När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i"

Transkript

1 En ny dagstidning för nya läsare? EN NY DAGSTIDNING FÖR NYA LÄSARE? INGELA WADBRING När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i februari 1995 var det starten på något helt nytt inom tidningsvärlden. Den var redan från starten uppbyggd av korta nyheter, gratisutgiven och distribuerad av Storstockholms lokaltrafik. Inte många dagstidningar har startats i Sverige i efterkrigstiden och nått framgång. Att dessutom satsa på en ny tidning tryckt på papper vid precis den tidpunkt då internet var det som var nytt, intressant och spännande kan synas som en paradox. Men så skedde. Och Metro växte och expanderade. Våren 2003 finns tidningen i Metro Internationals tappning på 25 platser världen över. Många andra företag har också startar dagliga gratisdistribuerade tidningar, på flera håll i världen, och det finns även exempel på betalda dagstidningar som gått över till gratisdistribution. 1 Men hela historien om dagliga gratisdistribuerade tidningar startade alltså i Stockholm Skälet till att det är möjligt att distribuera Metro gratis är bland annat att man slipper den kostsamma distributionen som hembärning till prenumeranterna på morgonen innebär. Det som prenumeranter betalar i prenumerationsavgift motsvarar ungefär vad hembärningen kostar. Den andra viktiga intäktsdelen för ett medieföretag är annonsintäkter. Tillräckligt stora annonsintäkter i kombination med att slippa en stor kostnad var viktiga faktorer som gjorde Metro möjlig att lansera. Detta visste de tre grundarna till Metro: Pelle Anderson, Robert Braunerhielm och Monica Lindstedt. De lyckades få ett kontrakt med Storstockholms lokaltrafik, som kom att distribuera tidningen. De fick också kontakt med Kinnevikssfären som kom att finansiera utgivningen. För att kunna leva på annonsintäkter som en gratisdistribuerad tidning alltså måste göra, vare sig den är daglig eller inte krävs det att den har läsare. Man kan säga att det som säljs till annonsörerna är mängden läsare och läsarnas uppmärksamhet av annonsbudskapen. 2 Vad som krävdes redan från starten var således att man kunde visa att det fanns människor som läste den nya tidningen. Hur läsningen av Metro har utvecklats sedan starten är vad som står i fokus i detta kapitel. 3 Stockholm innan Metro Tidningsmarknaden i Stockholm har ofta beskrivits som innehållande ett svart hål i förhållande till hur det ser ut i Sverige i övrigt. Skälet är att dagstidningar, och då framför allt morgontidningar, nått färre i Stockholm än annorstädes. 4 En viktig 169

2 Ingela Wadbring förklaring till att så varit fallet är att ju större en stad är, desto mer differentierad blir dess kultur och därmed blir det svårare för en dagstidning att nå alla. De lokala nyheterna som är basen för Sveriges morgontidningar kan i en storstad inte vara lokala på samma sätt som de kan vara det i en mindre stad. I figur 1 finns läsningen för såväl Stockholmsregionen som landet som helhet inlagda, fram till 1994, för att få en uppfattning om hur situationen såg ut innan Metro startade. Figur 1 Regelbunden läsning av morgontidningarna i Stockholmsregionen respektive landet som helhet, (procent) Läsning Sverige Läsning Stockholm Kommentar: Med regelbunden läsning avses läsning minst 5 dagar/vecka. Antalet svarande är för Stockholmsregionen cirka 300, för Sverige som helhet cirka personer. Källa: Riks-SOM-undersökningen respektive år. Det skiljde ungefär 10 procentenheter ifråga om regelbunden läsning av morgontidningar mellan Stockholmsregionen och landet som helhet i början av 1990-talet. Två tredjedelar av befolkningen i Stockholmsregionen läste regelbundet en morgontidning, och tre fjärdedelar av svenskarna i allmänhet. Detta svarta hål trodde sig alltså grundarna och ägarna till Metro kunna fylla med den nya tidningen. Och de hade rätt. Man valde på Metro att göra sin första officiella undersökning via Stockholmsmätningen 1995, en undersökning som gjordes av Delfi Marknadsservice och var en undersökning där det fanns flera intressenter, bland annat andra medier. Undersökningen gjordes i mars 1995, alltså strax efter starten av Metro i februari samma år (figur 2). 170

3 En ny dagstidning för nya läsare? Figur 2 Dags- och veckoräckvidd för olika dagstidningar i Stockholms - regionen, mars 1995 (procent) Dagens Nyheter Metro Expressen Aftonbladet Igår Senaste 7 dagarna Svenska Dagbladet Kommentar: Sammanslagningen av läsning igår och de senaste 7 dagarna blir veckoräckvidd. Antalet svarande är personer. Frågan är ställd som hjälpt erinran. Källa: Stockholmsmätningen På en månad hade Metro blivit Stockholms näst största tidning med en dokumenterad daglig räckvidd på cirka 20 procent och en veckoräckvidd på cirka 40 procent. Det innebar att nästan hälften av de boende i Stockholm läste tidningen åtminstone någon gång i veckan, och att var femte läste den dagligen. Läsarna synes således ha varit intresserade av en ny daglig morgontidning. Expansionen i Sverige I Göteborg startade Metro den 16e februari På Göteborgsmarknaden dominerade Göteborgs-Posten på ett helt annat sätt än Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i Stockholm. På Göteborgsmarknaden fanns vid tidpunkten för Metros start också Arbetet, som dock hade en svag ställning. Arbetet var starkare i Malmöregionen, även om Sydsvenska Dagbladet var den dominerande tidningen. I Malmöregionen startade Metro den 13e september 1999, och den lanserades då som en regiontidning på ett annat sätt än i Stockholm och Göteborg. Förhållandet i Malmöregionen var inte helt olikt Stockholmsregionens, där förstatidningen nådde knappa 50 procent av befolkningen och andratidningen ungefär 20; en viktig skillnad var dock förstås andratidningens politiska färg. Göteborgsregionen däremot, karaktäriserades av mer monopol än de båda andra. Alla i Göteborgsregionen läste GP, även om en viss skiktning mellan olika samhällsgrupper fanns också här. 5 Det finns således likheter och skillnader mellan de tre orter där Metro är verksam. En av de allra viktigaste skillnaderna dock, är att när tidningen startade i Göteborg 171

4 Ingela Wadbring och Skåne så var fenomenet Metro inte längre nytt, utan ganska väl beprövat och känt från Stockholm. Efter den första undersökningen som gjordes i Stockholm 1995, valde Metro att gå med i den stora branschmätningen, Sifos Orvesto, som görs regelbundet. Tredje tertialet 1995 mättes Metro i Stockholm för första gången i Orvesto (figur 3), och sedan årligen på de tre platser i Sverige där den utkommer. 6 Figur 3 Räckvidd för Metro i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna från respektive start och framåt (procent) Stockholm Skåne Göteborg Källa: Orvesto respektive år (helår). Det som mäts i Orvesto är estimerad räckvidd, vilket är detsamma som sannolik läsning. Det är ett mått som inte riktigt stämmer överens med hur ofta människor anger att de brukar läsa olika tidningar, och inte heller alltid korresponderar med ett vanligt räckviddsmått, dvs. om man läste en tidning igår. Estimerad räckvidd är ett mått där även de sporadiska läsarna tas hänsyn till och beräknas som sannolika läsare i viss utsträckning. Men över tid är det naturligtvis gjort på samma sätt, och fungerar därför ändå bra som ett mått på den sannolika läsningen av tidningen. Sett till helårsbasis nådde Metro redan 1995 ungefär en fjärdedel av stockholmarna. Om endast tredje tertialet redovisas blir räckvidden något högre för Metro, 30 procent. Redan 1997 nådde tidningen den nivå den sedan hållit; en estimerad räckvidd om ungefär 40 procent i Stockholm. Efter något mer tveksamma inledningar i Göteborg respektive Skåne har tidningens estimerade räckvidd där kommit att hamna på ungefär 30 procent. Uppgången i Skåne kan i viss mån hänföras till den socialdemokratiska morgontidningen Arbetets nedläggning hösten Det finns förstås inte ett enstaka skäl till att Metro lyckats; det finns flera. Skälen kan delas in i exempelvis sådana faktorer som har med tidningen som sådan att göra, och sådana som har med läsarna att göra. 172

5 En ny dagstidning för nya läsare? Metro som koncept Exempel på tidningsfaktorer som är viktiga för Metros framgång är att den är gratis, har ett smidigt format, ett tillräckligt bra innehåll och att den distribueras där mycket folk rör sig. Dessa faktorer samverkar naturligtvis. En tidning som är gratis men som har ett uselt innehåll får inga läsare. Och en tidning som har dålig distribution kan ha ett hur bra innehåll som helst, men ändå inte få några läsare. Distributionen via kollektivtrafiken är viktig, men inte avgörande för hur läsningen av Metro ser ut; det är inte bara kollektivtrafikåkare som läser Metro även om de är i majoritet. Det är alltså enskilda faktorer i samverkan som är viktiga. När väl distributionsfrågan för Metro var löst, var innehållet i tidningen en viktig del att arbeta med. Metro består i stor utsträckning av notiser från nyhetsbyråer, huvudsakligen TT. Men det finns exempelvis också krönikor och ett större reportage dagligen. Den innehållsmätning som redovisas här, är hur fördelningen av olika slags material såg ut i DN respektive Metro vid tidpunkten för Metros start (figur 4). En vanlig uppdelning är att endast skilja mellan redaktionellt material och betalt annonsmaterial, men jag har valt att redan här göra en något mer finfördelad uppdelning, genom att också skilja ut servicematerial respektive opinionsmaterial. Servicematerial är sådant som börsresultat, sportresultat, väder, TV-tablåer etc. Opinionsmaterial innebär inte enbart ledare, debatt och insändare, utan också exempelvis recensioner. Det handlar, kort sagt, om material där skribenten primärt har en uttalad uppfattning om någonting som förmedlas till läsarna. Det kan vara såväl en sportkrönika som en ledarartikel eller en recension av böcker. Figur 4 Innehållsprofil i Dagens Nyheter och Metro Stockholm, 1995 (procent) Dagens Nyheter Metro % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Nyheter Opinion Service Annons Kommentar: Totalt antal kvadratcentimeter material är i DN och i Metro Mätningen är gjord en höstvecka för respektive tidning, inklusive bilagor. SLs sida räknas som annonsmaterial. 173

6 Ingela Wadbring Vid Metros start 1995 var skillnaden gentemot Dagens Nyheter ifråga om fördelningen av de fyra övergripande materialtyperna relativt marginell. Annonser var ungefär hälften av innehållet i båda tidningarna och traditionella nyheter knappt 30 procent av innehållet; resterande var service- och opinionsmaterial. Men skenet bedrar, på sitt sätt. Sett till mängden material i tidningar alltså antalet uppmätta kvadratcentimetrar var skillnaden snarare enorm. Dagens Nyheter innehöll ungefär sju gånger så mycket material per dag, med hänsyn tagen till tidningarnas utgivningstäthet och storlek. Om man på det sättet jämför antalet redaktionella sidor, och gör det i tabloidformat, fick en DN-läsare 42 redaktionella sidor en genomsnittlig dag (eller 21 sidor fullformat), medan en Metroläsare fick sex rena nyhetssidor i tabloidformat en vanlig dag. Idén med Metro var från start att den skulle kunna läsas på kort tid. Såtillvida skulle tidningen vara mindre omfattande än en traditionell morgontidning, vilket den alltså faktiskt var. Strukturellt var den ändå på en övergripande nivå lik en vanlig tidning. Läsarna och den nya tidningen Merparten av dem som läser Metro läser också en traditionell dagstidning och Metro kan därför i stor utsträckning sägas vara ett komplement till en annan tidning. Men Metro har också skapat nya läsare, sådana som tidigare inte läst någon dagstidning alls. Det finns många möjligheter att analysera var de nya läsargrupperna finns. Här ska emellertid endast en faktor få belysa hur läsarmarknaden ser ut, och det är den faktor som nog är allra viktigast för vilka medievanor vi har: hur gamla vi är. Unga och gamla använder medier på olika sätt. Och unga läser morgontidningar i lägre utsträckning än äldre. Men, tvärtemot vad som ofta hörs i debatten, läser unga inte morgontidningar i lägre utsträckning idag än för 10 eller 20 år sedan. De unga ligger på en relativt låg, men mycket konstant nivå ifråga om läsning av morgonpress. Om vi följer Nordicoms Mediebarometer bakåt i tiden och jämför åringar med befolkningen som helhet, så ligger de unga på en räckvidd på cirka 60 procent och befolkningen som helhet på en räckvidd på cirka 75 procent. Så var det för tjugo år sedan, och så är det idag. 8 När Metro startade var den både lik och olik en traditionell morgontidning. Tidpunkten för utgivning var densamma, fördelningen av olika slags material och den allvarsamma tonen utan sensationer likaså. Men mycket skiljde sig också åt. Nyheterna var kortare, presenterade i ett mindre format, distributionen var löst på ett helt annorlunda sätt än för traditionell morgonpress och, inte minst, priset var annorlunda. Unga som inte hunnit skaffa sig stabila vanor och ett välbetalt arbetet har mindre ekonomiska möjligheter att ha en prenumeration i hushållet i de fall de flyttat från föräldrahemmet och därför torde priset vara av klart intresse. För även om de unga skulle ha råd i någon slags objektiv mening, kan prioriteringar göra att en morgontidning får stryka på foten för annat. För ungdomar borde 174

7 En ny dagstidning för nya läsare? Metro således vara en perfekt produkt. Men å andra sidan är ju frågan om unga är intresserade av nyheter och nyheter i papperstidningsform? Eller om det är andra medier som de unga prioriterar även om en morgontidning kan fås gratis? Starten av Metro har visat att unga inte är ointresserade av nyheter i papperstidningsform. Ett exempel som visar att så är fallet är här hämtat från Göteborgsregionen. Skälet att data hämtats härifrån är att SOM-institutet mätt läsningen av Metro sedan 1998, vilket gör att tidsserien för Göteborgsregionen är komplett medan den inte är det för Stockholmsregionen. 9 Även om de unga står i fokus är också andra åldersgrupper inlagda i tabellen för att få en relief till de unga resultaten. Den regelbundna tidningsläsningen som helhet är det vi finner på de första raderna i tabell 1. Såväl differenserna beroende på om Metro räknas med som morgontidning eller inte som nivån på tidningsläsningen är av intresse att studera. Tabell 1 Regelbunden läsning av olika tidningar bland olika åldersgrupper i Göteborgsregionen, (procent) år år år år Läser: Minst någon Morgontidning, exkl. Metro Minst någon morgontidning, inkl. Metro Differens GP Arbetet Metro GT Antal svar Kommentar: Med regelbunden läsning menas läsning minst fyra dagar per vecka. Från och med år 2000 är personer i åldern år med i urvalet. Källa: Väst-SOM-undersökningen respektive år. Till att börja med kan konstateras att differenserna är betydligt större bland unga än bland äldre: år 2002 är skillnaden mellan andelen morgontidningsläsare om Metro inkluderas respektive exkluderas bland de unga 17 procentenheter och bland de äldsta fyra procentenheter. Metro som tillskott är således betydligt större bland de unga, även om tidningen har relativt många läsare i samtliga åldersgrupper. 175

8 Ingela Wadbring Samtidigt är nivån lägre bland de yngre, dvs. det är en betydligt större andel som inte är att betrakta som regelbundna tidningsläsare, särskilt om Metro inte inkluderas som morgontidning. Drygt hälften av de unga mot över 80 procent bland de äldsta är regelbundna morgontidningsläsare om vi inte räknar med Metro. Skillnaderna blir förvisso mindre om Metro räknas med, men är ändå relativt stora; samtidigt är det viktigt att påpeka att ungas relativt sett låga nivå ifråga om regelbunden tidningsläsning generellt sett alltså inte är ett nytt fenomen. 10 Läsningen av de enskilda tidningarna i regionen är också värda att uppmärksamma. I samtliga åldersgrupper kunde en nedgång i den regelbundna läsningen av Göteborgs-Posten märkas direkt efter att Metro startat i regionen; nedgången var dock störst bland de yngsta. Läsningen av Metro har ökat i samtliga åldersgrupper sedan starten, om än måttligt. Andelen regelbundna läsare är störst bland de unga och minst bland de äldsta. Även om Metros läsekrets ökat i samtliga åldersgrupper över tid, finns det i de två äldsta åldersgrupperna inte någon långvarig nedgång för Göteborgs-Posten som kan knytas till Metro; nedgången som kunde ses omedelbart efter starten av Metro återtogs av Göteborgs-Posten året efter. Nedläggningen av Arbetet spelade en måttlig roll i Göteborgsregionen, bland annat därför att dubbelläsningen var stor, men någon procentenhets roll uppåt för Göteborgs-Posten bör nedläggningen ha lett till, och då kanske särskilt bland de äldre. En viss betydelse har Metro således haft på Göteborgsmarknaden, särskilt bland de unga. Och till unga får vi här räkna också de som kan karaktäriseras som unga medelålders; ett visst tidningsbyteri finns här, ett byteri som drabbat Göteborgs- Posten, som varande regionens största tidning. Samtidigt är det viktigt att poängtera att i den yngsta åldersgruppen är den totala nivån på regelbunden läsning högre efter Metros start än före, och inte i någon av de andra tre åldersgrupperna har den totala nivån på regelbunden tidningsläsning gått ned. Ingen fåfäng tidning Från ett samhälls- och publikperspektiv är Metro i huvudsak någonting positivt, genom att den ökat tidningsläsandet som sådant. Ett ökat tidningsläsande leder till såväl större omvärldskunskap som bättre språkkunskap. Huruvida de som börjat läsa Metro senare kommer att övergå till andra tidningar är dock en fråga som är svårare att besvara, men som tidningsutgivare gärna skulle vilja ha ett svar på. Det mesta tyder på att sett ur ett branschperspektiv så är Metro huvudsakligen någonting positivt också. Tidningen ökar tidningsläsandet och intresset för papperstidningen som fenomen, och andra tidningar bör på sikt vinna mer än de förlorar. Men, och det är viktigt att påpeka, tidningen har ännu funnits för kort tid för att sådana analyser ska kunna göras med någon större säkerhet. Det kan konstateras att det tryckta mediet som sådant inte är något som ratas av unga och inte heller av andra, i tidningssammanhang, resurssvaga grupper. 11 Det 176

9 En ny dagstidning för nya läsare? är uppenbarligen andra faktorer som gör att dessa grupper tidigare inte tagit del av dagstidningar i så stor utsträckning. Faktorer som är viktiga är naturligtvis priset, men också innehållet och distributionssättet spelar stor roll. Att få en gratis, lättfattlig åtminstone i betydelsen kortfattad tidning vid en tidpunkt på dygnet då man inte har så mycket annat att göra är ett koncept som fungerar. Och den är inte fåfäng. Noter 1 För en internationell översikt se Price (2002). Se också Newspaper Techniques (2002). 2 Se t.ex. Picard (1989) för en översikt. 3 Kapitlet är huvudsakligen en sammanfattning av ett kapitel i avhandlingen En tidning i tiden? Metro och den svenska dagstidningsmarknaden (Wadbring 2003) som dock är uppdaterat med 2002 års data från de olika undersökningar som använts. 4 Se exempelvis Kratz (1995); Mediebarometern (respektive år). 5 Se exempelvis Bendz och Wadbring (1997); Lithner och Wadbring (1998). 6 SOM-institutet började inte mäta läsningen av Metro förrän Se Wadbring (2002). 8 Mediebarometern 2001 (2002). 9 Frågan om läsning som ställs i SOM-undersökningarna bygger på att människor anger hur ofta de brukar ta del av olika tidningar. Den är alltså inte jämförbar med tidigare redovisade Orvestodata (som är estimerad räckvidd), utan regelbunden läsning i SOM-undersökningarna ligger ungefär 10 procentenheter under Orvestos redovisade räckvidd. Så länge de båda undersökningarna inte jämförs med varandra utan bara inbördes är det inte något problem. Vilken nivå som är den mest korrekta kan förstås diskuteras. 10 Se Mediebarometern 2001 (2002). 11 Se Wadbring (2003) för ytterligare analyser. 177

10 Ingela Wadbring Referenser Bendz, Anna och Wadbring, Ingela (1997) Medborgaren och morgontidningen. I Nilsson, Lennart (red) Nya landskap. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Kratz, Charlotta (1995) Storstad och landsort. I Weibull, Lennart och Kratz, Charlotta (red) Tidningsmiljöer. Dagstidningsläsning på 1990-talet. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet Lithner, Anders och Wadbring, Ingela (1998) Morgontidningen i en föränderlig verklighet. I Nilsson, Lennart (red) Mångfald bilder av en storstadsregion. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Mediebarometern (löpanden) Göteborg: Nordicom-Sverige Newspaper Techniques (2002) Ifra, no 12. Picard, Roberg G. (1989) Media Economics. Concepts and Issues. Newbury Park: Sage Publications Price, Carly L. (2002) Threats and Opportunities of Free Newspapers. Dallas: INMA Wadbring, Ingela (2002) Arbetets prenumeranter efter Arbetet. I Wadbring, Ingela; Weibull, Lennart och Bergström, Annika (red) Efter Arbetet. Synen på nedläggningen och dess konsekvenser. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet Wadbring, Ingela (2003) En tidning i tiden? Metro och den svenska dagstidningsmarknaden. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet 178

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA

TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA Tidningsläsare i storstadsområdena TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA INGELA WADBRING D e tidningar som ges ut i Stockholm, Göteborg och Malmö brukar benämnas storstadsmorgontidningar (Hadenius och Weibull,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 42 Sammanfattning av avhandlingen En tidning i tiden? Metro och den svenska dagstidningsmarknaden

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

GRATISTIDNINGSKAMP PÅ STOCKHOLMS GATOR IGEN

GRATISTIDNINGSKAMP PÅ STOCKHOLMS GATOR IGEN Gratistidningskamp på Stockholms gator igen GRATISTIDNINGSKAMP PÅ STOCKHOLMS GATOR IGEN INGELA WADBRING D et tog några år, men i oktober 2002 var det dags: David i form av Bonniers, utmanade Goliat i form

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

METRO GOES NATIONAL. Ingela Wadbring. Etableringshinder och etableringsmöjligheter

METRO GOES NATIONAL. Ingela Wadbring. Etableringshinder och etableringsmöjligheter Metro Goes National METRO GOES NATIONAL Ingela Wadbring Den första dagliga gratisdistribuerade tidningen som startade i Sverige var Metro, och året var 1995. Dagliga gratisdistribuerade tidningar kan sägas

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER?

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Vad gör man när den dagliga kamraten vid frukostbordet försvinner? VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Ingela Wadbring När en tidning läggs ned och därmed försvinner ur människors

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

Figurer. MedieKulturs temanummer om Medier og markeder 2006. Uppdaterad sommaren 2006. Titel:

Figurer. MedieKulturs temanummer om Medier og markeder 2006. Uppdaterad sommaren 2006. Titel: Figurer MedieKulturs temanummer om Medier og markeder 26 Uppdaterad sommaren 26 Titel: Konsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter * Författare: Ingela Wadbring Institutionen

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46. JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport

Läs mer

Häromdagen röjde jag bland gamla papper och fann en inbjudan till Publicistklubben

Häromdagen röjde jag bland gamla papper och fann en inbjudan till Publicistklubben Konsekvenser av tidningskrig exemplet Stockholm Konsekvenser av tidningskrig exemplet stockholm Ingela Wadbring Häromdagen röjde jag bland gamla papper och fann en inbjudan till Publicistklubben från april

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Ingela Wadbring D et finns en stark norm som säger att det är viktigt att människor tar del av nyheter. Det är genom att hålla oss informerade om allmänna samhällsangelägenheter

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf

Läs mer

Hushållens materiella standard 1975 2005

Hushållens materiella standard 1975 2005 16 Hushållens materiella standard 1975 2005 DELPROV DIAGRAM, TABELLER OCH KARTOR Andelen personer i Sverige i åldrarna 16 74 år som hade olika resurser knutna till det egna hushållet 1975 2005. Uppgifter

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Text. MedieKulturs temanummer om Medier og markeder Uppdaterad sommaren Titel:

Text. MedieKulturs temanummer om Medier og markeder Uppdaterad sommaren Titel: Text MedieKulturs temanummer om Medier og markeder 2006 Uppdaterad sommaren 2006 Titel: Konsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter * Författare: Ingela Wadbring Institutionen

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen

Läs mer

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur: Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar Den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon DEN LOKALA MORGONTIDNINGEN IGÅR, IDAG OCH IMORGON Lennart Weibull Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar på en morgontidning.

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Konsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter

Konsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter Konsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter Af Ingela Wadbring I denne artikel beskriver forfatteren de seneste mere end 1 års erfaringer med gratisaviser i Sverige. Det var

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv

För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Ulrika Andersson För den som är intresserad av nyheter

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil

Läs mer

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS?

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Finns det fortfarande en partipress? FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Lennart Weibull S verige har en stark partipolitisk tradition inom dagspressen. Mycket tidigt fanns det en nära anknytning mellan

Läs mer

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT?

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? Nya tidningsformer konkurrenter eller komplement? NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? Annika Bergström OCH Ingela Wadbring N yhetsutbudet har aldrig varit så stort och mångfacetterat som

Läs mer

Nedläggningen. Synen på orsaker till och konsekvenser av Arbetets nedläggning Annika Bergström och Lennart Weibull

Nedläggningen. Synen på orsaker till och konsekvenser av Arbetets nedläggning Annika Bergström och Lennart Weibull Nedläggningen Synen på orsaker till och konsekvenser av Arbetets nedläggning Annika Bergström och Lennart Weibull Arbetet, läsarna och politiken Karin Hellingwerf och Jan Strid Arbetets prenumeranter efter

Läs mer

Myndigheten för press, radio och tv har i

Myndigheten för press, radio och tv har i INNEHÅLL 1 METOD 4 2 FÖRÄNDRINGAR I MEDIEKONSUMTIONEN 5 3 KONSUMTION AV TV 9 4 KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 12 5 KONSUMTION AV RADIO 14 6 KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 18 INLEDNING Myndigheten för press, radio

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet

Läs mer

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University

Läs mer

Räckviddsrapport. ORVESTO Konsument 2016:1

Räckviddsrapport. ORVESTO Konsument 2016:1 Räckviddsrapport ORVESTO Konsument 2016:1 ORVESTO Konsument 2016:1 Idag den 16 juni lanseras mediernas räckvidder enligt ORVESTO Konsument 2016:1. Undersökningen genomfördes under perioden 1 januari 30

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Arbetsrapport nr. 31. I gratistidningsland. Ulrika Andersson. Ingela Wadbring

Arbetsrapport nr. 31. I gratistidningsland. Ulrika Andersson. Ingela Wadbring Arbetsrapport nr. 31 I gratistidningsland Ulrika Andersson Ingela Wadbring Arbetsrapport nr. 31 I gratistidningsland Ulrika Andersson Ingela Wadbring ISSN 1101-4679 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen

Läs mer

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.

Läs mer

Skilda läsvanor? Åsa Nilsson. SOM-institutet & Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet

Skilda läsvanor? Åsa Nilsson. SOM-institutet & Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Skilda läsvanor? Åsa Nilsson SOM-institutet & Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Samhälle Opinion Massmedia Statsvetenskapliga institutionen Institutionen för

Läs mer

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier

Läs mer

Arbetsrapport nr 5. Gratistidningsmarknaden i Sverige 2001. Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 5. Gratistidningsmarknaden i Sverige 2001. Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 5 Gratistidningsmarknaden i Sverige 2001 Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 5 Gratistidningsmarknaden i Sverige 2001 Therese Eriksson

Läs mer

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.

Läs mer

Det var nog inte många läsare i Västsverige som satte kaffet i fel strupe den där

Det var nog inte många läsare i Västsverige som satte kaffet i fel strupe den där Tabloidisering i ett västsvenskt perspektiv TABLOIDISERING I ETT VÄSTSVENSKT PERSPEKTIV JOSEFINE STERNVIK Det var nog inte många läsare i Västsverige som satte kaffet i fel strupe den där morgonen i oktober

Läs mer

Så mycket bättre! Välj oss på VLT när du ska kommunicera med dina kunder det blir så mycket bättre! Jacob Rynler, försäljningsdirektör

Så mycket bättre! Välj oss på VLT när du ska kommunicera med dina kunder det blir så mycket bättre! Jacob Rynler, försäljningsdirektör Annonsinformation 1 januari 2012 Så mycket bättre! Idag är VLT inte bara en papperstidning. Vi kan erbjuda oslagbara kombinationer av olika kanaler som är anpassade efter dina budskap och målgrupper. Förutom

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Många av Arbetets prenumeranter hyste starka känslor för sin tidning. Citatet

Många av Arbetets prenumeranter hyste starka känslor för sin tidning. Citatet Arbetets prenumeranter efter Arbetet ARBETETS PRENUMERANTER EFTER ARBETET INGELA WADBRING Så händer det som inte fick hända: Vår älskade tidning har avrättats. Jag mådde väldigt dåligt på fredagen, då

Läs mer

uppdaterad branschfakta och för dig som behöver annonsinformation om dagstidningarna har vi en särskild webbplats, Trevlig läsning!

uppdaterad branschfakta och för dig som behöver annonsinformation om dagstidningarna har vi en särskild webbplats,  Trevlig läsning! Här hittar du grundläggande fakta om dagstidningsmarknaden och en beskrivning av såväl tidningarnas läsare och rollen som reklambärare. På www.tu.se finns uppdaterad branschfakta och för dig som behöver

Läs mer

Att prenumeranter och läsare liksom de som arbetar på en tidning saknar

Att prenumeranter och läsare liksom de som arbetar på en tidning saknar Den saknade Arbetet DEN SAKNADE ARBETET INGELA WADBRING och KERSTIN GIDSÄTER När Axel Danielsson kom till Malmö en sommardag i augusti 1887 utgavs här redan sex tidningar. Både koleran och svinpesten gick

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Bruttoräckvidd / dag: 113 000 Nettoräckvidd / dag: 113 000. Källa och period. Läsmängd: 80% Lästillfällen: 3,2 Lästid: 55 min.

Bruttoräckvidd / dag: 113 000 Nettoräckvidd / dag: 113 000. Källa och period. Läsmängd: 80% Lästillfällen: 3,2 Lästid: 55 min. VARUMÄRKESKORT Tertial 2014:3 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd / dag: 113 000 Nettoräckvidd / dag: 113 000 Print - Runner s World Mått Källa och period Räckvidd: 113 000 Orvesto Konsument 2014:3 genomsnittlig

Läs mer

Vad är r en dagstidning?

Vad är r en dagstidning? PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Vad är r en dagstidning? Definition: dagstidning FN: Utgivning minst 4 dagar/vecka och allmänt innehåll Presstödsn dsnämnden: Utgivning minst

Läs mer

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13 Rapport Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 1 633 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige Svensk Nato-opinion i förändring? Svensk Nato-opinion i förändring? Ulf Bjereld Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 13 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade

Läs mer

PRESSTÖDET OCH TIDNINGSLÄSNINGEN

PRESSTÖDET OCH TIDNINGSLÄSNINGEN Presstödet och tidningsläsningen PRESSTÖDET OCH TIDNINGSLÄSNINGEN Ingela Wadbring ungefär 40 år har vi haft presstöd i Sverige. Många pressutredningar har analyserat I dess betydelse och hur stödet bäst

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Källa och period. Läsmängd: 76,5% Lästillfällen: 2 Lästid: 44 min

Källa och period. Läsmängd: 76,5% Lästillfällen: 2 Lästid: 44 min VARUMÄRKESKORT Tertial 2014:3 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd / dag: 259 000 Nettoräckvidd / dag: 253 000 Orvesto Konsument/Orvesto Internet Bruttoräckvidd / vecka: 380 000 Nettoräckvidd / vecka: 369

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013 Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen

Läs mer

Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band

Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band Tilltro till medier och politik TILLTRO TILL MEDIER OCH POLITIK LENNART WEIBULL OCH ÅSA NILSSON Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band ställde sjungande frågan 1972. Frågan

Läs mer

Bruttoräckvidd / dag: Nettoräckvidd / dag: Orvesto Total Tertial Källa och period

Bruttoräckvidd / dag: Nettoräckvidd / dag: Orvesto Total Tertial Källa och period VARUMÄRKESKORT Tertial 2014:3 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd / dag: 2 625 000 Nettoräckvidd / dag: 2 139 000 Orvesto Total Tertial 3 2014 Print - Expressen inklusive GT och Kvällsposten Räckvidd:

Läs mer