2017 Saco studentråds kongress. Arbetsordning

Transkript

1 2017 Saco studentråds kongress Arbetsordning

2 Arbetsordning för Saco studentråds kongress 2017 Nedan följer en beskrivning av hur kongressen föreslås fungera. Påverkanstorg och förhandlingar i plenum Kongressen är Saco studentråds högsta beslutande organ. De beslut som fattas av dig som ombud under kongressen är sedan grunden för det arbete som Saco studentråds styrelse kommer att utföra under nästkommande verksamhetsperiod. Du kommer även välja de personer som ska företräda organisationen det kommande året. En fråga som inte regleras i denna arbetsordning eller i Saco studentråds stadga regleras av mötesordförande i enlighet med praxis. Skulle arbetsordning i någon del vara motstridig med stadgarna gäller de senare. Kongressen består av två delar: påverkanstorg och plenumförhandlingar. Den mer formella delen av kongressen där alla ombud röstar kallas plenum. Här fattas alla kongressens beslut. Under påverkanstorgen, som är den friare delen av kongressen, diskuteras alla frågor innan de ska beslutas i plenum. Vad är ett påverkanstorg? Ett påverkanstorg är ett forum för diskussioner. Diskussionerna på torget är en chans att fördjupa din förståelse för de förslag som lagts, diskutera eventuella ändringsförslag, förmedla din åsikt samt ta del av andras ståndpunkt. Påverkanstorgen består av fyra olika delar. 1. Introduktion Påverkanstorgen inleds med att den som lagt ett förslag presenterar detta kort. Det kan antingen vara styrelsen som lagt en proposition, eller en studerandesektion som skickat en motion. Alla sektioner får dessutom en chans att framställa sin ståndpunkt om denna avviker från det som redan sagts. 2. Inledande diskussioner och yrkanden Utifrån det som sagts under introduktionen inleds fria diskussioner på torget. Dessa diskussioner syftar till att fördjupa förståelsen för förslagen och de olika ståndpunkterna som finns bland ombuden. Om det är något du vill ändra, lägga till eller stryka i de lagda förslagen så måste du lägga ett skriftligt yrkande. Ett yrkande är samma sak som ett förslag. Den största delen av påverkanstorgen är ägnad åt att formulera sådana yrkanden. Ett tips är att försöka hitta andra som har samma ståndpunkt som din sektion och att skriva yrkandet tillsammans. Yrkandena lämnas sedan till torgsekreterarna. 3. Presentation av yrkanden Mot slutet av torgpasset samlas torget för att de som lagt yrkanden ska få presentera sina förslag. 1

3 4. Stödjande av yrkanden Precis innan påverkanstorget avslutas får varje sektion visa sitt stöd till ett yrkande genom att fästa klisterlappar vid det uppsatta yrkandet. Det yrkande som får flest klisterlappar blir huvudförslag. *** Alla förslag kommer att tas upp i plenum och då ställas mot styrelsens ursprungsförslag. Styrelsen kan också välja att jämka sig med ett förslag, vilket innebär att styrelsen ställer sig bakom detta förslag istället för sitt eget. På torgen finns torgfunktionärer. Deras uppgift är att underlätta diskussioner och att samordna det som sägs. Efter varje avslutat torg går torgfunktionärerna igenom de förslag som lagts och sammanställer därefter ett protokoll för torget. Dessa protokoll blir utgångspunkt för beslutsfattandet i plenum. Plenumförhandlingar Plenum är kongressens formella forum för beslutsfattande. Här kommer förslagen från påverkanstorgen att behandlas i tur och ordning. Föredragande är påverkanstorgens funktionärer. Torgfunktionärerna kommer att gå igenom protokollet del för del så att du kan följa de olika förslagen. Röst-, förslags- och yttranderätt Vid kongressen har ombuden som är upptagna i röstlängden röst-, förslags- och yttranderätt i alla frågor. Dessutom har följande förslags- och yttranderätt: presidiet, styrelsen, suppleanter, verksamhetsrevisorerna, valberedningen samt motionär i debatt rörande egen motion. Vidare har följande yttranderätt: styrelseledamöter i Saco och anställda av Saco. Närvarorätt har observatörer från samarbetsorgan, representanter från studentförbund inom Saco, observatörer från Sacoförbund samt av styrelsen inbjudna gäster. Förslags- och yttranderätt kan även tilldelas de som kongressen önskar, så kallad adjungering. Vem som har rösträtt framgår av röstlängden som förs av sekreteraren. Röstkort fås vid registrering vid ankomst. För att överlåta rösträtten till ersättare måste mötessekreteraren meddelas och röstlängden justeras av kongressen. Debatt och talartid Begäran av ordet sker skriftligen genom en lapp som ges till mötespresidiet. Det finns tre typer av inlägg i debatten: Anföranden, replik och kontrareplik. Vid inledningsanföranden har föredragande högst tre minuters talartid. I övrigt gäller begränsning av talartiden till två minuter. När ett ombud blir direkt tilltalad med namn i sakdebatt i plenum kan denne begära replik. Mötesordförande beslutar om repliken ska beviljas, som då ges direkt och bryter talarlistan. Replik används sparsamt och ska hållas till en minut. Replik ska inte öppna debatt utan bara förtydliga eller svara på tilltalet. Den som hållit anförandet har därefter rätt till kontrareplik under en halv minut. 2

4 Varje kandidat till en förtroendepost erbjuds möjlighet att göra ett särskilt anförande på tre minuter för att tala för sin egen sak. Utöver dessa egna anföranden, tillåts inga pläderingar eller repliker för att argumentera för en kandidat i valfrågor. Sakupplysning För att undvika missförstånd som särskilt rör fakta (inte åsikter) kan den som vill bringa klarhet i en debatt begära sakupplysning, vilken bryter talarlistan. Inlägget ska vara kort och koncist. Yrkanden Ett yrkande är ett förslag till en ändring av en proposition eller en motion. Dessa kan göras både under påverkanstorg och i plenum. Målet med påverkanstorgen är att alla yrkanden ska väckas på torget, innan förhandling i plenum. På så sätt ges alla mer tid att diskutera och tänka över förslagen innan beslut ska fattas. Yrkanden måste röra det ämne som behandlas. Det finns olika typer av yrkanden: bifalls-, avslags-, bordläggnings- och återremissyrkanden samt tilläggs- och ändringsyrkanden. Yrkandet sker skriftligen. Lappen innehåller själva yrkandet, uppgift om namn på det ombud som yrkar samt vilken fråga yrkandet gäller. Bifallsförslag innebär att man vill stödja ett förslag, avslagsförslag innebär att man motsätter sig detsamma. Bordläggning innebär att tidpunkten för beslutet och beredning senareläggs. Återremiss betyder att till exempel styrelsen ska göra större ändringar i förslaget som man inte bedömer är möjligt under pågående möte. Förslag om att riva upp beslut som fattats tidigare av kongressen måste godkännas av mötesordföranden innan de ställs. Huvudförslag och propositionsordning Propositionsordningen kan jämföras med en tävling i vilken förslag i en fråga med olika innebörd ställs mot varandra och ett efter ett sållas bort i enlighet med kongressens beslut. Propositionsordningen ska utformas så att varje omröstning kan besvaras med ett bifall eller avslag. Huvudförslaget, som är det förslag som fått mest stöd under påverkanstorgen, har en speciell ställning eftersom det ställs mot det vinnande av de övriga förslagen. I de fall som flera förslag har fått delat mest stöd, ska om möjligt i första hand styrelsens förslag väljas till huvudförslag. I andra hand ska lottning ske. Ordningsfråga Under ett möte kan det uppkomma frågor som har med mötets praktiska arrangemang att göra och ledamot kan då väcka ordningsfråga. Ordningsfråga bryter sakdebatt och behandlas direkt. Ordningsfråga kan gälla streck i debatten, talartid, ordningen under mötet eller andra organisatoriska frågor. Streck i debatten och bordläggning 3

5 Streck i debatten begärs när man känner att argumenten har presenterats och analyserats tillräckligt för att ta ställning i frågan och är redo att fatta beslut. Frågan om streck i debatten behandlas direkt. Om någon begär bordläggning i ett ärende behandlas själva bordläggningsyrkandet direkt. Justering av röstlängd Varje gång kongressen återsamlas i plenum, inför beslut eller då ett ombud begär det, ska justering av röstlängden göras. Detta görs för att man ska veta vilka och hur många som har rösträtt just då. Injustering till röstlängden sker genom att alla röstberättigade ombud ropas upp. Varje förbund kan bara ha så många personer injusterade som förbundet har mandat. Omröstning Det finns olika sätt för kongressen att fatta beslut. Normalt används acklamation. Det betyder att delegater med ja- rop visar att de stödjer respektive förslag. Mötesordförande säger vilket förslag som vann och om ombuden inte delar ordförandens uppfattning kan votering begäras. Viktigt att komma ihåg är att votering ska begäras före ordförandes klubbslag. Om votering begärs kan ordföranden välja mellan votering och rösträkning, vilka båda innebär att ombuden sträcker upp röstkortet. Votering innebär att ordföranden gör en bedömning, utan att räkna rösterna, av vilket förslag som har majoritet. Den som fortfarande vill att rösterna ska räknas begär, återigen före klubbslaget, rösträkning. Vid rösträkning sker uppsträckning av röstkorten, vilka ska räknas av rösträknarna. Votering ska vara sluten vid personval och sker genom att rösterna avläggs skriftligt. Reservation och protokollsanteckning Om ett ombud är missnöjt med ett beslut kan denne visa detta genom att reservera sig i frågan. Detta görs genom att man lämnar in en reservation, senast 30 minuter efter kongressen avslutats. Anmälan om reservationer bör göras i anslutning till beslutet. Den som deltagit i förhandlingarna kan avlämna protokollsanteckning, till exempel röstförklaring. Reservation och särskilt yttrande skrivs in i protokollet. 4

6 Morgondagens utförare Saco, Box 2206, Stockholm tel vx: ,