digital-tv och DVD-spelare är betydligt vanligare bland yngre personer och vad gäller internet och DVD är tillgången också större med ökande utbildning. Flera av medieteknikerna i den här vågen följer alltså välbekanta spridningsmönster mönster som vi känner igen också från nyintroduktioner sedan radions barndom. För att ytterligare belysa tillgången till medietekniker kan man mäta tätheten i olika hushåll, genom att lägga samman tillgången till teknikerna ovan och titta på genomsnittligt antal medietekniker i olika befolkningsgrupper. Skalan går mellan 0 och 11 och det genomsnittliga antalet medietekniker i befolkningen som helhet är 6,3 (figur ). 365
4 Annika Bergström Figur Sammanlagd tekniktillgång i svenska hushåll, olika grupper, hösten 004 (genomsnitt) Alla 6,3 Män Kvinnor 6, 6, år 0-9 år -49 år år år 4 6,3 7,1 7,3 7,8 Låg utb. Medellåg utb. Medelhög utb. Hög utb. 5,1 6,8 7 7,1 Enpersonshushåll Flerpersonshushåll 4,6 7, Kommentar: De tekniker som återfinns i tabell 1 ingår i figuren och antalet tekniker per hushåll kan variera mellan 0 och 11. Den sammanlagda tekniktillgången ser olika ut beroende på vems hem man tittar in i. För män och kvinnor ser det i stort sett likadant ut, männens hem är något mer tekniktäta, men skillnaderna är små. Ålder är den faktor som har störst betydelse för tekniktätheten. Bland personer mellan 15 och 49 år är medelvärdet högre än bland åringar och betydligt högre än bland pensionärer. Det samlade innehavet ökar också med stigande utbildning. Medelvärdet bland lågutbildade är betydligt lägre än för medel- och högutbildade. Ytterligare en faktor som påverkar medelvärdet är huruvida man bor ensam- eller i flerpersonshushåll. Det finns en bredare tillgång till medieteknik i hemmet bland dem som delar hushåll med ytterligare någon person. Vi ser att historien upprepar sig gång på gång när det gäller tillgången till medietekniker i hemmen. Unga och högutbildade går i bräschen för spridningen, många äldre införskaffar aldrig nya tekniker, och i den mån de gör det är det inte sällan ett uttryck för att det inte går att undvika t.ex. att köpa en tv utan text-tv-funktion eller en dator utan cd/dvd. 366
5 Den fjärde vågen Användning av medietekniker exemplet internet Många nya tekniker är utvecklingar och förlängningar av redan befintliga och används också på liknande sätt. DVD-spelaren möjliggör former av datoranvändning och av tv-tittande, digital-tv vidgar tv-tittandet ytterligare. Två av de här undersökta nyare teknikerna har i någon mån unika användningsområden. Mobiltelefonen ger förutsättningar för nya typer av kommunikationsformer och analyseras av Göran Bolin i föreliggande bok. Internet innebär också i många avseenden en annorlunda användning än traditionell medieanvändning även om vissa tillämpningar känns igen. Internetanvändning analyseras i det följande. Att spridningstakten för internet har mattats av leder i förlängningen också till att internetanvändningen planar ut så till vida att andelen är i stort sett på samma nivå som i 003 års SOM-undersökning. Närmare två tredjedelar (6 procent) av befolkningen i Sverige använde nätet minst någon gång i veckan hösten 004. Den kraftiga utvecklingen som vi såg i slutet av 1990-talet har sedan flera år planat ut, vilket märks också i mätningen av faktisk användning en genomsnittlig dag. 4 Figur 3 Andelen internetanvändare med olika användningsfrekvens, (procent av befolkningen) Flera gånger i veckan Aldrig Någon gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan Men med publiktillväxten och utbudsexpansionen börjar det bli dags att revidera synen på regelbunden användning. Veckomåttet som använts i tidigare framställningar upplevdes frekvent 1998 medan det sex år senare snarast är den mer eller mindre dagliga användningen som kanske bör betraktas som regelbunden. Att 367
6 Annika Bergström betrakta den som använder tv, radio eller dagstidning någon gång i veckan som regelbunden publik är inte aktuellt och för dessa medier används minst 5 dagar i veckan i vanemätningar som mått på regelbundenhet. I den här studien har vi möjlighet att använda flera gånger i veckan som mått på regelbunden internetanvändning. Det visar sig om man studerar utvecklingen över tid att det är de mest frekventa användarna flera gånger i veckan som ökar medan andelen som använder internet någon gång i veckan har varit stabil på drygt 10 procent sedan Även mer sporadiska användare har varit ungefär lika många sedan dess. Det är omkring hälften av befolkningen som använder internet flera gånger i veckan och i 001 års mätning var denna grupp för första gången större än gruppen som aldrig använder nätet. Sedan dess har gapet ökat (figur 3). Användningsfrekvensen på internet påverkas också av vilken typ av anslutning till nätet man har. Det finns en betydligt större andel frekventa internetanvändare bland personer som har bredband eller någon typ av fast anslutning: 7 procent jämfört med 59 procent bland modeminnehavare. Det är väl känt att den generella användningen av internet är mer utbredd i vissa befolkningsgrupper än i andra. Mönstren som vi känner från tillgången upprepas i användningen. Medan kurvan för internetanvändning flera gånger i veckan lutar starkt uppåt för unga människor och högre tjänstemän är utvecklingen för framför allt pensionärer blygsam. Skillnaden mellan de yngsta och de äldsta i undersökningen med avseende på frekvent internetanvändning är 66 procentenheter i årets mätning (figur 4). Figur 4 Användning av internet flera gånger i veckan i olika grupper, (procent av befolkningen) år 74 Högre tjänstemän Män 51 Alla 47 Kvinnor 4 Arbetare år Kommentar: I 001 års mätning har vi pga ett mätfel inte data för åringarna. 368
7 Den fjärde vågen Det finns också en klyfta mellan arbetarfamiljer och högre tjänstemän/akademiker i det här avseendet. Denna är på 3 procentenheter och skillnaden i internetanvändning beroende på upplevd familjeklass har minskat något de senaste två åren. Under de här tio åren se man också en liten klyfta mellan män och kvinnor. Det är något större andel män som använder nätet flera gånger i veckan. Skillnaden var som störst 1999 och har sedan minskat sakta fram till årets mätning där differensen var åtta procentenheter. Användningens inriktning har förändrat sig något över de ca 10 år som vi har haft en mer allmän tillgång till internet. Generellt har vi sett en övergång från en bredare användning med en viss grad av nöjesbetoning, mot en mer nyttoinriktad vardagsanvändning. Med ett förhållandevis trubbigt mätinstrument kan vi se en tillbakagång för bland annat nöje, och i årets undersökning, där pornografi/erotik mättes för första gången kan vi se att detta användningsområde inte har någon huvudsaklig plats i vår internetanvändning även om det anses vara ett utbrett område (figur 5). Figur 5 Huvudsyften med den privata internetanvändningen, (procent av befolkningen) Informationssökning E-post 50 Bank 0 Nyheter Inköp Myndighetsinformation/blanketter Nöje Musik Datorteknik Chat/Lyssna på radio Annat Pornografi/erotik Allmän informationssökning och e-post upptar de flesta användares internetvardag. Nyheter är ett användningsområde som är underordnat just dessa två 5, men som ändå ungefär en tredjedel av befolkningen lägger till sin vardagliga internetanvändning. De bland ungdomar vanligt förekommande användningsområdena chat och olika typer av musikanvändning är, sett på befolkningsbasis, förhållandevis små. 369
8 Annika Bergström Men vi vet att musikområdet är viktigt och ständigt föremål för debatt och diskussion kring dess eventuella negativa inverkan på skivindustrin. Det här sättet att mäta användningsinriktning på är förhållandevis trubbigt. Man bör snarare betrakta det som ett sätt att se på olika användningsområdens relation till varandra. E-post är stort, chat är litet etc. Även andra undersökningar kommer fram till liknande rangordning för internetområden, även om frågekonstruktionerna och nivåerna kan skilja sig något. 6 Internetanvändningen är således huvudsakligen nyttofokuserad och underordnat till detta är olika typer av nöje, förströelse och underhållning. Medietekniker i vardagen Våra hem rymmer allt fler tekniker, det visar utvecklingen av tillgång tydligt. Vi slänger inte ut gamla apparater när det kommer nya. Men den samlade kunskapen om medieanvändning visar samtidigt på en ganska stor stabilitet: vi förändrar inte våra medievanor i någon större utsträckning när nya tekniker kommer in på arenan. 7 Det finns helt enkelt ett ganska litet förändringsutrymme i människors vardag. Men detta till trots kan man ändå tänka sig vissa förskjutningar i uppfattningar och värderingar kring de nya teknikerna och deras innehåll. Om vi gör ett nedslag i attityder kring internet kan vi konstatera att det inte har varit någon större moralpanikdebatt. Men med jämna mellanrum får vi veta genom t.ex. nyhetsmedier att barnpornografi är utbrett på nätet, att mer och mindre kända personer porrsurfar på arbetstid etc. Frågan är hur allmänheten ser på huruvida barn och unga påverkas negativt av olika medier, däribland internet. Och det är en utbredd uppfattning att det faktiskt sker en negativ påverkan av pornografiska inslag/sexscener som förekommer på nätet. Pornografisk film upplevs värre i det avseendet men internet upplevs göra mer skadlig inverkan än t.ex. tv-serier och tv-reklam och dokusåpor. Det här exemplet tillsammans med kunskaperna om spridning och användning visar att en av de nyare medieteknikerna, internet, är etablerad på olika sätt i samhället. Det finns områden där nätet helt klart fyller en funktion för allt fler men exemplen visar också på att etableringen, inte bara av användning utan också av värderingar går långsamt. Det blir också tydligt att uppfattningarna om just internet varierar beroende på vilka användningsområden vi frågar efter. Nya medietekniker tar plats i vardagen, men inte på bekostnad av de gamla vare sig det gäller konsumtion eller hur man ser på dem. 370
9 Den fjärde vågen Noter 1 Se t.ex. Nordicoms Mediebarometer 004 (005). Jfr t.ex. Enlund (00). 3 Se t.ex. Rogers (1995). 4 Jfr. Mediebarometern 004 (005). 5 Bergström (005). 6 Jfr Internetbarometern 004 (005), SCB (004), Svenskarna och Internet 003 (004). 7 Jfr Mediebarometern 004 (005). Referenser Bergström, Annika (005) nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning på internet 1998 till 003. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universtitet. Enlund, Nils (00) Morgondagens teknik finns i dagens laboratorier. I Hvitfelt, Håkan och Nygren, Gunnar (red) På väg mot medievärlden 00. Journalistik, teknik, marknad. Lund: Studentlitteratur. Internetbarometern 004 (005). Göteborg, Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Mediebarometern 004 (005). Göteborg, Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Rogers, Everett M. (1995). Diffusions of Innovations. New York, Free Press. SCB (004). Privatpersoners användning av datorer och Internet 003. Stockholm, Statistiska Centralbyrån. Svenskarna och Internet 003 (004). Gävle: World Internet Institute. 371
10
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och
Läs merMedborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker
Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets
Läs merBredband viktigt för internetanvändningen
Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger
Läs merSamtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället,
Nya medietekniker NYA MEDIETEKNIKER ANNIKA BERGSTRÖM Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället, och diskussioner i termer av nätet som något nytt har avklingat,
Läs merSedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de
Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova
Läs merAnnika Bergström. Fortsatt ökad användning
Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil
Läs merVar det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och
Internetval 006 för de redan frälsta Internetval 006 för de redan frälsta Annika Bergström Var det 006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och icke-användare skulle minska? Var det
Läs merMedieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
Läs merInternetbarometer 2012
Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)
Läs merDe första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en
Läs merRadio kanaler, plattformar och förtroende
Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,
Läs merAtt leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre
Web.0 om deltagande online Web.0 om deltagande online Annika Bergström Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre fjärdedelar av den vuxna svenska befolkningen har
Läs merSvenskarna och internet
Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges
Läs merEn första översikt Mars 2015
Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)
Läs merRadiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)
December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen
Läs merInternetbarometer 2009
Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2009 Den nya mediedagen 0 20 60 80 0 Television (totalt) 83 Dagstidning (totalt) Radio (totalt) 73 77 Internet 65 Bok (totalt) 36 Traditionella medier på internet Sociala
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merNYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG
Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,
Läs merRADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014
Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan
Läs merInternetbarometer 2007
Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2007 2008-09-02 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 2008 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2007 Några resultat Tillgången till internet i hemmen
Läs merutskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21
utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 2006 INNEHÅLL Användning av och tillgång till massmedier Figur
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2005
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs merMEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER
Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merTidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
Läs merOlle Findahl. Äldre svenskar och Internet
Olle Findahl Äldre svenskar och Internet 2010 Äldre svenskar och Internet 2010 version 1.0.SE 2011 Text och diagram skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande
Läs merNyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och
Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors
Läs merSkilda digitala världar
Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.
Läs merDe första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen
Läs merKommunikationstjänsterna förändras Övergår alla konsumenter till internet?
Marknadsöversikt 4/2011 Kommunikationstjänsterna förändras Övergår alla konsumenter till internet? 1 Kommunikationsverket 2011 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande
Läs merNordicom-Sveriges Internetbarometer 2011 September 2012 MEDIENOTISER
Nordicom-Sveriges Internetbarometer September Television (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Internet Bok (totalt) Tidskrift (totalt) Mp Text-tv Cd-skiva Video/dvd Bio 4 5 6 7 8 9 85 7 67 74 6
Läs merInternetbarometer 2010
Nordicom-Sveriges Internetbarometer 21 Den nya mediedagen 1 2 5 6 7 8 9 1 Television (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Internet (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt) Datorspel (totalt) 14
Läs merMedievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015
Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration
Läs merTIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT
Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens
Läs merInternetbarometer 2008
Nordicom-Sveriges Internetbarometer 8 9-1-5 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 9 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 8 Några resultat Över 9 procent av 15-54-åringarna har internet
Läs mernita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl
WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.
Läs merMediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) %
Mediedagen 15 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) % 8 NORDICOM-Sveriges Mediebarometer 15 Digitala plattformar Alla plattformar 1 Bio 5 Cd och vinylskiva
Läs merNielsen Netratings // Market Intelligence Rapport. Om besökaren. Hur gammal är du? Är du man eller kvinna?
Nielsen Netratings // Market Intelligence Rapport Marknad: Sverige - SweClockers trafik Period: April 2007 Respondenter: 2 223 Sammanfattning SweClockers läsare är främst män mellan 18-30 år. Man studerar
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merFÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL
FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen
Läs merMEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Läs mernyheter, bloggar och offentliga sajter.
Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.
Läs merNär det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om
De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de
Läs merINTERNET SOM MASSMEDIUM
INTERNET SOM MASSMEDIUM ANNIKA BERGSTRÖM & LENNART WEIBULL Få svenskar kan numera ha undgått att det finns något som heter Internet. Med självklarhet presenteras webbadresser i annonser, i tidningsartiklar
Läs merVariabelbok år 2000. World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel
Variabelbok år 2000 World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel Upplaga 1, version 1 2003-03-26 Denna variabelbok ligger till grund för förändringar. Kod XXY, XX=årtal, Y lika undersökningstillfälle
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Läs merBarn och skärmtid inledning!
BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner
Läs merMARKNADSÖVERSIKT 7/2012. AV-innehållstjänster i Finland
MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 AV-innehållstjänster i Finland Att titta på tv- och videoinnehåll 2012 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande
Läs merNordicom-Sveriges Mediebarometer 2017
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017 Mediebarometern Om undersökningen 1979-2017 Huvudresultaten (mediedagen och trender) Lite mer om digitala medier Lite om barn/ungdomar och medieanvändning Lite om
Läs merVad betyder Radio? Jan Strid
Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,
Läs merPapper och webb två sidor av samma mynt?
Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis
Läs merMEDIEUTVECKLING
MEDIEUTVECKLING 2019 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 1. MEDIEKONSUMTION I FÖRÄNDRING 4 2. KONSUMTION AV TV 10 3. ANVÄNDNING AV STREAMINGTJÄNSTER 14 4. KONSUMTION AV RADIO 17 5. KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR OCH NYHETER
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merTidningsprenumeration bland invandrare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare
Läs merEtt smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)
Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera
Läs merUNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merSVENSKARS OCH INVANDRARES
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit
Läs merIgenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är
1 Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är det 98 procent som använder Internet. Alla de som i undersökningen var hemma med barn (dvsföräldralediga) använde
Läs merAlltmer tid ägnas åt teknik
Alltmer tid ägnas åt teknik och teknikgapet minskar mellan yngre och äldre. Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord
Läs merMediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2016 (procent) %
Mediedagen 16 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 16 (procent) % 4 9 8 NORDICOM-Sveriges Mediebarometer 16 Digitala plattformar Alla plattformar 1 Bio 6 Cd och
Läs merInternetanvändning 2002: Olle Findahl(1/6) Nya personer 2002 1
Internetanvändning 2002: Olle Findahl(1/6) Nya personer 2002 1 Internetanvändning 2002:3 Telefonintervjuer med nya personer Ipnummer Datum Intervjuare Projektledare: Olle Findahl Jag heter xxxxxxx och
Läs merLäser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se
Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf Nordicom.gu.se Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) Alla plattformar Internet (totalt) Television
Läs merKOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN
KOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN Resultat från :s kommunikationsundersökningar KOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN Resultat från :s kommunikationsundersökningar 3 Förord Enligt regleringsbrevet
Läs merSvenskarna och internet 2015
Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.
Läs merAnnika Bergström. Nätet mindre utbrett i Värmland
Internetutvecklingen är ständigt pågående på både producent- och konsumentsidan. Idag handlar inte diskussionerna om vem som har tillgång till nätet eller vilken typ av uppkoppling man har eller om man
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet
Läs merMediebarometern Välkommen!
Den fyrtionde undersökningen av befolkningens medieanvändning 1979 2018 Välkommen! 24 maj 2019 NORDICOM, Göteborgs universitet Medielandskapet 1979 Medieutvecklingen 1979 2018 Medielandskapet 2018 Om Medieanvändning
Läs merTNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016
1 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 3 VÄLKOMMEN TILL COM HEM-KOLLEN Över 40 procent av de svenska hushållen är idag anslutna till vårt nät, vilket gör att Com Hem i allra högsta grad bidrar till digitaliseringen
Läs merPatent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017
Patent och registreringsverket Statens medieråd Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017 1 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 03 2 Sammanfattning 04 3 Resultat 05 4 Om
Läs merDe första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013 6 mars 2014
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen
Läs merTre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år
Ungar & medier 215 Ungar & medier 215 Genomförs vartannat år Nu för sjä
Läs merSedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.
Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson
Läs merLÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV
LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV FTVS arbetar sedan 2006 för att få till stånd en fungerande digital marknad för film och tv på nätet. En viktig del i det arbetet består i att bidra med kunskap
Läs merUnder den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har
En digitaliserad region En digitaliserad region Annika Bergström Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har också mediestrukturen i Västsverige förändrats. Den stora nykomlingen
Läs merVem använder Internet?
Vem använder Internet? Olle Findahl 16 februari 2012 Internets spridning 10 9 8 62% 65% 67% Dator 6 55% 51% 53% 56% Internet 25% 27% 2 15% 15% Bredband 2% 5% 9% 3% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Läs merDet svenska medielandskapet må ha präglats av höststämning under den senare
Mobilanvändningens tilltagande komplexitet Mobilanvändningens tilltagande komplexitet Göran Bolin Det svenska medielandskapet må ha präglats av höststämning under den senare delen av året 2008, men på
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens
Läs merFrån att ha varit en komet har Internet långsamt blivit en av många stjärnor i
Är svensken mätt på Internet? ÄR SVENSKEN MÄTT PÅ INTERNET? ANNIKA BERGSTRÖM Från att ha varit en komet har Internet långsamt blivit en av många stjärnor i mediesystemet. Inom många områden har kommunikationsteknologin
Läs merDe första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2014 5 mars 2014
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 04 mars 04 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 7 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen
Läs merInternetanvändningen i Sverige 2016
Internetanvändningen i Sverige 2016 iis.se 1 Pamela Davidsson Statistikansvarig, IIS @PamPamDavid pamela.davidsson@iis.se Internet Bredband Utrustning 20 år Dator Internet Bredband Surfplatta I mobilen
Läs merDe första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer Mars 2018
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017 Mars 2018 Medieanvändning en vanlig dag 83 % har en smart telefon 81 % tittar på tv på någon plattform 33 % tittar på webb-tv 62 % lyssnar
Läs merKultur Skåne Bibliotek, bildning och media
Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merMobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast
Ökande mobilkommunikation Ökande mobilkommunikation Göran Bolin Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast att ha tillgång till i Sverige. Hela 95 procent av svenskarna
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
Läs merDe första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer Mars 2017
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2016 Mars 2017 Medieanvändning en vanlig dag 80 % har en smart telefon 81 % tittar på tv på någon plattform 30 % tittar på webb-tv 68 % lyssnar
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten
Läs merPOLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE
POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE SOM-institutet Västsvenska Arenan, Almedalen, 7/7 2017 Annika Bergström, Marie Demker, Daniel Jansson, Jonas Ohlsson & Maria Solevid Den
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort
Läs merRADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER
RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
Läs merLäsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund
Läs mer