S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Handbok för scoutgillen. Mötets A till Ö. Ajournera Att ta en paus.

Transkript

1 Mötets A till Ö I landsgillerådet har vi sett över våra egna kunskaper i sammanträdesteknik, både med tanke på våra egna sammanträden och på gilleråd, gilleting och landsgilleting. Reglerna för ett sammanträde är bra att kunna, eftersom det gör det enklare för alla som deltar och ser till att alla kan få möjlighet att yttra sig. Vi har sammanfattat de ord och regler vi har hittat och vill gärna dela med oss av dem till dig som kanske känner dig lite osäker om hur man arbetar på ett sammanträde. Dokumentet togs ursprungligen fram inför landsgilletinget 2005 och har successivt kompletterats och justerats. Ajournera Att ta en paus. Arbetsgång När ett beslut skall tas arbetar man normalt på ett bestämt sätt: Någon som är insatt i det som skall behandlas föredrar ärendet. Ordföranden förklarar ordet fritt, därefter är det fritt att debattera. När ordföranden anser att debatten är avslutad frågar han/hon: Kan vi gå till beslut? Ordföranden föreslår propositionsordningen, som fastställs av tinget. Omröstning, eventuellt med votering (om någon begär det). Ordföranden läser upp beslutet. Eventuell reservation (kan anmälas senast innan sammanträdet avslutas). Beslutet fastställs med klubbslag. Begära ordet När ordföranden lämnar ordet fritt kan alla som vill begära ordet för att få uttala sig i det som diskuteras. Detta gör du normalt genom att räcka upp handen, eventuellt med den nummerskylt du fick vid registreringen. Nummerskylten talar då om för ordföranden vem du är och gör att han/hon kan ge dig ordet genom att säga ditt namn. Behörigen sammankallat Ett landsgilleting och ett gilleting skall vara utlyst inom en viss tid före tinget. Tiden anges i stadgarna. Om tinget är utlyst i rätt tid ( i laga ordning ) anses tinget vara behörigen sammankallat. Beslutsmässig Ett gillerådsmöte är beslutsmässigt när ett visst antal personer med rösträtt är närvarande. Normalt krävs att minst hälften av gillerådets medlemmar är närvarande för att gillerådet skall vara beslutsmässigt. Ett gilleting och landsgilleting är alltid beslutsmässigt med det antal medlemmar eller delegater som har kommit, under förutsättning att tinget är utlyst i rätt tid. Bifall Att säga ja till något Mötets A till Ö v2.doc S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 1 / 5

2 Bordläggning Om ett beslut inte kan tas under pågående gillerådsmöte, gilleting eller landsgilleting, eller om en part behöver betänketid, kan frågan bordläggas för senare behandling. Den kan då t.ex. tas upp vid nästa gillerådsmöte / gilleting / landsgilleting. Dagordning En förteckning över dagens huvudaktiviteter. Föredragningslista En förteckning över de punkter som skall behandlas under mötet / tinget. Kallas ibland för dagordning (se ovan) eller agenda, ett låneord från engelskan. Förslagsställare Den person eller grupp av personer som föreslår något. Se även Motionär. Försöksvotering Se Votering. Majoritet Normalt menas mer än hälften av de närvarande som är röstberättigade. I vissa frågor kan det krävas kvalificerad majoritet. Det betyder normalt minst 2/3 av de närvarande som är röstberättigade. Föreningens stadgar brukar (bör) ange vilka frågor som kräver kvalificerad majoritet. I det sammanhanget är det också vanligt att man definierar vad som menas med kvalificerad majoritet. Motion En motion är ett skriftligt förslag om något som du vill ha genomfört och som du lämnar in i en viss föreskriven tid före mötet. Alla medlemmar som har betalat sin medlemsavgift har rätt att lämna in en motion. Ett ändringsförslag under pågående debatt är inte en motion. En för sent inkommen motion måste antingen bordläggas till nästa gilleting / landsgilleting eller remitteras till gillerådet / landsgillerådet. Det är brukligt att gillerådet / landsgillerådet uttalar sig om en motion genom att tillstyrka eller avstyrka den eller genom att belysa eventuella konsekvenser som motionären (förslagsställaren) kanske inte hade tänkt på. Motionär Den person eller grupp av personer som lämnar in en motion. Se även Förslagsställare. Ordningsfråga En ordningsfråga är oftast en praktisk fråga som inte har med det behandlade ärendet att göra. Det kan vara om du till exempel vill begära streck i debatten, alltså att debatten skall avbrytas när alla antecknade talare har fått yttra sig. Det kan också vara för att begära en paus ( bensträckare ) eller att få öppnat fönstren för att få in frisk luft. En ordningsfråga skall behandlas omedelbart, du behöver alltså inte vänta på din tur i talarlistan. Talarlistan (och talaren) avbryts omedelbart när du begär Ordningsfråga! Mötets A till Ö v2.doc S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 2 / 5

3 Plenum När alla är samlade för att diskutera och besluta är Landsgilletinget i plenum. På Landsgilletinget har alla gillescouter rätt att yttra sig, men bara scoutgillenas delegater har rätt att rösta. Alla beslut skall tas i plenum. Proposition En proposition är det samma som ett förslag eller en motion. Ibland används ordet proposition när förslaget kommer från en styrelse (gillerådet, landsgillerådet). Propositionsordning Propositionsordningen anger i vilken ordning de olika förslagen skall behandlas. Det normala är att huvudförslaget tas först och biförslagen därefter. När tinget har fastställt propositionsordningen beslutar man ett efter ett om förslagen skall antas eller avslås. När ett beslut väl är taget enligt den fastställda propositionsordningen kan man inte i efterhand anse att ett visst beslut är taget på fel sätt, oavsett om man instämmer eller ej i det slutliga beslutet. Protokoll Protokollet är det dokument som beskriver det som har behandlats under ett gillerådsmöte, gilleting eller landsgilleting. Protokollet skall vara skrivet så att även de som inte var där kan förstå vad som har beslutats. Det skall kontrolleras och undertecknas av gillmästaren/ordföranden, sekreteraren ("protokollföraren") och justeringsmännen. Ett protokoll skrivs normalt i förfluten tid och under eller så snart som möjligt efter mötet/tinget. En eller flera personer skall utses att tillsammans med gillemästaren, gilletingets eller landsgilletingets ordförande kontrollera att protokollet är korrekt. Ett gilleting eller ett landsgilleting skall alltid ha två justeringsmän, dessa kan samtidigt vara rösträknare. Kallas ibland Justeringsman. Observera att justerare är en yrkestitel inom verkstadsindustrin! Replik Om du vill kommentera något som gäller dig själv, till exempel om den föregående talaren har hänvisat till dig men kanske inte förstått dig rätt, signalerar du till ordföranden och begär Replik!. Efter din replik har talaren alltid rätt till motreplik. Remiss En remiss betyder att gilletinget eller landgilletinget överlåter utrednings- eller beslutsrätten i en viss fråga till gillerådet eller landsgillerådet eventuellt till en annan kommitté om det anses lämpligt. Reservation Om du inte anser att du kan stödja ett taget beslut kan du reservera dig mot det. Det gör du helst i anslutning till den aktuella punkten, dock senast innan gillemästaren / ordföranden avslutar gillerådsmötet / gilletinget / landsgilletinget. Du kan alltså inte begära reservation efter det att gillerådsmötet / gilletinget / landsgilletinget har avslutats. Reservationen skall föras in i protokollet, och du bör göra den skriftligt (det kan du göra efter tinget, helst omgående för att inte försena protokollet, men du måste ändå ha begärt reservation innan gillerådsmötet / gilletinget / landsgilletinget avslutas!). Om du inte har reserverat dig mot beslutet anses du automatiskt ha accepterat det. Även om du har reserverat dig mot beslutet är du ändå bunden av det det spelar ingen roll om du har röstat för eller mot förslaget Mötets A till Ö v2.doc S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 3 / 5

4 Röstlängd En lista över de som har rösträtt. Röstning Vid omröstning skall ordföranden ställa frågan så att de som instämmer i förslaget kan svara JA. Observera att man INTE svarar NEJ! Ordföranden frågar: Kan vi besluta enligt förslaget? Någon däremot? Därefter sammanfattar ordföranden: Eller: Deltagarna svarar: JA (de som instämmer!) (OBS! INGA nej-svar!) JA (de som inte instämmer!) Jag finner att vi har beslutat enligt förslaget! Jag finner att förslaget har fallit! Rösträknare En person som skall räkna avgivna röster vid votering (öppen eller sluten). Gilletinget och landsgilletinget skall ha två rösträknare, som samtidigt kan vara justeringsmän. Rösträtt På gillerådsmötet har gillerådets medlemmar rösträtt. Om någon har adjungerats till mötet har denne normalt inte rösträtt. På gilletinget har alla medlemmar i det lokala scoutgillet rösträtt. På landsgilletinget har en eller flera representant(er) (delegat(er)) för varje lokalt scoutgille rösträtt. Sakupplysning Om en talare nämner en sakuppgift som inte är korrekt, eller om du anser att vissa fakta saknas i debatten, kan du begära Sakupplysning!. Talarlistan bryts, men du får bara korrigera det felaktiga eller tillföra de nya faktaupplysningarna, inte argumentera. Streck i debatten En ordningsfråga som används när gilletinget eller landsgilletinget anser att en debatt bör avbrytas, t.ex. därför att inga nya argument har tillkommit. Talarlistan skall justeras innan streck beslutas. Om Landsgilletingen beslutar om streck i debatten får alla som önskar möjlighet att anmäla sig till talarlistan. Därefter får inge utöver de anmälda talarna yttra sig. Talarlista Talarlistan förs av gillemästaren eller gilletingets / landsgilletingets ordförande. Den är till för att inte alla skall tala i mun på varandra. Om du vill säga något signalerar du till gillemästaren / ordföranden, som antecknar dig på talarlistan. När det blir din tur får du ordet och kan säga det du vill ha framfört. Du har rätt att avstå från ditt inlägg, t.ex. om en annan talare redan har sagt det du ville framföra. Valberedning De personer som skall lämna förslag till vilka som skall väljas till gillerådet / landsgillerådet. När valberedningen har lämnat sitt förslag bör ordföranden fråga Finns det flera förslag? Mötets A till Ö v2.doc S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 4 / 5

5 Votering Det samma som att räkna rösterna. Normalt tas besluten genom att deltagarna ropar Ja!. Ordföranden bör också ställa en motfråga, t.ex. "Någon däremot?". Om det är svårt att avgöra vilket alternativ som har majoritet kan någon, även ordföranden, begära votering. En sådan begäran måste alltid verkställas. Votering betyder i första hand handuppräckning med röstkort i handen. Detta kallas försöksvotering. De uppräckta händerna räknas inte, man uppskattar bara antalet. Om det fortfarande är svårt att avgöra majoriteten skall voteringen göras om, denna gång med räkning av de uppräckta händerna (med röstkort). Detta gör de utsedda rösträknarna. Om rösträkning eller sluten votering begärs skall rösterna räknas. Sluten votering betyder att voteringen sker med röstsedlar, som rösträknarna samlar in och räknar. Rösträknarna skall redovisa fyra siffror för ordföranden: 1. Antalet JA-röster 2. Antalet NEJ-röster 3. Antalet blanka röster (= avståenden) 4. Summan av 1 3. Summan av dessa tre tal skall vara lika med det totala antalet röster enligt röstlängden. Det kan därför ofta vara klokt att göra en ny justering av röstlängden när en votering begärs. Om summan inte stämmer måste räkningen göras om Du måste begära votering innan ordföranden har klubbat beslutet. Yrkande Ett yrkande är det samma som ett förslag. När du har framfört dina motiveringar avslutar du med: Därför yrkar jag att. Det betyder att ordföranden måste låta ditt förslag gå till omröstning. Se även Proposition, Motion. Yrkandelängd En lista över alla yrkanden (motioner, förslag) som har registrerats under debatten. När alla yrkanden är antecknade skall ordföranden läsa upp dem för att kontrollera att inget yrkande har glömts av. Därefter skall ordföranden föreslå i vilken ordning yrkandena skall behandlas. När ordningen är fastställd skall besluten tas i den ordningen. Se även Propositionsordning Mötets A till Ö v2.doc S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 5 / 5