2016 Saco studentråds kongress. Våra kompetenser är mer än vår utbildning

Transkript

1 2016 Saco studentråds kongress Våra kompetenser är mer än vår utbildning

2

3 Varmt välkommen till Saco studentråds kongress 2016! Kongressen är den stora finalen på året med Saco studenträd. Vi är glada att du vill vara med i firandet av ett gänget är och inledningen av ett nytt. Med detta brev vill vi hälsa dig hjärtligt välkommen, med kongresstemat: Våra kompetenser är mer än vår utbildning! I det här utskicket hittar du alla handlingar till kongressen. Läs dem noga och diskutera med kollegorna i din studentsektion och ert förbund. Ju bättre förberedda vi är, desto mer givande blir diskussionerna på plats. För att värna om miljön kommer vi inte att sända ut handlingarna per automatik. Önskar du att fä handlingarna i pappersformat är det däremot inget problem. Om så ber vi dig att sända över din beställning till vår kongressadministratör, Isabelle Benfalk: isabelle.benfalk@saco.se. Senast tisdag den Be november. Handlingarna postas kort därefter. Vi ses den 26:e november - allt gott till dess! lr.aw Kristin Öster Ordförande MalinPåhls Vice ordförande lsabelle Benfalk Kongressadministratör

4 Handlingar till Saco studentråds kongress 2016 I din hand håller du nu handlingarna till Saco studentråds kongress Nedan ser du en förteckning över alla handlingar och vad de innehåller. 2. Program och kongressinformation Innehåller: - program för kongressen - föredragningslista - Saco studentråds styrelses förslag på arbetsordning för kongressen - mandatfördelning - lista på anmälda ombud - ordlista 3. Saco studentråds stadga Vår stadga. 4. Saco studentråds politiska program Saco studentråds visioner och politiska åsikter, fastslagna av kongressen Verksamhetsberättelse 2016 Saco studentråds styrelses berättelse om året som gått samt verksamhetsrevisorernas rapport. 6. Saco studentråds verksamhetsplan Fastslagen av kongressen Propositioner Styrelsens förslag på fokusfrågor och övrig verksamhet för Motioner och motionssvar Alla inkomna motioner med Saco studentråds styrelses svar. 9. Valhäfte Innehåller valberedningens förslag till styrelse för Saco studentråd 2017, valberedningens verksamhetsberättelse, valberedningens förslag på arbetsordning för valberedningen Har ni frågor eller funderingar kring innehåll eller utformning? Frågor om kongressens politiska innehåll kan ställas till ordförande, Kristin Öster, som ni når på eller kristin.oster@saco.se. Om ni har frågor som rör något annat än det politiska innehållet, hör av er till Kongressadministratör, Isabelle Benfalk på eller isabelle.benfalk@saco.se.

5 2016 Saco studentråd kongress Program & kongressinformation

6 För tredje året i rad anordnade Saco studentråd den rosade ledarskapsutbildningen för federationens aktiva studentmedlemmar.

7 Innehållsförteckning Program - Saco studentråds kongress Föredragningslista 4 Torgöversikt Kongressens arbetsordning 6 Påverkanstorg och förhandlingar i plenum 6 Vad är ett påverkanstorg? 6 Plenumförhandlingar 7 Röst-, förslags- och yttranderätt 7 Debatt och talartid 8 Sakupplysning 8 Yrkanden 8 Huvudförslag och propositionsordning 8 Ordningsfråga 9 Streck i debatten och bordläggning 9 Justering av röstlängd 9 Omröstning 9 Reservation och protokollsanteckning 10 Mandatfördelning Fel! Bokmärket är inte definierat. Anmälda ombud 13 Ordlista Fel! Bokmärket är inte definierat.

8 Program - Saco studentråds kongress 2016 Nedan följer det preliminära programmet för kongressen Start- och sluttider är fastslagna, men vad som kommer att behandlas när kan komma att ändras. Lördag 26 november Buss avgår från Cityterminalen i Stockholm Registrering och kaffe på Bosön :15 Saco studentråds ordförande öppnar mötet 10:15-10:30 Introduktion till kongressen 10:30-10:50 Gästtalare Anna Ekström Gymnasie- och kunskapslyftsminister Före detta Ordförande i Saco studentråd och Saco 10:55 11:00 Påfyllning av energi 11:00 11:25 Gästtalare Nasim Farrohknia Årets Favoritledare under Saco studentråds Ledarskapsutbildning 2016 Överläkare och Verksamhetschef för Akuten vid Södersjukhuset 11:25 11:45 Plenum :30 Lunch och incheckning 12: Plenum Torgskola Torgfunktionärer berättar hur påverkanstorgen fungerar :10 Påverkanstorg A & B 14:10 14:20 Påfyllning av energi & strategi :00 Påverkanstorg C & D Plenum - Plädering av kandidater till styrelsen :45 Fikapaus Tid att läsa igenom torgprotokollen inför plenumförhandlingar :45 Plenum - Behandling av förslag från torg A & D 1

9 17:45-18:15 Gästtalare Lina Axelsson Kihlblom Grundskolechef för Haninge kommun Ledamot i 2015 års skolkommission 18:10-18:20 Påfyllning av energi Kompetensinventering på få minuter Vi har bjudit in en panel av unga politiker, tjänstemän och opinionsbildare till en utmanande tävling. Vem är bäst på att improvisera ihop historier genom att prata utan att tveka, upprepa sig eller lämna ämnet? Ombyte & vila 20-20:15 Kongressmingel och fotografering Kongressmiddag 22:30 Dans med livemusik 2

10 Söndag 27 november Utcheckning ska ske senast klockan 11:00! Frukost Protokoll från torg C & D delas ut under frukosten. Exemplar kommer också att finnas tillgängligt vid plenum Plenum - Behandling av förslag från torg B & C Fika & utcheckning Plenum Fortsatta diskussioner Lunch Plenum - Plädering av kandidater till presidiet Plenum - Behandling av förslag från Valberedningen och Valutskottet Fika 14:45 15:05 Gästtalare Henrietta Huzell Andre vice ordförande i Sacos styrelse Universitetslektor vid Karlstads Universitet Saco studentråds tillträdande ordförande avslutar kongressen Buss avgår till Cityterminalen i Stockholm 3

11 Föredragningslista Kongressens öppnande Upprop och justering av röstlängd Val av mötesfunktionärer a. Två (2) mötesordförande b. Två (2) mötessekreterare c. Två (2) justerare tillika rösträknare Fråga om kongressens behöriga utlysande Fastställande av arbetsordning för kongressen Fastställande av föredragningslistan Fastställande av påverkanstorg a. Fastställande av påverkanstorg b. Val av påverkanstorgsfunktionärer Val av utskott för att bereda förslag till valberedning Saco studentråds verksamhetsberättelse 2016 Verksamhetsrevisorernas berättelse Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 2016 Presentation av valberedningens förslag till förtroendeposter 2016 Behandling av förslag från Torg A Behandling av förslag från Torg B Behandling av förslag från Torg C Behandling av förslag från Torg D Behandling av förslag från Valberedningen a. Val av Saco studentråds ordförande 2016 b. Val av Saco studentråds vice ordförande 2016 c. Val av fem (5) till sju (7) styrelseledamöter för Saco studentråd 2016 d. Val av två (2) verksamhetsrevisorer 2016 e. Fastställande av arbetsordning för valberedning 2016 Behandling av förslag från Valutskottet a. Val av tre (3) till fem (5) ledamöter, varav en (1) sammankallande, till Saco studentråds valberedning 2016 Övriga frågor Kongressens avslutande 4

12 Torgöversikt 2016 Torg A: lördag kl Intern fokusfråga: Kunskapsutbyte mellan studenter, doktorander och yrkesverksamma i Saco Övrig verksamhet Motion E: Engelska på studentrådets hemsida Motion F: De olika studentsektionernas aktivitet Torg B: lördag kl Proposition: Politiskt program Motion H: Anställningar för doktorander Motion I: Kvällskurser Motion J: Kostnader vid verksamhetsförlagd utbildning Motion K: Fribeloppsgränsen bör slopas helt Motion L: Även äldre ska kunna studera Motion M: Spetskompetens för framtiden Motion Q: Snabbspår som en del av högskolan som plattform för integration Motion R: Normkritisk pedagogisk undervisning för undervisande högskolepersonal Torg C: lördag kl Extern fokusfråga: Investera i morgondagens utförare bättre matchning på vägen in och ut ur högskolan Motion A: Sommarkurser Motion B: Gör 6 timmars arbetsdag till norm Motion C: Introduktionskurser till universiteten Motion D: Kompetenshöjande kurser Motion N: Vikten av att värdera engagemang Motion P: Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning Torg D: lördag kl Proposition: Tidpunkt för kongressens sammanträde Proposition: Tillförordnande av ordförande och vice ordförande Motion G: Antal studentsektioner i det föreslagna politiska programmet Motion O: En demokratisk organisation 5

13 Kongressens arbetsordning Nedan följer en beskrivning av hur kongressen föreslås fungera. Påverkanstorg och förhandlingar i plenum Kongressen är Saco studentråds högsta beslutande organ. De beslut som fattas av dig som ombud under kongressen är sedan grunden för det arbete som Saco studentråds styrelse kommer att utföra under nästkommande verksamhetsperiod. Du kommer även välja de personer som ska företräda organisationen det kommande året. En fråga som inte regleras i denna arbetsordning eller i Saco studentråds stadga regleras av mötesordförande i enlighet med praxis. Skulle arbetsordning i någon del vara motstridig med stadgarna gäller de senare. Kongressen består av två delar: påverkanstorg och plenumförhandlingar. Den mer formella delen av kongressen där alla ombud röstar kallas plenum. Här fattas alla kongressens beslut. Under påverkanstorgen, som är den friare delen av kongressen, diskuteras alla frågor innan de ska beslutas i plenum. Vad är ett påverkanstorg? Ett påverkanstorg är ett forum för diskussioner. Diskussionerna på torget är en chans att fördjupa din förståelse för de förslag som lagts, diskutera eventuella ändringsförslag, förmedla din åsikt samt ta del av andras ståndpunkt. Påverkanstorgen består av fyra olika delar. 1. Introduktion Påverkanstorgen inleds med att den som lagt ett förslag presenterar detta kort. Det kan antingen vara styrelsen som lagt en proposition, eller en studerandesektion som skickat en motion. Alla sektioner får dessutom en chans att framställa sin ståndpunkt om denna avviker från det som redan sagts. 2. Inledande diskussioner och yrkanden Utifrån det som sagts under introduktionen inleds fria diskussioner på torget. Dessa diskussioner syftar till att fördjupa förståelsen för förslagen och de olika ståndpunkterna som finns bland ombuden. Om det är något du vill ändra, lägga till eller stryka i de lagda förslagen så måste du lägga ett skriftligt yrkande. Ett yrkande är samma sak som ett förslag. Den största delen av påverkanstorgen är ägnad åt att formulera sådana yrkanden. Ett tips är att försöka hitta andra som har samma ståndpunkt som din sektion och att skriva yrkandet tillsammans. Yrkandena lämnas sedan till torgsekreterarna. 6

14 3. Presentation av yrkanden Mot slutet av torgpasset samlas torget för att de som lagt yrkanden ska få presentera sina förslag. 4. Stödjande av yrkanden Precis innan påverkanstorget avslutas får varje sektion visa sitt stöd till ett yrkande genom att fästa klisterlappar vid det uppsatta yrkandet. Det yrkande som får flest klisterlappar blir huvudförslag. *** Alla förslag kommer att tas upp i plenum och då ställas mot styrelsens ursprungsförslag. Styrelsen kan också välja att jämka sig med ett förslag, vilket innebär att styrelsen ställer sig bakom detta förslag istället för sitt eget. På torgen finns torgfunktionärer. Deras uppgift är att underlätta diskussioner och att samordna det som sägs. Efter varje avslutat torg går torgfunktionärerna igenom de förslag som lagts och sammanställer därefter ett protokoll för torget. Dessa protokoll blir utgångspunkt för beslutsfattandet i plenum. Plenumförhandlingar Plenum är kongressens formella forum för beslutsfattande. Här kommer förslagen från påverkanstorgen att behandlas i tur och ordning. Föredragande är påverkanstorgens funktionärer. Torgfunktionärerna kommer att gå igenom protokollet del för del så att du kan följa de olika förslagen. Röst-, förslags- och yttranderätt Vid kongressen har ombuden som är upptagna i röstlängden röst-, förslags- och yttranderätt i alla frågor. Dessutom har följande förslags- och yttranderätt: presidiet, styrelsen, suppleanter, verksamhetsrevisorerna, valberedningen samt motionär i debatt rörande egen motion. Vidare har följande yttranderätt: styrelseledamöter i Saco och anställda av Saco. Närvarorätt har observatörer från samarbetsorgan, representanter från studentförbund inom Saco, observatörer från Sacoförbund samt av styrelsen inbjudna gäster. Förslags- och yttranderätt kan även tilldelas de som kongressen önskar, så kallad adjungering. Vem som har rösträtt framgår av röstlängden som förs av sekreteraren. Röstkort fås vid registrering vid ankomst. För att överlåta rösträtten till ersättare måste mötessekreteraren meddelas och röstlängden justeras av kongressen. 7

15 Debatt och talartid Begäran av ordet sker skriftligen genom en lapp som ges till mötespresidiet. Det finns tre typer av inlägg i debatten: Anföranden, replik och kontrareplik. Vid inledningsanföranden har föredragande högst fem minuters talartid. I övrigt gäller begränsning av talartiden till tre minuter. När ett ombud blir direkt tilltalad med namn i sakdebatt i plenum kan denne begära replik. Mötesordförande beslutar om repliken ska beviljas, som då ges direkt och bryter talarlistan. Replik används sparsamt och ska hållas till en minut. Replik ska inte öppna debatt utan bara förtydliga eller svara på tilltalet. Den som hållit anförandet har därefter rätt till kontrareplik under en halv minut. Argumentation för en kandidat, så kallad plädering, är inte tillåten i valfrågor. Sakupplysning För att undvika missförstånd som särskilt rör fakta (inte åsikter) kan den som vill bringa klarhet i en debatt begära sakupplysning, vilken bryter talarlistan. Inlägget ska vara kort och koncist. Yrkanden Ett yrkande är ett förslag till en ändring av en proposition eller en motion. Dessa kan göras både under påverkanstorg och i plenum. Målet med påverkanstorgen är att alla yrkanden ska väckas på torget, innan förhandling i plenum. På så sätt ges alla mer tid att diskutera och tänka över förslagen innan beslut ska fattas. Yrkanden måste röra det ämne som behandlas. Det finns olika typer av yrkanden: bifalls-, avslags-, bordläggnings- och återremissyrkanden samt tilläggs- och ändringsyrkanden. Yrkandet sker skriftligen på en lapp. Lappen innehåller själva yrkandet, uppgift om namn på det ombud som yrkar samt vilken fråga yrkandet gäller. Bifallsförslag innebär att man vill stödja ett förslag, avslagsförslag innebär att man motsätter sig detsamma. Bordläggning innebär att tidpunkten för beslutet och beredning senareläggs. Återremiss betyder att till exempel styrelsen ska göra större ändringar i förslaget som man inte bedömer är möjligt under pågående möte. Förslag om att riva upp beslut som fattats tidigare av kongressen måste godkännas av mötesordföranden innan de ställs. Huvudförslag och propositionsordning Propositionsordningen kan jämföras med en tävling i vilken förslag i en fråga med olika innebörd ställs mot varandra och ett efter ett sållas bort i enlighet med kongressens beslut. 8

16 Propositionsordningen ska utformas så att varje omröstning kan besvaras med ett bifall eller avslag. Huvudförslaget, som är det förslag som fått mest stöd under påverkanstorgen, har en speciell ställning eftersom det ställs mot det vinnande av de övriga förslagen. Ordningsfråga Under ett möte kan det uppkomma frågor som har med mötets praktiska arrangemang att göra och ledamot kan då väcka ordningsfråga. Ordningsfråga bryter sakdebatt och behandlas direkt. Ordningsfråga kan gälla streck i debatten, talartid, ordningen under mötet eller andra organisatoriska frågor. Streck i debatten och bordläggning Streck i debatten begärs när man känner att argumenten har presenterats och analyserats tillräckligt för att ta ställning i frågan och är redo att fatta beslut. Frågan om streck i debatten behandlas direkt. Om någon begär bordläggning i ett ärende behandlas själva bordläggningsyrkandet direkt. Justering av röstlängd Varje gång kongressen återsamlas i plenum, inför beslut eller då ett ombud begär det, ska justering av röstlängden göras. Detta görs för att man ska veta vilka och hur många som har rösträtt just då. Injustering till röstlängden sker genom att alla röstberättigade ombud ropas upp. Varje förbund kan bara ha så många personer injusterade som förbundet har mandat. Omröstning Det finns olika sätt för kongressen att fatta beslut. Normalt används acklamation. Det betyder att delegater med ja- rop visar att de stödjer respektive förslag. Mötesordförande säger vilket förslag som vann och om ombuden inte delar ordförandens uppfattning kan votering begäras. Viktigt att komma ihåg är att votering ska begäras före ordförandes klubbslag. Om votering begärs kan ordföranden välja mellan votering och rösträkning, vilka båda innebär att ombuden sträcker upp röstkortet. Votering innebär att ordföranden gör en bedömning, utan att räkna rösterna, av vilket förslag som har majoritet. Den som fortfarande vill att rösterna ska räknas begär, återigen före klubbslaget, rösträkning. Vid rösträkning sker uppsträckning av röstkorten, vilka ska räknas av rösträknarna. Votering ska vara sluten vid personval och sker genom att rösterna avläggs skriftligt. 9

17 Reservation och protokollsanteckning Om ett ombud är missnöjt med ett beslut kan denne visa detta genom att reservera sig i frågan. Detta görs genom att man lämnar in en reservation, senast 30 minuter efter kongressen avslutats. Anmälan om reservationer bör göras i anslutning till beslutet. Den som deltagit i förhandlingarna kan avlämna protokollsanteckning, till exempel röstförklaring. Reservation och särskilt yttrande skrivs in i protokollet. 10

18 Mandatfördelning Fastslagen på Saco studentråds styrelsemöte den augusti Summering reviderad på styrelsemötet den oktober Beräkningen för mandatfördelningen regleras av 7 i Saco studentråds stadga: 7 Mandatfördelning Mandatfördelningen för kongress fastslås av styrelsen nio (9) veckor före kongress, dock senast i samband med kallelsen. Mandatfördelningen baseras på antalet studentmedlemmar ett förbund har den 31 december året före kongress. Studentsektion tillhörande förbund som inträder i Saco eller studentsektion tillhörande förbund inom Saco som går samman, erhåller det antal mandat som den skulle ha disponerat om det nya förbundet tillhört Saco-federationen den 31 december året före kongress. Varje förbund som har studentmedlemmar tilldelas ett (1). Ytterligare ett (1) mandat tilldelas de förbund som har mellan 100 och 4000 medlemmar, två (2) till dem som har mellan 4001 och 8000 medlemmar, tre (3) till dem som har mellan 8001 och medlemmar och fyra (4) till dem som har medlemmar eller fler. Inget förbund kan dock tilldelas fler än fem (5) mandat. 11

19 Förbund Antal studerande medlemmar Mandat Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna DIK Fysioterapeuterna Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Jusek Kyrkans Akademikerförbund Lärarnas Riksförbund Naturvetarna Officersförbundet Saco-förbundet Trafik och Järnväg 8 1 SRAT Sveriges Arkitekter Sveriges Farmaceuter Sveriges Ingenjörer Sveriges läkarförbund Sveriges Psykologförbund Sveriges Reservofficersförbund 0 0 Sveriges Skolledarförbund 0 0 Sveriges Tandläkarförbund Sveriges universitetslärarförbund Sveriges Veterinärförbund Sjöbefälsföreningen SUMMA

20 Anmälda ombud Förbund Ordinarie ombud Suppleanter Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna DIK Fysioterapeuterna Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA Jusek Lärarnas Riksförbund Eng Jonathan Erkers Axel Grabe Julia Nordin Julia Strelert Fredrik Anani Mark Drakulic Dejana Milutionovic Marko Sisohore Ida Zivanovic Nikola Gripengren Roger Ohlsson Philip Spjuth Linus Bäck Öberg Robert Bergkvist John-Erik Elm Rebecka Guggenheimer Hannes Kronsporre Lovisa Svensson Lisa Alexandersson Alexandra Elias Hedengård Olsson Sara Rönnqvist Mimmi Blomgren Sanna Flodell Henrietta Thunström Sara Johan Persson Poblete Marco 13

21 Skogstad Isak Naturvetarna Berg Simone Bäcklund Marcus Officersförbundet Gummesson Sebastian Törner Carl SRAT Bergström Axel Natalie Namro Sveriges Farmaceuter Sveriges Ingenjörer Sveriges läkarförbund SULF Sveriges Psykologförbund Sveriges Tandläkarförbund Yousefi Paniz Brandt Pernilla Halldin Alice Molin Erik Muntambala Leon Myhrberg Frida Jansson Victoria Karlsson Nils Case Megan Olsson Collentine Linus Ammerman Stephanie Bechara Christian Johnsson Olle Eriksson Dahl Karl 14

22 Ordlista Ajournering att ta en paus i mötet är att ajournera mötet. Pausen ska vara tidsbegränsad. Arbetsordning arbetsordningen bestämmer utifrån vilka regler mötet ska hållas. Innehåller med andra ord mötesordning för plenum och påverkanstorgen. Begära-ordet-lapp en liten lapp som lämnas ifylld till mötespresidiet när ombud vill prata i talarstolen i plenum. Behörigt utlysande stadgan säger att kallelsen ska sändas ut till förbunden senast fjorton veckor innan kongress. Byte av ombud görs helt enkelt genom att den person som inte längre ska vara injusterad ger sitt röstkort till sin efterträdare. Kräver också att man byter namn vid nästa justering av röstlängden. Föredragningslista föredragningslistan styr vilka frågor som ska tas upp på kongressen. Huvudförslag det förslag som fått störst stöd på påverkanstorgen. Jämka innebär att till exempel styrelsen kommer överens med en studentsektion som vill yrka på en förändring i en proposition om en lydelse. Kan även ske på motioner. Justering av röstlängd detta görs för att man ska veta vilka det är som har rösträtt. De som ska vara injusterade, alltså vara aktiva i plenum, ska svara ja då deras namn ropas upp. Studentsektionen kan bara ha så många personer injusterade som sektionen har mandat. Justerare kongressen väljer två personer till justerare, tillika rösträknare. Dessa personer ska justera det färdiga protokollet. Mandat det antal röster som studentsektionen har under kongressen. Mandat delas ut efter antal studentmedlemmar i sektionen. Motioner förslag från studentsektionerna till kongressen lämnas i form av motioner. Styrelsen är skyldig att lämna yttrande över alla i tid inkomna motioner. Motionssvar styrelsen är skyldig att lämna yttrande över inkomna motioner. Dessa yttranden är vad styrelsen rekommenderar kongressen att besluta. Mötesordförande ordförande för kongressen är mötesordförande. Det kan vara två personer som delar på uppgiften. Mötespresidium mötesordförandena och mötessekreterarna utgör mötespresidiet. 15

23 Ombud de personer som är anmälda med motsvarande antal ombud som mandat enligt aktuell mandatfördelning. Studentsektionen kan skicka upp till fem suppleanter som kan ersätta ombud vid hela eller delar av mötet. Ordningsfråga under ett möte kan det uppkomma frågor som har med mötets praktiska arrangemang att göra och ordningsfråga kan då väckas. Ordningsfråga bryter sakdebatt och behandlas direkt. Ordningsfråga kan gälla streck i debatten, talartid, ordningen under mötet eller andra organisatoriska frågor. Plenum kongressens mötessal benämns plenum. Proposition förslag från Saco studentråds styrelse lämnas till kongressen i form av propositioner. Propositionsordning ordning i vilken yrkanden ska behandlas under möte och föreslås av mötesordföranden. Protokoll kongressprotokoll förs i form av beslutsprotokoll. Slutgiltigt protokoll sänds ut senast två månader efter mötet. Påverkanstorgsprotokoll fungerar som möteshandling vid plenumförhandlingen. Protokollet färdigställs snarast möjligt efter påverkanstorgets avslutande. Påverkanstorg rum där du som deltar diskuterar propositioner och motioner. Påverkanstorgsfunktionärer de personer som arbetar på påverkansstorgen. Dessa personer sammanställer påverkanstorgets förslag i enlighet med de diskussioner som förts på påverkanstorget. Påverkanstorgsprotokoll består av de förslag som har funnits på torget. Replik när ombud blivit apostroferad, det vill säga blivit tilltalad med namn i sakdebatt i plenum kan denne begära replik. Replik ges direkt och bryter talarlistan men ges ofta sparsamt och ska hållas mycket kort. Replik ska inte öppna debatt utan bara förtydliga eller svara på tilltalet eller påhopp. Reservation om ombud är missnöjd med ett beslut kan denne visa detta genom att reservera sig i frågan. Röstkort votering och rösträkning sker med röstkort som ges till ombud när man registrerar sig vid ankomst. Röstlängd röstlängden består av alla ombud som har rösträtt under kongressen. Röstlängden justeras i sin helhet flera gånger under kongressen. Röstprotokoll om ombud begär ska röstprotokoll upprättas. Då får varje röstande ombud avge personlig röst. Röstprotokollet läggs som bilaga till kongressprotokollet. 16

24 Rösträkning omröstning med hjälp av röstkort, där rösträknarna räknar ombudens röstkort för att avgöra vilket förslag som har vunnit. Saco studentråds styrelse styrelsen är verkställande organ för kongressens beslut under verksamhetsåret. Styrelsen består av ordförande, vice ordförande (dessa utgör tillsammans Saco studentråds presidium) samt 5-7 ledamöter valda av kongressen. Streck i debatten ordningsfråga som kan väckas av ombud då denne tycker att debatten har dragit ut på tiden och börjar gå i cirklar. Efter det att streck i debatten begärts justeras yrkandena och de som vill får sätta upp sig på talarlistan. När strecket är satt i debatten kan inga fler sätta upp sig på talarlistan. Styrelseval val av Saco studentråds styrelse sker under kongressen. Suppleant ersättare för ordinarie ombud. Val av funktionärer till påverkanstorgen torgfunktionärer till påverkansstorgen väljs av kongressen genom ett förslag från Saco studentråds styrelse. Är man intresserad av att vara funktionär kan man kontakta styrelsen. Val av mötespresidium i plenum sitter två mötesordförande och två sekreterare. Kongressen beslutar om vilka dessa är utifrån ett förslag av Saco studentråds styrelse. Val av justeringspersoner två personer ska väljas till justeringspersoner, tillika rösträknare. Valberedning de som administrerar allting inför val av Saco studentråds presidium, styrelse samt verksamhetsrevisorer. Valberedningen väljs under kongressen för nästa verksamhetsår och består av fem ledamöter. Valberedningens förslag det förslag som valberedningen lägger fram. Valutskott valberedningen bereder inte val av sina efterträdare. Därför väljer kongressen ombud som under kongressen arbetar med att bereda val av nästkommande års valberedning. Verksamhetsrevisor kongressen väljer två verksamhetsrevisorer. Dessa ska för kongressens räkning granska Saco studentråds verksamhet i förhållande till stadgan och kongressens beslut för verksamhetsåret utifrån de givna ekonomiska förutsättningarna. Votering omröstning med hjälp av röstkort, där mötesordförande uppskattar vilket förslag som har vunnit. Jmf. Rösträkning. Yrkande ett förslag till kongressen att ta ställning till. Bifall eller avslag är de beslutsvägar som finns. 17

25 Yrkandelapp lapp som används för att skriva ett yrkande på. Lappen innehåller uppgift om namn på ombud, vilken fråga yrkandet gäller samt själva yrkandet. Jmf. Begära-ordet-lapp. Övriga ärenden med beslutanderätt väcks vid kongress förslag i något ärende, som inte har angetts i kallelsen, kan ärendet behandlas med beslutanderätt, om minst tre fjärdedelar av de vid kongressen närvarande och röstberättigade ombuden beslutar om det. 18

26

27 2016 Saco studentråd kongress Saco studentråds stadga Senast uppdaterad på Saco studentråds kongress 2014 och antagen av Sacos styrelse den 15 december 2014

28 Innehåll Allmänna bestämmelser 3 1 Ändamål 3 2 Sammansättning 3 3 Organisation 3 Kongress 4 4 Kongress 4 5 Kallelse 4 6 Handlingar 4 7 Mandatfördelning 4 8 Anmälan 5 9 Närvaro-, yttrande-, yrkande- samt rösträtt 5 10 Rösträtt och omröstning 5 11 Ärenden 6 12 Beredning av förtroendepost 6 13 Motioner 6 14 Protokoll 6 Extra kongress 7 25 Extra kongress 7 26 Kallelse 7 27 Mandatfördelning 7 28 Anmälan 7 29 Närvaro-, yttrande-, yrkande- samt rösträtt 7 30 Ärenden 8 31 Protokoll 8 Styrelse 9 32 Styrelse 9 33 Sammansättning 9 34 Kallelser och uppgifter 9 35 Närvaro-, yttrande-, yrkande- och rösträtt 9 36 Beslut och beslutsförhet 9 37 Protokoll Fyllnadsval 10 Särskilda organ Valberedning Verksamhetsrevisorer 12 Stadgefrågor Ändring av stadga 13 2

29 Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Saco studentråd är ett partipolitiskt obundet rådgivande organ till Sacos styrelse och ett samverkansorgan för Sacoförbundens studentsektioner. Saco studentråd driver frågor av betydelse för studentsektionerna i Sacofederationen baserat på högre utbildning, kunskap och kompetens. Saco studentråd delar Sacos vision om ett kunskapssamhälle för alla, med hög kunskapsnivå, högt välstånd och stor individuell valfrihet under ansvar. 2 Sammansättning Saco studentråd är en sammanslutning av Sacoförbundens studentsektioner. Med studentsektion förstås i denna stadga ett Sacoförbunds studentverksamhet. Skulle flera sådana verksamheter förekomma inom samma förbund utgör dessa gemensamt en sektion inom Saco studentråd. 3 Organisation Saco studentråd inrättas av Sacos styrelse. Saco studentråds verksamhet utövas genom: a) Kongress b) Styrelse Valberedning samt verksamhetsrevisorer är underställda kongressen. 3

30 Kongress 4 Kongress Saco studentråds högsta beslutande organ är dess kongress, vilken sammanträder till ordinarie möte vartannat år under tiden 1 november 15 december. Styrelsen bestämmer tid och plats för mötet. 5 Kallelse En kallelse till kongress, innehållande tid, plats samt mandatfördelning ska vara studentsektionerna tillhanda senast åtta (8) veckor före kongress. 6 Handlingar Styrelsen ansvarar för att kongresshandlingarna är ombud, suppleanter och studentsektionerna tillhanda senast tre (3) veckor före kongress. Kongresshandlingarna ska innehålla: a) Föredragningslista b) Styrelsens verksamhetsberättelse c) Verksamhetsrevisorernas revisionsberättelse d) Av styrelsen lagda propositioner e) Inkomna motioner med styrelsens yttranden f) Valberedningens förslag till valbara poster g) Förslag till arbetsordning för valberedningen 7 Mandatfördelning Mandatfördelningen för kongress fastslås av styrelsen nio (9) veckor före kongress, dock senast i samband med kallelsen. Mandatfördelningen baseras på antalet studentmedlemmar ett förbund har den 31 december året före kongress. Studentsektion tillhörande förbund som inträder i Saco eller studentsektion tillhörande förbund inom Saco som går samman, erhåller det antal mandat som den skulle ha disponerat om det nya förbundet tillhört Saco-federationen den 31 december året före kongress. Varje förbund som har studentmedlemmar tilldelas ett (1). Ytterligare ett (1) mandat tilldelas de förbund som har mellan 100 och 4000 medlemmar, två (2) till dem som har mellan 4001 och 8000 medlemmar, tre (3) till dem som har mellan 8001 och medlemmar och fyra (4) till dem som har medlemmar eller fler. Inget förbund kan dock tilldelas fler än fem (5) mandat. 4

31 8 Anmälan Studentsektion ska senast sex (6) veckor före kongress till Saco studentråd skriftligen anmäla ombud, maximalt motsvarande det antal mandatfördelningen tillåter jämte fem (5) suppleanter per förbund. Ombuden ska vara medlem av den studentsektion denna representerar. 9 Närvaro-, yttrande-, yrkande- samt rösträtt Ombud vid kongress har närvaro-, yttrande, yrkande- samt rösträtt. Styrelseledamöter i Saco studentråd har närvaro-, yttrande- samt yrkanderätt. Suppleanter till ordinarie ombud vid kongress har närvaro- samt yttranderätt i plenum samt yrkanderätt vid beredning vid kongressen. Verksamhetsrevisorer har närvaro-, yttrande- samt yrkanderätt. Medlemmar i arbetsgrupper valda av kongress samt projektledare har närvarorätt under kongress samt yttrande- och yrkanderätt avseende av arbetsgruppen eller projektgruppens framlagda förslag. Tjänstemän och förtroendevalda i Saco och Sacoförbunden har närvarorätt samt yttranderätt Gäster inbjudna av Saco studentråd har närvarorätt. 10 Rösträtt och omröstning Vid kongress har varje närvarande ombud en röst som utövas personligen. Omröstning sker öppet, om inte annat begärs. Personval företas med sluten omröstning, om så begärs. Kongressbeslut tas enligt principen om enkel majoritet, såvida inte stadgan föreskriver annat. Vid lika röstetal avgör lotten. Vid sluten votering ska giltig röstsedel uppta lika många namn på valbara personer som valet avser. 5

32 11 Ärenden Vid kongress ska följande ärenden förekomma: a) Mötets öppnande b) Beslut om mötets behöriga utlysande c) Upprop och justering av röstlängd d) Val av en eller flera sammanträdesordförande e) Val av en eller flera sammanträdessekreterare f) Val bland ombuden av två (2) protokolljusterare tillika rösträknare g) Fastställande av föredragningslista h) Styrelsens verksamhetsberättelse för tiden från föregående kongress i) Verksamhetsrevisorernas revisionsrapport j) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen k) Propositioner l) Motioner jämte styrelsens yttranden däröver m) Val av ordförande n) Val av vice ordförande o) Val av fem (5) till sju (7) styrelseledamöter p) Val av två (2) verksamhetsrevisorer q) Val av tre (3) till fem (5) ledamöter till valberedningen varav en (1) sammankallande r) Fastställande av arbetsordning för valberedningen s) Övriga i föredragningslistan upptagna ärenden t) Mötets avslutande 12 Beredning av förtroendepost Nominering till post (se 11 punkt m-g) ska lämnas av en studentsektion. Det behöver dock inte vara den studentsektion där den nominerade själv är medlem. 13 Motioner Studentsektion och enskild medlem i studentsektion har rätt att motionera. Motion ska behandlas av kongress endast om den skriftligen varit Saco studentråds styrelse tillhanda senast sex (6) veckor före kongress. Styrelsen ska yttra sig över inkomna motioner. Väcks vid kongress förslag i något ärende, som inte har angetts i kallelsen, kan ärendet behandlas med beslutanderätt, om minst tre fjärdedelar av de vid mötet närvarande och röstberättigade ombuden beslutar om det. 14 Protokoll Under kongress ska protokoll föras och kopior av detta ska vara förbunden tillhanda senast två (2) månader efter avslutad kongress. Kongressförhandlingar och protokoll är offentliga om inte kongress beslutar annat. 6

33 Extra kongress 25 Extra kongress Styrelsen kan kalla till extra kongress, om särskilda omständigheter föranleder det. 26 Kallelse Styrelsen ska kalla till extra kongress om det begärts av minst en tredjedel av studentsektionerna. Begäran om extra kongress ska vara skriftlig och avse behandling av en viss fråga. När extra kongress begärts ska den hållas inom sex (6) veckor från det att begäran är Saco studentråds styrelse tillhanda. Kallelse till extra kongress ska vara studentsektionerna tillhanda senast två (2) veckor före den äger rum och innehålla tid, plats, mandatfördelning samt ärendet som föranleder extra kongress. 27 Mandatfördelning Mandatfördelningen vid extra kongress är den av styrelsen fastslagna mandatfördelningen vid närmast föregående kongress. Varje studentsektion får företrädas av ett (1) ombud med röstportfölj. 28 Anmälan Studentsektion ska senast fem (5) dagar före extra kongress till Saco studentråd skriftligen anmäla ett (1) ombud samt upp till en (1) suppleant per förbund. 29 Närvaro-, yttrande-, yrkande- samt rösträtt Vid extra kongress gäller samma regler för närvaro-, yttrande-, yrkandesamt rösträtt som vid ordinarie kongress, se i 9. 7

34 30 Ärenden Vid extra kongress ska endast sådana ärenden som angetts i kallelsen till mötet tas upp till behandling med beslutanderätt. Annan fråga kan endast behandlas med beslutanderätt om minst tre fjärdedelar av närvarande röstberättigade ombud så begär. Vid extra kongress ska följande ärenden förekomma: a) Mötets öppnande b) Beslut om mötets behöriga utlysande c) Upprop och justering av röstlängd d) Val av en eller flera sammanträdesordförande e) Val av en eller flera sammanträdessekreterare f) Val bland ombuden av två (2) protokolljusterare tillika rösträknare g) Fastställande av föredragningslista h) Övriga i föredragningslistan upptagna ärenden i) Mötets avslutande 31 Protokoll Under extra kongress ska protokoll föras och kopior av detta ska vara delegaterna tillhanda senast två (2) månader efter avslutad extra kongress. Kongressförhandlingar och protokoll är offentliga om inte annat beslutas. 8

35 Styrelse 32 Styrelse Styrelsen har den omedelbara ledningen av Saco studentråds verksamhet och utgör mellan kongresser Saco studentråds högsta beslutande organ. Styrelsen leder Saco studentråds arbete i enlighet med dessa stadgar samt av kongress fattade beslut. Styrelsens arbete regleras ytterligare i enlighet med en av styrelsen särskild upprättad arbetsordning. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. Minst åtta (8) styrelsemöten ska hållas under ett verksamhetsår. 33 Sammansättning Styrelsen består av ordförande och vice ordförande, vilka utgör styrelsens presidium, samt ytterligare fem till sju (5 till 7) styrelseledamöter. Samtliga ledamöter väljs vid kongress för nästkommande kalenderår. Valbar till styrelsepost är nominerad medlem i en studentsektion inom Sacofederationen. Valbar är även person som blivit yrkesverksam medlem i ett Sacoförbund under de senaste tolv (12) månaderna innan kongress. 34 Kallelser och uppgifter Presidiet ansvarar för att kalla till möten, upprätta dagordning och möteshandlingar. Arbetet inom presidiet regleras enligt en av presidiet upprättad särskild arbetsordning. Kallelse till styrelsemöte ska vara styrelseledamöter, verksamhetsrevisorer, och studentsektioner tillhanda senast två (2) veckor före mötet. 35 Närvaro-, yttrande-, yrkande- och rösträtt Styrelsens ledamöter har vid styrelsemöte närvaro-, yttrande, yrkande- samt rösträtt. Verksamhetsrevisorer och andra förtroendevalda i Saco studentråd har närvaro- och yttranderätt. Tjänstemän och förtroendevalda i Saco och Sacoförbunden har närvaro- och yttranderätt. Annan kan av styrelsen adjungeras närvaro- och yttranderätt. 36 Beslut och beslutsförhet Styrelsen är beslutför när mötet är behörigt utlyst samt när minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande, varav minst en presidieledamot. Beslut tas enligt principen om enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder. 9

36 37 Protokoll Styrelsens möten ska protokollföras och kopior av detta ska vara styrelseledamöter, verksamhetsrevisorer och studentsektioner tillhanda senast fyra (4) veckor efter mötet. Protokollen är offentliga om inte annat beslutas. 38 Fyllnadsval Fyllnadsval till styrelsen förrättas vid extra kongress. Då ledamot av styrelsen är nominerad till annan post inom styrelsen ska valberedningen även bereda eventuellt fyllnadsval till dennes nuvarande post. 10

37 Särskilda organ 39 Valberedning Val vid kongress och extra kongress bereds av en valberedning. Valberedningens arbete regleras enligt en av kongressen fastställd arbetsordning. Valberedningen består av tre till fem (3-5) ledamöter, varav en (1) sammankallande. Valberedningen utses vid ordinarie kongress. Valet bereds av ett valutskott som utses av kongressen. Fyllnadsval av ledamot till valberedningen kan förrättas på extrakongress. Valbar till valberedning är nominerad medlem i en studentsektion inom Sacofederationen. Valbar är även person som blivit yrkesverksam medlem i ett Sacoförbund under de senaste tolv (12) månaderna innan kongress. Valbar till sammankallande i valberedningen är den som uppfyller villkoren för att väljas till valberedning, samt ej tidigare varit sammankallande i valberedningen i mer än ett år. Fyllnadsval till valberedningen bereds ej, men handläggs av verksamhetsrevisorerna. 11

38 40 Verksamhetsrevisorer Styrelsens och valberedningens arbete ska granskas av två (2) verksamhetsrevisorer. Verksamhetsrevisorer utses av kongress för nästkommande kalenderår. Verksamhetsrevisorer har till uppgift att löpande granska och följa styrelsens verksamhet utifrån av kongress fattade beslut samt utifrån de av Saco givna ekonomiska förutsättningarna. Verksamhetsrevisorerna har även till uppgift att granska och följa valberedningens arbete utifrån den av kongressen fastställda arbetsordningen för valberedningen. Till kongress ska verksamhetsrevisorerna avge skriftlig rapport över styrelsens arbete under den gångna verksamhetsperioden samt avge yttrande med motivering om tillstyrkande eller avstyrkande av ansvarsfrihet för styrelsen. Kongress samt extrakongress kan även uppdra åt verksamhetsrevisorer att granska ytterligare verksamhet inom Saco studentråd. Valbar till verksamhetsrevisor är nominerad medlem i en studentsektion inom Sacofederationen. Valbar är även person som blivit yrkesverksam medlem i ett Sacoförbund under de senaste tjugofyra (24) månaderna innan kongress. Fyllnadsval av verksamhetsrevisor kan förrättas på extrakongress. 12

39 Stadgefrågor 41 Ändring av stadga För antagande av förslag till ändring av denna stadga krävs bifall av minst tre fjärdedelar av antalet lagda röster från närvarande röstberättigade ombud vid kongress eller extra kongress. Fråga om ändring av stadgan får inte tas upp till behandling utan att särskilt ha angivits i kallelsen till kongress eller extra kongress. Beslut om ändring av denna stadga fattas av Sacos styrelse. 13

40 Saco studentråd Saco studentråd är Sveriges största fackliga studentorganisation. Vi samlar framtida akademiker inom de flesta utbildningsområden. Tillsammans utgör vi omkring av Sacos medlemmar. Saco studentråd påverkar i frågor om utbildning, arbetsmarknad och välfärd för att förbättra studenters och nyutexaminerades situation. Saco studentråd är partipolitiskt obundna. Vi drivs för studenter, av studenter. Läs mer om Saco studentråd på 14

41 2016 Saco studentråd kongress Saco studentråd Politiskt program

42 1 1. Den högre utbildningen Med högre utbildning avser Saco Studentråd utbildning som ges vid universitet och högskolor och som ger högskolepoäng. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Saco Studentråd delar Sacos vision om ett kunskapssamhälle för alla med en hög kunskapsnivå. En viktig del i detta är att den högre utbildningen håller god kvalitet och att alla ges lika möjligheter att ta del av den. Utbildningen bör spegla samhället i stort där inte alla människor faller inom rådande norm. 1.1 En utbildning av hög kvalitet Det finns olika sätt att definiera kvalitet i högre utbildning. Det är Saco Studentråds mening att kvalitetsbegreppet i förhållande till högre utbildning måste utgå såväl från vad studenter ges för förutsättningar att nå målen som från utbildningens resultat. Examensmålen regleras i Högskoleförordningen. Utifrån förordningen formas sedan utbildningsplaner med lärande- och examensmål för respektive kurs och examen. En högre utbildning med god kvalitet förutsätter väl formulerade mål, men också en väl fungerande väg dit. Föreningen av väg och mål i högre utbildning ger goda resultat. Mål ska, på alla nivåer, ställa höga krav på studenterna och vara relevanta för den examen som studenterna får. Höga krav på studenterna innebär också höga krav på lärosätena. Svensk högskolepedagogik ska ligga i framkant. Debatten ska handla om studentens lärandeprocess och behov för att kunna nå de fastslagna målen. Det kräver att lärosäten utbildar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och prioriterar pedagogisk innovation. Lärarkontakt, pedagogiskt tillvägagångssätt och examination ska vara utformade efter utbildningens mål och studenternas behov. Höga krav på lärosäten förutsätter tillräckliga resurser till såväl grundutbildning som forskning. Minst lika viktigt är en kvalitetssäkring av det system som styr hur resurserna fördelas. Långsiktighet, autonomi för lärosäten att själva fördela resurser samt förutsägbarhet i finansieringen är viktiga grundbultar. Utifrån ovanstående är det Saco Studentråds mening att det i utbudet av högre utbildning ska finnas en god balans mellan kvalitet och tillgänglighet. Högre utbildning måste vara spridd över landet, då det främjar en breddad rekrytering. Samtidigt får inte det kravet innebära ett avkall på utbildningens kvalitet. En avgörande faktor för tillgängligheten för många att studera har varit de regionala högskolorna. En utveckling där de upplever sig tvingade att fusioneras vore allvarlig. Grundutbildning är en förutsättning för forskning, precis som forskning är för grundutbildning. All högre utbildning ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt vara forskningsanknuten. En god kvalitet i högre utbildning kräver också god arbetslivsanknytning. Högre utbildning ska ge studenterna beredskap att hantera och möta förändringar i sitt framtida arbetsliv. God arbetslivsanknytning är en central del i vår politik om vägar efter examen.

43 2 Det utbyte av kunskap och perspektiv mellan studenter och forskare som en internationaliserad studie- och forskningsmiljö innebär leder till en ökad kvalitet i högre utbildning och ska främjas. Goda studieresultat kräver en god studiemiljö. Precis som på arbetsplatser krävs en god samverkan mellan lärosätet och studenterna för att säkerställa att detta uppfylls. Heltidsstudier ska vara en heltidssyssla. Heltidsstudier inom högre utbildning ska kräva en studieinsats som varken motsvarar mer eller mindre än en normal arbetsvecka. Kvalitet i högre utbildning Målen inom all högre utbildning ska vara utarbetade med relevans för den studerande, akademin, den framtida professionen och samhället. Kvalitet i den högre utbildningen ska värderas av en opartisk granskande myndighet. Detta gäller såväl program som kurser, oavsett utformning. Distans-, kvälls- och sommarkurser ska granskas utifrån samma kvalitetskriterier. Det behövs ett resurstilldelningssystem till högre utbildning som ändamålsenligt och rättvist fördelar resurser mellan olika utbildningsområden. Studenter ska medverka i utformning och granskning av all högre utbildning samt i styrningen av densamma. Det ska finnas utrymme för det enskilda lärosätet att fokusera på sin egen kärnkompetens inom grundutbildning och forskning. Alla lärosäten ska inte behöva utbilda inom alla ämnesområden. Sverige ska värna om de regionala högskolorna. Den högre utbildningen ska genomsyras av ett normkritiskt perspektiv. Lärandeprocessen Lärosäten ska erbjuda undervisning med lärare som genomgått vetenskapligt grundad högskolepedagogisk utbildning. Formell högskolepedagogisk kompetens samt undervisningserfarenhet ska vara meriterande vid tillsättning av lärartjänster på lärosätena. Studenterna ska erbjudas varierade undervisningsformer, anpassade efter utbildningens karaktär och kursernas lärandemål. Kontakten mellan lärare och student ska präglas av studentens behov för att uppnå målen. Med lärarkontakt avses föreläsningar, seminarier, handledning och respons på examinationer. Lärosätena ska ge lärarna förutsättningar till god kontakt med studenterna. Avvägningen mellan forskning, administration och kontakt med studenter måste ses över. Examination och resultat Undervisande lärare och kursansvarig ska variera examinationsformerna utifrån kursens och utbildningens lärandemål. Tydliga och målbaserade betygskriterier ska ligga till grund för examination.

44 3 Examination och resultat ska vara jämförbara nationellt och internationellt, för att gynna rörlighet under och efter högre utbildning. Vid slutgiltig examination ska resultatet spegla individens prestation. Samtliga studenter ska ha möjlighet till omprövning av sitt resultat hos en oberoende examinator. Studenter ska ha tillgång till en rättsäker prövning vid misstänkt fusk. Forsknings- och arbetslivsanknytning Det ska finnas en tydlig anknytning till forskning i all högre utbildning, såväl på grundnivå och avancerad nivå som i forskarutbildningen. Det ska finnas en hög andel undervisande disputerade lärare på så väl grundnivå som avancerad nivå. Arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik måste samverka och lättkommunicerade strategier bör skapas i syfte att stärka arbetslivsanknytningen på lång sikt. Studiemiljö Studenters medverkan och inflytande ska främjas då det är en framgångsfaktor för en god studiemiljö. Det är dock lärosätenas ansvar att tillräckliga resurser avsätts, så att det finns en reell möjlighet att upprätthålla en god studiemiljö. Studenter som engagerar sig i studentorganisationer eller liknande för att förbättra sin utbildning får inte straffas. Stödstrukturer måste skapas för att göra återgången in i utbildning eller ut i arbetslivet enklare och tryggare. Det måste också skapas fungerande socialförsäkringssystem för denna grupp, så att det finns möjligheter för alla studenter att engagera sig för en bättre utbildning och studietid. Studenter ska på sitt lärosäte ha ett tydligt mandat att påverka och förbättra den fysiska och psykosociala studiemiljön. Utbildningens upplägg ska vara utformat och kommunicerat med framförhållning för att göra det enkelt att kombinera studier med övriga livet. Heltidsstudier ska vara en heltidssyssla. 40 timmars studievecka ska vara normen för högre utbildning på helfart. Lärosätena ska arbeta aktivt med att den högre utbildningen genomsyras av ett tillgänglighetsperspektiv, både på den kompensatoriska och pedagogiska nivån. Studenthälsan ska hålla hög kvalitet och vara jämförbar i landet. 1.2 Vägar till och genom högre utbildning Utbildning har en central funktion i en demokrati. Att ge alla lika förutsättningar att söka till högre utbildning är en grundpelare i vår vision om ett kunskapssamhälle för alla. Det är Saco Studentråds mening att det ska finnas fler vägar till högre utbildning, såväl som genom högre utbildning. Den högre utbildningen måste kunna anpassas till den heterogena studentgrupp som i dag finns, men också möjliggöra för en

45 4 ännu större mångfald av studenter genom att vara flexibel och utveckla nya lösningar. En god genomströmning, det vill säga att avsluta sin utbildning inom given tidsram, är av vikt för att högre utbildning ska löna sig och kunna vända sig till en bredare grupp. Samtidigt måste tanken om bildning och demokrati alltid vara grundbulten. Sveriges politik gällande det livslånga lärandet ska värnas och utvecklas. Breddad rekrytering handlar om att sänka trösklar, skapa välkomnande kulturer oavsett bakgrund och att ge god information om utbildningsvalets konsekvenser. Antagning och fler vägar genom högre utbildning Antagningssystemet ska anpassas efter utbildningen och den kommande professionens behov. Dagens urvalskriterier är för stela och leder till att många studenter med rätt kompetenser inte får chansen. Antagningssystemet måste utvecklas för att fånga fler individer med förutsättningar att nå examensmålen efter avklarad utbildning. Alternativa antagningsformer ska användas som ett komplement till traditionell antagning, då det främjar mångfald bland studenter. Det ska finnas möjlighet att genom fristående kurser bredda, fördjupa eller plocka ihop sin egen examen. Distans- och kvällskurser är ett bra sätt att öppna högre utbildning för fler studenter. Ett större utbud av relevanta sommarkurser ska finnas för att möjliggöra en breddning av studenters utbildning och för att ge möjlighet att förkorta densamma. För att blivande studenter ska kunna göra bra val, krävs tillförlitlig och detaljerad information om utbildningar och lärosäten. Denna information måste vara lättillgänglig. För vissa utbildningar kan det vara aktuellt med en dimensionerad antagning efter arbetsmarknadens behov. Breddad rekrytering Alla ska ges lika förutsättningar att söka till högre utbildning. För att trösklarna in i högre utbildning ska sänkas måste förutsättningar att studera och studenters socialförsäkringssystem utformas efter dagens studentgrupp och inte gårdagens. Ett prioriterat område måste också utvärderas. Bättre, och mer jämförbar, statistik om antagningen från studieovana hem behövs. För att bredda ingången i den högre utbildningen ska en välfungerande studie- och yrkesvägledning ges inom ramen för grundskola och gymnasium. Både utbildningens kvalitet och information om arbetsmarknadens läge är viktig information till blivande högskolestudenter. En välfungerande karriärvägledning under den högre utbildningen är också viktig, för att ge studenter möjlighet att diskutera val av kurser, inriktningar eller frågor gällande det kommande yrkeslivet.

46 5 2. Förutsättningar att studera Ekonomiska och sociala förutsättningar ska inte avgöra en individs möjlighet att genomgå högre utbildning. Både för att kunna ta steget till högre utbildning och för att klara studietiden är det viktigt att studenter har tillgång till ett generöst studiemedel och fungerande trygghetssystem. Studenters villkor måste därför i större grad speglas i nivån på studiemedlet och i de allmänna försäkringarnas utformning. Vikten av att det offentliga ställer upp när det oförutsedda inträffar, vare sig det gäller sjukdom, arbetslöshet eller något positivt som föräldraskap, är lika stor för alla i vårt samhälle. 2.1 Studenters ekonomi och boende Saco Studentråd anser att högre utbildning är en rättighet som alla ska kunna ta del av, oavsett social och ekonomisk bakgrund. Därför ska de som studerar i Sverige ha rätt till avgiftsfri utbildning, ett generöst studiemedel och tillgängliga studentanpassade bostäder till en rimlig kostnad. Avgiftsfri högre utbildning All högre utbildning i Sverige ska vara avgiftsfri. För de studenter som ändå är belagda att betala studieavgifter ska stipendiesystemet vara generöst och lättillgängligt. Studiemedel Studiemedlet ska vara allmänt finansierat. Studiemedlet ska vara jämnt uppdelat mellan lån och bidrag. Studiemedlet ska vara anpassat efter studenters levnadsomkostnader och ska räknas upp på ett sådant sätt att det motsvarar utvecklingen av studenters faktiska kostnader. Fribeloppet ska vara generöst och baseras på arbetsinkomst intjänad under veckor med studiemedel. Studiemedel ska ges under minst tolv terminer och villkoren för dispens att ta ut studiemedel under mer än tolv terminer, för att ha möjlighet att avsluta en utbildning, ska vara generösa. Studenter ska under sommarmånaderna ha möjlighet att försörja sig med studiestöd för relevanta sommarkurser. Studiestödet ska också ligga på en sådan nivå att en student kan spara en buffert till en tids ledighet under terminsuppehållen. Studiemedlet ska medge täckning för de extra kostnader som utlandsstudier medför. Det är viktigt att den ökade belåningsgraden tydliggörs vid ansökan. Det ska vara möjligt att uppbära studiemedel för studier i utlandet lika länge som det är möjligt att uppbära studiemedel för studier i Sverige. Bostäder Studentbostadstillgången ska spegla studentgruppen. Boendebehoven varierar inom studentgruppen, vilket måste återspeglas i bostadsbeståndet.

47 6 Vid uppförande av studentbostäder ska hänsyn tas till att studentgruppen är heterogen och bestående av individer med varierande och särskilda behov. En students ålder och familjesituation ska inte påverka dennes möjlighet att få bostadsbidrag. Reglerna för bostadsbidraget ska vara transparenta och förutsägbara. 2.2 Socialförsäkringar för studenter Det är viktigt att studenter som drabbas av det oförutsedda har rätt till samma skydd från det offentliga som arbetstagare och andra grupper i samhället. Det är också viktigt att trygghetssystemen är transparenta och enkla att förutse. Därför anser Saco Studentråd att studenters sjukförsäkring och föräldraförsäkring ska administreras av samma myndighet och präglas av liknande villkor som för arbetstagare. Studiemedelsgrundande högskolepoäng, inte studiemedlet i sig, ska ligga till grund för sjukpenningen. Högskolepoäng, och inte studiemedel, ska vara underlag för att skydda sin vilande sjukpenninggrundande inkomst (SGI) under studietiden. Studenters karenstid vid sjukdom ska vara jämförbar med arbetstagares. Det ska vara möjligt för studenter att återgå till studierna stegvis genom att göra det möjligt att vara sjukskriven på deltid och studera på deltid. Lärosäten och utbildningsanordnare ska ha liknande rehabiliteringsansvar för studenter som arbetsgivare har för arbetstagare. Lägstanivån i föräldraförsäkringen ska motsvara minst 80 procent av fullt studiemedel för motsvarande studietakt. Studierna i sig ska vara SGI-grundande, för att möjliggöra överlåtning av tillfällig föräldrapenning även för studenter. Gravida studenter med tung praktik eller kontakt med farliga ämnen ska ha möjlighet till havandeskapspenning. Tilläggsbidraget för studenter med barn ska täcka de ökade omkostnader som föräldraskapet innebär. Tilläggsbidrag ska betalas ut till båda föräldrarna i de fall båda studerar. Överbelastnings- och förslitningsskador orsakade av otillfredsställande studiemiljö ska täckas av en personskadeförsäkring liknande arbetsskadeförsäkringen.

48 7 3. Efter examen Saco Studentråd menar att lösningar måste skapas för att göra övergången mellan studier och arbetsliv enklare och tryggare. Studenterna måste ges en utbildning som är både användbar och jämförbar. Saco Studentråd anser att högre utbildning ska ge studenterna beredskap att möta förändringar i sitt framtida arbetsliv. Detta kan göras genom tydlig arbetslivsanknytning inom utbildningarna och genom att ge studenter möjligheter till att bredda eller fördjupa sin examen samt utforma sin egen unika kompetens. Dessutom ska högre utbildning kunna möjliggöra olika typer av karriärvägar för studenterna, exempelvis forskning eller eget företagande. 3.1 En användbar utbildning Högre utbildning är en stor investering både för samhället och för den enskilda individen. Efter avslutad utbildning är det därför viktigt att de nyexaminerade studenterna inte bara får ett jobb utan rätt jobb. Matchning handlar om att arbetsgivare ska kunna hitta personer med rätt utbildning, men även att individer ska kunna få användning av sin utbildning. Välfungerande vägledning om utbildningens användbarhet ska erbjudas före, under och efter studierna. Programutbildningar ska vara nationellt och internationellt jämförbara. För att förbättra utbildningarnas användbarhet på arbetsmarknaden ska det finnas god arbetslivsanknytning i utbildningen. 3.2 Samverkan Samverkan mellan lärosäten och det omgivande samhället är viktigt för att förbereda studenterna på det kommande arbetslivet. Att samverka innebär för studenter att få inblick i hur arbetslivet ser ut och hur man kan komma att använda de kunskaper som den högre utbildningen ger i praktiken. Samverkan kan och bör genomföras på olika sätt, anpassad efter utbildningens karaktär och den för studenterna aktuella arbetsmarknaden. Det handlar om ett ömsesidigt utbyte av perspektiv och erfarenheter mellan det omgivande samhället och lärosätena. Det övergripande ansvaret för att denna samverkan kommer till stånd ligger på lärosätena, men arbetsgivarna har också ett stort ansvar. Närvaro av det omgivande samhället under högre utbildning ger större inblick i studenternas utbildningar, underlättar framtida rekrytering och ger en större möjlighet att styra studenters vilja att fördjupa sin kompetens inom arbetsgivarens intresseområde. Samverkan med det övriga samhället inom högre utbildning ska uppvärderas och uppmuntras. Lärosäten ska kunna erbjuda verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och praktik på akademisk nivå för alla studenter.

49 8 Praktikkurser eller annan VFU som ingår i utbildningarna ska ha en tydlig koppling mellan högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning. Praktik som ger högskolepoäng ska finansieras genom studiemedel. Att arbeta extra ska alltid vara ett val och inte ett krav. Relevanta extrajobb är ett komplement till arbetslivsanknytningen inom den högre utbildningen. Relevanta extrajobb ska alltid vara ett val och inte ett krav inom den högre utbildningen. Studenters arbetsvillkor ska vara reglerade i kollektivavtal. Det är viktigt att nya kollektivavtal inte innebär en försämring av studenters villkor på arbetsmarknaden. 3.3 Ett innovativt förhållningssätt Att högre utbildning kan erbjuda kreativa miljöer med möjlighet för studenter att utveckla idéer och omsätta sina kunskaper i praktiken är viktigt. Samhället är ständigt i utveckling och att studenterna uppmuntras att kunna följa denna utveckling gör dem mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, såväl nationellt som internationellt. Teori och praktik innebär ingen motsättning, tvärtom. Det är viktigt att lägga fokus på hur akademikers kunskaper kan användas på arbetsmarknaden. Ett utvecklande och kreativt förhållningssätt är användbart såväl vid en karriär inom akademin, som om studenten väljer att starta eget företag eller vara anställd. Entreprenöriellt tänkande, kreativitet och innovationsförmåga ska vara en del av den högre utbildningen. Den högre utbildningen ska uppmuntra kreativitet och innovationsförmåga. 3.4 Forskning som ett karriärval Det krävs goda villkor för anställda på lärosäten för att utbildningen ska hålla hög kvalitet. Det ska inte finnas hinder för att gå vidare inom akademin. Forskning av god kvalitet kräver goda villkor för doktorander och forskare. Doktorander ska erbjudas anställning från första utbildningsdagen. Doktorandtjänster ska utlysas allmänt för en rättssäker antagningsprocess. Lika villkor ska gälla för alla forskarstuderande antagna vid ett svenskt lärosäte. Doktoranders löner ska vara konkurrenskraftiga och baseras på studietid, inte handledares bedömningar. Licentiatantagning ska endast medges då forskarstudierna är ämnade att avslutas efter licentiatexamen. Handledning av doktorander ska ges tillräckliga resurser. Krav ska ställas på dokumenterad handledarkompetens. Det ska finnas tydliga och rättssäkra karriärvägar inom akademin efter avslutad doktorsexamen.

50 9 Fler postdoktorala tjänster bör inrättas. 3.5 Arbetslöshet efter examen Nyexaminerade studenter som hamnar i arbetslöshet står idag många gånger utanför arbetslöshetsförsäkringen. Saco Studentråd menar att övergången från studier till arbetslivet ska göras tryggare för studenter. För att detta ska ske krävs att det finns aktiv arbetsmarknadspolitik som kan matcha olika akademikers kompetensprofil mot arbetsgivarnas kravprofiler. En form av ekonomiskt stöd för nyexaminerade studenter behöver finnas för att underlätta möjligheten att söka kvalificerade jobb. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken för nyexaminerade akademiker måste förbättras.

51 2016 Saco studentråd kongress Verksamhetsberättelse 2016 Styrelsens berättelse om året som gått & verksamhetsrevisorernas rapport

52 Saco studentråd samarbetar gärna med andra organisationer för att påverka politiken. Projektet Bättre matchning på vägen ut i arbetslivet var ett lyckat samarbete med Teknikföretagen.