Företagsamhetsmätning Värmlands län. Johan Kreicbergs

Transkript

1 Företagsamhetsmätning Värmlands län Johan Kreicbergs Våren 2010

2 Företagsamhetsmätning Värmlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas individer som har en f skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. Denna mätning avser perioden mellan 1 juli 2009 och 1 januari ,7 procent är företagsamma Vid årsskiftet 2009/10 fanns det aktivt företagsamma individer, vilket är 9,7 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Det är en oförändrad andel jämfört med förra mätningen. I riket som helhet finns det personer som definieras som företagsamma. Sammantaget är alltså 11,6 procent av svenskarna i arbetsför ålder på ett eller annat sätt företagsam, vilket är en nedgång från första halvåret då andelen låg på 11,7 procent. Av de företagsamma individerna i Värmlands län utgörs 26,5 procent av kvinnor, vilket är en marginell förbättring jämfört med för ett halvår sedan men alltjämt klart lägre än riksgenomsnittet på 29 procent. Även antalet företagsamma ungdomar (16 34 år) ökar i länet jämfört med för ett halvår sedan. Vid årsskiftet fanns unga företagsamma personer i Värmland, vilket motsvarar 12,4 procent av länets totala företagsamhet. Motsvarande andel i riket som helhet är dock avsevärt högre och uppgår till 15,3 procent. Den ökande företagsamheten hos de unga är positiva nyheter inför den pågående generationsväxlingen där fyrtiotalisterna börjar lämna företagsamheten. 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

3 Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 11,6% 9,7% Sunne är Värmlands mest företagsamma kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på deras olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Sunne kommun har Värmlands mest företagsamma befolkning där 14,3 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Även Årjängs kommun redovisar en relativt hög företagsamhet. Lägst andel uppvisar Filipstads kommun där endast 6,7 procent räknas som företagsamma. I Filipstad och Hagfors utgör kvinnorna 29 procent av de företagsamma, vilket är den högsta andelen i länet. Storstadskommunen i länet, Karlstad, har länets yngsta företagsamhet där 16 procent av kommunens företagsamma individer ännu inte fyllt 35 år. Äldst företagsamhet finns i Storfors kommun där endast 7 procent av de företagsamma är yngre än 35 år. Endast tre andra kommuner i riket har en äldre företagsamhet.

4 Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel yngre ARVIKA ,4% 26% 11% EDA 618 9,9% 21% 12% FILIPSTAD 512 6,7% 29% 12% FORSHAGA 708 8,5% 28% 11% GRUMS 549 8,1% 28% 11% HAGFORS 806 8,7% 29% 8% HAMMARÖ ,8% 28% 11% KARLSTAD ,2% 27% 16% KIL ,3% 28% 8% KRISTINEHAMN ,7% 27% 12% MUNKFORS 226 8,3% 24% 10% STORFORS 268 8,5% 19% 7% SUNNE ,3% 28% 12% SÄFFLE ,4% 23% 12% TORSBY ,0% 27% 10% ÅRJÄNG ,7% 25% 11% Företagsamheten är oförändrad Under andra halvåret 2009 ökade företagsamheten i länet med 8 individer, vilket i princip motsvarar en nolltillväxt, klart lägre än riksgenomsnittet. Förändringen kan tyckas liten men bakom ligger en stor dynamik. 837 nya individer har tillkommit som företagsamma medan 824 har avslutat sin företagsamhet. Värmland uppvisar även ett flyttunderskott av företagsamma individer. Den höga dynamiken har med stor sannolikhet att göra med ett fortsatt svagt konjunkturläge som å ena sidan tvingar företag i konkurs och därmed individer från företagsamhet, samtidigt som den stigande arbetslösheten och en svag arbetsmarknad i stort gör att fler människor försöker försörja sig genom eget företagande. Antalet företagsamma kvinnor har ökat i en betydligt snabbare takt under det senaste halvåret. Länet registreras för en ökning med 61 kvinnor, vilket ger en tillväxttakt på 1,2 procent. Denna trend med en högre företagsamhet bland landets kvinnor är gemensamt för Sveriges samtliga län.

5 Diagram 2. Tillväxt av antal företagsamma individer 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 0,2% 0,8% 0,0% Företagsamheten ökar snabbast i Hammarö Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Nettoförändringen är relativt sett högst i Hammarö kommun under mätperioden. Företagsamheten har ökat med 33 individer under mätperioden, vilket ger en tillväxttakt på 3,2 procent. Cirka 40 procent av uppgången beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer. Hagfors kommun har länets svagaste tillväxt där antalet företagsamma minskade med 21 individer eller 2,5 procent under det senaste halvåret. En stor del av nedgången beror på utflyttning. Antalet företagsamma kvinnor har under det senaste halvåret ökat snabbast i Filipstad där tillväxttakten uppmättes till 5,0 procent under mätperioden. Sex kommuner i länet har däremot tappat fler kvinnor än som tillkommit i företagsamheten och redovisar alltså negativ tillväxt. I Storfors har antalet kvinnor minskat med 5,6 procent, vilket är den svagaste utvecklingen i länet.

6 Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer Kommun Företagsamma 31/12 Företagsamma 30/6 Förändr Tillväxt Tillväxt unga Tillväxt kvinnor ARVIKA ,2% 5,2% 0,2% EDA ,5% 2,7% 1,5% FILIPSTAD ,5% 4,7% 5,0% FORSHAGA ,4% 10,0% 1,5% GRUMS ,0% 1,6% 4,3% HAGFORS ,5% 11,7% 2,9% HAMMARÖ ,2% 11,0% 1,4% KARLSTAD ,5% 1,3% 2,3% KIL ,9% 0,0% 3,5% KRISTINEHAMN ,3% 3,8% 2,0% MUNKFORS ,9% 4,5% 3,8% STORFORS ,8% 25,9% 5,6% SUNNE ,2% 4,5% 2,4% SÄFFLE ,4% 2,7% 1,7% TORSBY ,6% 4,1% 2,3% ÅRJÄNG ,1% 2,0% 2,8% Allt fler unga är företagsamma Ungdomar har drabbats hårdare av den svaga konjunkturen än den övriga arbetskraften i form av högre arbetslöshet. Detta kan vara en anledning till att ungdomar i en högre utsträckning söker sig till företagsamheten. Antalet företagsamma personer yngre än 35 år i Värmland har ökat med 1,3 procent jämfört med första halvåret, vilket är en klart kraftigare ökning än för företagsamheten i helhet. Med tanke på den stora generationsväxling som till del redan har påbörjats är ett större deltagande i företagandet hos den yngre befolkningen välkommet. Hammarö kommun uppvisar även länets snabbaste utveckling av företagsamma individer under 35 år. Jämfört med första halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med 11 procent. I Storfors har däremot antalet företagsamma personer under 35 år backat med hela 26 procent under det senaste halvåret, vilket är den svagaste utvecklingen i hela riket.

7 Diagram 3. Tillväxt av antal unga företagsamma personer (16 34 år) 4% 3% 2% 1% 0% 1% 2% 1,5% 1,3% Efter tappet av den unga företagsamheten som noterades under första halvåret i länet ökar den nu igen. Sammantaget finns nu personer med ansvar för företagande i Värmland som är yngre än 35 år. Sedan den första företagsamhetsmätningen utfördes har antalet ökat med 54 personer, vilket ger en tillväxt på 2,2 procent. Samtidigt har den totala företagsamheten i länet ökat i en något långsammare takt under samma period (+1,2 procent). Diagram 4. Utveckling av antal unga företagsamma individer. Värmlands län v08 h08 v09 h

8 Svagare nyföretagsamhet Under andra halvåret 2009 valde 837 nya personer att ansvara för ett företag i någon form i Värmlands län. Detta är betydligt färre än under första halvåret (919). I relation till den arbetsföra befolkningen valde 4,2 personer att bli företagsam per 1000 invånare, vilket är en klart lägre frekvens än som råder i riket (5,6). Endast tre län i Sverige har en svagare nyföretagsamhet under mätperioden. Stockholms län har rikets mest frekventa nyföretagsamhet med 8,0 nyföretagsamma per 1000 invånare under mätperioden. Motsvarande notering för länet med den svagaste nyföretagsamheten, Västerbotten, ligger på 4,1 nyföretagsamma per 1000 invånare. Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 5,6 4,2 Nyföretagsamheten högst i Hammarö Med nyföretagsamma avses de som personer som blivit företagsamma under det senaste halvåret i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer som tidigare inte varit involverade i företagande och inflyttade personer som varit företagsamma i andra delar av landet tidigare. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Hammarö kommun uppvisar länets klart högsta relativa nyföretagsamhet där 81 nya individer har tagit ansvar för ett företag under mätperioden. Ställt i relation till kommunbefolkningen blir det 7,6 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle nyföretagsamheten överskattas om dessa personer inkluderades.

9 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är drygt 30 procent inflyttade från andra kommuner. Hagfors kommun har länets lägsta nyföretagsamhet där endast 3,3 personer i arbetsför ålder per 1000 invånare var nyföretagsam i kommunen under det andra halvåret. Filipstad uppvisar länets klart högsta kvinnliga nyföretagsamhet och av kommunens 30 nyföretagsamma var 57 procent kvinnor. Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Genuint nya Inflyttade Total Per 1000 inv Andel unga Andel kvinnor ARVIKA ,0 39% 32% EDA ,8 37% 23% FILIPSTAD ,9 33% 57% FORSHAGA ,3 22% 36% GRUMS ,7 32% 28% HAGFORS ,3 20% 40% HAMMARÖ ,6 28% 26% KARLSTAD ,7 38% 34% KIL ,5 22% 42% KRISTINEHAMN ,8 39% 40% MUNKFORS ,5 27% 33% STORFORS ,5 18% 36% SUNNE ,9 42% 41% SÄFFLE ,5 42% 30% TORSBY ,9 32% 40% ÅRJÄNG ,6 39% 45% Ungdomar står för 35 procent av nyföretagsamheten Av de 837 genuint nyföretagsamma i Värmland var 35 procent yngre än 35 år, vilket är en något högre andel jämfört med första halvårets notering. Trots ökningen är Värmland ett av de län med en relativ svag ungdomlig nyföretagsamhet jämfört med riket som helhet. På kommunnivå uppvisar Sunne och Säffle den mest frekventa nyföretagsamheten hos ungdomar där 42 procent av respektive kommuns nyföretagsamma ännu inte fyllt 35 år. Här ingår även eventuellt inflyttade personer så siffran är inte direkt jämförbar med länets notering. På länsnivå uppvisar Östergötlands län den yngsta nyföretagsamheten i landet där 42 procent är yngre än 35 år. Motsvarande andel i Kalmar län ligger på 33 procent lägst i Sverige.

10 Diagram 6. Andel unga av de genuint nyföretagsamma 50% 45% 40% 40% 35% 35% 30% 25% Efter rekordnivån på den unga nyföretagsamheten som noterades under första halvåret 2009 minskar den något i denna mätning. Under andra halvåret var totalt 291 personer under 35 år involverade i nyföretagsamhet på något sätt, vilket är en marginell nedgång från första halvåret då antalet unga nyföretagsamma nådde 298. Diagram 7. Utveckling av antal unga nyföretagsamma individer. Värmlands län v08 h08 v09 h09 291

11 824 personer försvann från företagsamheten Som tidigare nämnts kännetecknas de två senaste företagsamhetsmätningar av en hög dynamik. Samtidigt som 837 personer blev företagsamma försvann 824 personer bort från företagandet. Många av de kommuner som ligger i topp när det gäller nyföretagsamheten ligger även i topp när det gäller avslutning av företagandet. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi även på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Sunne kommun försvann 69 personer från företagandet under det andra halvåret. I relation till befolkningen betyder det 7,2 avslutare per 1000 invånare. Av dessa var det en dryg fjärdedel som flyttade ut från kommunen. Årjängs kommun redovisar länets lägsta frekvens avslutare med 4,5 avslutare per 1000 invånare. Av dessa hade endast 6 procent flyttat ut från kommunen under perioden. Även Hammarö och Kristinehamn redovisar relativ låg frekvens avslutare. Tabell 4. Antal avslutare per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Avslutare Utflyttade Total Per 1000 inv Andel unga Andel kvinnor ARVIKA ,2 15% 30% EDA ,3 12% 27% FILIPSTAD ,0 11% 26% FORSHAGA ,7 21% 41% GRUMS ,3 19% 39% HAGFORS ,5 18% 37% HAMMARÖ ,5 8% 35% KARLSTAD ,2 23% 26% KIL ,4 15% 30% KRISTINEHAMN ,5 18% 33% MUNKFORS ,3 12% 18% STORFORS ,1 13% 44% SUNNE ,2 16% 26% SÄFFLE ,1 13% 29% TORSBY ,2 13% 34% ÅRJÄNG ,5 19% 28%

12 Sammanfattning Värmlands län är klart mindre företagsam än riket som helhet och 9,7 procent av den arbetsföra befolkningen i länet räknas som företagsam. Under andra halvåret 2009 ökade företagsamheten med 8 personer, vilket i princip motsvarar en nolltillväxt. Dynamiken i företagsamheten backade något jämfört med första halvåret. I Värmlands län inträdde 837 nya individer i företagsamhet samtidigt som 824 personer försvann. Värmland uppvisade samtidigt ett flyttunderskott av företagsamma individer. Tillväxten av unga företagsamma individer är klart högre än tillväxten av den totala företagsamheten och antalet företagsamma under 35 år ökade med 1,3 procent. Av de genuint nyföretagsamma individerna bestod 35 procent av personer yngre än 35 år, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet. Sammantaget var 291 nyföretagsamma individer yngre än 35 år i Värmlands län. Värmlands relativt sett mest företagsamma kommun är Sunne kommun där 14,3 procent av den arbetsföra befolkningen på något sätt ansvarar för ett företag. Företagsamheten har ökat kraftigast i Hammarö kommun där antalet företagsamma ökat med 33 individer eller 3,2 procent. Tillväxten har kommit av såväl flyttöverskott som genuin nyföretagsamhet. Hagfors kommun har länets svagaste tillväxt där antalet företagsamma minskade med 21 individer eller 2,5 procent under det senaste halvåret.