Ett årsmöte med påverkanstorg består av fem delar: öppningsceremoni, formalia, torget, plenum och avslutningsceremoni.

Transkript

1

2 Påverkanstorg är som idé en relativt ny mötesform där den huvudsakliga diskussionen och arbetet är flyttad från plenisalen och beredningsgrupper till ett torg. Metoden utvecklades av Svenska Scoutförbundet. Som praktisk metod är påverkanstorget däremot mycket gammal. I grunden handlar metoden om att göra sig av med hämmande och onödiga formaliteter och låta människor diskutera och komma med idéer under mer avslappnade och inkluderande former. På påverkanstorget får fler möjlighet att delta aktivt och därmed skapar vi mer förankrade beslut. Påverkanstorget inbjuder till dialog. På torget kan du både påverka andra och själv bli influerad. Du byter idéer och åsikter, argumenterar och hittar kompromisser och gemensamma förslag. Ett årsmöte med påverkanstorg består av fem delar: öppningsceremoni, formalia, torget, plenum och avslutningsceremoni. Deltagarna hälsas välkomna till mötet. Beslut fattas om vilka som ska vara mötesfunktionärer. Även dagordningen fastställs. Utgångspunkten är det som står i Djurens Rätts stadgar att en riksstämma ska innehålla ( 6). Istället för debatt i plenum sker behandlingen av motioner vid torgstationer i syfte att skapa dialog för att få fram de bästa förslagen. Vid varje torgstation finns en stationsansvarig samt representanter från förbundsstyrelsen för att svara på frågor och hjälpa till. Torgdiskussionerna sammanfattas i ett beslutsunderlag som delas ut till alla deltagare. Detta ligger till grund för beslutsfattandet i plenum där den formella beslutsprocessen tar vid. Den leds av mötesordförande och följer dagordningen samt beslutsunderlagen. Mötesdeltagare och funktionärer tackas för aktivt deltagande och ett gott arbete.

3 Påverkanstorget är en yta där det finns ett antal torgstationer. Varje torgstation finns uppställd som en skärm och omfattar ett visst ämnesområde eller tema. Vid varje torgstation finns förslag uppsatta på skärmen. Det är dels förslag från förbundsstyrelsen (propositioner) och dels från Djurens Rätts medlemmar (motioner). Till motionerna finns även förbundsstyrelsens yttrande bifogat. På torget är det fritt fram att diskutera förslag, idéer och oenigheter med andra stämmodeltagare. Det är en god idé att, om flera personer diskuterar en fråga, bilda en större cirkel. På så vis ser ni varandra bättre och det blir enklare för andra torgdeltagare att lyssna eller välja att delta i diskussionen. Försök alltid hålla diskussioner öppna så att fler som vill kan ansluta sig. Diskussionen vid torgstationerna kan vid behov föras framåt av en eller två stationsansvariga. Stationsansvariga väljs av stämman innan det första torgpasset startar. I stationsansvariges uppdrag ingår även att hjälpa stämmodeltagarna att jämka samman förslag men också att hjälpa till att formulera kärnan i det de säger och att svara på alla de frågor som kan tänkas dyka upp under torgets gång. Läs och ta ställning. Tänk på att du som ombud representerar din lokalorganisation och det är deras talan du är utsedd att föra. Eftersom tiden som avsätts för debatt i plenum kommer vara begränsad är det viktigt att du som motionär eller författare av yrkanden tar tillfället i akt att argumentera för ditt förslag på torget. Därför finns det möjlighet för motionärer (personer som författat motioner) och ledamöter ur förbundsstyrelsen att finnas till hands vid torgstationen för att svara på frågor och förklara hur de har tänkt med sina respektive förslag Vid varje förslag kan ombud med röstkort, eller deras ersättare, välja att visa ett preliminärt stöd genom att bifalla ('rösta ja' för) förslaget. För att göra det undertecknar du bifallslistan invid förslaget med ditt namn och namnet på den lokalorganisation som du representerar. De förslag som får flest bifall kommer att presenteras som torgstationens huvudförslag när det väl är dags att rösta i plenum. Om man vill föreslå ett tillägg eller en ändring till ett förslag finns det särskilda lappar att tillgå. Tilläggs- eller ändringsförslaget ska sedan sättas upp invid det förslag som avses. Det är viktigt att det framgår tydligt vilket specifikt förslag man vill komplettera och att man skriver på en lapp med rätt färg beroende på om förslaget avser just ett tillägg till det existerande förslaget eller en ändring av det. På lappen undertecknar man också med namn, lokalorganisation och om man är ombud eller annan deltagare. Alla stämmodeltagare som är medlemmar i Djurens Rätt kan lägga förslag. Skriv några rader och motivera ditt förslag. Formulera en tydlig att-sats eftersom det är

4 att-satserna stämman kommer att fatta beslut om. Tänk på att skriva tydligt! Är du osäker på formuleringen, be om hjälp. Tänk också på att förse dina tilläggs- och ändringsförslag med en bifallslista! Om man skriftligen vill kommentera någon annans eller sitt eget förslag finns det även lappar avsedda för just detta. Kommentarslappar sätts upp invid det förslag man vill kommentera. Att kommentera ett eget förslag är ett praktiskt sätt att argumentera för sin idé när man inte längre befinner sig på den aktuella torgstationen. Det finns möjlighet att reservera en del av beslutstiden i plenum för debatt. Om en majoritet av ombuden vill ha en plenumdiskussion behöver det röra sig om ett begränsat antal frågor. Ombuden avgör vilka frågor de vill ska lyftas till diskussion i plenum. Innan torgpasset börjar får var och en av stämmans deltagare ett ark med tio stycken klistermärken. Dessa märken är avsedda att sättas på den eller de förslag som man önskar se en diskussion om senare. De förslag som fått flest klistermärken tas upp till diskussion i plenum. Efter att torgen har stängts sammanställer torgansvariga förslagen på skärmarna till ett beslutsunderlag genom att skriva ned dem och avgöra vilka beslut som bedöms ha majoritet och som därmed blir huvudförslag (placeras ovanför strecket i beslutsunderlaget). Beslutsunderlagen delas ut i tryckt form innan det blir dags för beslut. Beslutsunderlaget anger torgstationens olika huvudförslag, vilka andra förslag som eventuellt kvalificerat sig för omröstning samt vilka som inte har gjort det. Torgstationernas huvudförslag går allihop vidare för beslut i plenum. Det innebär att de kommer tas upp för omröstning där ombud eller aktiva ersättare antingen kan välja att bifalla ('rösta ja' för) eller avslå ('rösta nej' för) förslaget. Förutom huvudförslagen kommer alla förslag, både propositioner och motioner, som inkommit senast 15 mars att tas upp för beslut. Dessa finns samlade i häftena Riksstämmohandlingar samt Motioner och har skickats ut till alla deltagare. Ett urval kommer att ske gällande vilka av de under torget lagda ändrings- och tilläggsförslag som tas upp till beslut i plenisalen. Det innebär att riksstämman inte per automatik kommer att behandla alla nya förslag. För att ett förslag som lagts under påverkanstorget, och som inte blivit huvudförslag, ska tas upp för beslut krävs det att förslaget fått minst 12 bifallsunderskrifter. Om ett förslag som du känner starkt för inte har kvalificerat sig för omröstning i plenum finns det möjlighet att aktivt återyrka (föreslå igen) det. För att återyrka ett förslag ska

5 återyrkan meddelas skriftligen till presidiet (ordförande och sekreterare i plenisalen) innan klockan 11:00 på söndagen då tiden för genomläsning av beslutsunderlagen är över. Ha alltid med dig ditt röstkort som ombud. Du behöver det för att få bifalla förslag på torgen. Fråga respektive torgansvarig om du känner dig osäker på hur du ska formulera förslag, kommentarer eller hitta en jämkning med andra förslag. Även om du tidigt känner dig klar med diskussioner, bifallsunderskrifter och yrkanden på torget, gå en sista runda strax innan torget stängs för att få en inblick i de nya förslag och argument som kommit upp sedan du sist besökte respektive torgstation. Kom ihåg att stryka över din tidigare underskrift om du väljer att bifalla ett förslag som konkurrerar med ett du tidigare visat stöd för. Som ombud representerar du din lokalorganisation och medlemmarna i ert upptagningsområde (en eller flera kommuner). Det är här vi tillsammans skapar och utvecklar de idéer som ska flytta fram positionerna för Djurens Rätt och leda till djurens frigörelse!

6 Här är en lista med halvkrångliga mötesord som det kan vara bra att kunna för att hänga med på riksstämman, framför allt under beslutsfattandet. Acklamation Röstning genom att muntligt säga ja, ordföranden frågar först vilka som vill bifalla och sedan vilka som vill avslå, säg ja på den som passar för dig men säg aldrig nej (jämför Votering ). Ajournera Att skjuta upp mötet till en senare tidpunkt, eller ta paus i mötet (t ex en timme för lunch eller liknande). Attsats Förslag till beslut, formulerat så att det går att säga ja eller nej till det (ska finnas i slutet av varje motion och proposition). Avslag Förkastande av yrkande, motion eller proposition. Rösta avslag när du inte håller med. Bifall Accepterande, godkännande av yrkande, motion eller proposition. Rösta bifall när du håller med. Bokslut Ekonomisk sammanställning av det gångna året. Bordläggning Beslut att uppskjuta ett ärende till ett senare möte. Budget Plan för beräknade inkomster och utgifter det kommande året. Delegera Någon får ansvar för att sköta en uppgift. Föredragning Någon berättar och förklarar en punkt på dagordningen. Föredragningslista Lista med punkter som ska tas upp på mötet (dagordning). Justera Granska (godkänna) mötesprotokollet och kolla så att allt som står där är rätt. Jämkning Sammanförande av två likartade förslag till ett. Kan föreslås av ordföranden, men måste godkännas av dem som gjort yrkandena. Kvotering När en har regler för hur till exempel könsfördelningen ska se ut i en grupp, eller på talarlistan. Majoritet Kan vara antingen relativ, dvs att ett förslag fått flest röster oberoende av antalet röstande, absolut (enkel) majoritet dvs ett förslag fått mer än hälften av de möjliga rösterna eller kvalificerad, dvs att ett förslag fått 2/3 eller 3/4 eller 4/5 av de angivna rösterna

7 Motion Ett förslag från medlemmar som lämnats in till mötet i förväg. En motion kan antingen komma från en enskild medlem, eller vara antagen av en lokalavdelning. Motionerna till riksstämman finns samlade i ett särskilt motionshäfte. Nominering Ett förslag på kandidat till ett uppdrag (t ex till förbundsstyrelsen). Ordningsfråga Om någon vill framföra ett önskemål eller göra ett påpekande om mötesordningen, ropar den Ordningsfråga! Det kan t ex handla om att begära streck i debatten, ajournering eller sakupplysning. En ordningsfråga går före talarna i talarlistan. Plenum Förhandlingar i plenum betyder att alla röstberättigade samlas i möteslokalen för att fatta beslut. Presidium De som leder riksstämman, alltså mötets ordförande och sekreterare (vilket alltså inte är de samma som ordförande och sekreterare i förbundsstyrelsen). Proposition Ett förslag från förbundsstyrelsen, som lämnats in till mötet i förväg. Propositionerna finns att läsa i häftet Riksstämmohandlingar. Protokoll Dokument där den/de som valts till sekreterare skriver ned vad som beslutades på mötet. Protokollet ska efter mötet justeras (godkännas). Påverkanstorg En mötesform där alla frågor mötet ska besluta om diskuteras igenom på olika platser och efter att diskussionen avslutats möts deltagarna i plenum för att fatta beslut. Torget består av ett antal torgstationer med förslag uppsatta. I utrymmet där torget hålls cirkulerar ombud och andra stämmodeltagare för att diskutera, stöta och blöta olika förslag. Replik Bemötande eller genmäle, om någon känner sig personligt angripen från talarstolen. Bryter talarlistan, men hålls mycket kort. Reservation Om du tydligt vill markera att du inte är nöjd med ett beslut går det att göra en anteckning om det i protokollet. Skriv ned vad du tycker och lämna det på en lapp till mötesordföranden. Röstkort Lappen som du måste hålla koll på för att få rösta, ibland används det för att sträcka upp i luften vid rösträkning. Endast röstberättigade personer får ett röstkort (valda ombud eller ersättare, samt förbundsstyrelsen). Rösträtt Rätt att rösta i de beslut som tas på stämman. Endast valda ombud eller ersättare, samt förbundsstyrelsen, har rösträtt. Förbundsstyrelsen har dock inte rösträtt i personval. Sakupplysning Viktig faktainformation om en fråga, bryter ofta talarlistan. Kan efterfrågas av mötesdeltagarna genom att ropa Ordningsfråga! och sedan

8 fråga om sakupplysning. Sluten omröstning Att rösta genom att lägga lappar i en låda, istället för att ropa ja för bifall eller avslag. Vid riksstämman används sluten omröstning t ex vid personval till förbundsstyrelsen. Stadgar Regler för en förening. Djurens Rätts stadgar hittar du t ex på vår hemsida ( det kan vara bra att ha dem tillhands under riksstämman. Streck i debatten Om det är många som vill prata och debatten drar ut på tiden kan man besluta att sätta ett streck i debatten, så att inga fler får sätta upp sig på talarlistan. Det görs genom att begära ordningsfråga och sedan be om streck i debatten. Ordföranden ber då de röstberättigade att bifalla eller avslå begäran. Talarlista En lista över de som vill tala på mötet, upprättas ofta för varje fråga som ska diskuteras. Vill du vara med på talarlistan ska du begära ordet skriftligen genom att lämna en särskild lapp till presidiet. Votering Beslut genom rösträkning (jämför Acklamation ). Votering ska alltid ske om någon begär det, vilket sker genom att någon ropar votering. Kan genomföras med handuppräckning eller röstsedlar (sluten omröstning). Yrkande När en person lägger ett förslag under mötet, t ex Jag yrkar att det ska serveras glass på alla möten. En person kan också yrka på bifall eller avslag för en motion eller proposition. Yttrande-/förslagsrätt Rätt att framföra förslag, eller prata för/mot ett förslag, under riksstämman. Alla medlemmar i Djurens Rätt har yttranderätt på stämman, men endast valda ombud samt förbundsstyrelsen har rösträtt när det gäller att besluta om förslagen. Funderar du över något som inte står med här? Det finns alltid personer på riksstämman som kan förklara nya ord och hur vissa saker brukar göras. Är du osäker på vem som kan svara så fråga mötesordföranden, de brukar kunna ge svar på det mesta.