Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som"

Transkript

1 Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta tvskärmar, hembiopaket, dvd-spelare, mp3-spelare och spelkonsoler. Vissa tekniker försvinner på bekostnad av nya, kassettbandspelare är ett sådant exempel. 1 Det betyder inte att vi har slutat lyssna, bara att vi ersatt kassettband med andra förmedlingsformer cd, dvd, mp3 som låter oss lyssna på musik eller bokuppläsning. Men förutom att äldre uppspelningsformer ersätts med nya får vi också nya funktioner genom t.ex. mobiltelefon och dator. Många nya medietekniker har på olika sätt koppling till traditionella: jag kan se film i datorn, få väderrapporter i mobilen etc. Det blir därför allt viktigare att undersöka spridningen och användningen inte bara av de tidigare rena teknikerna som har en unik funktion vardera utan också av moderna, sammansmälta former. I det här kapitlet är syftet att ge en uppdaterad översikt av tillgången till medieteknik i svenska hushåll. Dels visas på utvecklingen över tid, dels analyseras det samlade utbudet i olika hushåll. Därtill analyseras användningen av en allt mer utbredd medie- och kommunikationsteknik i hemmen: internet. En ny våg av medietekniker i hemmen I början av 000-talet fanns en stor mängd olika tekniker för medieanvändning på marknaden. Flera av dem är välkända sedan länge, dessa har också ofta stor spridning. Radio, TV och telefon är exempel på medier som i stort sett alla hushåll har haft tillgång till i många år. Innehavet har däremot förtätats man har fler TVapparater och fler telefoner idag. Många av de nyare teknikerna är antingen utvecklingar av äldre, eller möjliggör ytterligare användningsområden som kopplas till befintlig teknik. Så såg vi t.ex. video och text-tv få spridning i svenska hem under 1980-talet båda nya funktioner kopplade till tvn (figur 1). Kort därefter gjorde CD-spelaren entré och fick snabbt spridning i hushållen. Med tiden har dessa tekniker kommit att bli allt billigare och har också kommit att ingå som standard när man köper utrustning. En modern tv innehåller i de flesta fall även text-tv-funktionen t.ex. År 004 var det runt 85 procent av de svenska hushållen som hade tillgång till någon av dessa tekniker. 363

2 Annika Bergström Figur 1 Tillgång till några olika medie- och kommunikationstekniker i svenska hushåll (procent av befolkningen) Mobiltelefon Text-TV CD-spelare Video Internet totalt Persondator Internet i hemmet Procent DVD-spelare Bredband Digital-TV Handdator Mp Med nästa våg fick vi mobiltelefon och persondator in i hemmen. Från 1993 fram till början av 000-talet hade vi en konstant ökning av dessa medier. Därefter har andelen hushåll med tillgång stabiliserats, för mobiltelefonen på ca 90 procent av befolkningen, för persondator på ca 70 procent. Strax efter att spridningen av persondator tagit fart fick datorn sällskap av internet datorn hade blivit ett möjligt kommunikationsmedel. Spridningen av internet har gått förhållandevis snabbt och år efter genombrottet hade nästan alla persondatorhushåll också tillgång till internet. I början av 000-talet startade en ny våg av hushållstekniker med medieanknytning. De som snabbast fått spridning är DVD-spelare, digital-tv och bredband medan handdator och mp3-spelare fortfarande når en begränsad andel svenskar. Att på detta sätt mäta tillgång är inte helt oproblematiskt. Teknikerna smälter samman och uppträder i olika former och på flera ställen. De flesta moderna datorer har CD-spelare och allt fler är också utrustade med DVD. Därtill kommer separata hårddiskar för t.ex. nerladdning av tv-program som rent tekniskt är en dator men som i praktiken även kan fungera som in- och uppspelningsapparat som vi traditionellt känner dem från videon. Via datorn kan vi ladda ner och spela upp både musik och film. En modern spelkonsol som t.ex. Play Station eller X-Box möjliggör uppspelning av både CD- och DVD-skivor. Nyare modeller av mobiltelefoner tillhandahåller mobila tjänster via internet både i GSM- och i 3G-näten. Detta medför att det är svårt att göra mer exakta bedömningar av tekniktillgången eftersom vi inte vet hur människor bedömer dessa korsmöjligheter. 364

3 Den fjärde vågen Spridningen av medietekniker följer välbekanta utvecklingsmönster för innovationer. Det är framför allt unga och högutbildade personer som finns med i början av varje ny våg. 3 För text-tv finns inte längre några signifikanta skillnader beroende på kön, ålder eller utbildning, för video och CD-spelare är fortfarande innehavet något lägre bland pensionärer även om skillnaderna minskat. Även mobiltelefoninnehavet är förhållandevis spritt i olika befolkningsgrupper, men trots att det skett en utjämning med tiden är fortfarande pensionärer och lågutbildade efter genomsnittet. 3G-telefoner har ännu inte nått ut till så många, men man ser också här en tydlig åldersklyfta (tabell 1). Tabell 1 Tillgång till medietekniker i svenska hushåll, olika grupper, hösten 004 (procent) Alla Kön Ålder Utbildning Kv M Låg ML MH Hög Text-TV Digital-TV Mobiltelefon Mobiltelefon 3G Video DVD-spelare CD-spelare Persondator Handdator Internet i hemmet på arb.pl/skola på annan plats Bredband Antal svar Tillgången till internet, digital-tv och DVD-spelare är betydligt vanligare bland yngre personer och vad gäller internet och DVD är tillgången också större med ökande utbildning. Flera av medieteknikerna i den här vågen följer alltså välbekanta spridningsmönster mönster som vi känner igen också från nyintroduktioner sedan radions barndom. För att ytterligare belysa tillgången till medietekniker kan man mäta tätheten i olika hushåll, genom att lägga samman tillgången till teknikerna ovan och titta på genomsnittligt antal medietekniker i olika befolkningsgrupper. Skalan går mellan 0 och 11 och det genomsnittliga antalet medietekniker i befolkningen som helhet är 6,3 (figur ). 365

4 Annika Bergström Figur Sammanlagd tekniktillgång i svenska hushåll, olika grupper, hösten 004 (genomsnitt) Alla 6,3 Män Kvinnor 6, 6, år 0-9 år -49 år år år 4 6,3 7,1 7,3 7,8 Låg utb. Medellåg utb. Medelhög utb. Hög utb. 5,1 6,8 7 7,1 Enpersonshushåll Flerpersonshushåll 4,6 7, Kommentar: De tekniker som återfinns i tabell 1 ingår i figuren och antalet tekniker per hushåll kan variera mellan 0 och 11. Den sammanlagda tekniktillgången ser olika ut beroende på vems hem man tittar in i. För män och kvinnor ser det i stort sett likadant ut, männens hem är något mer tekniktäta, men skillnaderna är små. Ålder är den faktor som har störst betydelse för tekniktätheten. Bland personer mellan 15 och 49 år är medelvärdet högre än bland åringar och betydligt högre än bland pensionärer. Det samlade innehavet ökar också med stigande utbildning. Medelvärdet bland lågutbildade är betydligt lägre än för medel- och högutbildade. Ytterligare en faktor som påverkar medelvärdet är huruvida man bor ensam- eller i flerpersonshushåll. Det finns en bredare tillgång till medieteknik i hemmet bland dem som delar hushåll med ytterligare någon person. Vi ser att historien upprepar sig gång på gång när det gäller tillgången till medietekniker i hemmen. Unga och högutbildade går i bräschen för spridningen, många äldre införskaffar aldrig nya tekniker, och i den mån de gör det är det inte sällan ett uttryck för att det inte går att undvika t.ex. att köpa en tv utan text-tv-funktion eller en dator utan cd/dvd. 366

5 Den fjärde vågen Användning av medietekniker exemplet internet Många nya tekniker är utvecklingar och förlängningar av redan befintliga och används också på liknande sätt. DVD-spelaren möjliggör former av datoranvändning och av tv-tittande, digital-tv vidgar tv-tittandet ytterligare. Två av de här undersökta nyare teknikerna har i någon mån unika användningsområden. Mobiltelefonen ger förutsättningar för nya typer av kommunikationsformer och analyseras av Göran Bolin i föreliggande bok. Internet innebär också i många avseenden en annorlunda användning än traditionell medieanvändning även om vissa tillämpningar känns igen. Internetanvändning analyseras i det följande. Att spridningstakten för internet har mattats av leder i förlängningen också till att internetanvändningen planar ut så till vida att andelen är i stort sett på samma nivå som i 003 års SOM-undersökning. Närmare två tredjedelar (6 procent) av befolkningen i Sverige använde nätet minst någon gång i veckan hösten 004. Den kraftiga utvecklingen som vi såg i slutet av 1990-talet har sedan flera år planat ut, vilket märks också i mätningen av faktisk användning en genomsnittlig dag. 4 Figur 3 Andelen internetanvändare med olika användningsfrekvens, (procent av befolkningen) Flera gånger i veckan Aldrig Någon gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan Men med publiktillväxten och utbudsexpansionen börjar det bli dags att revidera synen på regelbunden användning. Veckomåttet som använts i tidigare framställningar upplevdes frekvent 1998 medan det sex år senare snarast är den mer eller mindre dagliga användningen som kanske bör betraktas som regelbunden. Att 367

6 Annika Bergström betrakta den som använder tv, radio eller dagstidning någon gång i veckan som regelbunden publik är inte aktuellt och för dessa medier används minst 5 dagar i veckan i vanemätningar som mått på regelbundenhet. I den här studien har vi möjlighet att använda flera gånger i veckan som mått på regelbunden internetanvändning. Det visar sig om man studerar utvecklingen över tid att det är de mest frekventa användarna flera gånger i veckan som ökar medan andelen som använder internet någon gång i veckan har varit stabil på drygt 10 procent sedan Även mer sporadiska användare har varit ungefär lika många sedan dess. Det är omkring hälften av befolkningen som använder internet flera gånger i veckan och i 001 års mätning var denna grupp för första gången större än gruppen som aldrig använder nätet. Sedan dess har gapet ökat (figur 3). Användningsfrekvensen på internet påverkas också av vilken typ av anslutning till nätet man har. Det finns en betydligt större andel frekventa internetanvändare bland personer som har bredband eller någon typ av fast anslutning: 7 procent jämfört med 59 procent bland modeminnehavare. Det är väl känt att den generella användningen av internet är mer utbredd i vissa befolkningsgrupper än i andra. Mönstren som vi känner från tillgången upprepas i användningen. Medan kurvan för internetanvändning flera gånger i veckan lutar starkt uppåt för unga människor och högre tjänstemän är utvecklingen för framför allt pensionärer blygsam. Skillnaden mellan de yngsta och de äldsta i undersökningen med avseende på frekvent internetanvändning är 66 procentenheter i årets mätning (figur 4). Figur 4 Användning av internet flera gånger i veckan i olika grupper, (procent av befolkningen) år 74 Högre tjänstemän Män 51 Alla 47 Kvinnor 4 Arbetare år Kommentar: I 001 års mätning har vi pga ett mätfel inte data för åringarna. 368

7 Den fjärde vågen Det finns också en klyfta mellan arbetarfamiljer och högre tjänstemän/akademiker i det här avseendet. Denna är på 3 procentenheter och skillnaden i internetanvändning beroende på upplevd familjeklass har minskat något de senaste två åren. Under de här tio åren se man också en liten klyfta mellan män och kvinnor. Det är något större andel män som använder nätet flera gånger i veckan. Skillnaden var som störst 1999 och har sedan minskat sakta fram till årets mätning där differensen var åtta procentenheter. Användningens inriktning har förändrat sig något över de ca 10 år som vi har haft en mer allmän tillgång till internet. Generellt har vi sett en övergång från en bredare användning med en viss grad av nöjesbetoning, mot en mer nyttoinriktad vardagsanvändning. Med ett förhållandevis trubbigt mätinstrument kan vi se en tillbakagång för bland annat nöje, och i årets undersökning, där pornografi/erotik mättes för första gången kan vi se att detta användningsområde inte har någon huvudsaklig plats i vår internetanvändning även om det anses vara ett utbrett område (figur 5). Figur 5 Huvudsyften med den privata internetanvändningen, (procent av befolkningen) Informationssökning E-post 50 Bank 0 Nyheter Inköp Myndighetsinformation/blanketter Nöje Musik Datorteknik Chat/Lyssna på radio Annat Pornografi/erotik Allmän informationssökning och e-post upptar de flesta användares internetvardag. Nyheter är ett användningsområde som är underordnat just dessa två 5, men som ändå ungefär en tredjedel av befolkningen lägger till sin vardagliga internetanvändning. De bland ungdomar vanligt förekommande användningsområdena chat och olika typer av musikanvändning är, sett på befolkningsbasis, förhållandevis små. 369

8 Annika Bergström Men vi vet att musikområdet är viktigt och ständigt föremål för debatt och diskussion kring dess eventuella negativa inverkan på skivindustrin. Det här sättet att mäta användningsinriktning på är förhållandevis trubbigt. Man bör snarare betrakta det som ett sätt att se på olika användningsområdens relation till varandra. E-post är stort, chat är litet etc. Även andra undersökningar kommer fram till liknande rangordning för internetområden, även om frågekonstruktionerna och nivåerna kan skilja sig något. 6 Internetanvändningen är således huvudsakligen nyttofokuserad och underordnat till detta är olika typer av nöje, förströelse och underhållning. Medietekniker i vardagen Våra hem rymmer allt fler tekniker, det visar utvecklingen av tillgång tydligt. Vi slänger inte ut gamla apparater när det kommer nya. Men den samlade kunskapen om medieanvändning visar samtidigt på en ganska stor stabilitet: vi förändrar inte våra medievanor i någon större utsträckning när nya tekniker kommer in på arenan. 7 Det finns helt enkelt ett ganska litet förändringsutrymme i människors vardag. Men detta till trots kan man ändå tänka sig vissa förskjutningar i uppfattningar och värderingar kring de nya teknikerna och deras innehåll. Om vi gör ett nedslag i attityder kring internet kan vi konstatera att det inte har varit någon större moralpanikdebatt. Men med jämna mellanrum får vi veta genom t.ex. nyhetsmedier att barnpornografi är utbrett på nätet, att mer och mindre kända personer porrsurfar på arbetstid etc. Frågan är hur allmänheten ser på huruvida barn och unga påverkas negativt av olika medier, däribland internet. Och det är en utbredd uppfattning att det faktiskt sker en negativ påverkan av pornografiska inslag/sexscener som förekommer på nätet. Pornografisk film upplevs värre i det avseendet men internet upplevs göra mer skadlig inverkan än t.ex. tv-serier och tv-reklam och dokusåpor. Det här exemplet tillsammans med kunskaperna om spridning och användning visar att en av de nyare medieteknikerna, internet, är etablerad på olika sätt i samhället. Det finns områden där nätet helt klart fyller en funktion för allt fler men exemplen visar också på att etableringen, inte bara av användning utan också av värderingar går långsamt. Det blir också tydligt att uppfattningarna om just internet varierar beroende på vilka användningsområden vi frågar efter. Nya medietekniker tar plats i vardagen, men inte på bekostnad av de gamla vare sig det gäller konsumtion eller hur man ser på dem. 370

9 Den fjärde vågen Noter 1 Se t.ex. Nordicoms Mediebarometer 004 (005). Jfr t.ex. Enlund (00). 3 Se t.ex. Rogers (1995). 4 Jfr. Mediebarometern 004 (005). 5 Bergström (005). 6 Jfr Internetbarometern 004 (005), SCB (004), Svenskarna och Internet 003 (004). 7 Jfr Mediebarometern 004 (005). Referenser Bergström, Annika (005) nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning på internet 1998 till 003. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universtitet. Enlund, Nils (00) Morgondagens teknik finns i dagens laboratorier. I Hvitfelt, Håkan och Nygren, Gunnar (red) På väg mot medievärlden 00. Journalistik, teknik, marknad. Lund: Studentlitteratur. Internetbarometern 004 (005). Göteborg, Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Mediebarometern 004 (005). Göteborg, Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Rogers, Everett M. (1995). Diffusions of Innovations. New York, Free Press. SCB (004). Privatpersoners användning av datorer och Internet 003. Stockholm, Statistiska Centralbyrån. Svenskarna och Internet 003 (004). Gävle: World Internet Institute. 371

10

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova

Läs mer

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil

Läs mer

Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och

Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och Internetval 006 för de redan frälsta Internetval 006 för de redan frälsta Annika Bergström Var det 006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och icke-användare skulle minska? Var det

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Internetbarometer 2012

Internetbarometer 2012 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)

Läs mer

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre

Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre Web.0 om deltagande online Web.0 om deltagande online Annika Bergström Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre fjärdedelar av den vuxna svenska befolkningen har

Läs mer

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

En första översikt Mars 2015

En första översikt Mars 2015 Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

Internetbarometer 2009

Internetbarometer 2009 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2009 Den nya mediedagen 0 20 60 80 0 Television (totalt) 83 Dagstidning (totalt) Radio (totalt) 73 77 Internet 65 Bok (totalt) 36 Traditionella medier på internet Sociala

Läs mer

Internetbarometer 2007

Internetbarometer 2007 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2007 2008-09-02 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 2008 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2007 Några resultat Tillgången till internet i hemmen

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 2006 INNEHÅLL Användning av och tillgång till massmedier Figur

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Skilda digitala världar

Skilda digitala världar Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.

Läs mer

Kommunikationstjänsterna förändras Övergår alla konsumenter till internet?

Kommunikationstjänsterna förändras Övergår alla konsumenter till internet? Marknadsöversikt 4/2011 Kommunikationstjänsterna förändras Övergår alla konsumenter till internet? 1 Kommunikationsverket 2011 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Olle Findahl. Äldre svenskar och Internet

Olle Findahl. Äldre svenskar och Internet Olle Findahl Äldre svenskar och Internet 2010 Äldre svenskar och Internet 2010 version 1.0.SE 2011 Text och diagram skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

Nielsen Netratings // Market Intelligence Rapport. Om besökaren. Hur gammal är du? Är du man eller kvinna?

Nielsen Netratings // Market Intelligence Rapport. Om besökaren. Hur gammal är du? Är du man eller kvinna? Nielsen Netratings // Market Intelligence Rapport Marknad: Sverige - SweClockers trafik Period: April 2007 Respondenter: 2 223 Sammanfattning SweClockers läsare är främst män mellan 18-30 år. Man studerar

Läs mer

Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2011 September 2012 MEDIENOTISER

Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2011 September 2012 MEDIENOTISER Nordicom-Sveriges Internetbarometer September Television (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Internet Bok (totalt) Tidskrift (totalt) Mp Text-tv Cd-skiva Video/dvd Bio 4 5 6 7 8 9 85 7 67 74 6

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 7/2012. AV-innehållstjänster i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 7/2012. AV-innehållstjänster i Finland MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 AV-innehållstjänster i Finland Att titta på tv- och videoinnehåll 2012 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

nyheter, bloggar och offentliga sajter.

nyheter, bloggar och offentliga sajter. Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.

Läs mer

Internetbarometer 2010

Internetbarometer 2010 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 21 Den nya mediedagen 1 2 5 6 7 8 9 1 Television (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Internet (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt) Datorspel (totalt) 14

Läs mer

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) %

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) % Mediedagen 15 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) % 8 NORDICOM-Sveriges Mediebarometer 15 Digitala plattformar Alla plattformar 1 Bio 5 Cd och vinylskiva

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Vad betyder Radio? Jan Strid

Vad betyder Radio? Jan Strid Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,

Läs mer

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.

Läs mer

INTERNET SOM MASSMEDIUM

INTERNET SOM MASSMEDIUM INTERNET SOM MASSMEDIUM ANNIKA BERGSTRÖM & LENNART WEIBULL Få svenskar kan numera ha undgått att det finns något som heter Internet. Med självklarhet presenteras webbadresser i annonser, i tidningsartiklar

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

KOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN

KOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN KOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN Resultat från :s kommunikationsundersökningar KOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN Resultat från :s kommunikationsundersökningar 3 Förord Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Alltmer tid ägnas åt teknik

Alltmer tid ägnas åt teknik Alltmer tid ägnas åt teknik och teknikgapet minskar mellan yngre och äldre. Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Vem använder Internet?

Vem använder Internet? Vem använder Internet? Olle Findahl 16 februari 2012 Internets spridning 10 9 8 62% 65% 67% Dator 6 55% 51% 53% 56% Internet 25% 27% 2 15% 15% Bredband 2% 5% 9% 3% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har

Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har En digitaliserad region En digitaliserad region Annika Bergström Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har också mediestrukturen i Västsverige förändrats. Den stora nykomlingen

Läs mer

Variabelbok år 2000. World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel

Variabelbok år 2000. World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel Variabelbok år 2000 World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel Upplaga 1, version 1 2003-03-26 Denna variabelbok ligger till grund för förändringar. Kod XXY, XX=årtal, Y lika undersökningstillfälle

Läs mer

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf Nordicom.gu.se Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) Alla plattformar Internet (totalt) Television

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Svenskarna och internet 2015

Svenskarna och internet 2015 Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.

Läs mer

Det svenska medielandskapet må ha präglats av höststämning under den senare

Det svenska medielandskapet må ha präglats av höststämning under den senare Mobilanvändningens tilltagande komplexitet Mobilanvändningens tilltagande komplexitet Göran Bolin Det svenska medielandskapet må ha präglats av höststämning under den senare delen av året 2008, men på

Läs mer

LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV

LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV FTVS arbetar sedan 2006 för att få till stånd en fungerande digital marknad för film och tv på nätet. En viktig del i det arbetet består i att bidra med kunskap

Läs mer

Internetanvändning 2002: Olle Findahl(1/6) Nya personer 2002 1

Internetanvändning 2002: Olle Findahl(1/6) Nya personer 2002 1 Internetanvändning 2002: Olle Findahl(1/6) Nya personer 2002 1 Internetanvändning 2002:3 Telefonintervjuer med nya personer Ipnummer Datum Intervjuare Projektledare: Olle Findahl Jag heter xxxxxxx och

Läs mer

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år Ungar & medier 215 Ungar & medier 215 Genomförs vartannat år Nu för sjä

Läs mer

Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är

Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är 1 Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är det 98 procent som använder Internet. Alla de som i undersökningen var hemma med barn (dvsföräldralediga) använde

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

TNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016

TNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 1 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 3 VÄLKOMMEN TILL COM HEM-KOLLEN Över 40 procent av de svenska hushållen är idag anslutna till vårt nät, vilket gör att Com Hem i allra högsta grad bidrar till digitaliseringen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

Från att ha varit en komet har Internet långsamt blivit en av många stjärnor i

Från att ha varit en komet har Internet långsamt blivit en av många stjärnor i Är svensken mätt på Internet? ÄR SVENSKEN MÄTT PÅ INTERNET? ANNIKA BERGSTRÖM Från att ha varit en komet har Internet långsamt blivit en av många stjärnor i mediesystemet. Inom många områden har kommunikationsteknologin

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013 6 mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013 6 mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

Internetanvändningen i Sverige 2016

Internetanvändningen i Sverige 2016 Internetanvändningen i Sverige 2016 iis.se 1 Pamela Davidsson Statistikansvarig, IIS @PamPamDavid pamela.davidsson@iis.se Internet Bredband Utrustning 20 år Dator Internet Bredband Surfplatta I mobilen

Läs mer

Ibörjan av 2000-talet är Internet en relativt vanlig teknologi i svenska hem och

Ibörjan av 2000-talet är Internet en relativt vanlig teknologi i svenska hem och Internet från revolution till vardagsanvändning INTERNET FRÅN REVOLUTION TILL VARDAGS- ANVÄNDNING ANNIKA BERGSTRÖM Ibörjan av 2000-talet är Internet en relativt vanlig teknologi i svenska hem och på skolor

Läs mer

Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast

Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast Ökande mobilkommunikation Ökande mobilkommunikation Göran Bolin Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast att ha tillgång till i Sverige. Hela 95 procent av svenskarna

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

HUR MÅNGA TITTADE PÅ TV UNDER JANUARI

HUR MÅNGA TITTADE PÅ TV UNDER JANUARI MMS Månadsrapport TV-tittandet under januari 2001 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under januari 2001 Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2014 5 mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2014 5 mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 04 mars 04 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 7 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer Mars 2017

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer Mars 2017 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2016 Mars 2017 Medieanvändning en vanlig dag 80 % har en smart telefon 81 % tittar på tv på någon plattform 30 % tittar på webb-tv 68 % lyssnar

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Islutet av den andra årtusendet har en rad nya aktörer dykt upp på mediearenan.

Islutet av den andra årtusendet har en rad nya aktörer dykt upp på mediearenan. Svenskarna och internet SVENSKARNA OCH INTERNET ANNIKA BERGSTRÖM Islutet av den andra årtusendet har en rad nya aktörer dykt upp på mediearenan. Det handlar i stor utsträckning om en sammansmältning av

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV

PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV DATORER OCH INTERNET 2002 Statistik om informationssamhället 28 januari, 2003 2 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2002 Inledning 3 Sammanfattning 4 Summary

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

Myndigheten för press, radio och tv har i

Myndigheten för press, radio och tv har i INNEHÅLL 1 METOD 4 2 FÖRÄNDRINGAR I MEDIEKONSUMTIONEN 5 3 KONSUMTION AV TV 9 4 KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 12 5 KONSUMTION AV RADIO 14 6 KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 18 INLEDNING Myndigheten för press, radio

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

FORTSATT MYCKET STARK TV-FÖRSÄLJNING

FORTSATT MYCKET STARK TV-FÖRSÄLJNING FORTSATT MYCKET STARK TV-FÖRSÄLJNING Även om vi för ett år sedan förutspådde all time high för TV-försäljningen, blev ändå resultatet på 995 apparater överraskande högt. Resultatet för stillbildskameror

Läs mer

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag Personligt och privat i sociala medier Personligt och privat i sociala medier Annika Bergström Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer