EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING

Transkript

1 En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING LENNART WEIBULL D en som är intresserad av att med kvantitativa metoder undersöka mänskligt beteende står ofta i en valsituation mellan att studera vanor eller att studera det faktiska beteendet under en begränsad tidsrymd. Med vanor menas då vad människor brukar göra, med faktiskt beteende vad människor gjort under t ex en dag. Varje infallsvinkel har sina starka och sina svaga sidor. Brukarstudier ger en god översikt, men är ofta känsliga för prestigesvar; studier av faktiskt beteende kommer förbi prestigeproblemet men är istället mer osäkra när det gäller möjligheten till generalisering. Inom forskning om mediepublik har just frågor om vanemässig eller faktisk användning traditionellt varit en viktig fråga (Weibull, 1983:24ff). Det har rått enighet om att vanemått och faktiskt nyttjande ger två olika belysningar av mediean - vändning, men det har samtidigt diskuterats vad de enskilda måtten egentligen säger (Wadbring och Weibull, 1995). Särskilt när avsikten varit att predicera människors medievanor har det ofta på ett komplicerat sätt gjorts sammanvägningar av resultat från frågor om vanor och frågor om gårdagsanvändning (Henry, 1982 och 1987). I Sverige har den största kommersiella mediestudien (Orvesto) dock i huvudsak byggt på en fråga som närmast mäter vad vi skulle kalla vanor beroende på att frågan är inriktad på en så lång tidsperiod som ett år. På den vetenskapliga sidan finns det två långa tidsserier: dels Dagspresskollegiets 1 läsvaneundersökning (Wadbring och Weibull, 2000), vilken som namnet anger, avser vanor och är en del av SOMundersökningen, dels Medie baro metern, som görs av Nordicom-Sverige, som frågar hur man tagit del av medier en enskild dag (Mediebarometern, 2002). Vanemåttet och måttet på faktisk användning kan appliceras parallellt i intervjuundersökningar där man vid samma intervjutillfälle kan fråga människor om både vad de brukar göra och vad de gjorde igår. Men frågan är i vilken utsträckning detta är möjligt i en postenkät. Inom ramen för Dagspresskollegiets metodforskning har sådana analyser prövats i mindre skala (Ohlsson, 1989), men med åren har tanken uppkommit att göra detta även inom ramen för en större studie som SOM-under - sökningen. Ett sådant arbete påbörjades inom ramen för 2000 års undersökning (jfr Hellingwerf, 2001 och Fredriksson, 2002) och har år 2001 utvecklats ytterligare. Följande kapitel syftar till en kortfattad avrapportering från det pågående metodarbetet med särskild inriktning på måtten på medieanvändning. 441

2 Lennart Weibull Design och mätning Tanken på att kunna inkludera frågor om enskilda dagar i en postenkät bygger på förutsättningen att olika människor fyller i en enkät olika dagar och att det samlade ifyllandet av enkäter äger rum under en relativt lång tidsperiod. Utifrån inflödesstatistiken i de senaste årens SOM-undersökningar vet vi att huvuddelen (över 80%) av de ifyllda enkäterna kommer in under den första månaden efter utsändningen. Det finns vissa toppar i inflödet som är effekter av påminnelser. Erfarenheten visar att inflödet varierar mellan vecklans olika dagar, men att det inte förekommer några dramatiska skillnader, om man bortser från det större inflödet närmast efter ett veckoslut. De senare är en naturlig följd att det rör sig om två eller tre dagars svar samt den extra tid veckoslutet ger den som fyller i formuläret. Figur 1 Ifyllningsdag för SOM-formulärets sista frågor 2000 och 2001 (procent) Måndag Tisdag Onsdag 8 9 Torsdag 7 10 Fredag Lördag Söndag Kommentar: Resultatet bygger på en fråga om vilken dag det var igår (se not 1). Frågan ställdes enbart i SOM-formulär II. Källa: SOM-undersökningen 2000 och

3 En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering I ljuset av dessa erfarenheter antogs att även ifyllandet av enkätformuläret var förhållandevis jämnt fördelat över veckans dagar. Detta testades i 2000 års mätning genom att svarspersonerna som en sista fråga fick svara på frågan om vilken veckodag de fyllde i formuläret. 2 Resultatet bekräftande antagandet att enkäten, åtminstone dess avslutande del, ifylldes på olika dagar och i stort sett samma bild återkom då frågan på nytt ställdes år Den vanligaste ifyllningsdagarna låg båda åren vid veckoslutet, där fredag och lördag var mest frekventa (figur 1). Frekvensen på enskilda ifyllningsdagar gör inte anspråk på att redovisa en generell bild av när postenkäter fylls i. Att det tenderar att bli veckoslutet hänger säkerligen till stor del samman med att den första utsändningen av SOM-undersökningens frågeformulär sker i början av veckan med avsikten att nå människor kort före veckoslutet; detsamma gäller de större påminnelserna (se Åsa Nilssons avslutande metodkapitel i denna volym). Resultatet skulle således även kunna tas som ett uttryck för att flertalet av dem som svarar faktiskt gör det i mycket nära anslutning till att de fått formuläret med posten. Vi kan också gå vidare med en analys av vilken typ av personer som svarar på olika dagar. Finns det någon skillnad i fråga om ifyllningsdag mellan män och kvinnor, yngre och äldre eller låg- och högutbildade? Tabell 1 Ifyllningsdag med hänsyn till kön, ålder och utbildning 2001 (procent) Kön Ålder Utbildning Svarsdag Män Kvinnor Låg Medel Hög Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Totalt Antal svar Kommentar: Se kommentaren till fi gur 1. Källa: SOM-undersökningen 2001 Det visar att ifyllningsdagarna varierar förhållandevis litet mellan olika grupper: fredagar och lördagar är överlag de mest frekventa. Ungdomar har en relativt mindre andel som fyller i på veckoslutet, medan pensionärernas svar är relativt jämnt fördelade över veckans dagar. Det förefaller rimligt att se detta som uttryck för den tillgänglig tiden och hur denna disponeras. 443

4 Lennart Weibull Aktiviteter en vanlig dag För att få en bild av vad människor gör enskilda dagar och därigenom delvis kunna validera resultatet i fråga om ifyllningsdag ställdes det även frågor om vilken typ av aktiviteter man ägnat sig åt. Frågorna rörde dels faktiska beteenden som att arbeta eller vara hemma huvuddelen av dagen, dels bedömningar av dagens karaktär som lugn eller stressig. I figur 2 finns en sammanfattande bild av människors redovisning av sitt beteende respektive av sin bedömning av gårdagen, redovisat efter vilken veckodag det rör sig om. Figur 2 Olika typer av aktivteter respektive bedömningar efter veckodag 2001 (procent) Måndag Frukost före kl 7 Tisdag Onsdag Torsdag Arbetade/skolan Hemma hela dagen Bortrest Arbetade övertid Ovanligt stressig dag Ovanligt lugn dag Fredag Lördag Söndag Kommentar: Se kommentaren till fi gur 1. Källa: SOM-undersökningen

5 En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering Resultatens karaktär tyder på att frågorna väl fångar upp det typiska beteendet för olika veckodagar. Det visar sig att andelen som förvärvsarbetat eller varit i skolan under vardagarna ligger på mellan 55 och 63 procent med högsta siffran för måndag, medan andelarna på lördag och söndag är 10 procent vardera. Procentandelarna ligger på nivåer som väl svarar mot andelen förvärvsarbetande svarspersoner (se Sören Holmbergs och Lennart Weibulls inledande kapitel) och som på ett förväntat sätt skiljer sig mellan veckodagarna. 3 En närmare analys visar att i genomsnitt drygt 80 procent av dem som klassificerat sig som förvärvsarbetande har uppgivit att de varit på arbetet en genomsnittlig vardag. Andelen som uppger att de varit hemma hela dagen är drygt 30 procent på vardagar med den lägsta andelen för måndagar, och ca 55 procent på lördag och söndag. Det ställdes också mera specifika kontrollfrågor med inriktning på dygnsrytm. Andelen som ätit frukost före kl 7 följer i huvudsak mönstret för förvärvsarbete/skola: högre på vardagar (i genomsnitt ca 35%) än på lördag och söndag (drygt 15%). Övertidsarbete är vanligare på vardagar (drygt 10%) än i veckoslutet (ca 5%). Andelen som uppger sig varit bortrest är omkring 25 procent oavsett veckodag. Eftersom frågan är något oprecis och det exempelvis inte framgår om det var för eller i arbetet eller för nöjes skull är resultatet dock svårbedömt. 4 Också bedömningarna av dagarnas karaktär följer ett förväntat mönster. Frågan gällde där om gårdagen varit särskilt stressig eller särskilt lugn. Vardagarna är föga överraskande stressigare än veckoslutet med toppar på måndag och torsdag. Lördag och söndag uppfattas som de lugnaste dagarna: nästan 60 procent av dem som bedömer lördag respektive söndag uppger att det var en särskilt lugn dag, endast ca 10 procent att den var särskilt stressig; ca 40 procent menar att dagen var genomsnittlig, alltså varken särskilt lugn eller särskilt stressig. Resultaten är även i andra avseenden konsistenta. Exempelvis är det en högre andel av dem som varit hemma hela dagen som betraktar dagen som lugn än av dem som arbetat eller varit i skolan. De som arbetat över uppfattar sin dag som mera stressig (46%) än de som inte gjort det (13%). Om vi utgår från olika gruppers bedömningar visar det sig att kvinnor och medelålders personer oftare upplever en vanlig dag som stressig än vad män respektive de yngsta och de äldsta gör. Ålderspensionärer anger i betydligt högre utsträckning (61%) än övriga åldrar (mellan 31 och 44%) att dagen varit lugn endast 7 procent uppfattar en vanlig dag som stressig. Det finns dock inga skillnader mellan storstäder och landsbygd i bedömningarna av hur dagen varit. En annan tendens är att övertidsarbete är vanligare bland personer i yngre medelåldern samt bland akademiker och egna företagare. Den samlade bilden kan på allmänna grunder tolkas så att den relativt enkla tilläggsfrågan i enkätformuläret förhållandevis rimligt sätt fångar upp situationen enskilda veckodagar under den tid undersökningen ligger i fält. 445

6 Lennart Weibull Medieanvändning en vanlig dag Som redovisades i inledningen var utgångspunkten för metodförsöket att kunna göra jämförelser mellan allmänhetens medievanor vad man brukar ta del av och den faktiska användningen vad man tog del av igår. SOM-undersökningens frågebatteri om vad svarspersonerna gjorde igår innehöll därför ett jämförelsevis stort antal delfrågor om vilka medier svarspersonen tog del av under gårdagen. Det visade sig exempelvis att 91 procent sett åtminstone något på TV, 74 procent lyssnat på radio, 77 procent tagit del av en morgontidning och 28 procent av en kvällstidning (figur 3). Det går också att iaktta skillnaderna mellan olika dagar. Exempelvis framgår att morgonpressen ligger lägre men kvällspressen högre på söndagar (tabell 2). Tabell 2 Medieexponering under gårdagen och efter veckodag, 2001 (procent) Medium Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Morgonpress Kvällstidning Vecko-/månadstidning TV Radio Internet SVT SVT TV TV Kanal SR/P SR/P SR/P Antal svar Kommentar: Se kommentaren till fi gur 1. Källa: SOM-undersökningen 2001 När det gäller medieanvändning finns det även möjlighet att göra jämförelser med en undersökning som på ett systematiskt sätt har studerat medieexponering en genomsnittlig dag 2001, Mediebarometern (Mediebarometern, 2002). Mediebarometern bygger på telefonintervjuer med ett urval på ca 100 personer per dag för 28 slumpmässigt valda dagar fördelade över hela året utom sommaren. Visserligen skiljer sig Mediebarometern undersökningstekniskt från SOM-undersökningen i några avseenden den har en yngre urvalsram (15-79 år), avser hela år 2001 (utom som - maren) och är gjord per telefon 5 men utgör ändå ett rimligt jämförelsematerial. 446

7 En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering Frågan gäller hur väl SOM-undersökningen med sin något trubbigare metodik kan skatta medieexponeringen som den redovisas i Mediebarometern. I figur 3 redovisas jämförelsen, i den övre delen för medier generellt, i den nedre för ett urval TV- och radiokanaler. Figur 3 Medieexponering under gårdagen enligt SOM-undersökningen 2001 och Mediebarometern 2001 (procent) Morgonpress Kvällpress Vecko-/månadspress Internet TV Enskilda Radiooch TV- radioockanaler TVkanaler Radio SVT 2 SVT 1 TV SOM 2001 Mediebarometern 2001 TV Kanal SR/ SR/P3 SR/P Kommentar: Se kommentaren till fi gur 1. Källa: SOM-undersökningen 2001 och Mediebarometern 2001 Det allmänna mönstret är att SOM-undersökningens trubbigare metodik ändå ger en bild som i hög grad överensstämmer med Mediebarometerns när det gäller medier generellt: avvikelserna går mellan 1 (kvällspress och vecko/månadspress) och 5 procent 447

8 Lennart Weibull (radio). SOM-enkäten överskattar användningen av morgonpress, TV och Internet något, men underskattar radio. Skillnaderna är dock inte större än att det kan påstås att resultaten ger en rimlig bild av medieexponeringen. I fråga om enskilda kanaler är skillnaderna dock väsentligt större. Generellt ger SOM-undersökningens resultat en högre gårdagsexponering än Mediebarometerns. Avvikelserna är störst för SVT (ca 20%) och TV4 (ca 15%), men de är också höga för Sveriges Radios P4-kanal (ca 10%). Motsvarande skillnader iakttogs redan i den första metodjämförelsen år Det prövades då om skillnaden kunde ha att göra med skillnader i urvalsram, vilka veckodagar som ingår eller svarsfrekvens (Fredriksson, 2001; Hellingwerf, 2001). Även då jämförbarheten maximerades kvarstod dock skillnaderna mellan SOM-undersökningen och Mediebarometern i fråga om exponeringen mellan olika radio- och TV-kanaler. Slutsatsen drogs att detta måste ha att göra med en kombination av undersökningssituation och frågeteknik. Den som i en telefonintervju får en fråga om man igår sett något i en viss TV-kanal förväntar sig troligen en uppföljningsfråga om vilka program man sett; detta kan leda till att man inte uppger något tittande om man t ex bara har kollat av vad som fanns i kanalen. Den som däremot på en lista i en enkät skall besvara vilka kanaler som man tog del av något igår kan däremot utan problem ange kanaler man bara varit inne något i. Samma problem uppträder däremot knappast när man talar om medier i allmänhet, där följaktligen skillnaderna mellan Mediebarometern och SOM- under - sökningen är små. Slutsatsen är således att SOM-undersökningens gårdagsfrågor på ett relativt rimligt sätt kan skatta medieexponeringen en genomsnittlig dag. När det gäller enskilda TV-kanaler ger SOM snarare en bild av vilka kanaler man överhuvudtaget kollat av och mindre av tittande. Frågetekniken blir därför sämre på att skatta det mera programinriktade tittandet. Medievanor och faktisk medieanvändning Att det kan finnas vissa problem i att använda SOM-undersökningens exponeringsfrågor för enkla nivåskattningar utgör inte något avgörande problem för det som var det egentliga syftet med metodstudien, nämligen att belysa förhållandet mellan vanor och faktisk användning inom ramen för samma undersökning. Utgångspunkten för denna jämförelse är att relatera de frågor om medievanor som finns i frågeformulärets första del till gårdagsfrågorna i formulärets slut. Genom de skilda placeringarna av frågorna skulle svarspersonerna inte känna något tryck att vara konsistenta, utan dessa skulle uppfattas som just två olika typer av frågor. Utgångspunkten för jämförelsen är hur väl vanefrågan skattar exponeringen en genomsnittlig dag. Det vi från andra analyser förväntar oss är att vi från dem som uppger att de har en viss daglig vana försvinner personer som just den dagen av en eller annan orsak inte tagit del av mediet. Samtidigt skall det komma till användare bland dem som inte uppger sig ta del av mediet särskilt ofta men som just den dagen 448

9 En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering har gjort det (jfr Weibull, 1983; Ohlsson, 1989). Det är också i huvuddrag vad som framkommer på grundval av SOM-undersökningen 2001 (tabell 3). Tabell 3 Medievana i förhållande till faktisk användning en genomsnittlig dag: dagspress, TV, radio och Internet, 2001 (procent) Brukar läsa morgontidning/kvällstidning 7 d/v 6 d/v 5 d/v 4 d/v 3 d/v 2 d/v 1 d/v Mer sällan/aldrig Läste morgontidning igår (68) 59 (44) (36) 17 Läste kvällstidning igår 86 (90) Använder respektive kanal Dagligen 5-6 g/v 3-4 g/v 1-2 g/v Mer sällan Aldrig SVT 1 igår 87 (68) (59) (0) SVT2 igår (8) SVT igår (19) (0) TV3 igår TV4 igår (8) (25) Kanal 5 igår SR/P1 igår SR/P3 igår SR/P4 igår Privat lokalradio igår Brukar använda Internet Flera ggr/v Ngn ggn/v Mer sällan Aldrig Använde Internet igår Kommentar: Avser dem som svarat på minst någon del av frågan. Antalet svarspersoner varierar kraftigt mellan olika grupper. I fl ertalet fall ligger det på 200 personer eller fl er. I grupper med färre än 75 svarspersoner har procenttalet redovisats inom parentes; endast i fråga om dem som aldrig tittar på SVT1, SVT2 och TV understiger antalet 25. = alternativet fanns inte med för morgonpress. Källa: SOM-undersökningen 2001 Tabellen skall läsas så att bland dem som uppger att de har för vana att läsa en morgontidning sju dagar per vecka har 93 procent gjort det igår; av dem som säger att de läser morgonpress en dag per vecka har 35 procent gjort det igår. Även om 449

10 Lennart Weibull vaneskalorna skiljer sig något åt gäller det generella mönstret för alla redovisade medier och kanaler; det finns ett entydigt samband mellan vad man anger att man brukar göra och vad man gjort igår. De relativt största avvikelserna finner vi för SR:s P3 samt de kommersiella radio och TV-kanalerna, där förhållandevis hög andel av dem som uppger sig se på respektive kanal dagen inte tagit del av den igår. Vi kan således slå fast att det finns ett rimligt samband mellan vanor och gårdagsan - vändning och att nivån ligger i stort på vad som kunde förväntas utifrån tidigare studier. Men det finns även möjlighet att för morgon- och kvällspress gå ett steg till och stämma av konsistensen mot en teoretisk idealmodell. Med idealmodell menas vilken gårdagsexponering vi skulle förvänta oss om gårdagsläsningen helt stämde överens med den uppgivna vanan. Ytterligheterna är här lätta att bestämma: för de som säger att de läser tidnigen varje dag är den beräknade sannolikheten för att de skall ha läst en genomsnittlig dag 100 procent, för dem som säger att de aldrig brukar läsa en tidning är sannolikheten för gårdagsläsning 0 procent. På motsvarande sätt kan vi nu för varje nivå på läsvanan ange en sannolikhet, t ex är den 86 procent för dem som uppger sig läsa sex dagar i veckan och 14 procent för dem som brukar läsa tidningen en dag i veckan. De perfekta sannolikheterna kan vi nu sätta av som en regressionslinje i ett koordi - nat system. I samma system kan vi sedan lägga in de observerade värdena enligt tabell 3. Utfallet framgår av figur 4. Det visar sig att den observerade räckvidden för morgonoch kvällspress en genomsnittlig med ett undantag (dagliga läsare) är högre än vad som kunde förväntas utifrån vanefrågan; de ligger alltså ovanför regressionslinjen. Skillnaden är något mindre bland de regelbundna morgontidningsläsarna. Frågan är hur resultatet skall tolkas: är det primärt en metodfråga eller finns det någon substantiell förklaring till utfallet? Om vi gör en jämförelse med tidigare studier visar det sig å ena sidan en betydande överensstämmelse med utfallet av motsvarande analys på grundval av 2000 års SOM-undersökning, å andra sidan en betydande skillnad i förhållande till motsvarande studier i slutet av 1980-talet; i de senare studierna var tendensen överlag omvänd: gårdagsläsningen låg lägre än vad som kunde förväntas på grundval av den vanemässiga läsningen. Bilden är således svårtydd. Om vi skulle välja en metodologisk tolkning kunde det kunna vara att svarsfrekvensen på postenkäterna i slutet av 1980-talet var högre än de är i början av 2000-talet. De svarande skulle därmed vara mera representativa och de inkomna formulären troligen ha högre kvalitet när det gäller hur de fyllts i. Skillnaderna mellan undersök - ningarna är dock större än vad som skulle kunna förklaras med dessa relativt små skillnader. Mera sannolikt är att det här kan röra sig om en substantiell förändring i förhållningssättet till dagspress. I slutet av 1980-talet låg andelen vanemässiga läsare högre; närmare 80 procent i jämförelse med 75 procent idag (jfr Therese Erikssons artikel i denna volym); i den situationen låg den faktiska läsningen en genomsnittlig lägre än vad man uppgav sig bruka läsa. Idag när vanorna ligger lägre är den faktiska användningen högre. Det finns en grundläggande konsistens i detta: medan andelen regelbundna läsare gått ner har den faktiska läsningen hållit sig på samma nivå. En 450

11 En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering sådan slutsats är i linje med Mediebarometerns långtidsserie, som klart visar på en mycket hög stabilitet i fråga om faktisk läsning (Mediebarometern, 2002). Detta är även i linje med ett tidigare antagande om att svenskarna i minskade utsträckning uppfattar sig som regelbundna tidningsläsare, men att de av olika skäl ändå läser tidningar regelbundet (Wadbring och Weibull, 1995). Figur 4 Andelen morgon- respektive kvällstidningsläsare en genomsnittlig dag i förhållande till sannolik räckvidd beräknad efter vanemässig läsning, 2001 (procent) Morgonpress Predicerad räckvidd 95/86 95/ Kvällspress Predicerad räckvidd 90/86 86/100 82/ /57 73/ /57 70 FAKTISK RÄCKVIDD /7 36/14 44/29 59/43 Predicerad räckvidd FAKTISK RÄCKVIDD /14 34/29 47/ /7 3/ SANNOLIK RÄCKVIDD SANNOLIK RÄCKVIDD Kommentar: Se texten Källa: SOM-undersökningen 2001 Det är möjligt att samma resonemang kan appliceras på TV-tittande. Den ökande andelen tittare som tar del av TV kan tänkas innebära att man möjligen följer med i vad kanalen har, men att en viss dag inte finner något att se i den. Det skulle således handla om förhållandet mellan förhandsinställning och faktiskt tittande (jfr Nord - ström, 2001). Mot en ny undersökningsansats Det som började som en renodlad metodologisk problemställning har visat sig leda till en tentativ slutsats med hög relevans för förståelsen av hur medier, särskilt dagstidningar, fungerar. Mot denna bakgrund är det rimligt att utveckla mätinstrumentet ytterligare. Som framhölls redan i Magnus Fredrikssons (2002) analys av data från 2000 finns det anledning att pröva olika sätt att kombinera vanemåttet och 451

12 Lennart Weibull gårdagsmåttet. Detta skulle även ge möjlighet att mer ingående studera mediers bruksrespektive symbolvärde (jfr Christiansen och Bergström, 2000). Men metodanalysen tyder också att det även kan vara möjligt att utveckla bättre mått på människors dagliga rutiner. Sedan lång tid är forskningen om kultur och medier angelägen att belysa vardagslivets sammanfl ätning av medier och andra aktiviteter. Normalt låter sig detta inte göras i intervjuer, eftersom sådana frågor kräver lång tid. Alternativet är att bygga på en dagboksteknik (Jfr Bergström och Wadbring, 2001), men här ligger problemet i att få representativitet bland svarspersonerna. Att genom en postenkät till ett stort, slumpmässigt urval kunna få underlag att belysa beteenden även enskilda dagar öppnar därför mycket intressanta möjligheter som fortsatt måste prövas. Noter 1 Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG). Syftet är att bedriva långsiktiga studier av medieanvändningen i Sverige, särskilt om samspelet mellan tryckta och andra medier. Programmet startade 1979 och finansieras bl a av Tidningsutgivarna (jfr Weibull och Björkqvist, 1989, Weibull och Kratz, 1995 och Wadbring och Weibull, 2000). 2 Frågan var dock ställd på ett direkt sätt genom att det som efterfrågades var vilken veckodag det var igår (jfr frågeformulär II i appendix). Anledningen till detta var att frågan låg i slutet av en svit där svarspersonerna skulle ange ett antal gårdagsakti - viteter (se texten). 3 Också Mediebarometern 2001 ställde frågor om förvärvsarbete och skola en genomsnittlig dag. För åldersintervallet år uppmättes där mellan 45 och 51 procent för förvärvsarbete på vardagar (på lördag och söndag 10%) och mellan 10 och 13 procent för skola (1%). Siffrorna är inte helt jämförbara med SOMundersökningen, men ligger på nästan exakt samma nivå (Mediebarometern, 2002). 4 I Mediebarometern 2001, där bortrest kan tolkas som för nöjes skulle ligger andelen på under 10 procent (Mediebarometern, 2002). 5 Även bortfallet skiljer undersökningarna åt: SOM-undersökningens formulär 2, där gårdagsfrågorna ingick har ett bortfall på drygt 30 procent, medan Medie - barometern redovisar ett bortfall på endast ca 20 procent. 452

13 En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering Referenser Bergström, Annika, Wadbring, Ingela (2001) Test av en dagboksteknik för att studera medievanor och vardagsliv. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Christiansen, Birgitte, Bergström, Annika (2000) Dagstidningars symbol- och bruksvärde. I Wadbring, I, Weibull, L (red) Tryckt. 20 kapitel om dagspress i början av 2000-talet. Göteborg, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Hellingwerf, Karin (2001) Gårdagsanvändning en jämförelse mellan Mediebarometern 2000 och SOM-undersökningen Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Henry, Harry (1982) Readership Research: Theory and Practice. London: Sigmatext Henry, Harry (1987) Readership Research: Theory and Practice. Amsterdam: North Holland. Fredriksson, Magnus (2002) Vanor och bruk: En jämförelse mellan den vanemässiga användningen av press, radio och TV och användningen en enskild dag. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Nordström, Bengt (2001) Public servicetelevsionens starka och svaga sidor. I Holm - berg, S, Weibull, L (red) Land, du välsignade? Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgws universitet. Ohlsson, Anders (1989) Läste Du tidningen igår? Om läsvana och gårdagsläsning. I Weibull, L, Björkqvist, K (red) Dagspressen och dess läsare. Uppsala: Almqvist & Wiksell International Wadbring, Ingela, Weibull, Lennart (1995) Mediemätningar i Sverige. Mediebarometerns roll. I Carlsson, U (red) Mediemätningar: teori, tolkning, tillämpning. Göteborg 1995, NORDICOM-Sverige Wadbring, Ingela, Weibull, Lennart (2000) Tryckt. 20 kapitel om dagspress i början av 2000-talet. Göteborg, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart (1983) Tidningsläsning i Sverige. Stockholm: Liber Weibull, Lennart (2000) Att studera dagspressen i Sverige utgångspunkter. I Wadbring, I, Weibull, L (red) Tryckt. 20 kapitel om dagspress i början av 2000-talet. Göteborg, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart, Björkqvist, Karin (1989) Dagspressen och dess läsare. Uppsala: Almqvist & Wiksell International Weibull, Lennart, Kratz, Charlotta (1995) Tidningsmiljöer. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet 453

14