7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

Transkript

1 ÖVRIGA HANDLINGAR

2

3 FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått inbjudan i rätt tid. 4 VAL AV ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE FÖR MÖTET Vi väljer de som ska leda mötet och skriva ner vad som bestäms. 5 BESLUT OM SAMMANTRÄDESORDNING Årsmötets spelregler bestäms. 6 VAL AV JUSTERARE TILLIKA RÖSTRÄKNARE Vi väljer de som läser igenom det sekreterarna skrivit för att kontrollera att det är rätt och räkna röster när det behövs. 7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. 8 NOMINERINGAR Presentation av valberedningens förslag på vilka personer som ska väljas under punkt FASTSTÄLLANDE AV NOMINERINGSSTOPP Vi bestämmer vilken dag och tid förslag på personer som ska väljas under punkt 15 måste vara inlämnade. 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR REVISIONSBERÄTTELSER FÖR GRANSKNINGSUTTALANDE OM 2013 ÅRS VERKSAMHET OCH FÖRVALTNING 13 ANSVARSFRIHET 14 FRÅGOR TILL LILLA ÅRSMÖTET OCH FÖRBUNDSSTYRELSENS SVAR 15 PLÄDERINGAR Möjlighet att berätta för årsmötet varför den föreslagna personen ska väljas till det här uppdraget. 16 FYLLNADSVAL 17 AVSLUTNING AV LILLA ÅRSMÖTET 2014

4 FÖRSLAG TILL SAMMANTRÄDESORDNING Lilla årsmötet är ett granskningsmöte som granskar verksamhet och bokslut. De enda beslut som kan fattas är eventuella fyllnadsval. 51 mandat fördelas med två basmandat till varje distrikt och resten fördelas utifrån antal medlemmar i varje distrikt. FÖREDRAGNING Föredragning av ett ärende, att berätta utförligare vad det handlar om, kan göras av frågeställare eller förbundsstyrelseledamot. Föredragningen är inte tidsbegränsad. TALARLISTA För att uppmuntra att flera gör inlägg i de olika frågorna gäller ett system med två talarlistor. Första gången som någon yttrar sig i en fråga blir den personen uppsatt på första talarlistan. När samma person vill göra ytterligare inlägg i frågan blir den uppsatt på den andra talarlistan. Innan personer på den andra talarlistan får yttra sig måste den första talarlistan vara tom. TALARTID OCH AJOURNERING Talartiden kan vid behov begränsas av presidiet. Presidiet har också rätt att vid behov ajournera sammanträdet. YTTRANDERÄTT Alla medlemmar och vuxenmedlemmar som är deltagare vid Lilla årsmötet har yttranderätt. Presidiet kan bevilja övriga deltagare yttranderätt. Alla som vill yttra sig skriver upp sig på talarlistan. YRKANDERÄTT Ombud och förbundsstyrelseledamöter har yrkanderätt. REPLIK Replik kan begäras för att svara på direkt tilltal från någon. Repliker går före i talarlistan och får högst vara en minut. Om den förste talaren vill besvara repliken, får denne en kontrareplik. Begärs replik och kontrareplik beviljas detta av presidiet. SAKUPPLYSNING Om någon inte förstår ärendet eller om viktiga frågor saknas kan sakupplysning begäras. Begärs sakupplysning beviljas detta av presidiet och går före i talarlistan. ORDNINGSFRÅGA Ordningsfråga kan begäras, när det gäller frågor eller förslag som gäller själva sammanträdet, men inte sakfrågan. Begärs ordningsfråga beviljas detta av presidiet och går före i talarlistan. STRECK I DEBATTEN Streck i debatten kan begäras av ombud när debatten har stannat upp, inte tillför något nytt och den vill gå till beslut. Begäran om streck i debatten bryter talarlistan. Om årsmötet beslutar att sätta streck i debatten får den som vill yttra sig i ärendet skriva upp sig på talarlistan. Talarordningen lottas och därefter kan ingen mer tillkomma på talarlistan och inga nya yrkanden kan göras. BESLUT Beslut fattas med enkel majoritet. Det innebär att det förslag som de flesta röstar på fastställs. RÖSTRÄTT Den som är ombud och har sitt röstkort, har rösträtt. Röstkortet får ombuden när de checkar in. Ombud som kommer efter att mötet öppnas hämtar sitt röstkort hos presidiet. Ombud som behöver åka ifrån pågående möte lämnar sitt röstkort till presidiet. Där kan sedan ombudets ersättare hämta ut ett nytt röstkort. Om ombudet inte har en ersättare kommer röstlängden att justeras inför kommande beslut.

5 RÖSTNING Röstning sker genom acklamation, dvs. ja-rop samtidigt som röstkorten sträcks upp. Presidiet gör en uppskattning av antalet röster för respektive förslag. Ombud som inte är nöjda med presidiets bedömning begär rösträkning. Detta sker genom att ombudet håller upp sitt röstkort och ropar rösträkning innan klubban faller, men efter att presidieordförande har meddelat vad beslutet blev. Vid rösträkning räknas rösterna av de utsedda rösträknarna och resultatet skrivs in i protokollet. Om det blir lika antal röster avgörs frågan genom lottdragning. Vid personval ska sluten omröstning ske, om någon begär det. RESERVATION Ombud kan lämna in en reservation mot ett beslut som denne inte vill ställa sig bakom. Reservationen kan eventuellt innehålla en motivering. Reservationer ska vara inlämnade till presidiet senast 30 minuter efter årsmötets avslutande. ÖVRIGT Årsmötesskola Vid Lilla årsmötets inledning hålls en årsmötesskola där ombud och deltagare får utbildning. Ärenden Ärenden är de frågor som behandlas på årsmötet. Ärenden väcks genom skriftliga frågor. Under årsmötet får inga nya ärenden väckas.

6 FLÖDESSCHEMA FÖR PLENUMFÖRHANDLINGAR PRESIDIET Punkt nr... Inledning OMBUD Föredragning Ordet är fritt Talarlistan är tom. Kan vi gå till beslut? (Streck i debatten bryter talarlistan och beslutas direkt) Debatt Alla som vill tala får begära ordet. Gäller inte streck i debatten. Yrkanden kan lämnas in. (Sakupplysning, replik, eller annan ordningsfråga kan förekomma här) Kan vi gå till beslut? Om någon är däremot fortsätter diskussionen. Kan vi besluta enligt... Någon däremot? Inga fler yrkanden kan lämnas in! Röstning Ja-rop + röstkort upp JA! JA! Röstkort hålls upp JA! Röstkort hålls upp Jag finner att... Möjlighet att ropa "Rösträkning" Rösträkning är begärd och ska genomföras Röstning (Rösträkning) Kan vi besluta enligt... Någon däremot? Jag finner att... Räkning Räkning Avslutning av ärendet Röstkort hålls upp Röstkort hålls upp Möjlighet till reservation

7 ORDLISTA Här är en ordlista med alla möjliga konstiga ord som kan komma att användas på årsmötet. AJOURNERING Paus i förhandlingarna. ANSVARSFRIHET Lilla årsmötet föreslår att förbundsstyrelsen ska få godkänt för sitt arbete under året. ATT-SATS Mening som beskriver förslag till vad vi ska bestämma. AVSLÅ Rösta nej till ett förslag. BALANSRÄKNING Är en sammanfattande sammanställning av tillgångar (pengar på banken, pengar som andra är skyldiga oss samt saker vi äger) och skulder. Balansräkningen är en ögonblicksbild, som ett foto av ekonomin, ett bestämt datum. Den visar hur det såg ut sista dagen i perioden. BIFALLA Rösta ja till ett förslag. BOKSLUT Det gemensamma namnet på resultat- och balansräkningen. Årsmötet beslutar om bokslutet ska fastställas. BORDLÄGGNING En sak skjuts upp till ett senare tillfälle. DEBATT Diskussion. ENKEL MAJORITET Över hälften av ombuden tycker samma sak. På det här sättet tas de flesta beslut. ERSÄTTARE Ersätter ombud vid frånvaro. Hämtar ut sitt röstkort hos presidiet. FÖREDRAGNINGSLISTA Handling som visar vad och i vilken ordning olika frågor ska diskuteras och bestämmas om. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Är både verksamhetsberättelse och en beskrivning av hur mycket samlad vinst eller förlust Svenska Kyrkans Unga har gått med genom åren. JUSTERARE Person som kontrollerar att protokollet stämmer. KALLELSE Inbjudan till årsmötet. KONTRAREPLIK Att svara på en replik, när en har blivit personligt tilltalad i en debatt.

8 KVALIFICERAD MAJORITET Beslut om ändrade stadgar och upplösning av organisationen beslutas med kvalificerad majoritet, det vill säga fler än hälften behöver vara överens för att beslutet ska börja gälla. MAJORITET Det förslag som får flest röster vinner. I vissa fall tillämpas 2/3 eller 3/4 majoritet. MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Fråga om kallelsen har gått ut i tid, enligt stadgarna. NOMINERA Föreslå personer till val. NOTER Här handlar det inte om musik. Noter finns i årsredovisningen och förklarar siffror i resultat- och balansräkning. Följ notens nummer och läs mer under rubriken Noter längre bak i ekonomi-häftet. OBSERVATÖR Deltagare som har yttranderätt. OMBUD En representant från distriktet som har röst-, yrkande- och yttranderätt. Lilla årsmötet har 51 fasta mandat. Varje distrikt har två basmandat. Övriga mandat fördelas utifrån antal medlemmar i distriktet som har rapporterats för året innan. ORDNINGSFRÅGA Fråga av praktisk karaktär som gäller själva mötet. PLENUM Ombudens gemensamma möte. PLÄDERA Tala om varför en viss föreslagen person är lämplig att väljas. PRESIDIUM De som leder mötet och skriver ned vad som bestäms. PROTOKOLL Handling där det som bestäms på mötet skrivs ner. RAMBUDGET En kortfattad sammanställning av hur inkomster och utgifter ska fördelas under kommande år. REPLIK När någon har blivit personligt tilltalad i en debatt och vill svara. RESERVATION Att visa i protokollet att jag som ombud inte håller med om beslutet. RESULTATRÄKNING En sammanställning av hur mycket pengar vi har fått och hur mycket pengar vi har gjort av med. RÄKENSKAPSREVISORER Väljs av årsmötet för att granska om bokföringen följer de lagar och regler som finns kring ekonomin och om bokföring, balans- och resultaträkning är riktiga. De kollar om de ekonomiska händelserna stämmer med vad styrelsen bestämt om hur pengarna ska användas. Revisionsberättelsen är deras skriftliga och undertecknade rapport och uttalande.

9 RÖSTA Bestämma. RÖSTKORT Varje ombud får ett röstkort i samband med incheckningen. Om du kommer efter att mötet har öppnats hämtar du istället ditt röstkort hos presidiet. SAKREVISORER Två medlemmar som väljs av årsmötet för att granska verksamheten, den som styrelsen lämnat en verksamhetsberättelse om. Sakrevisorerna lämnar en skriftlig och undertecknad rapport och uttalande om hur de tycker att detta har sköts. SAKUPPLYSNING Frågor om själva ärendet. STADGAR Organisationens regler. VERKSAMHETSBERÄTTELSE Denna är till för att berätta om vad Svenska Kyrkans Unga som riksförbund beslutat och arbetat med under den tidsperiod som Stora årsmötet kommer att ta upp, på ett sätt som gör att ombuden kan avgöra om verksamheten följer Svenska Kyrkans Ungas syfte och tidigare årsmötesbeslut. YRKA Att föreslå skriftligt. YTTRA Tala.

10 VALBEREDNINGENS FÖRSLAG PRESIDIET Ordförande Annika Johansson Elias Ytterbrink Sekretrare Joakim Holmström Sara Hansen Göteborgs stift Västerås stift Stockholms stift Göteborgs stift FYLLNADSVAL TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN Det finns inga vakanta platser att tillsätta och därmed har valberedningen inte lämnat något förslag.

11

12

13 FÖRBUNDSSTYRELSENS SVAR TILL FRÅGA OM ARBETET MED ÅRSMÖTESFORMER På Stora årsmötet 2011 togs beslutet att utreda hur Svenska Kyrkans Unga vill hålla årsmöten framöver, ett beslut som satte igång projektet Ett enat folk. Projektet syftade till att skapa dialog och diskussion kring demokratioch årsmötesfrågor. Det resulterade i den proposition om förändrade årsmötesformer som förbundsstyrelsen skrev till Stora årsmötet Propositionen kommer också att läggas fram i sin helhet på Stora årsmötet 2015 eftersom den togs med enkel majoritet i första läsningen. Projektet tog slut hösten 2013 efter att Stora årsmötet och projektrapporten var avklarade. Förbundsstyrelsen fick ytterligare riktlinjer att jobba efter på Stora årsmötet 2013 kring organisationens identitet och innehåll, och dessvärre har demokrati- och årsmötesdiskussionerna fått stiga undan för att ge plats åt nytt fokus ett tag. Förbundsstyrelsen är medveten om vikten av att arbetet med propositionen och dess innehåll pågår fram till Stora årsmötet 2015 och det är en utmaning att från förbundet hålla många diskussioner och inriktningar igång parallellt. En stor del av vårt fokus har sedan Stora årsmötet 2013 legat på arbetet med det mervärdes- och organisationsdokument som ska författas. Efter det att Lilla årsmötet och forumet är avslutat kommer förbundet att se över på vilket sätt som vi kan sprida information samt ge möjlighet för diskussion kring frågan om årsmötesformer. Vi får dock inte glömma att det viktigaste samtalet är det som sker i distrikten, och främst i lokalavdelningarna. Förbundsstyrelsen och förbundskansliet kan ge förslag på olika sätt som lokalavdelningarna kan diskutera frågan, men det yttersta ansvaret för att de ombud som kommer att rösta på Stora årsmötet 2015 är väl förberedda på det som ligger som förslag till beslut ligger i lokalavdelningarnas händer. Vår förhoppning och förväntan är att distrikt och lokalavdelningar diskuterar och funderar kring alla propositioner som inkommer till Stora årsmötet 2015 och uppmuntrar till fortsatt diskussion i distrikt och lokalavdelningar kring frågan med årsmötesformer. Förbundsstyrelsen