POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE

Transkript

1 POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE SOM-institutet Västsvenska Arenan, Almedalen, 7/ Annika Bergström, Marie Demker, Daniel Jansson, Jonas Ohlsson & Maria Solevid

2 Den 70:e forskarantologin från SOM-institutet Redovisar resultaten från den nationella SOM-undersökningen 2016 med stöd i SOM-institutets 31-åriga tidsserier 40 kapitel 50 forskare 12 lärosäten Ladda ner! (

3 Den nationella SOM-undersökningen 2016 (nr 31) Metod: Postal/webbaserad frågeundersökning Population: Svenska befolkningen år Urval: 6 x personer Fältperiod: sep 2016 feb 2017

4 Förtroendet för radio och tv, (procent) Stort förtroende Litet förtroende Källa: De nationella SOM-undersökningarna (för detaljer, se Andersson m.fl. 2017:19).

5 Förtroendet för dagspressen, (procent) Stort förtroende Litet förtroende Källa: De nationella SOM-undersökningarna (för detaljer, se Andersson m.fl. 2017:20).

6 Medieförtroende och partipolitisering, (eta) 0,3 Dagspressen Radio och tv 0,2 0, Källa: De nationella SOM-undersökningarna (för detaljer, se Andersson m.fl. 2017: 22).

7 Medieförtroende och partisympati, 2016 (förtroendebalans) Dagspress Radio & tv L S C MP KD M V SD Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016 (för detaljer, se Andersson m.fl. 2017:23 24).

8 Svenska medier berättar inte sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring, 2016 (procent) MP V S C L KD M SD Helt riktigt Delvis riktigt Delvis felaktigt Helt felaktigt Ingen uppfattning 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016 (för detaljer, se Andersson m.fl. 2017:26).

9 VI MÅSTE TA MÄNNISKORS ORO PÅ ALLVAR MARIA SOLEVID

10 Fyra frågor om svensk samhällsoro 1. Hur ser svensk samhällsoro ut 2016? 2. Vilka förändringar i samhällsoro kan vi identifiera sedan 2015? 3. Ser samhällsoron olika ut i olika grupper? 4. Spelar det någon roll hur man ställer frågor om samhällsoro?

11 Vad är samhällsoro? Känslor som oro och ilska är förändringsbenägna känslor Oro är den reaktion som uppkommer när vi erfar eller förnimmer något obekant eller ett mindre hot Oro är ett deliberativt känslotillstånd vi söker och tar del av mer information och blir mer uppmärksamma Samhällsoro som ett tillstånd en tillfällig känsloreaktion som innebär ökad vaksamhet och uppmärksamhet Samhällsoro kan därför skifta i karaktär både mellan personer och över tid

12 1. Hur ser svensk samhällsoro ut 2016?

13 Svensk samhällsoro: topplistan 2016 förändringar i jordens klimat ökad antibiotikaresistens terrorism miljöförstöring ökad främlingsfientlighet ökat antal flyktingar bostadsbrist ökad stress i arbetslivet organiserad brottslighet situationen i Ryssland religiösa motsättningar försämrad välfärd försvagad demokrati politisk extremism stor arbetslöshet ökade sociala klyftor osäkra anställningsvillkor ökad alkoholkonsumtion militära konflikter utbredd korruption ekonomisk kris nytt världskrig globala epidemier

14 2. Vilka förändringar i samhällsoro kan vi identifiera sedan 2015?

15 Svensk samhällsoro 2016 jämfört med 2015 förändringar i jordens klimat ökad antibiotikaresistens terrorism miljöförstöring ökad främlingsfientlighet ökat antal flyktingar organiserad brottslighet situationen i Ryssland religiösa motsättningar försämrad välfärd politisk extremism stor arbetslöshet ökade sociala klyftor ökad alkoholkonsumtion militära konflikter utbredd korruption ekonomisk kris nytt världskrig globala epidemier

16 3. Ser samhällsoron olika ut i olika grupper?

17 3. Ser samhällsoron olika ut i olika grupper? Under kontroll för kön, ålder, utbildning, partisympati och nyhetskonsumtion: Kvinnor mer oroliga än män på 22 av 23 orosområden. Äldre åldersgrupper, brett definierat, mer oroliga än yngre: brottslighet, sociala klyftor, korruption, religiösa motsättningar, stress, Ryssland, välfärd, alkohol, terrorism, antibiotika. Yngre mer oroliga än äldre: bostadsbrist Högre utbildning mer oro: militära konflikter, politisk extremism, försvagad demokrati, klimatförändringar och antibiotikaresistens Lägre utbildning mer oro: organiserad brottslighet, världskrig, stor arbetslöshet, försämrad välfärd, ökat antal flyktingar och ökad alkoholkonsumtion

18 3. Ser samhällsoron olika ut i olika grupper? Under kontroll för kön, ålder, utbildning, partisympati och nyhetskonsumtion: Sympatisörer till SD signifikant mer oroliga än alla andra partisympatisörer: ökat antal flyktingar, organiserad brottslighet och religiösa motsättningar Sympatisörer till SD och KD signifikant mer oroliga: ekonomisk kris, terrorism Sympatisörer till SD och V signifikant mer oroliga: utbredd korruption och försämrad välfärd Övriga sympatisörer mer oroliga än SD: ökad främlingsfientlighet Övriga sympatisörer mer oroliga än SD och KD: politisk extremism, miljöförstöring, förändringar i jordens klimat

19 4. Spelar det någon roll hur man ställer frågor om samhällsoro?

20 Öppen fråga om oro 2016 jämfört med 2015 Om du ser till läget i Sverige idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Integration/immigration EU/Internationella frågor 7 6 Styrelseskick 7 8 Lag och ordning 2 6 Sociala frågor/problem 5 4 Miljö 4 6 Utbildning 3 Äldrefrågor 3 Sjukvård 3 2 Arbetsmarknad 3 6 Ekonomi Oro, öppen fråga 2016 Oro öppen fråga 2015

21 Fyra svar om svensk samhällsoro 1. Störst oro 2016 för miljö/klimat, antibiotikaresistens, terrorism och främlingsfientlighet. 2. Ökad oro på kort sikt för antibiotikaresistens och ökat antal flyktingar. Minskad oro på kort sikt för politisk extremism, korruption, militära konflikter och ekonomisk kris. 3. Gruppskillnader varierar mellan orosområden men på en mer generell nivå, när skillnader finns, är framförallt kvinnor men även äldre personer och sympatisörer till SD mer samhällsoroliga. Svarspersoner med låg respektive hög utbildning oroar sig för olika saker. 4. Det spelar roll hur vi mäter oro. En öppen fråga om oro får en tydligare koppling till hur vi mäter samhällsproblem. Miljöfrågor kommer tydligt längre ner i oro och oro för immigration/integration dominerar.

22 MOTSTÅND MOT FLYKTINGMOTTAGNING MARIE DEMKER, PROFESSOR

23 70 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden av immigration som viktig fråga/samhällsproblem (procent) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Immigration immigration Källa: De nationella SOM-undersökningarna År

24 Vilken är din åsikt om följande förslag? Svenska folkets inställning till förslaget Ta emot färre flyktingar Bra förslag Dåligt förslag 0 Bra förslag Dåligt förslag

25 0,90 0,70 0,50 0,30 0,10 Allt mer polariserad opinion Graden av partipolarisering i inställning till förslaget ta emot färre flyktingar (eta) 0,35 0,55-0, Källa: De nationella SOM-undersökningarna

26 SOCIALA MEDIER: EN NYHETSDISTRIBUTÖR ATT RÄKNA MED ANNIKA BERGSTRÖM, DOCENT

27 Några utgångspunkter Nyhetsanvändning i sociala medier drivs av nyhetsintresse och av digitala vanor Nyhetsanvändning i sociala medier kan bli väldigt smal och ensidig och en fråga: Tar sociala medier över som nyhetsdistributör på nätet?

28 Användning av sociala medier och nätnyheter (procent av befolkningen flera ggr/v) Nyhetstjänst på nätet; 71 Sociala medier;

29 Åldersspridning för användning av nyheter på nätet (procent flera ggr/v, ~52) 100% 80% 60% 40% 20% 0%

30 Åldersspridning för användning av sociala medier (procent flera ggr/v, ~49) 100% 80% 60% 40% 20% 0%

31 Åldersspridning sociala medier och nyheter på nätet (procent flera gånger i veckan) 100% 80% 60% 40% 20% 0%

32 Användning av olika nyhetstjänster på internet, 2016 (procent av befolkningen) Sociala medier Någon lokal morgontidning Sveriges Television Dagens Nyheter Sveriges Radio Annan nyhetstjänst Utländsk nyhetstjänst Svenska Dagbladet Annan lokal nyhetssajt Dagligen 1-6 dagar i veckan Mer sällan

33 Användning av nyheter i sociala medier, 2016 (procent minst 5 dagar/vecka)

34 Sociala medier för att uppdatera sig på olika områden, 2016 (procent av anv.) Sport Nöje och underhållning Olyckor och brott Debatt och opinion Politik och samhälle Dagligen 5-6 dagar/vecka 3-4 dagar/vecka 1-2 dagar/vecka Mer sällan 0% 20% 40% 60% 80% 100%

35 Samband mellan användning av olika nyhetsområden i sociala medier Politik och samhälle Debatt och opinion Olyckor och brott Nöje och underhålln Debatt och opinion *** Olyckor och brott *** *** Nöje och underhålln *** *** *** Sport ** ** *** ***

36 Skillnader mellan olika gruppers användning Politik och samhälle Debatt och opinion Olyckor och brott Nöje och underhålln Sport Anv av sociala medier Anv av sociala medier Anv av sociala medier Anv av sociala medier Anv av sociala medier Anv av digitala nyheter Anv av digitala nyheter Anv av digitala nyheter Anv av digitala nyheter Anv av digitala nyheter Yngre Yngre Yngre Yngre Yngre Högre utb Högre utb Män

37 Reflektioner Vi ser spår av både nyhetsintresse och digitala vanor i användningen av nyheter i sociala medier Vi kan skönja kända mönster för användning av olika nyhetsinnehåll också i sociala medier Inget stöd för filterbubblor eller ekokammare: människor tar del av ett brett nyhetsinnehåll via sociala medier Sociala medier är en viktig länk mellan människor och nyheter men i dagsläget inte på väg att ta över från traditionella plattformar

38 FRÅGOR OCH DISKUSSION Du hittar SOM-institutet på: - Glöm inte att ta ett exemplar av Larmar och gör sig till