Annika Bergström. Nätet mindre utbrett i Värmland

Transkript

1 Internetutvecklingen är ständigt pågående på både producent- och konsumentsidan. Idag handlar inte diskussionerna om vem som har tillgång till nätet eller vilken typ av uppkoppling man har eller om man kan betala via nätet eller inte. Fokus riktas allt mer mot vad vi gör på nätet, vilka plattformar vi når nätet ifrån laptops, surfplattor och mobiltelefoner vilka applikationer som används och vilka aktiviteter som flyttar ut på nätet. Internet på 2010-talet möjliggör interaktivitet, ger användarna tillgång till forum där man kan dela innehåll och själv publicera text, ljud eller bild. I bloggar, på uppladdningssajter som YouTube eller via delade spellistor i Spotify kan den som så önskar både publicera innehåll och kommentera innehåll som andra lagt ut. Nätet ger också möjlighet till en debatt som går vid sidan om traditionella kanaler, vi är inte längre beroende av tidningarnas insändarsidor eller radions ring-in-program för att göra våra röster hörda. På internet kan vidare enorma mängder information lagras vilket ger medborgare tillgång till underlag och beslut, blanketter och formulär på ett betydligt enklare sätt än vad som tidigare varit möjligt. För den som önskar är möjligheterna att delta i politiken, kulturen, debatten eller journalistiken goda. Utvecklingen av och på nätet påverkar naturligtvis användningen och användarnas beteenden. I den nationella SOM-undersökningen finns möjlighet att se denna utveckling över tid (se t.ex. Bergström 2011a). Den värmländska medborgarundersökningen ger ett utsnitt av internetanvändningen i länet Undersökningen belyser den allmänna användningen, användningsområden på nätet och också användningen av några offentliga sajter i Värmland. De värmländska resultaten kommer att analyseras utifrån olika gruppers användning, främst ålder men också delregioner i Värmland. Jämförelser görs också med Sverige som helhet och med den västsvenska SOM-undersökningen. Nätet mindre utbrett i Värmland Internetanvändningen i Värmland är något lägre än i landet som helhet och också jämfört med användarnivån i Västsverige. I 2010 års Värmlands-SOM angav 67 procent av den undersökta befolkningen att de använder nätet flera gånger i veckan vilket kan jämföras med 73 procent i den svenska befolkningen och 71 procent i den västsvenska. Bergström, A (2011) i Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell (red) Värmländska landskap. Cerut, Karlstads universitet och SOM-institutet, Göteborgs universitet. Karlstad University Press. 439

2 Figur 1 Internetanvändning i Värmland, Västra Götaland och Sverige 2010 (procent av befolkningen som använder internet flera gånger i veckan) Samtliga Kvinnor Män Värmland Västra Götaland Sverige år år Låg utb Hög utb Skillnaden framträder tydligare för vissa grupper än för andra. För kvinnor och män ser mönstret i Värmland och övriga landet lika ut även om användningen är mindre utbredd bland både kvinnor och män i Värmland. Däremot är skillnaden mellan värmländska och övriga ungdomar under 30 år i det närmaste obefintlig. Drygt nio av tio 16 till 29-åringar är frekventa internetanvändare oavsett var man bor. Skillnaden mellan värmländska pensionärer och genomsnittspensionären är å andra sidan statistiskt säkerställd till åtta procentenheter. I Värmland, precis som i övriga landet, finns det skillnader i internetvanor beroende på utbildningsnivå. Den veckovisa användningen är mer än dubbelt så utbredd bland högutbildade som bland lågutbildade (88 respektive 30 procent). En jämförelse mellan olika utbildningsgrupper i Värmland och Västra Götaland samt Sverige som helhet visar på mindre geografiska skillnader i internetanvändningen bland högutbildade och något större skillnader bland lågutbildade. Värmlänningar med låg utbildning är i mindre utsträckning frekventa internetanvändare än vad som är fallet med lågutbildade i landet som helhet. Undersökningar av Västra Götalands olika delregioner har visat att användningen skiljer sig mellan olika delar av länet (Bergström 2010). Störst andel frekventa användare finns i Göteborgsregionen och minst andel i Dalsland. Skillnaden mellan högst och lägst är 18 procentenheter. I Värmland är skillnaden 17 procentenheter mellan 440

3 högst Karlstad 74 procent och lägst västra Värmland 1 57 procent. Användningen är också förhållandevis låg i norra Värmland (58 procent) och något högre i östra Värmland (65 procent). Skillnaderna i användning förklaras delvis av ålder och utbildningsnivå i de olika delregionerna. Det kan också finnas skillnader beroende på tillgängligheten. Trots att bredbandstillgången är god i hela landet finns fortfarande områden som hamnat på efterkälken. Enligt Post- och Telestyrelsens mätningar är tillgången generellt sett något bättre i Karlstad än i övriga Värmland och särskilt tydligt är detta för tillgång via fiber eller kabel-tv (Post- och telestyrelsen 2010) Användningsområden på nätet Nätet möjliggör i stort sett en obegränsad mängd användningsområden inom vitt skilda sektorer och områden. Kultur och politik, medier och fakta samsas sida vid sida. Därtill kommer möjligheten att som användare själv bidra med text, ljud, bild och film på en rad olika plattformar som exempelvis YouTube, i nyhetssajternas kommentarsfält eller på egna och andras bloggar. Från den nationella SOMundersökningen framgår det tydligt att några användningsområden är stora och har en bred spridning. Det gäller framför allt e-post och allmän informationssökning (Bergström 2011a). E-posthantering visar sig vara det största privata användningsområdet även i den värmländska befolkningen (figur 2). Figur 2 Användningsområden, privat internetanvändning, Värmland, Västra Götaland och Sverige 2010 (procent av befolkningen minst någon gång varje vecka) E-post Sociala medier Bankärenden Använt musiktjänst Läst blogg Spelat onlinespel Värmland Västra Götaland Sverige Köpt/beställt varor el tjänster Ärenden hos myndighet Diskuterat politik

4 Svarspersonerna har fått ange hur ofta de använder ett på förhand givet antal användningsområden. Det näst mest utbredda användningsområdet i Värmland är sociala medier, som närmare 40 procent ägnar sig åt minst någon gång varje vecka. En dryg fjärdedel gör bankärenden på veckobasis medan runt 20 procent använder någon typ av musiktjänst (exempelvis Spotify) eller läser bloggar. Mindre utbredda användningsområden åtminstone på veckobasis är onlinespel, köp av varor och tjänster, myndighetsärenden och att diskutera politik. Precis som för den generella internetanvändningen ligger nivåerna för olika användningsområden något lägre i Värmland än i Västra Götaland och landet som helhet. Enda undantaget utgör användningen av sociala medier som är mer utbredd i både Värmland och Västsverige än i Sverige totalt. Precis som för den mer generella internetvanan skiljer sig användningens inriktning när man jämför olika grupper i den värmländska befolkningen. På en övergripande nivå är all användning mindre utbredd ju äldre man blir. Framför allt är det pensionärerna som i större utsträckning står utanför många av de digitala verksamheterna. Men användningsområden som generellt sett är stora, exempelvis e-post, är också mer spridda i olika grupper. Användningsområden av mer praktisk karaktär är för det första inte lika spridda när man redovisar veckomått. Inköp och ärenden görs förvisso, men med en lägre frekvens. En dryg fjärdedel av den värmländska befolkningen gör bankärenden på veckobasis medan siffran på månadsbasis är mer än dubbelt så stor 61 procent. Att göra olika typer av ärenden på nätet är något mer utbrett bland män än bland kvinnor, men könsskillnaderna är förhållandevis små. Åldersskillnaderna är däremot, som nämnts, större. När det gäller olika typer av ärenden är utbildningen en faktor som slår igenom. Högutbildade har i större utsträckning än lågutbildade besökt internetbanken, köpt varor och gjort ärenden hos myndigheter. Vissa områden på nätet är typiska ungdomsområden. Det tydligaste exemplet är så kallade sociala medier sajter där man delar innehåll som exempelvis YouTube, men också sociala nätverk som Facebook eller Twitter. Närmare nio av tio ungdomar använder sociala medier varje vecka jämfört med under fem procent för pensionärerna. Onlinespelande är även det en aktivitet som är mest utbredd i de lägre åldrarna, liksom musiktjänst och bloggläsning. Precis som den mer generella internetanvändningen skiljer sig i olika delar av Värmland, finns det också regionala skillnader i användningens inriktning. Alla typer av användning som efterfrågas i undersökningen är mest utbredda i Karlstadsområdet och mindre spridda i norra och västra Värmland. Minst geografisk skillnad finns för bankärenden och de största skillnaderna finns för de mer utpräglade ungdomsområdena. Värmland är ett delat län inte bara när det gäller generell användning utan också inriktningen på den. 442

5 Tabell 1 Användningsområden i olika grupper, privat internetanvändning, Värmland 2010 (procent av befolkningen minst någon gång) Alla Kön Ålder Utbildning Område N Ö V Karl- Värm- Värm- Värm- Användningsområde Kv Män Låg ML MH Hög stad land land land Använt e-post Använt sociala medier Diskuterat politik Läst bloggar Spelat online-spel Använt musiktjänst Köpt varor/tjänster Gjort bankärenden Gjort ärenden hos myndighet Antal svar

6 Landsting och kommun på nätet Användningen av kommuners och landstings eller regioners hemsidor på nätet har ökat över tid (Bergström 2011a). I Värmland finns inte jämförbara data över tid, men undersökningen visar användningen hösten och vintern Det är totalt sett 57 procent av värmlänningarna som någon gång under året besökt sin hemkommun på nätet. Användningen är inte särskilt frekvent: en tiondel är där varje vecka, nästan två tiondelar någon gång i månaden, lika många någon gång i halvåret och resterande mer sällan än så. Andelen besökare på de värmländska kommunernas sajter är något lägre än för kommunerna i Sverige som helhet, men skillnaderna är mycket små (57 respektive 60 procent, se Bergström 2011a). Nivån i Värmland för användningen av landstingets sajt är densamma som för regionens sajt i Västra Götaland (jfr Bergström 2011b). Figur 3 Besök på hemkommunernas och landstingets sajter, Värmland 2010 (procent någon gång de senaste 12 månaderna) Landstinget Minst varje vecka Någon gång i månaden Någon gång i halvåret Mer sällan Kommunen Landsting och regioner har en lägre besöksandel på webben än vad kommuner har. Det beror naturligtvis på att människor i allmänhet har mer vardagsnära kontakt med den kommun där de bor än med sitt landsting. På kommunens hemsida kan man följa politiska skeenden, ladda ner blanketter, ansöka om barnomsorg, hitta bibliotekets öppettider, se läsårstiderna för skolan och mycket annat. Verksamheten är helt enkelt bredare än vad landstingets verksamhet är. I Värmland är det ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen som besökt landstinget på webben. De flesta har en mindre frekvent användning av denna sajt. I jämförelse med övriga landet är användningsnivåerna mycket lika. I Värmland är skillnaderna i besöksnivåer för kommun och landsting på webben stora när man jämför olika delar av länet. I Karlstadområdet är användningen mest utbredd, precis som var fallet för internetanvändning i allmänhet. Två tredjedelar 444

7 67 procent av de boende i Karlstadområdet har besökt sin hemkommuns sajt någon gång de senaste 12 månaderna. För övriga delar av länet är motsvarande andelar runt 50 procent (norra Värmland 49 procent, östra 52 procent, västra 48 procent). Nivåerna för landstingets hemsida är, som nämnts, lägre men här är skillnaderna mellan Karlstadområdet och övriga delregioner större: 44 procent för Karlstadområdet, 22 procent för norra Värmland och vardera 26 procent för östra och västra Värmland. Det finns också skillnader beroende på kön, ålder och utbildning. Kvinnor besöker i större utsträckning än män kommunens hemsidor och mönstret är precis detsamma för landstinget i Värmland men på en lägre nivå. Beträffande ålder är personer mellan 30 och 50 år flitigare besökare än både yngre och äldre på kommunernas och landstingets hemsidor. Utbildning är den faktor som i störst utsträckning inverkar genom att användningen bland högutbildade är mer än dubbelt så utbredd som bland lågutbildade. Mätningen av både kommuners och landstings/regioners sajter är naturligtvis något vansklig. Många verksamheter nås direkt genom en sökning i någon sökmotor, vissa verksamheter har direktadresser och det är inte alltid självklart för användaren att denne varit på just kommunens eller landstingets webbplats. Den mätning som gjorts inom ramen för Värmlandsundersökningen får betraktas som en grov skattning. Värmlänningar olika men ändå lika Värmlänningars internetvanor både liknar och skiljer sig från övriga svenskars. Nivån på den generella användningen är något lägre än riksgenomsnittet, framför allt bland äldre. Till en del ligger förklaringen till detta i utbildningsfaktorn som visat sig ha stor betydelse för publikens internetanvändning de senaste åren. Lågutbildade har en lägre grad av användning, vilket blir särskilt tydligt i just Värmland där andelen lågutbildade är högre än i riksgenomsnittet. Användningen skiljer sig också mellan större städer och mindre tätorter och landsbygd. Detta framkommer tydligt i den värmländska undersökningen där Karlstad har en betydligt större andel regelbundna internetanvändare än övriga länet. Den totalt sett lägre andelen internetanvändare i Värmland kan också förklaras med att länet i stor utsträckning består av mindre tätorter och landsbygd. Infrastrukturen bredbandstillgång till exempel inverkar också på användningsnivåer och även denna skiljer sig vid en jämförelse mellan tätort och landsbygd. Den något lägre användningsgraden i Värmland jämfört med landet som helhet avspeglar sig även i nivåerna för olika användningsområden på nätet. Däremot skiljer sig inte användningsmönstren. Värmlänningar gör samma saker på nätet som genomsnittssvenskarna oavsett om det gäller bankärenden, onlinespel eller besök på kommunens eller landstingets hemsida. Sammantaget kan konstateras att det ur ett utvecklingsperspektiv är viktigt att göra infrastruktur- och IT-satsningar mot bakgrund av befolkningssammansättningen 445

8 och de förutsättningar och behov som finns hos de grupper av människor som utgör länets eller regionens befolkning. Och givet det faktum att infrastrukturskillnader minskar över tid samtidigt som användningsskillnader består blir det tydligt att just IT-utvecklingen ur ett befolkningsperspektiv beror av så mycket mer än bara tillgängligheten. Not 1 De värmländska delregionerna innebär en indelning kommunvis: Karlstadsområdet: Karlstad, Grums, Hammarö, Forshaga, Kil. Norra Värmland: Torsby, Sunne, Hagfors, Munkfors. Östra Värmland: Kristinehamn, Filipstad, Storfors. Västra Värmland: Arvika, Årjäng, Eda, Säffle. Referenser Bergström, A. (2011a) Valår på nätet. I Holmberg, S., Weibull, L och Oscarsson, H. (red) Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-Institutet, Göteborgs universitet. Bergström, A. (2011b) Ny våg av internetanvändare. I Nilsson, L. (red) Västsvensk demokrati i tid och rum. Göteborg: SOM-Institutet, Göteborgs universitet. Bergström, A. (2010) En digitaliserad region. I Nilsson, L. (red) En region blir till. Västra Götalandsregionen Göteborg: SOM-Institutet, Göteborgs universitet. Post- och Telestyrelsen: 446