FACKLIG HANDBOK. om sammanträdesteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FACKLIG HANDBOK. om sammanträdesteknik"

Transkript

1 FACKLIG HANDBOK om sammanträdesteknik Akademikerförbundet SSR, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund

2 1. Inledning Sammanträden i ideella föreningar Förberedelser... 3 Kallelse... 3 Föredragningslista (Ärendelista) Genomförande... 5 Öppnande... 5 Justeringsmän och rösträknare Årsmöte Sakbehandling... 6 Föredragning... 6 Diskussionsregler... 6 Yrkanden... 7 Ajournering... 7 Bordläggning... 7 Remiss... 7 Beslut - acklamation... 7 Omröstning/votering... 8 Reservation Protokoll Ordlista... 9 AkademikerUtbildning, okt (11)

3 1. Inledning Denna fackliga handbok vänder sig i första hand till dig som är lokalt förtroendevald. Handboken är gemensam för Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund och Sveriges Ingenjörer alltså de sex SACOförbund som äger AkademikerUtbildning. Läs mer om bolaget på 2. Sammanträden i ideella föreningar Man skiljer mellan i princip två slags föreningar - ideella och ekonomiska. Med ideella föreningar avses föreningar som har till ändamål att främja medlemmarnas ideella intressen och till dem räknas våra fackliga organisationer. Den fortsatta beskrivningen begränsas därför till den ideella föreningens arbete. För att organisera sin verksamhet håller föreningar olika slags möten. Sammanträdet är ett sätt att arbeta. Förenklat kan man dela in sammanträden i två typer Det formella sammanträdet Det informella sammanträdet För att vara säker på vilka beslut som fattas organiseras möten formellt. Det finns dagordning, mötesfunktionärer som har vissa bestämda uppgifter, besluten antecknas enligt en viss ordning och dokumenteras i protokoll. Det formella sammanträdet brukar kallas det vanliga sammanträdet. Exempel på detta är styrelsemötet med ett fåtal deltagare, årsmötet som strävar efter ett stort deltagarantal och kongresser eller motsvarande. Det är för formella sammanträden det uppkommit sammanträdesregler. Reglerna finns för att göra sammanträdena mera effektiva och för att underlätta för mötesdeltagarna att fatta beslut i sak- och valfrågor. Exempel på informella sammanträden är problemlösningssammanträden och informativa sammanträden. Det består av ett fåtal deltagare och har mer formen av ett diskussionsforum än beslutsforum. För att det finns regler ska man inte tro att ett sammanträde måste präglas av mekanisk formfulländning. Reglerna är bara en yttre ram, ett tekniskt hjälpmedel för att underlätta föreningsarbetet. 3. Förberedelser Oavsett vilken typ av sammanträde man ska ha måste sammanträdet alltid förberedas. Ju noggrannare förberedelser desto effektivare sammanträde. Kallelse Kallelse till sammanträde utfärdas som regel av ordföranden eller på ordförandens uppdrag. Om tiden för sammanträdet inte är inbokat hos deltagarna redan tidigare, ska kallelsen gå ut så tidigt som möjligt. Kallelsen och föredragningslistan sänds lämpligen ut samtidigt. Kallelsen skall innehålla uppgifter om: vilket organ som skall sammanträda vilka som kallas var sammanträdet ska äga rum AkademikerUtbildning, okt (11)

4 när sammanträdet ska äga rum ändamålet med sammanträdet om detta inte är uppenbart De flesta föreningar har speciella regler när det gäller kallelse till årsmöten. Reglerna finns alltid i föreningens stadgar. I stadgarna står också vilka punkter på föredragningslistan som är obligatoriska vid årsmötet. Föredragningslista (Ärendelista) De ärenden som ska behandlas på sammanträdet förtecknas oftast på en föredragningslista. Antingen bifogas föredragningslistan till kallelsen eller så sänds den ut senare. Oavsett vilket bör ledamöterna ha fått reda på vilka ärenden som ska behandlas helst en vecka i förväg. Om det finns beslutsunderlag för ett ärende i form av skriftliga handlingar bör dessa bifogas till föredragningslistan, eller på annat sätt skickas ut i förväg. Föredragningslistan är preliminär till dess man fastställer den vid sammanträdet. Om man vill behandla ett ärende som inte upptagits på föredragningslistan, bör detta anmälas vid sammanträdets början. Vid längre sammanträden som omfattar exempelvis en hel dag, har man dessutom oftast en dagordning, d v s en tidsplanering för sammanträdet. Föredragningslistan upprättas av ordföranden, eller av den ordföranden utser. Det är viktigt att föredragningslistan är logiskt uppbyggd. Normalt brukar en föredragningslista se ut på följande sätt (vissa av punkterna förekommer normalt endast på årsmöten (årsm)). Ordningsfrågor Öppnande Val av ordförande (årsm) Val av sekreterare (årsm) Val av justeringsmän Upprop och justering av röstlängd samt eventuella adjungeringar (årsm) Föredragningslistans godkännande Mötets stadgeenliga utlysande (årsm) Justering av protokoll Rapporter och meddelanden Ordföranden rapporterar Rapport från arbetsutskott och arbetsgrupper Rapport över inkomna skrivelser Rapport från sammanträden Stadgefrågor (årsm) Styrelsens verksamhetsberättelse (årsm) Styrelsens ekonomiska berättelse (årsm) Revisorernas berättelse (årsm) Fråga om ansvarsfrihet (årsm) Stadgeändringsfrågor (årsm) AkademikerUtbildning, okt (11)

5 Val av styrelse m fl. (årsm) Bordlagda ärenden Frågor som bordlagts vid tidigare sammanträden eller remitterats till styrelsen/arbetsgrupp Nya frågor Frågor som tidigare ej behandlats och som finns angivna på föredragningslistan Övriga frågor Frågor som väcks vid sammanträden men där beslut ej får fattas eftersom frågorna inte finns på ärendelistan Avslutning Tid för nästa sammanträde Avslutning 4. Genomförande Öppnande Sammanträdet öppnas av ordföranden. Öppnandet sker genom att ordförande hälsar välkommen och slår ett lätt slag med klubban i sammanträdesbordet. Normalt väljer man inte ordförande för det vanliga sammanträdet. I regel finns ju redan en vald ordförande som leder gruppens sammanträden. Vid årsmöten, väljs dock en särskild mötesordförande eller ett presidium. Skälet är att den ordinarie ordföranden inte ska hålla i klubban när beslut fattas om den avgående styrelsens verksamhetsberättelse, revisionsberättelse och fråga om ansvarsfrihet. Den vanliga ordföranden är jävig i dessa frågor, eftersom det är den verksamhet ordföranden varit ansvarig för som granskas. Justeringsmän och rösträknare Vid det vanliga sammanträdet justerar normalt ordförande tillsammans med någon i styrelsen sammanträdesprotokollet. I vissa föreningar justerar ordförande ensam protokollet. I sådana fall behöver naturligtvis ingen justeringsman utses. En del föreningar utser aldrig speciella justeringsmän utan protokollet justeras gemensamt vid nästa sammanträde. Särskilda rösträknare väljer man då det är val av olika funktioner, t.ex under årsmötet. I övriga fall brukar justerare fungera som rösträknare. Upprop/justering av röstlängd Vid ett sammanträde har många människor möjlighet att påverka ett beslut. Det tillhör den demokratiska processen. Vissa föreningar har upprop och beslut om vilka som kan delta i beslut, vilka som endast får yttra sig (prata) under mötet och vilka som endast kan närvara vid mötet. Vid det lilla sammanträdet känner alla varandra. Då behöver man inte ha namnupprop. Istället kan man sända runt en närvarolista där deltagarna antecknar sig. Vid större föreningsmöten eller konferenser där det är omöjligt att känna igen alla och veta vilka som har rösträtt, bör man förrätta namnupprop. Efter uppropet justeras röstlängden. Endast de personer som är upptagna på röstlängden har rösträtt. Föredragningslista AkademikerUtbildning, okt (11)

6 Ordförande/styrelsen upprättar en föredragningslista, en lista över ärenden som ska behandlas, som är sammanträdets arbetsordning. Om sammanträdet är någorlunda förberett, har föredragningslista utsänts till deltagarna i förväg. Det är brukligt att ordföranden vid inledningen av sammanträdet meddelar eventuella tillägg till eller omkastningar i föredragningslistan. Det är sedan mötet som beslutar om man ska arbeta efter den lista styrelsen lagt fram och om någon önskar göra ett eller flera tillägg eller någon förändring anmäls detta vid sammanträdets början. 5. Årsmöte Årsmötesförhandlingar skiljer sig från de vanliga sammanträdet genom att årsmötet innehåller betydligt fler formella punkter som alltid måste behandlas. Punkter som alltid måste behandlas vid ett årsmöte brukar framgå av föreningens stadgar. Följande punkter brukar tas upp på ett årsmöte Redovisning av styrelsens verksamhetsberättelse Styrelsens ekonomiska berättelse Revisorernas berättelse Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen Valfrågor Styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse ska alltid sändas ut i förväg till föreningens medlemmar. Verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen diskuteras på årsmötet och läggs sedan till handlingarna. Revisorernas berättelse ligger till grund för beslut om styrelsens ansvarsfrihet. Får styrelsen ansvarsfrihet innebär det att föreningen godkänner styrelsens arbete och ekonomiska förvaltning. Det händer mycket sällan att en styrelse inte får ansvarsfrihet. 6. Sakbehandling De flesta sammanträden följer ungefär samma mönster vid behandlingen av ett ärende. Den kan indelas i tre moment: 1. Föredragning 2. Diskussion 3. Beslut Föredragning Varje ärende på föredragningslistan inleds med en föredragning, d v s en presentation av ordföranden eller särskild föredragande. Ordet förklaras därefter fritt och diskussionen kan börja. Vill man säga något begärs ordet, antingen genom att säga ordförande eller genom att räcka upp handen. Diskussionsregler En av ordförandens viktigaste uppgifter är att hålla reda på talarordningen. En talarlista upprättas. Där antecknas alla som önskar yttra sig. Ordföranden ger sedan ordet åt en talare i taget i samma ordning som ordet begärts. AkademikerUtbildning, okt (11)

7 Ordningsfråga En ordningsfråga berör själva sammanträdesordningen, t ex att man önskar tidsbegränsning eller önskar en paus (ajournering). Ordningsfråga bryter talarlistan, vilket betyder att den som begär den inte behöver ställa sig sist i talarkön. Sakupplysning Om en deltagare önskar få eller ge en sakupplysning/information anmäls det till ordföranden. Upplysningen ska gälla fakta som är relevanta för den pågående debatten. Däremot får sakupplysningen inte utnyttjas till att hålla långa anföranden i sakfrågan. Replik Begärs då man blivit nämnd vid namn och felciterad eller om man blivit missförstådd (inte för argumentation utan endast för kort tillrättaläggande eller förtydligande). En replik bör inte vara längre än 1 minut. Önskar man tala längre ska man anmäla sig på den vanliga talarlistan. När talarlistan är genomgången går man direkt till beslut. Det kan ske genom att ordföranden säger: Talarlistan är nu genomgången. Vi går nu till beslut. Jag föreslår, att vi beslutar i följande ordning... Yrkanden Förslag kan uppdelas i materiella och formella. Materiella yrkanden avser aktuell sakfråga. Formella yrkanden berör inte själva sakfrågan utan beslutstekniken, exempelvis ajournering, bordläggning, remiss. Ajournering Ajournering är detsamma som paus. Ett ajourneringsbeslut innebär att sammanträdet uppskjuts på kortare eller längre tid. Någon kan begära ajournering för att kunna diskutera frågan med en grupp av deltagarna, eller det har blivit sent och man kan fortsätta förhandlingarna till exempel nästa dag. När sammanträdet återupptas är det fråga om samma sammanträde. Bordläggning Bordläggning innebär att den sakdiskussion som pågår uppskjutes och återupptas vid senare sammanträde. Bordläggning betyder alltså att sakfrågan flyttas till en annan tidpunkt, d v s ett annat sammanträde. Remiss Remiss innebär att ett ärende hänskjuts till ett beredningsorgan (eller till en person). Ärendet bereds till ett kommande sammanträde och tas då åter upp till diskussion. Beslut - acklamation Under diskussionen ska ordföranden anteckna alla yrkanden (förslag) som framförs. Om det endast finns ett förslag och inga avslagsyrkanden, kan man fatta beslutet direkt. Sedan ordföranden förklarat överläggningen avslutad upprepas de yrkandena som framförts med fråga om de är rätt uppfattade. Efter eventuella ändringar övergår ordföranden till att ställa proposition. Formella yrkanden ska klaras av före yrkanden som rör ärendets huvudfråga. Formellt yrkande kan inte ställas mot ett sakyrkande. Det vanligaste sättet att utröna vad majoriteten önskar är att använda sig av ett acklamationsförfarande. Ordföranden framlägger yrkandena för beslut i form av frågor, exempelvis bifalles yrkandet?. Deltagare som ställer sig bakom förslaget svarar ja. Sedan frågar ordförande om avslag av yrkandet. Deltagare som är emot förslaget skall då svara ja. AkademikerUtbildning, okt (11)

8 Ordföranden talar därefter om vilket förslag som enligt hans mening vunnit majoritet. Om ingen protest hörs fastställer ordföranden beslutet med klubbslag. När alla är överens om en fråga fattar man beslutet enhälligt. Omröstning/votering Skulle någon av deltagarna anse att ordföranden missuppfattat vad som är majoritetens mening begärs votering/omröstning, d v s att rösterna ska räknas, innan ordföranden klubbfäster beslutet. Omröstningar är som regel öppna, d v s var och en deklarerar inför de övriga hur han röstar. Vid personval är alltid omröstningen sluten om det finns fler nominerade kandidater än det finns platser. Den mening som får de flesta rösterna har vunnit, sk enkel majoritet. Skulle det bli lika antal röster vinner den mening som ordföranden röstat på. Vid slutna omröstningar kan av naturliga skäl detta förfarande inte tillämpas, då brukar man lotta. Reservation Det fattade beslutet kommer att utvisa flertalets vilja, beslutet är fattat i demokratisk ordning. Den som inte delar flertalets åsikt har på olika sätt möjlighet att redogöra för sin avvikande ståndpunkt Den som deltagit i ett avgörande och ogillar beslutet kan markera detta genom att reservera sig. Reservation ska anmälas innan sammanträdet är avslutat. Reservation kan vara blank eller närmare motiverad. 7. Protokoll Avsikten med protokollet är att åstadkomma en dokumentation över beslut som fattas och den diskussion som föregått det slutliga ställningstagandet. Protokoll finns för att undvika diskussioner i efterhand om vad som verkligen har avhandlats och beslutats och för att besluten ska kunna verkställas. De utgör även en hjälp för revisorernas genomgång av föreningens aktivitet under det gångna året. Det finns två huvudtyper av protokoll 1. Beslutsprotokoll - kort redogörelse av ärenden, yrkanden och beslut. Normalt räcker beslutsprotokoll, följande punkter skall vara med: det sammanträdande organets namn tid och plats de närvarandes namn (nämn gärna också frånvarande styrelsemedlemmar) samtliga yrkanden samtliga beslut vad som vid sammanträdet begärts antecknat till protokollet 2. Diskussionsprotokoll - förutom ärenden, yrkanden och beslut en längre redogörelse för de diskussioner som förts. Protokollet ska skrivas ut snarast efter mötet och undertecknas av sekreteraren. Protokollet är inte giltigt förrän det är justerat. Protokoll kan justeras på olika sätt. Det vanligaste är att protokollet justeras: av ordföranden av justeringsmännen AkademikerUtbildning, okt (11)

9 vid nästa sammanträde av alla deltagare vid pågående sammanträde (s k omedelbar justering) Protokollet ska så fort som möjligt sändas ut till berörda. Protokollet visar vad som skall åtgärdas och vem som ska genomföra besluten. Protokollet är därför nödvändigt för föreningens verksamhet mellan sammanträdena. Man kan bifoga en åtgärdslista till protokollet. Åtgärdslistan bör innehålla vem eller vilka som ska åtgärda ett visst beslut och när det ska vara klart. 7. Ordlista Acklamation Adjungering Ajournering Ansvarsfrihet Arbetsordning Avslagsyrkande Beslut Bordläggning Dagordning Decharge Fullmakt Föredragningslista Försöksvotering Justering Jämkning Kallelse Konstituering Röstning med ja-rop (jämför votering). Låta utomstående person, t ex expert, närvara vid sammanträdet med yttrande-, förslagsrätt. Adjungering kan gälla visst sammanträde, viss tid eller viss punkt på föredragningslistan (jämför närvarorätt). Uppskjuta ett möte till senare tidpunkt, ta paus. Ajournering kan bestämmas till 5 minuter, en timme, en dag, en månad etc. När mötet återupptas är det fråga om samma möte, även om de närvarande inte är desamma som vid föregående tillfälle (jämför bordläggning). Godkännande av verksamheten och den ekonomiska förvaltningen. Tidsschema efter vilket man arbetar (jämför dagordning och föredragningslista). Yrkande som inlämnas och som är motstridigt ett originalyrkande. Avgörande i en fråga. Frågans behandling uppskjutes till ett senare sammanträde. (Jämför ajournering där man uppskjuter hela sammanträdet, inte bara en enstaka fråga). Förteckning över de ärenden som ska behandlas och tidsprogram för sammanträde som pågår flera dagar (jämför föredragningslista). Se ansvarsfrihet. Skriftligt intyg att en person har rätt att rösta för en person som inte kan närvara vad sammanträdet. Fullmakt får bara användas om det finns angivet i föreningens stadga. Ärendelista över de ärenden som ska behandlas vid ett sammanträde. En votering som genomförs utan att rösträkning sker. Försöksvotering sker genom handuppräckning. Granskning och underskrift av protokoll. Protokollet är inte giltigt förrän det justerats. Sammanförande av två eller flera yrkanden till ett yrkande för att underlätta beslutsprocessen. (Kan föreslås av ordföranden eller av dem som ställt yrkandena). Meddelande och information om ett kommande sammanträde. Fördelning av olika uppdrag inom styrelsen, t ex utseende av sekreterare, kassör, vice ordförande. AkademikerUtbildning, okt (11)

10 Kontrapropositionsvotering Voteringar som görs för att få fram ett huvudförslag och ett voteringsmotförslag. (Motförslagen ställs mot varandra två och två tills endast ett motförslag återstår som ställs mot huvudförslaget.) Majoritet Minoritet Nominering Omröstning Ordningsfråga Propositionsordning Protokoll Remiss Replik Reservation Revision Revisionsberättelse Stadgar Streck Styrelse Suppleant Talarlista Tidsbegränsning Tilläggsyrkande Flertal vid en omröstning. Majoriteten kan vara enkel (absolut eller relativ) eller kvalificerad. Procentsatserna vid kvalificerad majoritet anges alltid i stadgarna. Mindretal vid omröstningar. Föreslå kandidater inför ett val. Görs vid beslut då man önskar exakt besked om vad deltagarna har för uppfattning. Omröstningen kan vara öppen eller sluten. Sluten omröstning förekommer endast vid personval. En fråga som berör sammanträdesordningen, t ex rökförbud, paus, ordförandens sätt att leda mötet etc. Den ordning i vilken framförda förslag ställs under beslut. Ordningen föreslås av ordföranden och fastställs av mötet. Skriftlig handling, utformad av sekreteraren, innehållande en redogörelse för de beslut som fattas vid sammanträdet. Protokollet kan även vara av kommenterande och mer utförlig karaktär, s k diskussionsprotokoll. Protokollet ska justeras för att vara giltig. Överlämna ett ärende för beredning till person eller arbetsgrupp (jämför återremiss). Kort genmäle i debatten då en person blivit personligen utpekad. Replik beviljas av ordföranden i omedelbar anslutning till tidigare inlägg. Replik bryter talarlistan. En anteckning till protokollet att man inte stödjer beslut som fattas vid sammanträdet. Reservationen kan vara blank eller följas av en motiveringstext. Granskning av föreningens ekonomiska förvaltning. Omfattar även granskning av protokoll och andra förenings- och sammanträdeshandlingar. Redogörelse av revisorerna över föreningens ekonomiska förvaltning. Handling som fastställer under vilka former föreningen ska arbeta. Stadgeändringar sker oftast med kvalificerad majoritet. Ett försök att förkorta ett sammanträde genom att inga talare kan begära ordet eller komma med nya yrkanden efter beslut om streck. Innan streck sätts skall alla som önskar få ställa sig på talarlistan resp inlämna sitt förslag. De personer som utsetts av årsmöte eller motsvarande att leda föreningens arbete under verksamhetsåret. Ersättare. Suppleanten inträder då ordinarie ledamot ej kan närvara. Suppleanten har då rösträtt. Lista över de personer som begärt ordet. Maximitiden för ett anförandes längd. Kompletterande yrkande som läggs till ett annat yrkande. AkademikerUtbildning, okt (11)

11 Utslagsröst Valberedning Votering Yttranderätt Årsberättelse Återremiss Ändringsyrkande Övriga frågor Den extra-röst som ordförande har om två förslag får lika många röster. Ordförandens röst avgör vilket förslag som vinner. Arbetsgrupp som har till uppgift att ge förslag på kandidater som skall väljas. Öppen omröstning med rösträkning. Ska alltid göras då så begärs (jämför acklamation). Rätt att delta i debatten och yttra sig, men ingen rösträtt. Redogörelse för styrelsens verksamhet under verksamhetsåret. Skall alltid framläggas till föreningens årsmöte. Förslag som remitteras till arbetsgrupp som tidigare berett frågan (jämför remiss). Förslag som i princip stödjer ett original/huvudförslag men som i någon detalj innebär en ändring. Punkt på föredragningslistan. Under denna punkt får inga beslut fattas. Frågor får väckas under punkten och remitteras till någon arbetsgrupp. AkademikerUtbildning, okt (11)

Mer än hälften av rösterna. Se majoritet.

Mer än hälften av rösterna. Se majoritet. Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Jämför votering. Adjungera Låta utomstående personer vara närvarande vid styrelsemöte. De har då ofta yttrande- och förslagsrätt men

Läs mer

Ordlista mötesteknik. Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Absolut majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop.

Ordlista mötesteknik. Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Absolut majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Maj 2012 Pensionärsverksamheten Ordlista mötesteknik Absolut majoritet Acklamation Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej.

Läs mer

Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO

Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej. Om man är mot förslaget är man tyst, och ropar bara ja på det förslag som man

Läs mer

Ord. lista. Förenings. Idrottsförvaltningen

Ord. lista. Förenings. Idrottsförvaltningen Ord Förenings Idrottsförvaltningen lista 1 2 GRAFISK FORMGIVNING Christer Lind FOTO Juan Alvarez, Multimediabyrån TRYCK Bomastryck AB Föreningsordlista - ord i fet stil finns i sin tur i ordlistan. Acklamation

Läs mer

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten:

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten: Mötesordning SENAST UPPDATERAD: 28 FEBRUARI 2015 Nedan följer en genomgång av den ordning som gäller under fullmäktigemöten och årsmöten. Ordningen är baserad på organisationens tidigare praxis vid formella

Läs mer

Att sitta med i en styrelse innebär många gånger att komma i kontakt med nya begrepp. Här följer några ord och förklaringar som rör mötesteknik

Att sitta med i en styrelse innebär många gånger att komma i kontakt med nya begrepp. Här följer några ord och förklaringar som rör mötesteknik Ordlista Vanliga sammanträdesord. Att sitta med i en styrelse innebär många gånger att komma i kontakt med nya begrepp. Här följer några ord och förklaringar som rör mötesteknik A Absolut Majoritet - Innebär

Läs mer

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2012 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE 4 VAL AV ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE FÖR MÖTET 5 BESLUT OM SAMMANTRÄDESORDNING 6 FASTSTÄLLANDE

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Formalia och årsmötespraxis

Formalia och årsmötespraxis Formalia och årsmötespraxis Årsmöte 2013 Arbetsordning för årsmöte 2013-03-26 1. Närvarande-, yttrande- och förslagsrätt Alla medlemmar i The Core har rätt att närvara på årsmötet. Dessa har också yttrande-

Läs mer

Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017

Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017 1 Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017 Riksombudsmötet är det högsta beslutande organet inom KFUM Sverige och utgörs av ombud utsedda av KFUM Sveriges medlemsföreningar. Riksombudsmötets arbetsformer

Läs mer

Ordet begärs genom att räcka upp sitt röstkort som delats ut i samband med inregistrering. Alla föreningsmedlemmar har rätt att yttra sig i en fråga.

Ordet begärs genom att räcka upp sitt röstkort som delats ut i samband med inregistrering. Alla föreningsmedlemmar har rätt att yttra sig i en fråga. Rösträtt innebär att en person har rätt att delta i beslut, det vill säga att rösta under mötet. Personer med rösträtt har automatiskt även yrkande-, närvaro- och yttranderätt. Personer som har betalat

Läs mer

03. Val av mötessekreterare Mötets sekreterare är den som antecknar vad som beslutas på mötet. Dessa anteckningar kallas för årsmötesprotokollet.

03. Val av mötessekreterare Mötets sekreterare är den som antecknar vad som beslutas på mötet. Dessa anteckningar kallas för årsmötesprotokollet. Årsmötesordlista Förklaringar till dagordning på årsmöte 01. Årsmötets öppnande När mötet ska starta enligt kallelsen får någon öppna mötet, exempelvis föreningens ordförande. Det gör man genom att säga

Läs mer

Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013

Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Inledning av Scoutrådets ordförande Hej! Det årsmöte vi samlas till i år är speciellt. Det är det årsmöte där vi rapporterar om verksamhetsåret 2012, det

Läs mer

Ja! Bra att kunna ord 1

Ja! Bra att kunna ord 1 Bra att kunna ord 1 Ja! 2 3 4 A Absolut majoritet Mer än två tredjedelar av rösterna. Acklamation Beslut fattat med ja-rop. Adjungera Tillfällig ledamot utan rösträtt. Administration I en förening ofta

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes.

Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes. 1 (5) Antaget av LinTeks fullmäktige 9 maj 2012 Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes. 2 (5) Fullmäktige skall hålla minst två

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

Förenings & Mötes Teknik

Förenings & Mötes Teknik Förenings & Mötes Teknik En liten hjälpreda VARFÖR HAR VI FÖRENINGAR OCH 'VAD SKALL DE VARA TILL FÖR? Genom samarbete och samverkan kan vi förverkliga våra önskningar, nå våra uppsatta mål och förändra

Läs mer

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016 Forum Syd årsmöte Bilaga1 Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta mötesordningen enligt nedanstående förslag Allmänt Vi eftersträvar

Läs mer

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Här hittar du förklaring till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015

FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015 1. Öppnande av mötet 2. Fastställande av röstlängd 3. Fråga om mötets behöriga utlysande 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av justeringspersoner

Läs mer

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014 Forum Syd årsmöte 2014 Bilaga 1 Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014 Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta mötesordningen enligt nedanstående förslag Allmänt Vi

Läs mer

Introduktion till EFS årsmöte i Södertälje 7 maj 2016

Introduktion till EFS årsmöte i Södertälje 7 maj 2016 Introduktion till EFS årsmöte i Södertälje 7 maj 2016 Lördag 7 maj klockan 09.00 17.00. Lunch klockan 12.00 13.30. Presentation av EFS nya organisationsförslag 13.30 Vill du någon gång under mötet begära

Läs mer

SFS Fullmäktiges Arbetsordning

SFS Fullmäktiges Arbetsordning Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2014-06-23 Dnr: O11-5/1415 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning SFS fullmäktige hålls i olika typer av forum. Det forum där formella beslut fattas benämns

Läs mer

Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar

Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar Behandlade för första gången vid mötet 20.11.2009 och antagna vid årsmötet 24.4.2010. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Hem för Finländska

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige Normalstadgar För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige September 2010 Normalstadgar för Djurskyddet Sveriges föreningar antagna 22-23 maj 2010 vid förbundsstämman i Södertälje. Reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

LÄKARUTBILDNINGSRÅDET

LÄKARUTBILDNINGSRÅDET Kallelse, handlingar och underlag Det är viktigt att kallelse, handlingar och underlag (för t.ex. beslutsärenden) kommer ut till samtliga ledamöter i tid (hur lång tid finns reglerat i stadgarna), och

Läs mer

Stadgar för Samhällsvetarsektionen

Stadgar för Samhällsvetarsektionen Stadgar för Samhällsvetarsektionen Antagna av Samhällsvetarsektionens Stormöte 2013-05-22 Fastställda av Umeå Studentkårs Fullmäktige 2013-09-25 Kap. 1 Ändamål 1 Samhällsvetarsektionen (hädanefter sektionen)

Läs mer

Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2013

Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2013 Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2013 Scoutvänner, 2012 var ett spännande och omvälvande år. Många års strukturdiskussioner landade och Scouterna bildades. Vi är nu inne i en period av att göra

Läs mer

SFS Fullmäktiges Arbetsordning

SFS Fullmäktiges Arbetsordning Handläggare: Tove Ahlsten Datum: 2015-05-20 Dnr: O11-14/1415 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning... 2 1.1 Plenum... 2 1.1.1 Talarlista... 2 1.1.2 Replik... 2 1.1.3 Ordningsfråga... 2 1.1.4 Streck

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

Kallelse och handlingar till ordinarie sammanträde skall vara ledamöter och suppleanter tillhanda senast sju dagar före sammanträdet.

Kallelse och handlingar till ordinarie sammanträde skall vara ledamöter och suppleanter tillhanda senast sju dagar före sammanträdet. ARBETSORDNING FÖR UPPSALA STUDENTKÅRS FULLMÄKTIGE Antagen av fullmäktige den 16 april 2012 1 Ledamöter och suppleanter Vid röstsammanräkningen fördelas mandaten mellan i valet deltagande partier enligt

Läs mer

Så funkar medlemsmötet

Så funkar medlemsmötet Så funkar medlemsmötet Möteshandlingar och mer information hittar du alltid på vår hemsida, www.linnestudenterna.se En gudie för dig som vill delta i våra medlemsmöten Där kan du också läsa protokoll och

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

UaFS Blad 1 ARBETSORDNING FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE

UaFS Blad 1 ARBETSORDNING FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Blad 1 ARBETSORDNING FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige den 12 november 2003, 137 med ändring den 9 mars 2005, 48, med ändring den 13 februari 2008, 36 och med ändring 14 april 2010, 70 Uddevalla

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Förslag till stadgar antogs av SULF/KTH:s årsmöte 2013-11-05 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Förslag till stadgar antogs av SULF/LiU vid årsmöte 2014-01-14 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse 2014-02-07. Innehåll Allmänna bestämmelser

Läs mer

Sammanträdesteknik. för små och stora föreningar. Björn Wetterbom Efter ett original utgivet av Sveriges Förenade Studentkårer 1991

Sammanträdesteknik. för små och stora föreningar. Björn Wetterbom Efter ett original utgivet av Sveriges Förenade Studentkårer 1991 Sammanträdesteknik för små och stora föreningar Björn Wetterbom Efter ett original utgivet av Sveriges Förenade Studentkårer 1991 Linköping augusti 2001 Uppsala augusti 2006 c 2001 2006 Björn Wetterbom.

Läs mer

Tips & Råd Så startar du en egen förening

Tips & Råd Så startar du en egen förening Tips & Råd Så startar du en egen förening Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då ska du läsa detta! Samla några personer som har ett gemensamt intresse. Vid den första träffen

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

Att starta förening hur gör man det?

Att starta förening hur gör man det? Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Stadgar för Svensk Räddningshundförarförening (SRhF)

Stadgar för Svensk Räddningshundförarförening (SRhF) Stadgar för Svensk Räddningshundförarförening (SRhF) 1 Mål Föreningens mål är: - att sprida intresse för och kunskap om räddningshunden - att anordna lägerverksamhet och lagtävlingar för medlemmarna -

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

Till dig som är kongressombud

Till dig som är kongressombud Till dig som är kongressombud Det här är en enkel guide för dig som är på väg till journalistkongressen. Den gör inte anspråk på att täcka allt som händer eller kan hända på en kongress, men tar upp sådant

Läs mer

Handlingar Grön Ungdom Södertörn Extra årsmöte Dagordning

Handlingar Grön Ungdom Södertörn Extra årsmöte Dagordning Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av mötesfunktionärer a) Val av mötesordförande b) Val av mötessekreterare c) Val av justerare tillika rösträknare 3. Fråga om stadgeenlig kallelse utfärdats 4. Fastställande

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. ALLMÄNT... 4 1.1 Namn... 4 1.2 Ändamål och syfte... 4 KAPITEL

Läs mer

Skapande Broderi Stockholm

Skapande Broderi Stockholm Skapande Broderi Stockholm Antagna av årsmötet 2016-03-05, bekräftade av medlemsmötet? Allmänna bestämmelser 1 Skapande Broderi Stockholm är en ideell förening, som är politiskt och religiöst obunden.

Läs mer

Föreningen Ekets Framtid

Föreningen Ekets Framtid Stadgar för Föreningen Ekets Framtid med säte i Eket, Örkelljunga kommun organisationsnummer 802451-9277 Föreningen bildades 2010-02-10 Dessa stadgar ersätter tidigare fastställda stadgar vid årsmötet

Läs mer

Normalstadgar för RFSL

Normalstadgar för RFSL Normalstadgar för RFSL Antagna på årsmötet 2008 samt 2009 Normalstadgarna ska vara gällande för samtliga avdelningar senast år 2010 och ska gälla för alla nybildade avdelningar som upptas i RFSL. Inom

Läs mer

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning Årsmöte 2015 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige Förslag på arbetsordning Inledning Styrelsen önskar att årsmötet blir tydligt och demokratiskt för alla. Därför har styrelsen tagit fram ett förslag

Läs mer

Årsmöte 2015 Kallelse

Årsmöte 2015 Kallelse Årsmöte 2015 Kallelse Välkommen till Sveriges Elevråds Årsmöte 2015! Det börjar lida mot hösten, vilket betyder att det är dags för Sveriges Elevråds årsmöte 2015. Sveriges Elevråd är medlemmarnas organisation.

Läs mer

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Grundad den 8 maj 2014 Reviderade och antagna den 25 februari 2015 Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Innehåll 1. Föreningens namn 2. Föreningens

Läs mer

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma.

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma. Sektionsmötes ABC. Ett höst- vinter- eller vårmöte på I-sektionen är ungefär som en cirkus. Det finns en cirkusdirektör som dirigerar och det finns några artister som syns oftare än andra i manegens mitt.

Läs mer

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats.

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats. Sida 1 av 7 Råd och tips om hur ni bildar en ny förening Saknar ni en förening på er arbetsplats för att bättre kunna arrangera lokala hälsofrämjande aktiviteter för personalen och för att ni ska kunna

Läs mer

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND Antagna vid Stockholms Orienteringsförbunds årsmöte 2005-03-09 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Ändamål 1 Stockholms Orienteringsförbund (OF) skall främja, utveckla och

Läs mer

SVENSKA GOLFFÖRBUNDETS FÖRBUNDSMÖTE 2015

SVENSKA GOLFFÖRBUNDETS FÖRBUNDSMÖTE 2015 SVENSKA GOLFFÖRBUNDETS FÖRBUNDSMÖTE 2015 SÅ HÄR GÅR DET TILL EN INTRODUKTION OCH VÄGLEDNING INFÖR OCH UNDER FÖRBUNDSMÖTET 2015 SGF:S HÖGSTA BESLUTANDE ORGAN VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till Svenska Golfförbundets

Läs mer

STADGAR FÖR SKEBÄCKS VARFSFÖRENING. Dessa stadgar är reviderade vid Skebäcks Varfsförenings årsmöte

STADGAR FÖR SKEBÄCKS VARFSFÖRENING. Dessa stadgar är reviderade vid Skebäcks Varfsförenings årsmöte STADGAR FÖR SKEBÄCKS VARFSFÖRENING Dessa stadgar är reviderade vid Skebäcks Varfsförenings årsmöte 2015-03-26 Mål och inriktning Skebäcks Varfsförening är en ideell, förening vars verksamhet skall inriktas

Läs mer

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper Ändamål 1 MediUm har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vi Umeå universitet. 2 Föreningen fungerar som kårförening inom Humanistiska

Läs mer

Välkommen till årsmöte 2015

Välkommen till årsmöte 2015 Svenska Tecknare Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers Hornsgatan 103 SE-117 28 Stockholm, Sweden T: +46 8 556 029 10 info@svenskatecknare.se www.svenskatecknare.se Välkommen till årsmöte

Läs mer

STADGAR för Mälarens Båtförbund

STADGAR för Mälarens Båtförbund STADGAR för Mälarens Båtförbund Fastställda vid Båtdagen 2008-03-29 Fastställda vid Båtdagen 2016-03-09 1 STADGAR FÖR MÄLARENS BÅTFÖRBUND 1. Namn Mälarens Båtförbund, bildat 1951 är ett regionalt båtförbund

Läs mer

Introduktion till EFS årsmöte i Alingsås 5 juni 2017

Introduktion till EFS årsmöte i Alingsås 5 juni 2017 Introduktion till EFS årsmöte i Alingsås 5 juni 2017 Måndag 5 juni klockan 09.00-17.00. Lunch klockan 12.00-13.30. Bönepass 13.30 Vill du någon gång under mötet begära ordet räcker du upp handen och försöker

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

Jämförelse nya och gamla stadgar i föreningen Garpens vänner

Jämförelse nya och gamla stadgar i föreningen Garpens vänner Jämförelse nya och gamla stadgar i föreningen Garpens vänner NYA 1 Namn och verksamhetsområde Föreningens namn skall vara Garpens Vänner, förkortat GV. Garpens vänner har till uppgift att förvalta och

Läs mer

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas.

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas. STADGAR Högklints villaägareförening i Västerhejde socken, Gotlands kommun Organisationsnummer [ ] 1 Ändamål Föreningens ändamål är att verka för skyddet av naturen inom det s.k. Högklintsområdet och att

Läs mer

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Många av oss är kanske inte alltför rutinerade årsmötesordförande och det händer att vi blir lite ställda ibland, vilka ordsvängningar

Läs mer

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik.

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik. Bilaga 1 till Protokoll Årsmöte 2015 STADGAR för Kullaviks Havsbastuförening antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Allmänna bestämmelser 1 Föreningens firma Föreningens firma

Läs mer

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. fastställda den 14 september 2009 1 ! " Vår förening vill skapa en positiv idrottsmiljö, där såväl sociala som kulturella inslag är en naturlig del av verksamheten, där våra medlemmar utvecklas till självständiga

Läs mer

STADGAR FÖR. Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun. Bildad den 9 september Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013.

STADGAR FÖR. Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun. Bildad den 9 september Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013. STADGAR FÖR Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun Bildad den 9 september 2011 Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013 1 Ändamål Kommunbygderådet i Karlskrona kommun är en ideell förening

Läs mer

Stadgar för Haflingersport Sverige

Stadgar för Haflingersport Sverige Stadgar för Haflingersport Sverige Bildad den 28 september 2014. Förslag på ändringar på stadgar, beslutas av årsmöte samt extra allmänt möte 2017. 1 Ändamål Föreningen skall skapa en plattform för alla

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

ÅRSMÖTE 25 Årsmötet är Försvarshögskolans Studentkårs högsta beslutande organ.

ÅRSMÖTE 25 Årsmötet är Försvarshögskolans Studentkårs högsta beslutande organ. Stadga för FÖRSVARSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR Denna stadga antogs första gången 31 januari 2008. Stadgan reviderades en första gång 3 mars 2010. Denna version av stadga gäller från och med 1 juli 2010. ÄNDAMÅL

Läs mer

Acklamation Adjungera Ajournera Anse besvarad Ansvarsfrihet Beslutsmäss Beslutsordning propositionsordning Bordläggning

Acklamation Adjungera Ajournera Anse besvarad Ansvarsfrihet Beslutsmäss Beslutsordning propositionsordning Bordläggning Liten ordlista Acklamation beslut fattas med jarop. Adjungera utse en tillfällig ledamot som inte har rösträtt. Ajournera avbryta ett möte för kortare eller längre tid. Ajournering skall beslutas av mötet.

Läs mer

Stadgar. för Kullaledens vänner förening

Stadgar. för Kullaledens vänner förening Stadgar för Kullaledens vänner förening Föreningen bildad Den 11 november 2014 1 Föreningens syfte och mål Kullaledens Vänner är en ideell, oberoende förening som har till ändamål att värna om Kullaledens

Läs mer

Starta en förening. Vill du anmäla din förening till föreningsregistret?

Starta en förening. Vill du anmäla din förening till föreningsregistret? Starta en förening Sverige har ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. En grupp människor kan bilda en förening utan tillstånd från myndigheterna. Föreningen måste

Läs mer

Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet

Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet Hej och välkommen du som ska åka på stämma i LRF Ungdomen! I det här häftet kommer vi att förklara de olika beståndsdelarna av vad en stämma är, vad dess

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

Stadgar för Samhällsvetarsektionen

Stadgar för Samhällsvetarsektionen Stadgar för Samhällsvetarsektionen Antagna av Samhällsvetarsektionens extra årsmöte 2014-04-07 Fastställda av Umeå studentkårs fullmäktige 2014-04-16 Innehåll Kap. 1 Ändamål... 2 Kap. 2 Medlemskap... 2

Läs mer

för den ideella föreningen Rockoblues med hemort i Umeå. Bildad den 10/ Stadgarna antagna av årsmöte den 28/4 2013, Umeå

för den ideella föreningen Rockoblues med hemort i Umeå. Bildad den 10/ Stadgarna antagna av årsmöte den 28/4 2013, Umeå STADGAR för den ideella föreningen Rockoblues med hemort i Umeå. Bildad den 10/12 2011. Stadgarna antagna av årsmöte den 28/4 2013, Umeå ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla

Läs mer

stadgar för Göteborgsdistriktet

stadgar för Göteborgsdistriktet stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg

Läs mer

Stadgar för Örebro Sportklubb

Stadgar för Örebro Sportklubb Stadgar för Örebro Sportklubb Örebro Sportklubb bildades den 28 oktober och har sin hemort i Örebro Kommun. Stadgarna senast ändrade och reviderade av årsmötet 2002 03 30 och 2005 04 26. Örebro Sportklubbs

Läs mer

Hur landsmötet fungerar

Hur landsmötet fungerar Hur landsmötet fungerar Alla medlemmar i Liberalerna har enligt stadgarna rätt att närvara, delta i debatten och lägga förslag. Rösträtt har dock endast de ombud som är valda för att företräda länsförbunden

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Önskeambulansen med hemort i Karlshamn Blekinge.

Stadgar för den ideella föreningen Önskeambulansen med hemort i Karlshamn Blekinge. Stadgar för den ideella föreningen Önskeambulansen med hemort i Karlshamn Blekinge. Förening Bildades 2011-03-21 Stadgar antogs av konstituerande årsmötet 2011-03-21 Allmänna bestämmelser 1 Föreningens

Läs mer

STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Örebro Läns Orienteringsförbund (ÖLOF) skall främja, utveckla och samordna orienteringsidrotten i distriktet samt arbeta i enlighet

Läs mer

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar. STADGAR Antagna 2003-04-06 Reviderade 2006-03-04, 2007-03-03, 2009-03-07, 2010-03-06, 2012-02-18 1. Firma Organisationens namn är jagvillhabostad.nu. 2. Syfte Föreningens syfte är att bevaka samt agera

Läs mer

Arbetsordning för stämman

Arbetsordning för stämman Arbetsordning för stämman FÖRSLAG TILL ARBETS- OCH BESLUTSORDNING FÖR STÄMMAN INSTRUKTIONER FÖR UTSKOTTSARBETE: BEHANDLING AV MOTIONER OCH PROPOSITIONER jak@ Förslag till arbets- och beslutsordning för

Läs mer

Stadgar. SULF:s Professorers Förening (SPF)

Stadgar. SULF:s Professorers Förening (SPF) Stadgar SULF:s Professorers Förening (SPF) Innehåll Allmänna bestämmelser 1 Ändamål 3 2 Organisation 3 3 Regler för beslut och val 3 Ombudsmöte 4 Ombudsmöte 4 5 Ombudsmötets sammansättning 4 6 Närvarorätt

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Stadgar för Luleå stifts norra kyrkosångsförbund

Stadgar för Luleå stifts norra kyrkosångsförbund Stadgar för Luleå stifts norra kyrkosångsförbund Antagna av stämman 091024 1 NAMN Luleå stifts norra kyrkosångsförbund (LUNK) är en sammanslutning av kyrkokörer och andra körer samt instrumentalgrupper,

Läs mer

STADGAR FÖR RIKSFÖRBUNDET SVENSK JAZZ Fastslagna vid Jazzriksdagen i Sandviken den 31 maj 2015

STADGAR FÖR RIKSFÖRBUNDET SVENSK JAZZ Fastslagna vid Jazzriksdagen i Sandviken den 31 maj 2015 STADGAR FÖR RIKSFÖRBUNDET SVENSK JAZZ Fastslagna vid Jazzriksdagen i Sandviken den 31 maj 2015 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Riksförbundet Svensk Jazz (ideell förening) har till syfte att främja förutsättningarna

Läs mer

Stadgar för Stureby SK

Stadgar för Stureby SK Stadgar för Stureby SK 1 Föreningen har till uppgift främja och genom sina medlemmar utöva allmän idrottslig verksamhet. För detta ändamål skall föreningen verka för idrottens bästa, välja ändamålsenliga

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Föreningen Fair Trade Shop i Norrköping, organisationsnummer 825001-7731 med hemort i Norrköping. Bildad den 1983-01-26. Stadgarna justerade vid föreningsmöte 2013-12-05

Läs mer

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet (antagna 2012-10-30) 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet. 2 Föreningens säte 2.1

Läs mer