Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen

Transkript

1 Nyheter i gamla och nya former NYHETER I GAMLA OCH NYA FORMER ANNIKA BERGSTRÖM Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen saknar dock ännu en mental förankring hos medborgarna. Människor i olika delar känner inte stor samhörighet med varandra. Detta tar sig uttryck i bland annat nyhetspreferenser: man vill ha nyheter från den egna kommunen och från riket i stort, men inte så gärna från relativt närbelägna kommuner (Lithner och Weibull 1999). En förklaring är givetvis att den lokala tidningen i Västra Götalandsregionen liksom i Sverige i allmänhet, är stark. Samtidigt finns det ett antal nationella, regionala och lokala radio- och TV-kanaler som förser invånarna med nyheter av olika slag. En ny aktör på nyhetsarenan som växer sig allt större är Internet, där både traditionella och nya medieföretag publicerar sig. Samtidigt som allmänhetens tillgång ökar, växer också antalet nyhetsleverantörer på nätet. Avsikten med det här kapitlet är att belysa hur nyhetsanvändningen i Västra Götalandsregionen ser ut i olika grupper och i olika delregioner. Särskild uppmärksamhet riktas mot den nyaste av allmänhetens nyhetskanaler: Internet. Vidare intresserar jag mig för hur användningen av olika nyhetskanaler hänger ihop. Olika nyhetskanaler De flesta människor har nyhetsvanor som inbegriper olika typer av kanaler. Fortsättningsvis handlar det här kapitlet om de breda nyhetskanalerna som allmänheten har tillgång till: morgon- och kvällspress, public service-radio och TV, TV4 och Internet. Jag har utelämnat nyheter i radions och televisionens renodlade reklamkanaler eftersom tillgången är ojämn och innehållet skiftar. Dessa kanaler kräver en särskild analys som inte ryms här. I figur 1 visas att morgontidningen är den klart mest använda av de kanaler som står till buds. Ungefär tre fjärdedelar av befolkningen i regionen läser morgontidning regelbundet andelen är något större i Sverige som helhet än i Västra Götaland. Runt en femtedel av befolkningen är regelbundna kvällstidningsläsare och de är något fler i Sverige som helhet än i Västra Götaland. Bland TV-kanalerna är det framför allt public service-kanalernas nyhetsprogram som används. Västnytt är vidare något vanligare än TV4s Nyheterna. En betydligt mindre andel tittar på lokala nyheter i TV4, något som dels kan bero på 51

2 Annika Bergström vanemönster, men också på innehållet i programmet och på hur detta tilltalar olika områden i regionen. Figur 1 Regelbunden användning av olika nyhetskanaler i Västra Götaland och i Sverige som helhet, hösten 1999 (procent) Västra Götaland Sverige Aktuellt Rapport Nyheterna i TV4 Regionala nyheter i SVT2 Lokala nyheter i TV4 Ekonyheterna Procent Morgontidning Kvällstidning Nättidning Kommentar: Morgon- och kvällstidning avser minst 4 dagar/vecka, radio- och TV-kanaler minst 5 dagar/vecka. Siffran för nättidningsläsning avser andelen av dem som använder Internet varje vecka. En femtedel lyssnar regelbundet på Sveriges Radios Ekonyheter medan andelen i landet totalt är större. Internet har blivit allt mer utbrett och närmare hälften av invånarna använder nu nätet varje vecka. Av dessa läser drygt tre fjärdedelar någon nättidning och en tredjedel tar del av nyheter på andra Internetplatser (se tabell 1). Olika nyheter i olika grupper Naturligtvis skiljer sig användning av olika nyhetskanaler mellan olika befolkningsgrupper. Sveriges Televisions riks- och regionala nyheter används framför allt bland pensionärer. Denna grupp är dessutom överlag större konsumenter av de flesta nyhetskanaler, TV4 och Internet undantagna. Motsatt förhållande råder bland ungdomar, som är lågkonsumenter av olika nyhetskanaler, med undantag för Internet. 52

3 Nyheter i gamla och nya former Tabell 1 Regelbunden konsumtion av nyheter i olika kanaler bland olika befolkningsgrupper i Västra Götaland, hösten 1999 (procent) Alla Ålder Social klasstillhörighet Arb Ltj Htj Efö Aktuellt i SVT Rapport i SVT Nyheterna i TV Västnytt Lokala nyheter i TV Ekonyheterna Morgontidning Kvällstidning Internet varje vecka Någon nättidning Annan nätnyhet Antal svarande Kommentar: sublektiv klass bygger på människors självklassificering efter familjetillhörighet: Arb = arbetarfamilj, Ltj = lägre tjänstemannafamilj, Htj = högre tjänstemanna/akademikerfamilj och Efö = egen företagarfamilj. Morgon- och kvällstidning avser minst 4 dagar/vecka, radio- och TV-kanaler minst 5 dagar/ vecka och Internet minst någon gång varje vecka. Lokala och regionala TV-nyheter har en mindre regelbunden publik bland högre tjänstemän än i övriga sociala grupper. Detsamma gäller för kvällstidningar som istället har sina läsare bland arbetare och egenföretagare. Däremot är högre tjänstemän morgontidningskonsumenter i större utsträckning än andra. Morgontidningen är som nämnts ovan stark, men allra starkast bland personer över 50 år och bland tjänstemän. Mönstren för nyhetskonsumtion i Västra Götalandsregionen liknar de mönster vi känner till sedan tidigare om olika gruppers kanalpreferenser (jfr Bastabell nr 18, 1999). Olika nyheter i olika områden Vid en genomgång av dagstidningsläsningen i olika delar av Västra Götalandsregionen fann Ingela Wadbring (1999) vissa skillnader. I de delar där den lokala morgonpressen har lägre utgivningsfrekvens är också tidningsläsningen lägre. Det bekräftas i årets Väst-SOM som också jämför andra nyhetsmedier i regionens olika delar. 53

4 Annika Bergström Tabell 2 Regelbunden konsumtion av nyheter i olika kanaler i olika områden 1 i Västra Götaland, hösten 1999 (procent) Alla Område Göte- Sju- Östra Västra Fyrstad Dals- Norra borgs- härad Skara- Skara- land Bohusregionen borg borg län Aktuellt i SVT Rapport i SVT Nyheterna i TV Västnytt Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Morgontidning Kvällstidning Internet varje vecka Någon nättidning Annan nätnyhet Antal svarande Kommentar: Morgon- och kvällstidning avser minst 4 dagar/vecka, radio- och TV-kanaler minst 5 dagar/vecka och Internet minst någon gång varje vecka. Siffran för nättidningsläsning avser andelen av de regelbundna användarna. I tabellen kan man se att morgontidningsläsningen är lägre i Dalsland, norra Bohuslän och i västra Skaraborg områden där också utgivningsfrekvensen är lägre än i andra områden i regionen. Vid en närmare granskning visar det sig att i stort sett all nyhetskonsumtion är lägre i den sistnämnda regiondelen kvällstidning undantagen. När man jämför dessa tre regiondelar med låg morgontidningsläsning finner man ett märkligt mönster: i västra Skaraborg är alltså konsumtionen av olika nyhetskanaler betydligt lägre än genomsnittet för hela regionen. I Dalsland är däremot konsumtionen av andra nyhetskanaler än morgontidningen högre än genomsnittet medan övrig nyhetskonsumtion i norra Bohuslän är både högre och lägre beroende på kanal. Det är alltså inte självklart att en låg tillgång på i det här fallet morgontidningar kompenseras med andra nyhetsmedier. Tre regiondelar Östra och Västra Skaraborg samt Fyrstad har en något mindre andel regelbundna Västnytt-tittare, något som förmodligen kan förklaras med innehållet i programmet, som kanske inte i första hand innehåller nyheter från de här regiondelarna. Den frågan kan dock inte denna undersökningen svara på så jag lämnar den öppen. 54

5 Nyheter i gamla och nya former Internet i Västra Götaland En relativt ny och ständigt expanderande aktör på nyhetsarenan är Internet. Här publicerar sig traditionella medier med väl etablerade varumärken sida vid sida med nya nyhetsleverantörer samtidigt som Internetillgången och -användningen bland befolkningen ökar. Hälften av regioninvånarna har nu tillgång till Internet i hemmen. Tillgången är större i Göteborgsområdet (53 procent) än i resten av regionen (45 procent). Likt i övriga Sverige är tillgången större bland unga och medelålders samt bland tjänstemän (Bergström 2000). En titt på den generella användningen visar att användningen i hemmen är något mer utbredd än användningen på skolor och arbetsplatser (48 respektive 42 procent). En knapp femtedel (17 procent) har använt Internet på bibliotek eller annan offentlig plats. Som framgår av tabell 1 är de regelbundna Internetanvändarna de som använder nätet minst någon gång varje vecka ojämnt spridda i olika befolkningsgrupper. Flitigast är personer under 50 år och tjänstemän. Det är framför allt pensionärer som står utanför Internetvärlden både i Västra Götalandsregionen och i Sverige som helhet. Figur 2 Syften med den privata Internetanvändningen, Västra Götaland, hösten 1999 (procent) Informationssökning 81 E-postanvändning 66 Förströelse, spel 47 Nyhetsinhämtning 32 Bankärenden 26 Inköp/beställningar 15 Hämta musik 15 Diskussions-, chatgrupp 11 Datorteknisk användning 10 Annat Procent En jämförelse mellan olika delregioner visar att Göteborgarna är något mer frekventa Internetanvändare än genomsnittet och att Dalslänningarna ligger en bra bit efter. Den regelbundna användningen är också lägre i Sjuhärad, i Västra 55

6 Annika Bergström Skaraborg och i Norra Bohuslän. Förklaringar till dessa skillnader torde framför allt finnas i de olika områdenas befolkningssammansättning. I Göteborg är grupperna högutbildade och ungdomar överrepresenterade, grupper som har en större Internetkonsumtion, medan framför allt Västra Skaraborg har en överrepresentation av äldre och lågutbildade. Vad använder regioninvånarna Internet till? Till ungefär samma saker som övriga svenskar: främst olika typer av informationssökning och till e-post. Nöjesanvändning är också tämligen utbredd, en tredjedel av användarna söker nyheter och en fjärdedel gör bankärenden (figur 2). Olika befolkningsgrupper har olika intressen på nätet. Nöjesanvändningen sker framför allt bland ungdomar och i arbetargrupper. Unga och medelålders i alla sociala grupper gör inköp och beställningar medan medelålders tjänstemän uträttar bankärenden. Det stora flertalet Internetanvändare söker information och använder e-post. En jämförelse mellan regionens olika geografiska områden visar att skillnaderna är få och små. Några saker kan dock lyftas fram. Internetanvändarna i Västra Skaraborg är flitigare än genomsnittet när det gäller nöje, chat och nyheter samt att lyssna på musik. Däremot gör de sina bankärenden någon annanstans än på nätet. Även invånarna i Östra Skaraborg är flitiga nöjes- och nyhetsanvändare, medan Internetnavändarna i Fyrstad konsumerar nyheter i mindre grad. Vidare är nöjes- och e-postanvändningen mindre utbredd i Norra Bohuslän. Tabell 3 Besök på ett antal nyhetsplatser på webben i olika grupper, Västra Götaland, hösten 1999 (procent av regelbundna Internetanvändare) Alla Ålder Social klasstillhörighet Webbplats Arb Ltj Htj Efö Aftonbladet Expressen Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Göteborgs-Posten Sveriges Television CNN Annan nyhetstjänst Egna kommunens hemsida Västra Götalandsregionens hemsida Antal svar Kommentar: sublektiv klass bygger på människors självklassificering efter familjetillhörighet: Arb = arbetarfamilj, Ltj = lägre tjänstemannafamilj, Htj = högre tjänstemanna/akademikerfamilj och Efö = egen företagarfamilj. 56

7 Nyheter i gamla och nya former En närmare granskning av nyhetsanvändning på Internet visar att Aftonbladet är den största kanalen bland de regelbundna användarna (tabell 3). En tredjedel av användarna besöker Göteborgs-Posten på nätet och något färre läser Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Nyhetskanalerna SVT och CNN har en liten nätpublik i Västra Götaland. Detsamma gäller Västra Götalandsregionens webbplats, medan kommunernas webbplatser är betydligt mer besökta. Aftonbladet är främst ungdomarnas och arbetarnas webbplats. Göteborgs-Posten har en mer jämn publik men med något färre besök av arbetargrupper. Mönstret för Stockholmsmorgontidningarna liknar det för Göteborgs-Posten. I stort sett följer detta mönstret för tidningsläsning i allmänhet, men jämfört med traditionell kvällstidningsläsning har Aftonbladet en betydligt bredare läsekrets på Internet. Vidare har Göteborgs-Posten en större publik i regionen än vad stockholmkollegorna har i Stockholm något som också är ett faktum vad beträffar papperstidningsläsning. Störst nätpublik har Göteborgs-Posten i Göteborgsområdet. I resten av regionen är användningen betydligt lägre, även om den överstiger besöken på flera andra nättidningar (tabell 4). Däremot är besöken på Aftonbladet.se fler ute i regionen än i Göteborgsområdet, och detsamma gäller i viss mån Expressen. De rikstäckande morgontidningarna har en relativt jämn spridning bland Internetanvändarna i regionens olika delar. Tabell 4 Besök på ett antal nyhetsplatser på webben i olika områden, Västra Götaland, hösten 1999 (procent av regelbundna Internetanvändare) Alla Område Göte- Sju- Östra Västra Fyrstad Dals- Norra borgs- härad Skara- Skara- land Bohusregionen borg borg län Aftonbladet Expressen Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Göteborgs-Posten Sveriges Television CNN Annan nyhetstjänst Egna kommunens webbplats Västra Götalandsregionens hemsida Antal svar

8 Annika Bergström I tidigare mätningar har det visat sig att invånarna i Västra Götaland är betydligt flitigare besökare på sin egen kommuns webbplats än vad andra svenskar är (Bergström och Weibull 1999). Detta faktum kvarstår i 1999 års Väst-SOM. I tabell 4 kan man se att besöksfrekvensen varierar mellan olika delar i regionen. Dalslänningar och bohuslänningar är flitigast. Dessa grupper är dock mycket små och resultaten bör tolkas med försiktighet. Minst benägna att besöka kommunen på webben är göteborgarna. Användningen är naturligtvis mycket beroende av hur webbplatsen fungerar och vilken information som tillhandahålls där. Mönster i nyhetsvanorna Så här långt vet vi vem som använder vilka nyhetskanaler traditionella och nya. Avslutningsvis vill jag titta på hur användningen av olika kanaler hänger samman. En faktoranalys gör det möjligt att se vilka nyhetstyper det finns. Vilka kanaler väljs ofta av samma människor? I tabell 5 kan man se att det i stort sett finns två dimensioner i nyhetsanvändningen. I den första återfinns Sveriges Televisions båda riksnyheter samt Västnytt tillsammans med Ekonyheter och morgontidning. I den andra finns TV4, TV4s lokala nyheter och kvällstidningar. Dessa mönster återfinns också delvis vad gäller förtroende för olika nyhetskanaler. Weibull (2000) visar att det finns ett samband mellan de gamla medierna när det gäller förtroende, medan de medier som är nyare eller kräver mer aktiva val tenderar hänga samman på förtroendeskalan i det att man har ett lägre förtroende för dessa. Tabell 5 Sammanhang mellan konsumtion av olika nyhetskanaler, Västra Götaland, hösten 1999 (faktoranalys) Nyhetskanal Faktor 1 Faktor 2 Faktor 3 Aktuellt,801,209 -,138 Rapport,800,196 -,282 Västnytt,692,249 -,384 Ekonyheter,559 -,122,348 Morgontidning,539 -,134 -,09 Nyheterna i TV4,159,784 -,02 TV4 lokalt,120,729 -,257 Kvällstidning -,108,571,184 Internet -,08 -,05,872 Kommentar: Faktorlösningen är gjord enligt Kaisers kriterium och bygger på en varimax rotering. 58

9 Nyheter i gamla och nya former Bakom dessa mönster förefaller finnas någon slags traditions- och vane- eller rutindimension. De nyhetskanaler som vi under lång tid har haft omkring oss och som vi på olika sätt inkorporerat i våra vardagsliv tar vi också del av. De nyare formerna och kanalerna kräver ett mer aktivt val och utgör inte ett självklart inslag i våra vardagsbestyr. Dessa kräver ett ställningstagande på ett helt annat sätt än de nyhetskanaler som serveras i våra brevlådor och apparater och som har blivit rutin. Internet är ett sådant aktivt val som dessutom ännu är relativt nytt för den stora allmänheten och därför inte har fallit in i någon självklar nyhetsgrupp. Det blir intressant att i framtiden följa Internet i det här avseendet eftersom det är en medieform som på ett eller annat sätt rymmer de traditionella nyhetskanalerna. Vi vet sedan tidigare (Bastabell nr 18, 1999) att nyhetskonsumtionen i de traditionella radio- och TV-kanalerna och morgontidning är högre generellt sett bland medelålders och äldre personer samt bland personer i grupper med högre social status och bland högutbildade. Vi vet också att befolkningssammansättningen i regionens delområden skiljer sig med avseende på bland annat ålder och social status. Dalsland har en överrepresentation bland pensionärer och bland arbetare. Östra och Västra Skaraborg samt Fyrstad har också en överrepresentation bland arbetare, medan motsatt förhållande råder i Göteborgsområdet. Detta torde bidra till att förklara nyhetsmönstret i Västra Götaland. Vi har avslutningsvis sett att morgontidningen företrädelsevis den lokala har störst betydelse som nyhetskanal. Därefter kommer TVs riksnyheter. Även regionala Västnytt har en relativt stor publik. Det lokala nyhetsmediet är alltså viktigast följt av de nationella och sedan det regionala. Det medium som flyter över gränserna Internet har en blandad betydelse i rikstäckande tidningar, lokala tidningar (GP) och lokala kommunala webbplatser. Den regionala betydelsen är ännu så länge liten, vilket naturligtvis delvis kan förklaras med att regionen som mental företeelse är så ny. I framtiden är det kanske ändå den kanalen som nyhetsmässigt skulle kunna samla regioninvånarna. Det borde ligga i regionledningens intresse att föra ut information och att bidra till att skapa samhörighet i regionen. I takt med att Internet sprider sig är webbplatsen en möjlighet att nå alla, att komma ut med färska nyheter och att anpassa informationen efter invånarnas behov och önskemål. Men det förutsätter naturligtvis att de boende i Västra Götaland upplever att det finns något de behöver informera sig om, ett skäl till ett regionalt nyhetsbehov. 59

10 Annika Bergström Noter 1 Indelningen i delregioner är gjord efter kommuner enligt följande: Göteborgsregionen: Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Ale, Lerum, Lilla Edet, Alingsås. Sjuhärad: Bollebygd, Tranemo, Mark, Svenljunga, Borås, Ulricehamn, Vårgårda, Herrljunga. Östra Skaraborg: Karlsborg, Gullspång, Tibro, Töreboda, Mariestad, Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping. Västra Skaraborg: Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Lidköping, Skara. Fyrstad: Vänersborg, Trollhättan, Lysekil, Uddevalla. Dalsland: Dals- Ed, Färgelanda, Bengtsfors, Mellerud, Åmål. Norra Bohuslän: Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Strömstad. Referenser Bastabeller från Dagspresskollegiet. Hushållens nyhetskonsumtion hösten 1998 (1999). Göteborg, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Bergström, A. (2000). Svenskarna och Internet. Det nya samhället. S. Holmberg and L. Weibull. Göteborg, SOM-institutet, Göteborgs universitet. nr 24. Bergström, A. och L. Weibull (1999). Västsvenskarnas Internetvanor. Region i omvandling. L. Nilsson. Göteborg, SOM-institutet, Göteborgs universitet. nr 23. Lithner, A. och L. Weibull (1999). Västragötalänningarnas mentala kartor. Region i omvandling. L. Nilsson. Göteborg, SOM-institutet, Göteborgs universitet. nr 23. Wadbring, I. (1999). Dagstidningsmarknader i Västra Götaland. Region i omvandling. L. Nilsson. Göteborg, SOM-institutet, Göteborgs universitet. nr 23. Weibull, L. (2000). Förtroendet för massmedier. Det nya samhället. S. Holmberg and L. Weibull. Göteborg, SOM-institutet, Göteborgs universitet. nr