Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:"

Transkript

1 Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari Heimir Gunnarsson är 35 år, utbildad inom hästvetenskap på landbruksuniversitet Hvanneyri och tillika examinerad internationell avelsdomare. Heimir har en bakgrund som aktiv tävlingsryttare och visningsryttare av avelshästar i Sverige under många år innan han påbörjade sina studier. Tack för ett mycket sakligt och bra inlägg i debatten Nina Unkuri. Jag kommer här försöka ge svar på de frågor som du ställer. För det första då tycker jag också att det hade varit lämpligt om jag hade skickat ut ett pressmeddelande direkt när jag tilträdde posten. Eftersom detta är en ny tjänst, och precis som du beskrev i ditt inlägg, fanns det inga detaljerade arbetsuppgifter formulerade. Bland annat därför ville jag vänta lite och få lite grepp om vad det handlar om. Direkt i början på januari började det komma in ärenden på mitt bord och det är mycket som måste lösas rent praktiskt och mycket som jag måste försöka komma in i gällande stiftelsens rutiner och arbetssätt. Därför har jag ännu inte lämnat några utlåtanden offentligt och tänkte att det skulle bli en bra början att presentera mig på Idunns årsmöte i februari. Då har jag fått lite kött på benen och haft tid att formulera på vilket sätt jag anser att jag kan ge svenska avlare bra valuta för pengarna. Jag hade även från början tänkt skriva något i tidningen Islandshästen men har kommit fram till att det blir dyrt för SIF-avel och därför kommer vi med störst sannolikhet börja skicka ut någon typ av nyhetsbrev med jämna mellanrum. De uppgifter som du listar upp i ditt inlägg stämmer ganska bra med min uppfattning om rollen som avelskonsulent. Min förhoppning är att kunna lägga ner mycket tid på just utbildningsdelen och utökad service för svenska avlare. Det är också att ha i tanken att jag jobbar nu på halvtid åt SIF-avel och på halvtid på Islands lantbruksuniversitet och just på ett universitet är det ganska mycket att göra såhär i början på en termin. Däremot finns det också fördelar med att jag bor fortfarande på Island då det underlättar nu när vi måste försöka förbättra och utöka kommunikation mellan SIFavels adminstrationssystem Hestur och WorldFengur. Här har jag också nära kontakt med avelsledaren på Island och genom dom vägarna har jag större möjlighet att påverka systemet i sin helhet. Så länge jag befinner mig på Island kommer jag försöka prioritera de uppgifter som gynnas av den nuvarande placeringen. Jag ser sedan mycket fram emot att flytta till Sverige till sommaren då jag skall börja jobba på heltid den 1.juni. Men nu till dina frågor: 1. Hur har man kommit fram till dessa beslut? Svaret på bara denna fråga räcker för en hel artikel. Jag börjar därför med att göra mitt bästa för att förklara den statistik som jag presenterade för SIF-avels styrelse och är grunden för diskussioner och i slutändan ett beslut. Resterande 12 frågor kommer jag också försöka svara på inom kort. Innan du däremot fortsätter läsa vill jag be om en sak. Försök glömma dina personliga behov och dina egna hästar. Försök titta på den här informationen, till en början i alla fall, med så opartiska ögon som möjligt. När vi har tagit emot informationen med opartiska ögon och förstått helhetsbilden

2 kan vi börja att blanda in våra privata behov och önskemål, för att det är trots allt summan av allas enskilda behov som skapar den helhetsbild som vi vill sträva mot. Till en början så är det bra att börja med att titta på utvecklingen av årskullarnas storlek i Sverige de senaste 15 åren Antal svenskfödda hästar per årskull Födda hästar Det är något dramatisk bild vi får upp på antalet hästar som föds i Sverige. Det som saknas tyvärr information om, eller någon plan om ni vill, är hur många hästar behöver tillverkas i Sverige för att det skall finnas balans mellan tillgång och efterfrågan? Om majoriteten av alla som har Islandshäst föder upp fler hästar än de behöver, vem skall då i slutändan köpa hästen? Den senaste tiden har hästförsäljning gått trögt överallt när det gäller islandshästar, och vad jag har förstått även andra hästraser har upplevt en bromsning. Allt tyder på att det var en överproduktion av islandshästar under några års tid, utifrån hur många hästar som har funnits ett behov för. Det måste finnas någon mening med att föda upp hästar, de måste behövas. Om det föds en massa hästar som inte behövs så blir det för det första hästarna som blir lidande och för det andra blir det avlarens plånbok som blir lidande. Det var väldigt länge sedan dom svenska årskullarna var så små som dom är nu. Men vi vet att det vänder, "efter regnet kommer solsken" hörde jag någon gång och jag har tro på att det stämmer. Men det är just när vi är på botten som vi skall tänka till. Hur kan vi undvika att vi hamnar i denna situation igen? Hur kan vi göra för att få en stabilitet i produktionen så att vi kan jobba med att få en större marknad först och växa sen? I dagsläget ser det ut som att det kommer finnas obalans mellan tillgång och efterfrågan om några år, fast åt andra hållet, det kommer att behövas flera Islandshästar. Då är det just risk att många mindre kunniga eller insatta hoppar på tåget och tänker tjena pengar på situationen och börjar massproducera hästar, bra mycket billigare än dom som faktiskt tänker på rasens framtid. Om detta scenario händer så hamnar vi återigen i en överproduktion och alla blir drabbade.

3 Med störst sannolikhet är det alltså önskvärt att produktionen går upp något, och det är som sagt väldigt intressant att försöka studera hur många hästar är optimalt att föds varje år utifrån t.ex. antalet ägarbyten, antalet hästar som går bort varje år osv. Men om vi önskar en ökning, så vill vi också att det blir rätt ökning. Inte just ökning av oseriösa som skall utnyttja situationen. Då kommer vi just till att vi behöver studera utvecklingen av avelsmaterialet utifrån den data som finns och se vad vi kan göra för att tillväxten skall bidra till avelsframsteg, och inte tvärtom. Bortom våra personliga åsikter och ekonomiska intressen har vi faktiskt en skyldighet mot rasen. Det vi lämnar över till våra barn och barnbarn skall vara bättre hästar, utifrån det officiella avelsmål som alla länder inom FEIF har kommit överens om. Vi måste då börja med att fundera på, hur får vi avelsframsteg? Detta är även den stora frågan som varje enskild avlare bör ställa sig själv för att lyckas på bästa sätt. Vi vet att det är dyrt att föda upp hästar och i flesta fall är det billigare att köpa en färdig häst. Därför är det också viktigt att varje enskild avlare ställer sig frågorna: Föder jag upp hästar som jag skall behålla till mig själv oavsett hur de blir, skall jag föda upp hästar som jag skall sälja med ekonomisk vinst, eller skall jag föda upp hästar till mig själv och sälja till andra det som jag inte själv tycker om? Avel handlar om att välja vilka individer som skall överföra sina gener till nästa generation, och vilka individer skall inte göra det. Avelsframsteg är termen som vi använder för att beskriva hur vi har lyckats med denna selektion. Vi kan göra en prognos på förväntade avelsframsteg när vi vet på vilket sätt vi selekterar avelsmaterialet. Det som spelar roll när det gäller avelsframsteg är följande faktorer: 1. Säkerheten på informationen om avelsdjuren. Ju högre säkerhet desto bättre. 2. Selektionsintensiteten, dvs. hur mycket bättre en medel är de individer som används för avel 3. Genetisk variation i de egenskaper som ingår i avelsmålet, desto mer variation desto bättre 4. Generationsintervallet, desto lägre desto bättre. Dessa faktorer har förvisso en inbördes koppling, vilket gör det hela något svårare. Desto tidigare vi använder individerna i avel, desto lägre generationsintervall men säkerheten på informationen sjunker också eftersom vi vet så pass lite om hur oinridna hästar fungerar som ridhästar. Desto hårdare vi selekterar avelsmaterialet desto mindre blir den genetiska variationen. För att få högre genetisk variation så sjunker selektionsintensiteten. Det är med andra ord svårt att optimera avelsframstegen, men vi måste ändå ta hänsyn till alla faktorer. Om vi struntar i dessa faktorer så kan vi lika gärna sluta att prata om avel och prata om ren och klar produktion.

4 Vi börjar med hingstarna: Antal fäder Födda hästar På bilden ser vi hur många hingstar har avkommor i varje årskull. Vi kan se att när antalet hästar går ner så ändras antalet hingstar som används ganska litet. Vi kan se att vi nu producerar färre föl varje år men använder fortfarande ungefär lika många hingstar. Det är med andra ord en stor risk för att det är för få avkommor efter varje enskild hingst för att kunna bilda oss en opartisk uppfattning om deras nedärvning. Vi får givetvis inte överdriva åt andra hållet heller, vi måste bilda oss en uppfattning om hur många hingstar det är lämpligt att används i avel i förhållande till antalet betäckta ston. De hingstar som betäckte år 2013 (244 hingstar) fick i snitt knappt 3 avkommor. För att jämnföra med för 15 år sedan då fick hingstarna (150 hingstar) i snitt dryga 6 avkommor var, vilket redan då hade fått vara mera. Eftersom hingstarna blir äldre så höjs givetvis generationsintervallet och då är det viktigt att vi får istället ökad säkerhet på deras värde. För att höja säkerheten på en bedömd häst så krävs det tillräckligt med avkommor. Beprövade hingstar tillför ökad säkerhet till ekvationen samtidigt som de höjer generationsintervallet. Hingstar har erhållit premier för sina avkommor höjer inte bara säkerheten utan selektionsintensiteten också eftersom de är så pass mycket bättre en medelhästen. I årskullen 2014 fanns 38 avkommor efter hingstar som har erhållit elit eller hederspremie för avkommor. I samma årskull fanns 122 avkommor efter obedömda hingstar. Utifrån denna information kan vi konstatera att det används i dagsläget för många hingstar i förhållande till antalet ston och de unga hingstarna används för mycket i förhållande till de beprövade hingstarna. Nu vill vi ha ytterligare information om hur bra hingstarna är som används i aveln. Vi tittar på hingstarnas födelseår och jämförde deras BLUP med årskullens genomsnitt. Det visar sig att dom hingstar som har blivit selekterade under denna period har i snitt 8,8 enheter högre BLUP än medelhingsten i deras årskull. Hingstmaterialet är med andra ord selekterat. Däremot har jag inte information om säkerheten på deras prognos och tittar därför på hur hingstarna används med hänsyn till den information som finns. När avelsframstegen däremot skall räknas så används en annan metod för att få fram storleken på selektionsintensiteten men eftersom jag endast hade tillgång till data från 2000 fick jag anpassa metoden.

5 100,0% Årskullarnas fäder 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% Obedömda < 7,50 7,50-7,99 8,00 0,0% Det är något oroväckande att det blir allt mindre del av årskullen efter en hingst som anses ha en bra bedömning. Allt större andel av årskullarna är efter obedömda hingstar och i den kategorien faller både unga BLUP hingstar och vuxna hingstar. Denna kraftiga ökning verkar drabba mest de bättre hingstarna och det måste anses vara en oroväckande trend. Även om det säkert är många av dom obedömda hingstarna som är mycket lovande och några som kommer att bevisa sig vara bra avelshästar så är det störst del av dessa hingstar som inom tid kastreras då dom kommer visa att dom har för många dåliga egenskaper eller för få bra egenskaper. Desto mer vi offrar i säkerheten genom att använda obedömda hingstar, desto hårdare måste vi vara när vi väljer vilka hingstar skall få chansen att betäcka unga. Låt oss då sammanställa det vi vet om användning av hingstar i Sverige. Vi vet att varje hingst får allt färre ston eftersom antalet betäckta ston har gått ner mycket snabbare än antalet hingstar som är verksamma. Vi vet att det finns en klar uppåtgående trend i att använda obedömda hingstar på bekostnad av hingstar som har bevisat att dom är bra utifrån avelsmålet. Vi vet också att avkommopremierade hingstar används för lite i förhållande till obedömda hingstar. Då till stona. Det är uppenbart att det är allt färre ston som betäcks för varje år de senaste åren. Det som är intressant är att se om det beror på hårdare selektion av stomaterialet eller om det är en slumpmässig reduktion. Vi börjar med att titta på alla ston som är födda under perioden och vilka av dom som har använts i avel. Medelvärdet på BLUP hos dom som har använts i avel är i snitt 0,3 lägre en medelvärdet hos alla ston i årskullen. Med andra ord då är mödrarnas avelsvärde i snitt lägre än medelstoets. Detta ger en indikation på att stomaterialet inte är tillräckligt selekterat.

6 ,0% Årskullarnas mödrar 52,5% 35,0% 17,5% Obedömda < 7,50 7,50-7,99 8,00 0,0% Här ser vi faktiskt en delvis positiv trend. Andelen ston som anses utifrån avelsmålet vara bra ston ökar de senaste åren. Det är dock något udda att de ston som faktiskt också kan vara fina även om dom inte har uppnått den magiska 8,0 gränsen, sjunker. Däremot ser vi ganska tydligt vad det var som hände när den så kallade överproduktionen ägde rum under åren Det matades in i aveln obedömda ston som vi inte har någon som helst information om. Om det var bra eller dåliga ston har vi ingen aning om, men vi vet att dom blev för många i förhållande till marknadens storlek. Det är inte bara att stomaterialet är dåligt sorterat utan säkerheten är också låg. Om vi åter tänker på avelsframstegen så är detta den stora boven i helhetsbilden. Om vi sedan tittar på i vilken grad importerade ston används i avel i Sverige får vi följande bild: Andel importerade ston i svensk avel 70,0% 52,5% 35,0% 17,5% 0,0%

7 Vi kan se att det är allt större andel av avelsstona i Sverige som faktiskt är svenskfödda. Men denna tabell är faktiskt ointressant tills vi kollar på vad det är för avelsmaterial svenska avlare hämtar från andra länder. Importerade avelsston 70,0% 52,5% 35,0% 17,5% Obedömda < 7,50 7,50-7,99 8,00 0,0% Konstigt nog är majoriteten av importerade ston i Svensk avel obedömda. Det är förståeligt och till och med sunt för svensk avel att få in nytt blod för att öka på den genetiska variationen. Men det avelsmaterial vi hämtar in bör vara av högre kvalitet än det som redan finns i Sverige och vi vet att det är inte brist på Islandshästar i Sverige, ännu. Det samma gäller här som inom annan industri, vi bör premiera närproducerat och vi bör göra det konsekvent. För att sammanställa den information som vi har om stomaterialet i Sverige med hänsyn av de faktorer som påverkar avelsframsteg kan vi konstatera följande: Avelsstona är uppenbarligen för dåligt selekterade, dvs. de ston som används i avel är i snitt inget bättre än medelstoet, och snarare sämre. Nästan 60% av avelsstona i Sverige är inte bedömda vilket ger sämre underlag för avelsarbetet och sänkt säkerhet av selektionen. På sikt kommer det givetvis till bedömning avkommor efter några av dessa obedömda ston vilket höjer deras säkerhet, men då ökar generationsintervallet i samma takt som säkerheten höjs. Denna statistik är inte perfekt, men den ger en bra och opartisk bild på hur svensk avel har utvecklats dom senaste 15 åren. I en perfekt värld ur avelns synvinkel skulle alla individer bli bedömda och få samma förutsättningar, till och med även visade av samma ryttare, på samma bana och dömda av samma domare. Men vi lever inte i en perfekt värld och alla försöker säkert göra sitt bästa för att vi skall kunna lämna bättre hästar till nästa generation ryttare, precis som generationen innan oss har gjort.

8 I Sverige tycker man att det är bra resonemang att jämnföra med Island för att där är allt så bra när det gäller avel. Jag har nu de senaste åren inte stött på en enda avlare på Island som är nöjd med läget som det är idag. Överproduktionen har påverkat alla på ett mycket negativt sätt eftersom det har nu i några år varit väldigt svårt att sälja hästar. Export av hästar har varit viktig för Island men i och med överproduktion i andra länder också har exporten gått ner. Antalet hästar som slaktades blev ett rekord år 2013 och år 2014 blev det ännu ett nytt rekord. Nu i år skickas inget hästkött längre till Ryssland, vilket var en stor marknad innan. Så att nu har avlarna på Island stora bekymmer, det finns inte marknad för de hästar som de har faktiskt investerat mycket pengar i att föda upp vare sig levande eller döda. Många försöker hålla hästarna i träning för att förhoppningsvis en vacker dag kunna sälja dom, men det kommer också upp yngre hästar som även dom måste utbildas och tränas för att kunna bli försäljningsvänliga. Nästan varenda människa som håller på med hästar på Island avlar hästar själv och dom allra flesta har redan för många hästar. För att klara av den produktion som har funnits måste vi bli duktigare på att få in nya islandshästryttare (och försöka se till att inte dom också börjar avla). Dom som är klassificerade som hästbönder enligt skatteverket på Island betalar skatt som går till att driva avelsorganet. Dom som däremot anses vara "hobby avlare" betalar inte denna typ av skatt och lever därför på billigare avgifter tack vare hästbönderna. När det sedan kommer till att sälja hästar så måste, precis som i Sverige, företagaren lägga på moms på sin häst medans hobby avlaren behöver inte det. Dom som bönderna försökte försörja sig på att sälja hästar till avlar sina egna hästar nu och i konkurrans mot bonden. Bedömningarna går back på Island varje år, vilket dessa skattepengar används bland annat för att betala. Därför har nu anmälningsavgifterna höjts varje år för att försöka minska hålet. Att anmäla till en bedömning på Island kostar i dag ca SEK. Där har man inte veterinärbesiktning, inte boxplats (hästen får mer eller mindre stå på transporten medans den väntar) och man har färre personer som jobbar som dessutom bor hemma. Av ovan nämnda anledningar tycker jag att vi skall sluta titta med avundsjuka på Island eller försöka jämnföra våran situation med deras. Deras situation är med andra ord inget vi vill hamna i. Detta är alltså den korta versionen av svar på den första frågan. Svar på resterande frågor blir förhoppningsvis något kortare och kommer inom kort. Mvh/ Heimir Gunnarsson

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel 2016-05-11. Innehåll 1. AVELSBEDÖMNING... 2 1:1 Avelsbedömning... 2 2. BETÄCKNINGSLICENS...

Läs mer

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna

Läs mer

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel juni 2015. Innehåll 1. AVELSBEDÖMNING... 2 1:1 Avelsbedömning... 2 1:2 Hingstar...

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Information om index för HD och ED

Information om index för HD och ED www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Short Toe (Brachydactyly) Hos Staffordshire Bull Terrier.

Short Toe (Brachydactyly) Hos Staffordshire Bull Terrier. Short Toe (Brachydactyly) Hos Staffordshire Bull Terrier. Även kallad High Toe hos andra raser. -Hej Danne, du jag tänkte kolla med dig angående valpen vi köpte av er, det är så att den saknar en tå. Eller

Läs mer

SkövdeNät Nöjd Kund Analys

SkövdeNät Nöjd Kund Analys SkövdeNät Nöjd Kund Analys Kvartal 1-2015 med jämförande index 2006, 2008, 2010, 2012 Välkommen till en spännande värld av marknadsutveckling! Mätningens uppbyggnad Bas: Antal intervjuer: 303 N=Mätningens

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Framtidsplan för Svensk lapphund

Framtidsplan för Svensk lapphund Framtidsplan för Svensk lapphund I Svenska lapphundklubben jobbar vi hårt och fokuserat för att möjliggöra en hållbar framtid för den Svenska lapphunden. Vi är väl medvetna om problematiken med den starkt

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning

Sammanställning av enkätundersökning Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas

Läs mer

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Index för bättre ledhälsa nu för fler raser! I januari 2016 införs index för, och i vissa raser

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s. Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

Ja, vad har du fått för reaktioner från bankkunder den här veckan?

Ja, vad har du fått för reaktioner från bankkunder den här veckan? Sida 1 av 6 Ja, vi har bjudit in Nordeas ledning och också bankföreningen men ingen av dem har velat komma till Agenda. Men här har vi i stället finansmarknadsminister Per Bolund. Välkommen. Tack så mycket.

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Örebro 2008-04-26 SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Styrkor: Bra informationskanaler FM med ombud från kårnivå Blandade åldrar i styrelser Utbildar goda ledare i samhället Ekonomin Engagerade

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Nuläge (Kursiv text är hämtad från nuvarande RAS från 2007. Större delen av detta RAS skrevs 2004 men godkändes först 2007) I Sverige finns

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Fasta situationer under match. Johan Schoultz

Fasta situationer under match. Johan Schoultz Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs (ETU) Fasta situationer under match Va f-n vad det som hände Johan Schoultz Handledare: Göran Lindqvist Sammanfattning Att kunna använda sig av vissa taktiska eller snarare

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

Nina Jansdotter. tillsammans med Cathrin Frisemo FRAMGÅNGSFOBI. vinn över rädslan att lyckas

Nina Jansdotter. tillsammans med Cathrin Frisemo FRAMGÅNGSFOBI. vinn över rädslan att lyckas Nina Jansdotter tillsammans med Cathrin Frisemo FRAMGÅNGSFOBI vinn över rädslan att lyckas Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag och Nina Jansdotter

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

Projekt samhällsomvandling - Gällivare

Projekt samhällsomvandling - Gällivare Projekt samhällsomvandling - Gällivare 1 Sammanfattning Denna rapports huvudsakliga inriktning är hur vi ska vrida konsekvenserna av samhällsomvandlingen till någonting väldigt positivt för Gällivare och

Läs mer

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung

Läs mer

Julklappspengarna 2015

Julklappspengarna 2015 Julklappspengarna 2015 Ur rapporten: 2015 ökar vi återigen julklappsköpen. I snitt köper vi fem julklappar. De allra flesta planerar att köpa mellan tre och sex julklappar. En av tio köper dock minst tio

Läs mer

Är de värt att va me i sef? Postad av Simon Persson - 29 maj 2011 21:32

Är de värt att va me i sef? Postad av Simon Persson - 29 maj 2011 21:32 Är de värt att va me i sef? Postad av Simon Persson - 29 maj 2011 21:32 `Hej! Jag gick ut skolan förra året och har nu fått jobb på ett elinstallationsföretag (har varit ute och rest samt sysslat med lite

Läs mer

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning www.skk.se/uppfödning 28 mars 2011 ATT LETA AVELSDJUR Genetiken i all ära den hjälper oss inte helt och hållet att hitta de avelsdjur vi behöver. För det behöver vi andra, mer praktiskt tillämpbara verktyg.

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

FÖRETAGETS FRAMTID RESULTAT AV EN ONLINE-ENKÄT SUSANNE DURST INSTITUTIONEN FÖR HANDEL OCH FÖRETAGANDE JANUARI 2016

FÖRETAGETS FRAMTID RESULTAT AV EN ONLINE-ENKÄT SUSANNE DURST INSTITUTIONEN FÖR HANDEL OCH FÖRETAGANDE JANUARI 2016 FÖRETAGETS FRAMTID RESULTAT AV EN ONLINE-ENKÄT SUSANNE DURST INSTITUTIONEN FÖR HANDEL OCH FÖRETAGANDE JANUARI 2016 H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E Bild 1 BTAR - PROJEKT Detta EU-projekt

Läs mer

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson Vardag utan konflikter Har du problem med att din häst inte lyssnar? Har den en olat som du inte får bukt med? Eller når du och din häst inte dom resultaten som du tycker att ni borde? Lugn, då är du långt

Läs mer

Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller)

Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller) Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller) Ibland påminns man om en annan verklighet. Trots att skalvet nu lagt sig i Haiti hörs fortfarande skriken. Skriken från de tusentals

Läs mer

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009 Lika eller olika? Hur och ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 9 Lika eller Olika? 1 Sammanfattning Lika eller olika? Ganska lika faktiskt. Unga kan inte bara tänka sig lägre ingångslön,

Läs mer

Att fortsätta formas

Att fortsätta formas Att fortsätta formas Av: Johannes Djerf Tre äldre damer brukade träffas varje torsdag för att läsa Bibeln tillsammans. En torsdags eftermiddag hade det blivit dags att läsa ur Malaki i gamla testamentet.

Läs mer

PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION samt stamboks- och registerförande förbund inklusive reglemente

PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION samt stamboks- och registerförande förbund inklusive reglemente 1 PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS VERKSAMHET SOM AVELSORGANISATION samt stamboks- och registerförande förbund inklusive reglemente Innehåll Sid 1. Organisation 3 1:1 Ekonomiska resurser

Läs mer

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet Rekryteringsstrategier hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet Frågor som styrelser bör ha fastställt - Vilken typ av organisation är vi? - Har vi fler engagerade idag än för 5

Läs mer

Vad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass...

Vad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass... Namn... Klass... o Info för föräldrarna på sidan 10 T Text: Ped.Mag. Irina Andersson Illustrationer & layout: Paul Söderholm Utgivare: Förbundet Hem och Skola i Finland r.f. Nylandsgatan 17 D FiN- 00120

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider.

Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider. Aniara Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider. Vi änglar finns här runt omkring er. Var och en av er har en specialare, en liten extra ängel,

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional

Läs mer

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets

Läs mer

CONSUMER PAYMENT REPORT 2015

CONSUMER PAYMENT REPORT 2015 SVERIGE CONSUMER PAYMENT REPORT För att förstå och få insikt i den europeiske konsumentens ekonomiska vardag har Intrum Justitia genomfört en undersökning bland personer i 21 länder. Resultatet presenteras

Läs mer

Lönediskriminering praxis bland män?

Lönediskriminering praxis bland män? Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna

Läs mer

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund Jag valde det här ämnet med tanke på alla nya krav som ställs på oss idag.våra banor ska vara tillgängliga under stora delar av

Läs mer

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Idag så tänkte jag fortsätta där vi slutade sist, förra söndagen, och ni som inte var här då, ja ni missade något kan man säga, vilket man alltid gör

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

Företagande mot sporten

Företagande mot sporten Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...

Läs mer

BOLLERUP. -avel i världsklass. www.bollerup.se

BOLLERUP. -avel i världsklass. www.bollerup.se BOLLERUP -avel i världsklass www.bollerup.se Bakgrund Bollerup köpte sina första halvblodsston 1972. De som köptes in var Lankella 8714 f. 1969 e. Lansiär 377 u. Onkella 5661 e. Onkel 182 u. Andora 2284

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Han har tidigare hjälp mig som praktikant och fungerar bra, duktig och vill lära sig.

Han har tidigare hjälp mig som praktikant och fungerar bra, duktig och vill lära sig. Anställa lärling Postad av Kenta Jonsson - 11 nov 2013 22:08 Hej alla. Är inne på att anställa en lärling. Han har tidigare hjälp mig som praktikant och fungerar bra, duktig och vill lära sig. Just nu

Läs mer

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Upprättad datum: 2010 04 12 Reviderad datum: Innehåll Bakgrund... 3 Riktlinjer och utgångspunkter... 3 RF:s riktlinjer för barnidrott...

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig.

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig. Remissyttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2015-06-10 Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande.

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14 Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14 Vi har fått in svar från 27 föräldrar. Vi har ca 70 barn i fyran och femman, resten är sexor. Alla frågor kunde ni svara på med ett

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Upprättelsen. Vad är ert ärende? frågade plötsligt en tjock man med oklanderligt välkammade polisonger.

Upprättelsen. Vad är ert ärende? frågade plötsligt en tjock man med oklanderligt välkammade polisonger. FÅGELSKRÄMMAN Upprättelsen Paulo hade äntligen blivit insläppt, och nu stod han där mitt i salen. Runt omkring honom satt män, kvinnor och barn och betraktade honom nyfiket. Vad är ert ärende? frågade

Läs mer