B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma.

Transkript

1 Sektionsmötes ABC. Ett höst- vinter- eller vårmöte på I-sektionen är ungefär som en cirkus. Det finns en cirkusdirektör som dirigerar och det finns några artister som syns oftare än andra i manegens mitt. Det finns också en stor tyst publik som inte säger så mycket själv även om den applåderar det som är bra och suckar åt det som är dåligt. Dock skall det också kommas ihåg att de allra flesta kongresser och årsmöten både i näringslivet och i föreningslivet går till på det här viset. Således finns det bara därför en stor anledning att gå på möten och lära sig hur saker och ting går till. Vem vet snart kanske du måste veta det. Självklart skall man inte skämmas för att man inte håller låda under ett möte. Det är helt naturligt att man som ny bara sitter, lyssnar och lär av dem som vågar ställa sig upp och prata. Samtidigt är det viktigt att så många personer som möjligt går ut ifrån möteslokalen och känner att det verkligen påverkat vad I-sektionen skall göra. Det är ju nämligen det som är hela poängen med mötena. Det är medlemmarna som bestämmer vad sektionen skall göra, inte styrelsen utan du och dina kompisar. Ofta kan det vara så att man låter bli att säga vad man tycker för att man är osäker. Man vet inte om man kan med och prata inför så många människor och man vet framförallt inte NÄR och HUR man skall framföra sina åsikter. Nedan finns en ordlista över vanliga begrepp som används på ett sektionsmöte. Begreppen är ett hjälpmedel för att så många som möjligt skall kunna framföra sina åsikter. Efter ordlistan följer förklaringar kring de mötesförberedande beslut som alltid fattas innan mötets huvudpunkter kan diskuteras. Efter denna förklaring följer ett exemplifierat mötesbeslut som kan ge ytterligare insikt i hur dessa mötesregler används i verkligheten. Läs och fråga någon i Styret om det är något du undrar över, sen är det bara att påverka mötets utgång.!

2 Ordlista På sektionsmötena har varje sektionsmedlem närvaro- yttrande-, yrkande- och rösträtt. Således har du som medlem rätt att rösta, lägga förslag och säga vad du tycker om sektionens verksamhet på sektionsmötena. A C K L A M A T I O N Omröstning i en fråga genom JA-rop. A D J U N G E R I N G A R Om personer som automatiskt inte har närvaro- yttrande- och yrkanderätt på mötena skall få uttala sig och vara på mötet behöver de adjungeras. A V S LA G Röstar man nej till ett förslag så avslår man det. Det betyder att om du tycker att ett förslag är dåligt så skall du vara tyst när mötesordförande frågar om mötet önskar bifalla ett visst förslag. När mötesordförande strax efter frågar avslå detsamma, så skall du skrika JA. Du skall alltså inte skrika nej när ordförande frågar efter bifall. B I F A L L Röstar man ja till ett förslag bifaller man det. Det betyder att om du gillar ett förslag, och mötesordföranden frågar önskar mötet bifalla motionen, så skall du skrika JA. B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma. K A L L E L S E Kallelsen till mötet kommer ut senast fyra läsdagar innan mötet och innehåller de punkter som skall diskuteras samt information om när och var mötet äger rum. M O T I O N En motion är ett förslag ifrån en eller flera sektionsmedlemmar. O R D N I N G S F R Å G A Om du vill avbryta debatten en kort stund för att ta upp något annat begär du ordningsfråga. Jag tycker att mötet skall göra 10 minuters paus för gymnastiska övningar eller Jag tycker att talartiden skall begränsas till en minut är exempel på ordningsfrågor. En ordningsfråga avbryter den ordinarie debatten och behandlas direkt.

3 P E R S O N V A L Vid personval där fler än en kandidat finns tillämpas sluten omröstning. P R O P O S I T I O N En proposition är ett förslag ifrån sektionsstyrelsen. P R O P O S I T I O N S O R D N I N G Den ordning som beslut skall fattas i om flera olika yrkanden är inlämnade. R E P L I K Om man tycker att man måste svara på ett debattinsägg direkt, så kan man begära replik. Mötesordföranden avgör om replik beviljas eller om personen får sätta upp sig på talarlistan som alla andra. Replik brukar bara beviljas vid personliga påhopp. R E S E RV A T I O N Om man tycker att ett fattat beslut är så fel att man inte kan ställa upp på det så kan man reservera sig. Det innebär att man får inskrivet i protokollet att man inte står bakom det beslutet. R Ö S T L Ä N G D En lista på vilka som är röstberättigade på mötet. R Ö S T R Ä K N I N G Rösträkning betyder att man räknar alla röster. Detta genomförs antingen om en mötesdeltagare begär det eller om mötesordföranden gör det. Som mötesdeltagande begär man rösträkning om man tycker att mötesordföranden tolkat en votering felaktigt. Vill du begära rösträkning skriker du rösträkning för fulla muggar, innan mötesordförande hunnit slå klubban i bordet. S A K U P P L Y S N I N G När man vill berätta någon kort fakta som är relevant för diskussionen begär man sakupplysning. Observera att en sakuplysning inte får innehålla några argument. Exempel: Om man diskuterar hur mycket pengar Nisse Hult skall få från sektionens kassa det kommande året så kan en sakupplysning vara Förra året fick Nisse Hult kronor eller Vi har ju just beslutat att Nisse Hult skall arrangera en skidresa. S L U T E N O M R Ö S T N I N G Innebär att varje röstberättigad mötesdeltagare kryssar på en lapp vilket förslag han/hon förespråkar. Sluten omröstning hölls alltid vid personval. S T R E C K I D E B A T T E N Streck i debatten begär man när man tycker att en fråga är färdigdiskuterad, fast det fortfarande finns några entusiaster som fortsätter att debattera i all evighet. Är någon begärt streck i debatten är förfarandet som följer:

4 Ordet lämnas fritt om det är någon som vill säga något. Efter detta frågar mötesordföranden om mötet önskar sätta streck i debatten. Blir det nej fortsätter debatten som tidigare blir det ja händer följande. Ordföranden läser upp alla inkomna yrkanden. Den som vill lämna in nya yrkanden måste göra det nu. När inga fler yrkanden finns säger man att yrkandena är justerade. Då får inga fler yrkanden i den frågan lämnas in. Efter det läser ordföranden upp vilka som står på talarlistan och frågar om någon mer vill stå med på listan. Den som vill det anmäler sig. När ingen mer vill sätta upp sig sätter man ett streck efter den sista personen. Det innebär att ingen mer än de som står på talarlistan får uttala sig i den aktuella frågan. T A L A R L I S T A En lista över de som begärt ordet i turordning. V A L B E R E D N I N G E N Har som uppgift att lämna förslag på kandidater till de olika posterna som skall tillsättas på respektive möte. Förutom valberedningens kandidater kan andra kandidater finns. V O T E R I N G Tycker du att mötesordföranden tolkat JA-ropen felaktigt skriker du votering innan ordföranden slagit klubban i bordet. Vid votering sker omröstning via handuppräckning och mötesordförande avgör nu utifrån vad han/hon ser beslutet. Finns det fortfarande en osäkerhet i beslutet kan rösträkning begäras. Y R K A N D E Yrkande är ett förslag på beslut. Man får bara lägga förslag som har med den fråga som diskuteras att göra. Alla yrkanden skall uttalas på mötet och samtidigt lämnas in skriftligt till mötesordföranden.

5 Debattförberedelser Innan debatten i olika ämnen kan inledas behöver ett antal saker bestämmas för att mötet skall kunna fungera på bästa sätt. Dessa är: 1. Mötets öppnande Sektionsordföranden hälsar mötesdeltagarna välkomna och öppnar mötet genom ett lättare slag med klubban. 2. Val av mötesordförande Sektionsmötet föreslår och väljer en mötesordförande (oftast sittande sektionsordförande) 3. Val av mötessekreterare Sektionsmötet föreslår och väljer en mötessekreterare (oftast sittande sektionssekreterare) 4. Mötets behöriga utlysande Enligt stadgarna måste sektionsmötets handlingar vara tillgängliga för medlemmarna ett visst antal dagar innan mötet äger rum, för att sektionsmötet ska vara behörigt och kunna fatta beslut. Mötet beslutar om detta är fallet. 5. Val av två justeringspersoner tillika rösträknare För att besluten som fattas under mötet ska kunna verkställas krävs att protokollet justeras av mötets ordförande och sekreterare samt två, av mötet utsedda, justeringspersoner. Justeringspersonerna skall se till att det som beslutas och sägs på mötet också är det som står i protokollet. Det är således en säkerhet så att inte sekreteraren skriver fel saker. Justeringspersonerna ska också vara behjälpliga vid en eventuell rösträkning som rösträknare. 6. Fastställande av föredragningslistan Mötets föredragningslista (dagordning) bestäms. Det är under denna punkt som alla ändringar i föredragningslistan ska göras. Om det exempelvis dykt upp en ny punkt eller om man vill ändra ordning i föredragningslistan skall detta göras nu. När föredragningslistan är spikad kan inga nya frågor väckas. 7. Adjungeringar En sektionsmedlem har närvaro- (för att få närvara på mötet), yttrande- (ha möjlighet att säga något på mötet), yrkande- (för att få lägga förslag) och rösträtt (för att få rösta i de beslut som tas) på alla sektionsmöten. Personer som inte är medlemmar i I-sektionen behöver bli adjungerade för att få närvarorätt, yttranderätt och yrkanderätt. Rösträtt brukar vanligtvis inte ges till icke-sektionsmedlemmar.

6 Dessa första beslut har nu lagt grunden för att det fortsatta mötet skall kunna bedrivas på ett så sidigt och korrekt sätt som möjligt. De kommande frågorna som väcks kan vara av olika art beroende på möte. Allt från personval och rapporter från den senaste tidens sektionsverksamhet till beslut kring motioner (förslag från medlemmar) och propositioner (förslag ifrån styrelsen) kan komma att tas upp. Exemplifierat mötesbeslut För att exemplifiera hur mötesordningen under sektionsmötet går till beskrivs nedan hur en debatt kring en motion om inköp av en ny sektionsbil skulle kunna gå till. Motionen och styrelses svar på densamma ser ut som följer: M O T I O N O M I N K Ö P A V N Y S E K T I O N S B I L Då dagens sektionsbil börjar få några år på nacken börjar sannolikheten för ett stort haveri blir allt större. Ett sådant haveri vore förödande både för sektionens ekonomi och för de sektionsmedlemmar som vid det aktuella tillfället kör bilen. I händelse av ett sådant haveri kommer bilens värde dramatiskt minska och sektionens ekonomiska situation drastiskt påverkas. Dessutom anser vi att sektionsmedlemmars säkerhet på intet sätt får äventyras. Därför yrkar vi: att en ny sektionsbil köps in att den nuvarande sektionsbilen säljs snarast efter att en ny köpts in. Karl Karlsson Sektionsmedlemmar I-sektionen Nisse Nilsson S T Y R E L S E N S S V A R P Å M O T I O N E N O M I N K Ö P A V E N N Y S E K T I O N S B I L. Styrelsen delar motionärens åsikt kring att säkerheten för sektionens medlemmar är viktig. Dock anser styrelsen att det ännu inte behövs köpas in en ny bil då det enbart var två år sedan den nuvarande bilen inhandlades. Därför yrkar sektionsstyrelsen på: att motionen avslås i dess helhet. Sektionsstyrelsen M Ö T E S D E B A T T Mötesdebatten börjar med att ordet lämnas till styrelsens intendent som får föredra (berätta om) styrelsens åsikt i frågan. Intendenten berättar att styrelsen yrkar på avslag på motionen eftersom man inte anser det nödvändigt med en ny bil då den befintliga bilen fungerar smärtfritt och inhandlades för enbart två år sedan. Att köpa en ny bil vartannat år skulle om något ruinera sektionens ekonomi menar styrelsen.

7 Efter att intendenten föredragit styrelsens förslag, som också är huvudförslag i den kommande beslutsordningen, lämnas ordet till motionärerna. Motionärerna berättar om sina åsikter och menar att det inte handlar om att köpa en ny bil vartannat år utan snarare om att denna gång se till att köpa en tillräckligt bra bil. De avslutar sitt framförande med att lämna in ett yrkande på bifall av motionen. Nu lämnas ordet fritt och det är direkt fem sektionsmedlemmar som begär ordet genom att räcka upp handen. Dessa förs ner på talarlistan, som kontinuerligt under debatten fylls på, och mötesordföranden fördelar ordet mellan namnen på listan i turordning. Kalle som får ordet först håller med motionärerna i sakfrågan men menar att det borde införas en övre ekonomisk begränsning för hur mycket en bil kan få kosta. Därför yrkar Kalle på att den första att-satsen i motionen ändras till: att en ny sektionsbil köps in för maximalt kronor. Detta förslag visar sig vara exakt det samma som vad den andra personen på talarlistan hade tänkt förespråka varvid den personen väljer att stryka sig från talarlistan. Nu går ordet vidare till nästa person på talarlistan som helt argumenterar för styrelsens förslag och menar att så länge bilen fungerar finns det ingen anledning att sälja den. De kommande tre personerna som får ordet är inne på motionärernas linje och förespråkar en ny bil, inte minst för att det vore kul med en ny bil. Efter att ytterligare fem personer sagt sig hålla med antingen styrelsen, motionären eller yrkandet om en övre ekonomisk begränsning tröttnar en sektionsmedlem på tredje raden på att det inte tillförs något nytt i debatten och ropar därför Streck i debatten. I och med detta görs det en paus i den ordinarie debatten för att behandla yrkandet om streck i debatten. Ordet släpps till en början fritt för att medlemmar skall få möjlighet att argumentera för eller emot att ett streck skall sättas. Då ingen har något att säga frågar mötes ordföranden om mötet är redo att gå till beslut i frågan om streck i debatten. Mötet svarar med ett rungade JA, medan tystnad följer då mötesordföranden frågan någon däremot någon sekund senare. Nu är mötet således redo för att fatta ett beslut i frågan om streck i debatten skall sättas eller ej. Mötesordföranden frågar nu om mötet önskar bifalla yrkandet om streck i debatten och mötet svarar med ett klart JA. När ordföranden senare frågar avslå detsamma är tystnaden talande vilket innebär att yrkandet vunnit bifall. Då streck i debatten är beslutat skall yrkandena och talarlistan justeras. De yrkanden som nu är inlämnade läses upp av mötesordföranden och därefter bes mötet inkomma med nya yrkanden om de har några. Efter att detta är gjort justeras talarlistan. På talarlistan finns tre personer, som hade satt upp sig innan yrkandet på streck i debatten inkom, och mötesordföranden frågar nu om det finns någon ytterligare person som vill sätta upp sig på talarlistan. Då inga fler personer önskar göra dras ett streck i talarlistan som innebär att inga nya yrkanden kan lämnas in och att inga nya personer kan sätta upp sig på talarlistan. Debatten går nu vidare med de tre sista personerna på talarlistan. När dessa tre har sagt vad de vill är mötet redo att gå till beslut i frågan om inköp av en ny sektionsbil. B E S L U T Mötesordföranden konstaterar att det finns tre yrkanden inlämnade, styrelses förslag om att avslå motionen, motionärernas yrkande om att bifalla motionen och Kalles

8 yrkande om en ändring av den första att-satsen till att en ny sektionsbil köps in för maximalt kronor. Mötesordföranden förklarar hur beslutet kring de olika förslagen skall fattas genom att ställa en propositionsordning. Något som kan liknas vid ett slutspe mellan de olika förslagen. Propositionsordningen ser ut som följer: Först kommer den första att-satsen att behandlas. Där kommer först motionärens yrkande: att bifalla att-satsen tävla emot det tredje yrkandet att ändra den första att-satsen till att en ny sektionsbil köps in för maximalt kronor. Det förslag som går vinnande ur den omröstningen kommer i nästa omgång att ställas emot styrelsens förslag: att avslå att-satsen. När detta är gjort lämnas den första att-satsen och fokus riktas nu emot den andra att-satsen i motionen. I beslutet kring denna att-sats kommer motionärens förslag: att bifalla att-satsen direkt tävla emot styrelsens förslag: att avslå att-satsen. När dessa båda deltävlingar är slutförda finns ett framvaskat helhetsförslag, bestående av respektive segrare i besluten kring de båda ursprungliga att-satserna. Detta förslag kommer nu i en finalomgång ställas bifall mot avslag. Efter att mötet godkänt detta sätt att fatta beslut på är det således dags att verkligen fatta beslutet genom att rösta. Röstningen följer nu den uppsatta propositionsordningen. I varje omgång sker i första hand besluten genom acklamation (JA-rop) om osäkerhet finns efter det kan votering (handuppräckning) begäras. Är det även efter voteringen osäkert vilket förslag som vunnit bifall kan rösträkning begäras (handuppräckning där justeringspersonerna räknar antalet uppsträckta händer). Röstningen leder fram till ett framvaskat förslag enligt följande: att en ny sektionsbil köps in för maximalt kronor. att den nuvarande sektionsbilen säljs snarast efter att en ny köpts in. Detta förslag ställs slutligen bifall mot avslag. Bifall konstateras och sektionen har beslutat om att köpa in en ny sektionsbil för maximalt kronor samt att sälja den nuvarande bilen då en ny är inköpt.