Christer Clerwall. Nyhetskonsumtion i Värmland

Transkript

1 Nyhetskonsumtion i Värmland Nyhetskonsumtion i Värmland Christer Clerwall A tt titta på, att lyssna på, att ta del av, nyheter är en viktigt för många människor. Nyheterna, som en del i medieutbudet, har olika funktion(er) för olika människor. Det kan handla om att hålla sig uppdaterad om vad som händer i världen, såväl lokalt som nationellt och internationellt. Det kan handla om sorts förströelse och det kan ske som en ritual i vardagen. Mediekonsumtion i allmänhet är central vår förståelse för vår omvärld eftersom den hjälper oss att orientera oss (se t.ex. Hadenius & Weibull, 2005) Sedan 1987, då Värmlandsundersökningen 1987 genomfördes, har väldigt mycket hänt på den svenska mediemarknaden. Monopolet över TV och radio har försvunnit och svenskarna har med det fått ett otal TV-kanaler att välja mellan. Internet har slagit igenom 84 procent av de svenska hushållen hade 2010 tillgång till internet, 77 procent hade bredband och 82 procent hade persondator (se Holmberg, Weibull & Oscarsson 2011) och erbjuder idag TV och radio såväl som tidningar via nätet. Enligt analysföretaget Mediavision (pressmeddelande, juni 2011) går tv-tittandet via nya plattformar starkt framåt. Bland unga män (15-34 år) är den dagliga räckvidden 27 procent och för alla mellan 15 och 74 är den 15 procent. Utbudet av underhållning och information, däribland nyheter, är idag enormt (se t.ex. Hvitfelt & Nygren 2008) Hur denna utveckling påverkar mediekonsumtion i allmänhet och nyhetskonsumtion, i synnerhet på en regional nivå, vet vi idag inte särskilt mycket om. SOM-institutet har gjort vissa undersökningar, varav SOM Värmland är en. Att utifrån dessa data diskutera förändringar över tid låter sig emellertid inte göras. Dock gjordes 1987 en undersökning i Värmland och tack vara denna kan vissa jämförelser över tid göras. Som noterats ovan är nyheter är en viktig del i medielandskapet och detta landskap förändras kontinuerligt och i och med detta även nyhetskonsumtionen. När, var hur och vilken omfattning värmlänningarna konsumerar nyheter är utgångspunkten för detta kapitel. Det finns förstås de som konsumerar nyheter i stor omfattning och de som i princip inte alls konsumerar nyheter, som lever i en sorts nyhetsskygga, för att parafrasera Nord och Nygrens (2002) koncept medieskugga. Det här kapitlet ger en ögonblicksbild av nyhetskonsumtionen i Värmland och är uppdelat i tre delar. Den första ger en allmän överblick över värmlänningarnas konsumtion av nyheter i olika medier. I den andra delen fokuseras likheter och skillnader i olika gruppers nyhetskonsumtion och konsumtion av lokala nyheter mer i detalj. I den tredje och Clerwall, C (2011) Nyhetskonsumtion i Värmland i Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell (red) Värmländska landskap. Cerut, Karlstads universitet och SOM-institutet, Göteborgs universitet. Karlstad University Press. 387

2 Christer Clerwall sista delen diskuteras resultatet från undersökningen med fokus på jämförelser med riket som helhet. Kapitlets övergripande frågeställning är Hur ser värmlänningarnas nyhetskonsumtion ut? Denna övergripande frågeställning undersöks empiriskt genom följande frågeställningar: Hur ser värmlänningarnas nyhetskonsumtion ut med avseende på etermedier samt på läsning av morgon- och kvällstidningar? Hur skiljer sig nyhetskonsumtionen åt mellan olika grupper så som t.ex. kön, ålder, utbildning och socioekonomisk status? Fungerar nättidningar som ett komplement eller ersättning för papperstidningar? Konsumtion av nyheter i television I Figur 1 framgår det tydligt att den mest populära kanalen för nyheter via TV är SVT:s nyheter i Aktuellt och/eller Rapport. 42 procent av värmlänningarna tittar dagligen på dessa sändningar. Figur 1 nedan visar också att SVT:s regionala nyheter (Värmlandsnytt) har 33 procent dagliga tittare. För TV4 är motsvarande siffror 23 procent (riks) och 17 procent (lokalt). Figur 1 Andel av värmlänningarna som tar del av nyheter från SVT riks/ regional och TV4 riks/regional (procent) Dagligen 5-6 dagar/vecka 3-4 dagar/vecka 1-2 dagar/vecka Mer sällan SVT riks SVT Värmland TV4 riks TV4 Värmland Aldrig Kommentar: Figuren är baserad på fråga 1 Hur ofta brukar du ta del av följande nyhetsprogram? Procenttalen är avrundade. Diagrammet redovisar inte de som ej svarat på del av fråga, vilket innebär att totalprocenten inte alltid blir

3 Nyhetskonsumtion i Värmland I jämförelse med riket i övrigt ligger värmlänningarnas regelbundna tittande på riksnyheter från SVT (54 procent) och TV4 (33 procent) på i princip samma nivå. För riket är motsvarande siffror 52 procent för SVT och 31 procent för TV4 (se Holmberg, Weibull & Oscarsson 2011). Slår vi ihop de som tittar på riksnyheter i antingen SVT eller TV4 till en kategori (Riksnyheter) ser vi att 48 procent dagligen tar del av riksnyheter i någon form. Figur 2 Andel av värmlänningarna som tog del av riksnyheter 1987 och 2010 (procent) Dagligen 5-6 dagar/vecka 3-4 dagar/vecka 1-2 dagar/vecka Riksnyheter 2010 Riksnyheter 1987 Mer sällan Aldrig Kommentar: Data för 1987 är hämtade från Värmlandsundersökningen Då Arvika och Säffle inte ingick i undersökningen 1987 måste viss försiktighet iakttas vid jämförelsen. I Diagrammet redovisar inte de som ej svarat på del av fråga, vilket innebär att totalprocenten inte alltid blir 100. Detta kan jämföras med Värmlandsundersökningen 1987 som visar att motsvarande siffra för 1987 är 53 procent. Vi kan således se en viss minskning av de högfrekventa tittarna. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att tv-utbudet 1987, i alla fall för det stora flertalet, bestod av de två kanalerna från SVT. En jämförelse mellan de två övre kategorier (regelbundna tittare, minst 5 d/v) för 1987 (73 procent) och 2010 (62 procent) visar emellertid en minskning av andelen regelbundna tittare med 11 procent, vilket indikerar att nyheter i tv spelar en mindre roll för värmlänningarnas omvärldsorientering 2010 än 23 år tidigare. 389

4 Christer Clerwall Nyhetskonsumtion i radio Om SVT:s Aktuellt och Rapport kan sägas dominera TV-nyheterna vad gäller riksnyheter ser bilden något annorlunda ut för nyheter i radio. Här är det lokala nyheter från Sveriges Radios P4 Värmland som har högst andel regelbundna lyssnare. Figur 3 Andel av värmlänningarna som tar del av nyheter i radio (procent) Dagligen 5-6 dagar/vecka 3-4 dagar/vecka 1-2 dagar/vecka Mer sällan Privatradio SR Ekot P4 Värmland Aldrig Kommentar: Figuren är baserad på fråga 1 Hur ofta brukar du ta del av följande nyhetsprogram? Procenttalen är avrundade. Privatradio avser nyheter i lokal privat lokalradio och P4 Värmland avser lokalnyheter i radio Värmland P4. Diagrammet redovisar inte de som ej svarat på del av fråga, vilket innebär att totalprocenten inte alltid blir procent av värmlänningarna lyssnar på nyheter från SR:s P4 Värmland dagligen. Motsvarande siffra för SR Ekot är 15 procent och för nyheter i privat lokalradio endast 4 procent. Nyhetskonsumtion i form av tidningsläsning Morgontidningar (inkluderar samtliga morgontidningar förutom gratistidningen Metro eftersom den inte ges ut i hela Värmland) har en god spridning i Värmland. 59 procent uppger att de minst fyra dagar i veckan läser en morgontidning. 15 procent läser tidningen någon dag per vecka (7 procent) eller mer sällan (8 procent) än så. De 59 procent som läser en betald morgontidning minst 4 dagar/vecka är något fler än riksgenomsnittet vars motsvarande siffra är 54 procent 1 (se Wadbring & Hedman, 2011) 390

5 Nyhetskonsumtion i Värmland Figur 4 Andel av värmlänningarna som läser någon form av morgontidning i pappersformat och på nätet (procent) 6-7 dagar/vecka 4-5 dagar/vecka 2-3 dagar/vecka Någon dag per vecka Papper Nätet Mer sällan Aldrig Kommentar: Figuren är baserad på (för papperstidning) fråga 2 Läser eller tittar du I någon morgontidning regelbundet och i så fall hur ofta? Procentsatsen avser någon form av morgontidningen och innebär en sammanslagning av svarsalternativen Nya Wermlands-Tidningen, Värmlands Folkblad, Annan svensk morgontidning 1 och 2. Kategorin Nätet är baserad på fråga 3 Läser eller tittar du regelbundet i någon eller några morgontidningar på internet? Diagrammet redovisar inte de som ej svarat på del av fråga, vilket innebär att totalprocenten inte alltid blir 100. Läsning av morgontidning på nätet har inte alls samma genomslag. 13 procent läser tidningen på nätet minst fyra dagar per vecka (jämfört med rikets 15 procent, se Holmberg, Weibull & Oscarsson 2011), 18 procent gör det någon gång i veckan eller mer sällan än så och 36 procent av värmlänningarna läser aldrig nyheter på internet. Det är föga överraskande att Nya Werlands-Tidningen (NWT) är den dominerande tidningen i Värmland. 41 procent av respondenterna läser NWT på daglig basis (tidningen ges emellertid endast ut sex dagar i veckan, måndag till lördag). Konkurrenten Värmlands Folkblad (VF) har 16 procent dagliga läsare. Internet och nättidningar har blivit en allt viktigare källa för nyheter och av dem som läser både NWT och VF på nätet (N=201, d.v.s. 18 procent av värmlänningarna) är det 15 procent som anger att de läser dessa dagligen. 391

6 Christer Clerwall Figur 5 Andel av värmlänningarna som läser NWT respektive VF (procent) 6-7 dagar/vecka 4-5 dagar/vecka 2-3 dagar/vecka Någon dag per vecka NWT VF Mer sällan Aldrig Kommentar: Figuren är baserad på fråga 2 Läser eller tittar du i någon morgontidning regelbundet och i så fall hur ofta? För figuren har svarsalternativen för NWT respektive VF lyfts ut. Diagrammet redovisar inte de som ej svarat på del av fråga, vilket innebär att totalprocenten inte alltid blir 100. Figur 6 Andel av värmlänningarna som läser NWT respektive VF på nätet (procent) 6-7 dagar/vecka 4-5 dagar/vecka 2-3 dagar/vecka Någon dag per vecka NWT/VF NWT primär VF primär Mer sällan Aldrig Kommentar: Figuren är baserad på dels en sammanslagning av dem som läser NWT och/eller VF på nätet (N=201), dels på de som angivit NWT (N=149) eller VF (N=42) som primär morgontidning på nätet. 392

7 Nyhetskonsumtion i Värmland Av de respondenter som anger NWT som primär morgontidning för webben (149 st) är det 17 procent som läser webbtidningen 6 7 dagar per vecka. Då det endast är 42 respondenter som angett VF som primär morgontidning för webben blir en procentsats möjligen lite missvisande, men undersökningen visar att det är 7 procent (3 av 42) som läser VF 6 7 dagar i veckan. Kvällstidningsläsning på papper, på webb och i mobil Följande avsnitt är baserat på frågan Brukar du läsa eller titta i följande tidningar?, där svarsalternativen är uppdelade på Aftonbladet och Expressen, på papper, på internet och i mobilen. I Figur 7 har svaren för Aftonbladet respektive Expressen slagits ihop. Figur 7 Andel av värmlänningarna som läser kvällstidning på papper, på nätet och i mobil (procent) 6-7 dagar/v 3-5 dagar/v 1-2 dagar/v Mer sällan Aldrig Papper Webb Mobil Regelbundet Ickeläsare Kommentar: Figuren redovisar värmlänningarnas kvällstidningsläsning på papper, på webb och i mobil. Den är baserad på fråga 8 Brukar du läsa eller titta i följande tidningar? För att ytterligare markera regelbundna läsare (minst 3 d/v) från ickeläsare (mindre än 1 d/v) har dessa lagts till i diagrammet. Det framgår tydligt att när det gäller kvällstidningsläsning är webben det starkaste mediet. 33 procent av respondenterna läser någon av (eller båda) kvällstidningarna på nätet minst 3 dagar i veckan. Motsvarande siffra för papperstidningarna är 18 procent och för läsning i mobilen är det 3 procent. Mobilen har inte fått något större genomslag i kvällstidningsläsningen hos värmlänningarna, då 70 procent 2 anger att de aldrig läser kvällstidningen i mobilen (se Karlsson i denna volym för en mer detaljerad presentation av tidningsläsning i mobilen). 393

8 Christer Clerwall Ovanstående avsnitt har fokuserat en övergripande bild av värmlänningarnas nyhetskonsumtion. Figur 8 nedan presenterar en översiktsbild av nyhetskonsumtionen i Värmland fördelat på fyra delregioner och denna figur får avrunda första delen i den här framställningen. Figur 8 Andel regelbundna konsumenter av nyheter i olika medier fördelat på delregionerna norra, västra och östra Värmland samt Karlstadområdet (procent) Kommentar: SVT riks avser nyheter från Aktuellt/Rapport, SVT Värmland avser lokala nyheter i SVT Värmland, TV4 riks avser Nyheterna i TV4, TV4 Värmland avser lokala nyheter i TV4 Värmland, P4 Värmland avser lokala nyheter i P4 Värmland, SR Ekot avser Ekonyheterna i SR, M-tidn, papper och M-tidn, nätet avser morgontidningar på papper respektive på nätet. Kv-tidn, papper och Kv-tidn, nätet avser kvällstidningar på papper respektive på nätet. Regelbundna användare avser minst 5 d/v för tv/radio, minst 4 d/v för morgontidningar och minst 3 d/v för kvällstidningar. Anledningen till att gränserna skiljer sig åt är att svarsalternativen för frågorna ser olika ut i undersökningen. 394

9 Nyhetskonsumtion i Värmland Det framgår av Figur 8 att det inte är särskilt stora skillnader i nyhetskonsumtionen mellan de fyra delregionerna. Några skillnader är dock att man i norra och västra Värmland har än högre regelbunden konsumtion av tv-nyheter än i Karlstadområdet och i östra Värmland. Detsamma tycks gälla för nyheter i radio. När det gäller nyhetskonsumtion i tidningar tycks nätet tilltala värmlänningarna i Karlstadområdet mest, följt av östra Värmland. Kvällstidningsläsningen på papper är emellertid tämligen lika över hela länet. Vem konsumerar nyheter och hur? Det finns flera tänkbara variabler som skulle kunna påverka respondenternas nyhetskonsumtion, t.ex. utbildning, inkomst, vilken ort man bor på, kön och ålder. Tabell 1 på SIDNR ger en överblick av den regelbundna nyhetskonsumtionen i Värmland i olika kanaler nerbrutet på kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, inkomst och boendeort (stad/land). Det är intressant att konstatera att när det gäller t.ex. konsumtion av tv-nyheter, nyheter i radio samt morgon- och kvällstidning på papper ligger de unga regelbundna användaren på en betydligt lägre nivå än äldre, men att för nättidningarna är förhållandena i det närmaste omvända. I övrigt visar resultatet från Värmlands-SOM dock inte på några signifikanta skillnader mellan män och kvinnors nyhetskonsumtion, oavsett kanal. Bostadsort var heller inte någon avgörande faktor. Utbildning tycks vid en första anblick påverka nyhetskonsumtionen, men vid kontroll för ålder blir det tydligt att det är åldern som är den centrala påverkansfaktorn för graden av nyhetskonsumtion (se Tabell 1 nedan). Därvidlag skiljer sig inte Värmland från riket i allmänhet (se t.ex. Sternvik 2009 för en presentation av unga och äldres mediekonsumtion på riksnivå). 395

10 Christer Clerwall Tabell 1 Andel av värmlänningarna som är regelbundna användare av nyheter i olika medier fördelat på kön, ålder, utbildning, inkomst och boende (procent) Morgon- Kvälls- Kvälls- SVT, SVT, TV4, TV4, Norsk P4 Ekot, Privat- Morgon- tidning, tidning, tidning, riks regional riks regional TV Värmland riks radio tidning nät NWT VF papper webb Kön Män 56 Kvinnor Ålder Utbildning Låg 75 Medellåg 47 Medelhög Hög Inkomst Låg 62 Medel 52 Hög Stad/land Karlstad 50 Kom. Tätort 54 Annan tätort 58 Landsbygd Kommentar: Regelbunden användning avser följande för respektive medium; för TV/radio, minst 5 d/v, för morgontidning, minst 4 d/v och för kvällstidning minst 3 d/v. Anledningen till skillnaderna är att svarsalternativen för respektive medium varierar i undersökningen. 396

11 Nyhetskonsumtion i Värmland Konsumtion av TV-nyheter I likhet med riket i stort finns det en skiljelinje i nyhetskonsumtion mellan unga och äldre medborgare. De unga tycks avstå från nyhetskonsumtion i stort, åtminstone via de traditionella kanalerna. Tabell 2 Andel av unga och äldre värmlänningar som är regelbundna respektive icketittare av nyheter i tv (procent) Unga Äldre Regelbundna Icketittare Regelbundna Icketittare SVT riks SVT Värmland TV4 riks TV4 Värmland Riksnyheter Kommentar: SVT riks avser Aktuellt eller Rapport, SVT lokal avser Värmlandsnytt, TV4 riks avser Nyheterna på TV4 och TV4 lokal avser nyhetssändningar från TV4 Värmland. Kategorin Riksnyheter innebär att respondenterna ser någon form av riksnyheter på SVT eller TV4. I tabellen avser Ung personer upp till 29 år och Äldre avser personer från 46 år och uppåt. Regelbundet tittande avser minst 5 d/v och Icketittare avser mer sällan än 1 d/v. Som framgår av Tabell 2 utgör endast 10 procent av de unga gruppen regelbundna konsumenter av nyheter från SVT riks medan den för de äldre är 71 procent. De unga ligger generellt på en låg nivå och. TV4:s riksnyheter har 18 procent av de unga som regelbundna tittare och i gruppen äldre är det 38 procent som är regelbundna tittare. TV4:s riksnyheter lockar alltså 8 procentenheter fler av de unga regelbundna tittarna än SVT riksnyheter, samtidigt som de lockar 33 procentenheter färre äldre regelbundna tittare än SVT riks. Samma mönster upprepas i konsumtionen av lokala tv-nyheter. Detta kan tolkas som att TV4 har ett tilltal som i högre utsträckning tilltalar den yngre publiken, i jämförelse med SVT som inte lyckas lika bra. Om vi lägger samman de som ser på riksnyheter från SVT eller TV4 blir bilden också något annorlunda. Då kan vi se att av de unga är det 22 procent som regelbundet tar del av riksnyheter och 31 procent som inte gör det. Det är visserligen en drastisk skillnad mot den äldre gruppen där 77 procent är regelbundna tittare och bara 4 procent är icketittare. 397

12 Christer Clerwall Nyheter i radio Som noterats ovan (Figur 3) är det drygt 28 procent av värmlänningarna som lyssnar på lokala nyheter i SR P4 Värmland dagligen. Tabell 3 nedan visar emellertid tydligt att den stora lyssnarskaran finns i det äldre åldersskiktet. Tabell 3 Andel av unga och äldre värmlänningar som är regelbundna respektive ickeanvändare av nyheter i radio (procent) Unga Äldre Regelbundna Ickelyssnare Regelbundna Ickelyssnare P4 Värmland SR Ekonyheter Kommentar: I tabellen avser Unga personer upp till 29 år och Äldre avser personer från 46 år och uppåt. Regelbundet lyssnade avser minst 5 d/v och ickelyssnare avser mindre än 1 d/v. De unga värmlänningarna kan utifrån Tabell 2 ovan betraktas som ickeanvändare av nyheter via radio. Återigen ser vi att det är de äldre som i betydligt större utsträckning konsumerar nyheter i det här fallet via radio. Det behöver dock inte betyda att unga inte alls lyssnar på nyheter via radio de gör det kanske bara via en annan distributionsform. Statistik från EuroStat (Figur 9, nedan) visar t.ex. att svenskarna i allt högre grad lyssnar på radio via internet. Figur 9 Svenskarnas lyssnande på webb-radio och/eller tittande på webb-tv (procent) Ser på webb-tv/ lyssnar på webbradio Kommentar: (Data från EuroStat) 398

13 Nyhetskonsumtion i Värmland Ungdomar är ofta snabbare än äldre på att ta till sig ny teknik, vilket innebär att det inte är orimligt att anta att en del av de unga tar till sig nyheter från radio via internet istället för vanlig radio. Tidningsläsning Givet att beteenden kring tidningsläsning är något som vanligtvis etableras i ungdomsåren, är det intressant att notera att när det gäller morgontidningar i allmänhet (vilket alltså inkluderar t.ex. DN och SvD och inte bara lokaltidningarna) är det 27 procent av de unga regelbundet läser papperstidning och 18 procent av nättidning. Motsvarande siffra för de äldre är emellertid 70 procent för papperstidning och 11 procent för nätet. Tabell 4 Andel av unga och äldre värmlänningar som är regelbundna respektive ickeläsare av morgontidningsnyheter på papper och på nätet (procent) Unga Äldre Regelbundna Ickeläsare Regelbundna Ickeläsare Morgontidning, papper Morgontidning, nätet Kommentar: I tabellen avser Unga personer upp till 29 år och Äldre avser personer från 46 år och uppåt. Regelbundna läsare avser läsning minst 4 d/v, ickeläsare avser läsning mindre än 1 d/v. Det är 22 procent av de unga som regelbunden läser NWT, men samtidigt är det 52 procent som är ickeläsare, d.v.s. de läser tidningen mer sällan än en gång i veckan (eller aldrig). För VF är siffrorna än mer nedslående endast 6 procent av de unga är regelbundna och hela 81 procent är ickeläsare. Tabell 5 Andel av unga och äldre värmlänningar som är regelbundna respektive ickeläsare av NWT respektive VF (procent) Unga Äldre Regelbundna Ickeläsare Regelbundna Ickeläsare NWT VF Kommentar: I tabellen avser Unga personer upp till 29 år och Äldre avser personer från 46 år och uppåt. Regelbundna läsare avser läsning minst 4 dagar/vecka, ickeläsare avser läsning mindre än 1 d/v. 399

14 Christer Clerwall Återigen är det de äldre som bär upp nyhetskonsumtionen. 57 procent läser regelbundet NWT (27 procent gör det inte) och 25 procent läser regelbundet VF (dock är det 59 procent som inte gör det). I jämförelse med data från Värmlandsundersökningen 1987 har tidningsläsandet förändrats markant (se Tabell 6 nedan). Tabell 6 Andel av unga och äldre värmlänningar som var regelbundna respektive ickeläsare av NWT och VF 1987 och (procent) Unga Äldre Regel Icke Regel Icke NWT VF Kommentar: I tabellen avser Unga personer upp till 29 år och Äldre avser personer från 46 år och uppåt. Regel avser regelbundna läsare vilket innebär läsning minst 4 d/v, Icke avser ickeläsare, d.v.s. de som läser mindre än 1 d/v var det 61 procent av de unga som var regelbundna läsare av NWT, vilket innebär att denna andel har minskat med nästan 40 procentenheter till För VF är minskningen också markant då man har gått från 30 procent regelbundna läsare bland unga till dagens 6 procent. För kvällstidningarna är det tydligt att nätet har en stark position hos de unga. 39 procent av de unga läser regelbundet en kvällstidning på nätet, jämfört med endast 10 procent på papper. För de äldre regelbundna läsarna finns det nästintill ingen skillnad mellan nät- och pappersupplagan. Tabell 7 Andel unga och äldre som är regelbundna respektive ickeläsare av kvällstidningar på papper och på nätet (procent) Unga Äldre Regelbundet Icke Regelbundet Icke Papper Nätet Kommentar: I tabellen avser Unga personer upp till 29 år och Äldre avser personer från 46 år och uppåt. Regelbundet avser regelbundna läsare vilket innebär läsning minst 3 d/v, Icke avser ickeläsare, d.v.s. de som läser mindre än 1 d/v. 400

15 Nyhetskonsumtion i Värmland I en kort summering av de övergripande data som presenterats ovan kan vi konstatera att värmlänningarnas nyhetskonsumtion ligger tämligen nära riksgenomsnittet. Vad gäller minskningar av tittande på nyheter i tv samt läsning av morgontidning tycks Värmland även där gå i samma riktning som riket i allmänhet. Avslutningsvis kan vi notera att i likhet med riket (se Wadbring & Hedman 2011) är ålder den viktigaste faktorn när det gäller regelbunden konsumtion av nyheter. Ersättning eller komplement När det gäller nättidningsläsning kontra läsning av papperstidning är det intressant att ställa sig frågan om huruvida nättidningarna ersätter läsning av papperstidningen. Det är svårt att utifrån Värmlands-SOM 2010 uttala sig om ersättning baserat på förändrade mönster för läsning. Av undersökningen framgår det dock att av de 29 procent av värmlänningarna som är regelbundna användare av kvällstidningar via nätet är det endast 13 procent som även är regelbundna läsare av papperstidningen. Ser vi till de regelbundna läsarna (minst 3 gånger per vecka) av kvällstidningar på papper, ca 17 procent av värmlänningarna, är 23 procent av dem även regelbundna läsare av nätupplagorna. En möjlig slutsats av detta är att när det gäller regelbundna läsare av papperstidningarna fungerar nätupplagan som ett komplement, men för de regelbundna läsarna av nätupplagan har denna i princip ersatt papperstidningen. För morgontidningar är bilden något annorlunda. Av de 14 procent som är regelbundna läsare av morgontidning(ar) på nätet är drygt hälften (55 procent) även regelbundna läsare morgontidningar på papper. Konsumtion av nyheter i ett medium behöver inte nödvändigtvis ta ut konsumtion i andra kanaler, individer med stort nyhetsintresse kan mycket väl konsumera nyheter i flera olika medier över dagen (se t.ex. Bergström & Sternvik 2009). För Värmland ser vi t.ex. att 42 procent av de regelbundna morgontidningsläsarna även tar del av riksnyheter (SVT och TV4) på regelbunden basis och det är bara 2 procent av de regelbundna tidningsläsarna som är ickekonsumenter av riksnyheter. Diskussion För en tidningsbransch som hoppas på återväxt av läsare till papperstidningarna torde ovanstående siffror vara lite nedslående. Men en låg konsumtion av nyheter i de traditionella kanalerna kan på intet sätt tas som intäkt för att unga av idag inte är intresserade av nyheter. Det kan mycket väl vara så att de söker sig till andra kanaler och andra medier än de som finns med i föreliggande undersökning. Enligt McCombs 3 principle of relative constancy lägger vi ungefär lika mycket pengar på medier från år till år, oavsett om det tillkommer nya medier. Det innebär att några måste förlora på så sätt att nya medier tar andelar från gamla medier. Principen bör även gå att tillämpa utifrån begreppen tid/uppmärksamhet som även de är en bristvara. 401

16 Christer Clerwall Mediebaromentern 2009 visar att svenskarna använder medier ungefär sex timmar per dag. Detta har varit konstant under en längre tid. Internet stod 2009 för 19 procent av den totala mediekonsumtionen. Detta borde, rent logiskt, innebära att andra medier har tappat totalt 19 procent i uppmärksamhet, enligt principen om relativ konstans. Detta noteras även av Nie m.fl. som skriver Time is a zero-sum game phenomenon, like a hydraulic system it can be reshaped and redistributed like a fluid, but it cannot be expanded like a gas (Nie m.fl. 2002: 217). Uppmärksamhet är ändlig och begränsad resurs den uppmärksamhet som läggs på en sak, kan inte läggas på en annan. Nu är det emellertid inte så enkelt att användning av ett medium nödvändigtvis utesluter användningen av ett annat det är t.ex. vanligt med så kallad primär- och sekundäranvändning av medier (t.ex. att lyssna på radio samtidigt som man surfar på webben). Michelstein & Boczkowski (2010) konstaterar också bland annat att forskningen kring medie- och nyhetskonsumtion mycket riktigt är kluven när det gäller huruvida nya media/nya kanaler ersätter eller kompletterar den gamla. De Waal & Schoenbach (2010) har studerat ersättningseffekter (displacement effects) över tid (2002 och 2005) och konstaterar att det inte går att dra några entydiga slutsatser. I korthet visar deras resultat att unga män (inte sällan välutbildade) tenderar att byta ut papperstidningen mot webbversionen, men att användare av andra typer av nyhetssajter ökade sin läsning av papperstidningar. Med reservation för att underlaget från Värmlands-SOM 2010 är lite för litet kan vi emellertid konstatera att för värmlänningarna tycks kvällstidningarnas nätupplagor fungera som en ersättning av pappersupplagan. När det gäller morgontidningarna är det dock en mer rimlig slutsats att nätupplagorna fungerar som ett komplement till pappersupplagan. Värmlänningarnas nyhetskonsumtion ligger, som vi sett ovan, alltså i paritet med riket i övrigt. Och i likhet med övriga landet tycks den stora utmaningen, för alla som ser nyhetskonsumtion som ett viktigt inslag i en välfungerande demokrati, vara öka de ungas intresse för att ta del av nyheter oavsett valet av medium och distributionsform. Noter 1 Data från de två undersökningarna är emellertid inte helt jämförbara eftersom den nationella undersökningen utgår från minst 5 dagars läsning/vecka ett alternativ som inte fanns med i undersökningen för Värmland. 54 procent gäller för morgontidningsläsning där gratistidningar har exkluderats. 2 Tar man bort individerna som utgör bortfallet för just denna delfråga ökar denna andel till 85 procent. 3 Refererad till i Nguyen & Western (2006) 402

17 Nyhetskonsumtion i Värmland Referenser Bergström, A., & Sternvik, J. (2009). Morgontidningar på den västsvenska nyhetsmarknaden. In L. Nilsson & S. Johansson (Eds.), Att bygga, att bok, att leva. En bok om Västra Götaland (pp ). Göteborg: SOM-Institutet. Hadenius, S., & Weibull, L. (2005). Massmedier. En bok om press, radio & TV (8th ed.). Falun: Albert Bonnier Förlag. Holmberg, S., Weibull, L., & Oscarsson, H. (2011). Lycksalighetens ö. In S. Holmberg, L. Weibull, & H. Oscarsson (Eds.), Lycksalighetens ö. Fyrtien kapitel om politik, medier och samhäll (pp ). Göteborg: SOM-institutet. Hvitfelt, H., & Nygren, G. (2008). Konvergens, divergens och mediebegrepp i upplösnning. In H. Hvitfelt & G. Nygren (Eds.), På väg mot medievärlden Journalistik, teknik, marknad. (4th ed., pp ). Lund: Studentlitteratur. Mitchelstein, E., & Boczkowski, P. J. (2010). Online news consumption research: An assessment of past work and an agenda for the future. New Media & Society, 12(7), doi: / Nguyen, A., & Western, M. (2006). The complementary relationship between the Internet and traditional mass media: the case of online news and information. Information Research, 11(3). Retrieved from paper259.html Nord, L., & Nygren, G. (2002). Medieskugga. Stockholm: Atlas bokförlag. Sternvik, J. (2010). Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld. In S. Holmberg & L. Weibull (Eds.), Nordiskt ljus. 37 kapitel om politik, medier och samhälle (pp ). Göteborg: SOM-institutet. De Waal, E., & Schoenbach, K. (2010). News sites position in the mediascape: uses, evaluations and media displacement effects over time. New Media & Society, 12(3), doi: / Wadbring, I., & Hedman, U. (2011). Ökad polarisering i morgontidningsläsningen. In S. Holmberg, L. Weibull, & H. Oscarsson (Eds.), Lycksalighetens ö (pp ). Göteborg: SOM-institutet. 403

18