Örebro studentkårs fullmäktiges arbetsordning 2016/2017

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Örebro studentkårs fullmäktiges arbetsordning 2016/2017"

Transkript

1 Örebro studentkårs fullmäktiges arbetsordning 2016/2017 Arbetsordningen är Örebro studentkårs fullmäktiges (nedan kallat ÖS fullmäktige) riktlinjer och reglerar därmed hur ÖS fullmäktiges sammanträden ska genomföras. ÖS fullmäktiges roll Fullmäktiges uppgift är att vara Örebro studentkårs högst beslutande organ. Besvär över fullmäktigebeslut som strider mot stadgans 1 kap. 2 Mom. 1 kan dock föras till Örebro universitets styrelse. Under ÖS fullmäktiges sammanträden har medlemmar i Örebro studentkår samt icke medlemmar närvarorätt. Medlemmar som motionerar och/eller interpellerar till ett fullmäktigemöte, samt Örebro studentkårs revisorer, har närvaro- och yttranderätt. Förslagsrätt tillkommer även motionär vid behandlande av dennes motion/-er. Förslags- och rösträtt tillkommer endast fullmäktigeledamot. Kårstyrelsen närvarar under ÖS fullmäktiges sammanträden med yttranderätt men har inte rösträtt. En enad kårstyrelse har dock yrkande/förslagsrätt. ÖS fullmäktige ska senast 30 april: Behandla propositioner och eventuella motioner och interpellationer Granska verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår Fastställa årsredovisning för föregående verksamhetsår Besluta om ansvarsfrihet för föregående kårsstyrelse Genomföra val enligt fastställd valordning Besluta om budgeten för kommande verksamhetsår Besluta om Örebro studentkårs medlemsavgift och avgift för stödmedlemmar för kommande verksamhetsår Besluta om verksamhetsplan för kommande kårstyrelse Besluta om utdelningar av stipendier och förtjänsttecken Besluta om ägardirektiv för Örebro studentkårs bolag och ekonomiska föreningar Besluta om medlemskap i annan organisation Besluta om fullmäktiges arbetsordning inför kommande verksamhetsår Fastställa kriterier för medlemskap i kårsektion Besluta om Lösnummers chefredaktörs arbetsbeskrivning ÖS fullmäktige skall förutom ovan: Senast 31 december fastställa valordning inför val till kommande verksamhetsår Vartannat år besluta om Örebro studentkårs åsiktsdokument Var tredje år besluta om Örebro studentkårs visionsdokument Vid behov besluta om ändringar gällande nödvändiga förutsättningar för Örebro studentkårs arvoderade Vid behov besluta om ändringar i kårstyrelsens arbetsbeskrivning Vid behov besluta om revideringar i övriga styrdokument som rör Örebro studentkårs verksamhet 1 av 12

2 Kårstyrelsen förbereder dagordningen till ÖS fullmäktige. Punkter kan se ut på tre olika sätt, proposition från kårstyrelsen, motion från ÖS medlem eller interpellation mot ÖS förtroendevald eller organ inom ÖS. En proposition är ett förslag från kårstyrelsen som ÖS fullmäktige ska besluta om. Propositionerna skickas ut till ÖS fullmäktige ledamöter tjugofem dagar innan ÖS fullmäktige sammanträder. En motion är ett förslag från ÖS medlemmar. Motionen kan beröra vad som helst som någon medlem vill att ÖS fullmäktige ska besluta om och även vara en följdmotion på en av kårstyrelsens tidigare utskickade propositioner. Varje medlem av ÖS har rätt att motionera. Motionsstopp infaller femton dagar innan mötet. Kårstyrelsen skriver ett motionssvar där styrelsens syn på motionen ges samt förslag på hur ÖS fullmäktige ska besluta. En interpellation är en skriftlig fråga från en medlem i eller organ inom ÖS till kårstyrelsen samt till fullmäktige förtroendevalda, eller till organ inom ÖS. ÖS organ finns fastställda i stadgan 3 kap. 2. Interpellation ska vara kårstyrelsen tillhanda senast tio dagar före fullmäktigemöte. Kårstyrelsen ska delge berörd person eller organ interpellationen senast åtta dagar före fullmäktigemöte. Kårstyrelsen finns till hjälp om det behövs. Inför fullmäktigemötet Ledamöter För att kunna väljas till fullmäktigeledamot måste personen, precis som alla andra engagerade inom organisationen, vara medlem i Örebro studentkår, och dessutom tillhöra den kårsektion denne kandiderar för. Om alla platser inte fylls under vårterminens val kan ytterligare ledamöter, både ordinarie och suppleanter, väljas in under ett senare sektionsmöte. Sker byte eller fyllnadsval ska detta tillsammans med protokollsutdrag lämnas till ÖS Presidium senast en vecka före fullmäktigemötet. Kallelse Kallelse skickas till fullmäktigeledamöterna senast fem veckor innan mötet. Kallelsen upplyser om tid och plats för mötet. Om kallad ledamot inte kan närvara på mötet ska kårsektionens samordnare meddelas för att ersätta den ordinarie ledamoten med en suppleant. Anmälan Varje enskild ledamot har ett ansvar att anmäla närvaro på ÖS fullmäktigemöte i enlighet med kallelsen. 2 av 12

3 Föredragningslistan En föredragningslista är en lista över de punkter som ska behandlas av fullmäktigemötet. Föredragningslistan skickas ut i digital form sju dagar innan mötet och trycks i pappersform åt de ÖS fullmäktige ledamöter som begär det. Varje enskild ledamot ska ta del av handlingarna. Ledamöter från Grythyttans kårsektion kan begära att få sina handlingar via post. Till föredragningslistan finns vanligtvis en samling med bilagor där bakgrundsmaterial till de olika punkterna återfinns. De första tretton punkterna rör formaliafrågor som måste klaras av innan mötet går in på sakfrågorna. 1. Mötets öppnande Mötesordförande förklarar mötet officiellt öppnat 2. Mötets stadgeenliga utlysande Enligt ÖS stadga ska mötet utlysas senast fem veckor innan mötets öppnande 3. Val av mötesfunktionärer Justerare tillika rösträknare skall väljas. Justerarna ska, om det krävs, räkna röster vid votering eller sluten omröstning. Justerarna justerar tillsammans med mötespresidiet protokollet från mötet. 4. Protokolljustering Datumet för justering av protokollet från mötet bestäms under denna punkt. 5. Justering av röstlängden Mötesordförande räknar upp de närvarande och justerarna delar ut röstkort, sedan tas beslut om att anse röstlängden justerad. ÖS är beslutsmässigt när minst två tredjedelar av de i röstlängden injusterade ledamöter är närvarande, dock minst elva ledamöter. 6. Eventuella adjungeringar Närvarorätt äger både personer som innehar eller inte innehar medlemskap i Örebro studentkår. För att äga yttranderätt på möte behöver medlemmar och ickemedlemmar adjungeras. ÖS tjänstemän samt Lösnummers styrelse äger automatiskt yttranderätt. 7. Fastställande av föredragningslistan Föredragningslistan som ligger inför varje möte har en punkt som kallas Övriga frågor. Här kan man lägga in extra punkter för diskussion och inte för beslut. Dessa övriga frågor anmäls under denna punkt. 8. Rapporter Kårstyrelsen och Lösnummers styrelse avger en skriftlig rapport inför varje fullmäktige om vad de har jobbat med under den gångna perioden. Kårstyrelsen bör här rapportera till fullmäktige hur de har arbetat med de beslut som togs på föregående fullmäktigemöte. 9. Tidrapporter Här redovisar de arvoderade sina tidrapporter och eventuella frågor gällande dem ställs här. 3 av 12

4 10. Anmälan av kårstyrelsebeslut Här redovisas de beslut som kårstyrelsen tagit under perioden som det rör. 11. Anmälan av Lösnummers styrelses beslut Här redovisas de beslut som Lösnummer tagit under den period som det rör. 12. Val Under denna punkt ska val genomföras enligt ÖS valordning. Anmälan av beslut Eftersom ÖS fullmäktige är ÖS högst beslutande organ ska kårstyrelsens- och Lösnummers styrelsebeslut redovisas inför ÖS fullmäktige. Styrelserna har mandat att förvalta organisationen och tar beslut efter ÖS stadga, arbetsbeskrivning för kårstyrelsen, fullmäktiges beslut och gällande svensk lag. Därav behövs besluten inte godkännas av fullmäktige. Besvär (överklagande) över kårstyrelsens- och Lösnummers styrelsebeslut får föras hos fullmäktige vid åsikter om felaktiga beslut. Besvär över beslut ska hanteras under punkt 9 och 10 i dagordningen och ska lämnas in som ett yrkande. Efter formaliafrågorna följer sakfrågorna, det är dessa som är mötets egentliga del där beslut tas. Bordlagda frågor Frågor som bordlagts vid tidigare FUM ska tas upp först av allt på nästkommande FUM, det vill säga efter de första tretton formaliafrågorna. Under fullmäktigemötet Under mötet finns vissa roller och olika sätt att fatta beslut på, nedan ges en kort beskrivning av detta. Mötesordförande Mötesordförandes uppgift är att leda mötet och se till att det flyter så snabbt och smärtfritt som möjligt. Mötesordförande ska inte uttala sig i sakfrågor eller försöka styra debatten utom då den tenderar att flyta iväg åt olika håll eller gå i cirklar. Mötesordförande bör då och då sammanfatta debatten och ge objektiva synpunkter på debatten. Beslutsmässighet ÖS fullmäktige är beslutsmässiga när minst två tredjedelar av de i röstlängden injusterade ledamöterna är närvarande, dock minst elva ledamöter. Yrkande Yrkanden finns i flera olika former och tillkommer ledamot, enad kårstyrelse, motionär och de som fullmäktige adjungerat med förslagsrätt. Kårstyrelsen har yrkande/förslagsrätt. Bifall eller avslag är de beslutsvägar som finns kring yrkanden. Under fullmäktiges möten sker yrkanden alltid skriftligt, genom en eller flera personer och på särskilda yrkandelappar som återfinns hos mötespresidiet. På dessa lappar ska antecknas datum, punkten som yrkanden berör, namn på den ledamot/de ledamöter som yrkar, samt själva yrkandet. På yrkandelappen ska dessutom framgå vilken typ av yrkade som avses. Dock är det alltid mötesordförande som avgör hur ett 4 av 12

5 yrkande ska kategoriseras. Yrkande i ordningsfråga kan vara av typerna: Ajournering är det samma som paus. Mötet uppskjuts under en viss tidsperiod, kortare eller längre tid. När mötet återupptas är det frågan om samma möte. Beslut om ajournering kan även fattas av mötesordförande. Bordläggning innebär att den sakdiskussion som pågår skjuts upp och återupptas vid nästa möte. Remiss/Återremittering innebär att en viss punkt/ärende hänskjuts för vidare behandling av ett organ eller en person. Har ärendet redan beretts men ytterligare arbete krävs är det frågan om en återremittering. Sakyrkanden Sakyrkanden, d.v.s. förslag som berör själva sakfrågan kan delas in i fyra grupper: Originalyrkanden är det förslag som ligger till grund för en diskussion. Det ska alltid finnas ett liggande förslag från kårstyrelsen eller annan i original. Nytt yrkande är ett förslag som är helt nytt för en punkt och som inte överensstämmer med det liggande förslaget. Tilläggsyrkanden är förslag som i princip tillstyrker det liggande förslaget men som på någon eller några mindre delar är annorlunda utformat. Ändringsyrkanden är förslag på ändringar i det liggande förslaget. Beslut och propositionsordning När mötesordförande märker att debatten i en fråga börjar bli avklarad frågar denne: Är fullmäktige redo att gå till beslut?. Alla ledamöter som anser sig redo att gå till beslut svarar då: Ja!. Därefter frågar mötesordförande Någon däremot?, och de ledamöter som anser att diskussionen bör fortsätta en stund till svarar: Ja!. Om någon ledamot vill fortsätta diskussionen ska debatten fortsätta. Om alla istället är överens om att vilja gå till beslut är det nästa steg. Mötesordförande säger då: Finner att vi har gått till beslut och slår klubban i bordet. I det här läget är diskussionsdelen avslutad, och inga fler frågor, uttalanden eller yrkanden får göras. Mötesordförande bestämmer därefter propositionsordningen, alltså i vilken ordning de olika yrkandena ska behandlas. Kårstyrelsens propositioner ska alltid innehålla ett yrkande. Finns det flera förslag att ta ställning till är det mötesordförandes uppgift att tydligt förklara propositionsordningen för fullmäktige. Mötesordförande läser då upp den eller de att-satser som finns i förslaget genom att exempelvis säga: Kan fullmäktige besluta att fastställa medlemsavgiften till 200 kronor? eller, om förslaget är långt att läsa: Kan fullmäktige besluta i enlighet med liggande förslag? Om det bara finns ett förslag blir propositionsordningen enkel. Mötesordförande ställer förslaget mot avslag. Finns två förslag ställs dessa mot varandra genom att mötesordförande frågar om: 5 av 12

6 Kan fullmäktige bifalla XX:s yrkande? och sedan Kan fullmäktige bifalla YY:s yrkande?. Det alternativ som får flest Ja får bifall. Finns det ett yrkade och ett liggande förslag ska alltid yrkandet behandlas först. Ofta brukar det alternativ som vann dessutom ställas mot avslag för att möjligheten ska finnas att inte ta något beslut. Fler förslag än två Tre eller fler huvudförslag innebär vissa problem då det inte är bra att ställa fler än två förslag mot varandra. Vanligtvis brukar proceduren vara så att yrkanden som inte strider mot varandra sparas till senare. Finns tre förslag (A, B & C) som strider mot varandra utses ett till huvudförslag (A), vilket vanligtvis är det liggande förslaget. Förslag B och C ställs mot varandra och det vinnande förslaget ställs mot A. Sedan ställs det framvaskade förslaget mot avslag. De ledamöter som vill rösta ja till ett förslag håller upp sitt röstkort tills de får klartecken av mötesordförande att ta ned dem. Därefter ställer mötesordförande frågan Någon däremot?, och ledamöter som vill rösta mot förslaget håller upp sitt röstkort tills de får klartecken att ta ned det av mötesordförande. Mötesordförande gör därefter en bedömning av om flest ledamöter röstade för eller emot förslaget och förmedlar detta genom att säga Finner bifall eller Finner avslag. Skulle någon ledamot anse att mötesordförandes uppfattning inte överensstämmer med hur rösterna föll ska denna snarast högt ropa Votering! innan klubban har fallit. Observera att det räcker med att endast en person begär votering för att det ska genomföras. Beslut fattas med enkel majoritet, förutom i frågor som ändringar i föredragningslistan eller i fråga om misstroendeförklaring. Beslut får inte fattas i andra frågor än de som upptagits på föredragningslistan, om inte ÖS fullmäktige beslutar annat med kvalificerad majoritet, varmed menas två tredjedelar av de i röstlängden upptagna och närvarande ÖS fullmäktige ledamöter. Beslut om utredning i samband med interpellation får dock göras enligt vad som står under rubriken Interpellation. Vid lika röstetal avgör lotten. Omröstning ska ske öppet medan personval samt omröstning om misstroendeförklaring sker slutet, om inte ÖS fullmäktige beslutar annat med kvalificerad majoritet. Vid lika röstetal i personval ska ÖS fullmäktige först gå till en andra röstomgång därefter ge platsen till den sökande av underrepresenterat kön och i sista led låta lotten avgöra. Votering Votering ska genomföras om någon begär detta. Vanligtvis sker detta genom att mötesordförande säger: Votering är begärd och ska genomföras. Då ÖS fullmäktige redan visat sina röstkort en gång görs ingen så kallad försöksvotering då detta i praktiken redan är genomfört. Istället går fullmäktige till rösträkning. Rösträkning innebär att röstkorten används på samma sätt som vid första röstningen men nu räknas rösterna av de valda rösträknarna. Rösträknarna meddelar mötesordförande resultaten och mötesordförande meddelar hur omröstningen utfallit. Skulle rösträknarna komma till olika resultat ska omröstningen gå om. 6 av 12

7 Önskar någon veta exakt hur rösterna har fallit eller hur de olika ledamöterna har röstat i en fråga kan röstprotokoll begäras. Proceduren med röstprotokoll är mycket tidskrävande och bör i det längsta undvikas. Det hela går till så att röstlängden läses upp (eventuellt kan den behöva justeras först) och ledamöterna får muntligen avge sin röst genom att ropa Bifall, Avslag eller Avstår. Varje person ska antecknas med namn och röst på ett särskilt röstprotokoll, vilket genomförs av sekreteraren. Sluten omröstning Normalt sker omröstning öppet, dock kan enskild ledamot kräva att sluten votering ska genomföras. Vid misstroendeförklaring och personval sker sluten omröstning automatiskt. Detta genomförs genom att varje ledamot får skriva på en lapp hur denne röstar. Lapparna räknas av rösträknarna och protokollförs. Efter sluten votering kan röstprotokoll inte begäras. Stängda dörrar ÖS fullmäktige kan besluta om möte bakom stängda dörrar. Sådant beslut ska fattas med kvalificerad majoritet, dvs. två tredjedelar av de i röstlängden upptagna och närvarande ÖS fullmäktige ledamöter. Vid möte bakom stängda dörrar äger endast mötespresidiet, ordinarie ledamöter eller tjänstgörande suppleanter samt kårstyrelsens ledamöter närvarorätt. Olika majoriteter Vanligtvis fattar fullmäktige beslut genom enkel majoritet, d.v.s. det förslag som fått flest röster segrar. Enkel majoritet finns i två varianter: Absolut majoritet och Relativ majoritet. Av praxis tillämpar ÖS relativ majoritet, d.v.s. det förslag som får flest röster vinner. Absolut majoritet innebär att ett förslag måste få minst 50 % av rösterna för att segra. Kvalificerad majoritet, vilket innebär att en gräns uppställs för hur många röster som måste tillfalla ett visst förslag för att beslutet ska gälla. Exempelvis framgår det av ÖS stadga att Beslut om stängda dörrar ska fattas med två tredjedelars majoritet. I de fall ledamot känner att de inte håller med det fattade beslutet eller vill att en kommentar ska läggas till protokollet gäller några olika alternativ. Reservation Om du anser att mötet fattat ett felaktigt beslut som du inte kan ställa dig bakom går det att reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas muntligt direkt efter att klubban har fallit, genom att Reservation! ropas. Mötesordförande bekräftar detta genom att säga: Reservation är anmäld och ska inkomma senast tid för protokollsjustering. Reservationen ska då inkomma skriftligt innan protokollet är justerat, det är dock önskvärt om reservation kommer in redan under sittande möte. Reservationen innebär att du inte står bakom och inte heller kan ställas till ansvar för ett visst beslut. Sålunda står alla ledamöter som inte har reserverat sig mot ett beslut bakom detsamma, oavsett hur de har röstat. Endast genom reservation kan du friskriva dig. Av den skriftliga reservationen ska det framgå datum, punkt, reservantens namn, anledningen till reservationen samt hänvisning till eget motförslag. En ledamot får endast reservera sig med hänvisning till ett eget lagt förslag som kan ställas emot det beslutade förslaget. Det bör i reservationen framgå på ett tydligt sätt vad det är som reservanten inte accepterar hos beslutet. Om det är hela beslutet, del av beslutet eller det sätt 7 av 12

8 som beslutet tillkom. Här bör det undvikas att gå till personangrepp då det inte ges någon möjlighet att försvara sig. Protokollsanteckning Protokollsanteckning används när du önskar försäkra dig om att något förs till protokollet. T.ex. förtydliga eller förklara något. Protokollsanteckningen kan alltså innehålla vad som helst och lämnas till sekreteraren på särskild lapp. En speciell variant av protokollsanteckning är röstförklaring. Denna används för att i protokollet förklara exempelvis en anledning till att du valt att rösta på ett visst sätt. Det kan röra sig om att du anser att FUM har fattat ett dåligt beslut men ändå inte vill gå så långt som att reservera sig, eller att vissa bakomliggande omständigheter bör förklaras. Dock bör observeras att en röstförklaring aldrig kan innebära att du inte står bakom majoritetens beslut. Det är vanligt att vid jävsituation lägga ned sin röst genom en röstförklaring. Vill du exempelvis ta beslut om något ytterligare eller annat än det som står i föredragningslistan kan du yrka. Diskussionsregler Det finns lite olika sätt att göra sig hörd under ett fullmäktigemöte. Talarlistor En av mötesordförandes viktigaste uppgifter är att hålla ordning på talarordningen. För att klara detta har denne två talarlistor till sin hjälp. På dessa listor antecknar mötesordförande namnen på de ledamöter som önskar yttra sig. Talarna antecknas i den ordning de anmäler sig. Vill en ledamot yttra sig mer än en gång i samma diskussion skrivs denne person upp på den andra talarlistan där taltiden blir maximalt 2 minuter. Önskar du skriva upp dig på talarlistan sker detta genom att röstkortet räcks upp. Fullmäktige kan dessutom besluta om att tidsbegränsa anföranden. Mötesordförande fördelar ordet i den ordning som ledamöterna är antecknade på i första hand första talarlistan för att sedan övergå till andra talarlistan. Det är av mycket stor vikt att talarlistorna följs och att ingen ledamot talar utan att ha fått ordet. Endast i tre fall får talarlistan brytas. Dessa är ordningsfråga, sakupplysning samt replik. Ordningsfråga En ordningsfråga berör själva mötesordningen. Det kan t.ex. gälla paus, utjustering eller tidsbegränsning av talare. Inkommer en ordningsfråga ska mötesordförande genast ta upp frågan till diskussion. Genom att exempelvis säga: Anna Andersson, Sesam, har yrkat i ordningsfråga som lyder; Fullmäktige föreslås besluta att utjustera Anna Andersson kl Debatt i ordningsfråga. Därefter får den som vill yttra sig angående detta begära ordet. När debatten är avklarad frågar mötesordförande om Är fullmäktige redo att gå till beslut i ordningsfråga? och beslut fattas. Efter detta återgår debatten enligt talarlistan. En vanlig ordningsfråga är streck i debatten. Detta är en ordningsfråga som kan väckas av ledamot som anser att debatten drar ut på tiden och börjar gå i cirklar. Efter att streck i debatten begärts hålls kort debatt om detta varvid mötet går till beslut. Fattas beslut om streck i debatten får alla som vill sätta upp sig på talarlistan (en 8 av 12

9 gång) efter detta dras ett streck och ingen mer får skriva upp sig. Efter att streck har dragits bör inga nya fakta tillkomma och inte heller några yrkanden. Efter streck i debatten tillåts inte heller några repliker. För att ledamot ska få lämna mötet krävs att denne blivit utjusterad ur röstlängden. Endast då kan ledamoten inte ställas till svars för de beslut fullmäktige tar. Sakupplysning Om någon önskar få eller ge en sakupplysning anmäler hon/ han det till mötesordförande genom att högt ropa Sakupplysning. Väljer mötesordförande att ge ordet för detta ska sakupplysningen ges snabbt och vara relevant för den pågående debatten. Sakupplysning får absolut inte utnyttjas för att hålla långa anföranden i sakfrågan. Vidare kan fullmäktige begära sakupplysning av person som inte har yttranderätt under mötet. Replik Den ledamot som känner att hon/han blivit personligen angripen har rätt att begära replik. Med replik menas att du har rätt att gå i svarsmål på den föregående talarens inlägg. Repliken ska endast beröra den personliga aspekten av angreppet och bör inte vara längre än en minut. Önskar du tala längre får du anmäla dig på talarlistan. Replik ges till den som blivit apostroferad d.v.s. nämnd vid namn och därmed personligt angripen och avgörande ligger hos mötesordförande. Extra ÖS fullmäktigemöte Extra ÖS fullmäktigemöte kan påkallas av kårstyrelsen, minst 75 medlemmar, minst elva ordinarie ÖS fullmäktigeledamöter eller av revisorerna enskilt. Vid extra ÖS fullmäktigemöte får beslut endast fattas i frågor för vilket ÖS fullmäktige sammankallats. Följdmotion till fråga för vilken extra ÖS fullmäktige sammankallats behandlas som motion till ordinarie ÖS fullmäktige. I övrigt behandlas extra ÖS fullmäktige enligt samma principer som ordinarie ÖS fullmäktige. 9 av 12

10 Ordlista Acklamation Adjungera Ajournering Beslutsmässig Beslutsordning Muntlig omröstning. Det förslag som mötesordförande uppfattar har mest stöd vinner. Att tillfälligt ge någon en viss rättighet på mötet som inte automatiskt har rätt att närvara där. Paus i mötet. Vid ajournering bestäms också när mötet ska återupptas. Benämning när fullmäktige har tillräckligt många ledamöter på plats för att enligt stadgan få fatta beslut. Den turordning i vilken förslagen läggs fram vid beslut. Besvär över beslut Bordläggning Dagordning Entledigande Enkel majoritet Fyllnadsval Justerare Motion Interpellation Närvarorätt Ordningsfråga Proposition Propositionsordning Överklagan av beslut i ÖS organ Beslut att skjuta upp behandling av fråga till ett senare möte. Lista över vilka frågor som ska behandlas under ett möte. Ansökan om att lämna ett förtroendeuppdrag. Mer än hälften av alla röster. Val av ersättare för den som har lämnat sitt uppdrag, eller till plats som tidigare inte blivit vald. Protokollet från fullmäktige ska justeras av två personer samt mötespresidiet. Justerarna är också rösträknare vid votering eller sluten omröstning. Ett skriftligt förslag till beslut som skickas in innan mötet (jmf med yrkande, förslag till beslut under mötet) av medlem i ÖS. En skriftlig fråga ställd till förtroendevald eller organ inom ÖS. Alla medlemmar i ÖS har närvarorätt under fullmäktiges möten. Frågor som berör själva mötesordningen. Bryter sakdebatt direkt och kan gälla exempelvis ajournering, utjustering eller bordläggning. Efter ordningsfråga återgår debatten enligt talarlistan. Skriftligt förslag till beslut från styrelsen. Den ordning i vilken yrkanden ska behandlas. Föreslås av mötesordförande efter principen att alla förslag ska tävla på lika villkor. 10 av 12

11 Protokoll Protokollsanteckning Remittering Replik Reservation Röstförklaring Röstlängd Röstprotokoll Rösträtt Sakupplysning Streck i debatten Talarlista Tilläggsyrkande Skriftlig sammanställning över mötets beslut. När en ledamot vill påpeka eller förtydliga något i protokollet kan denne lämna in en protokollsanteckning på särskild lapp. Beslut att låta en fråga beredas av en annan instans innan frågan tas upp på nytt. Skickas frågan tillbaka till den instans som berett ärendet kallas beslutet för återremittering. Görs för att ge fullmäktige mer beslutsunderlag. Ledamot som blivit omnämnd med namn kan begära replik för att ge ett svar. Denna bryter talarlistan och ska hållas kort. En ledamot som är missnöjd med ett beslut och inte vill hållas ansvarig för det kan be att få reservera sig mot beslutet. Begärs direkt efter att klubban fallit och protokollförs. Om en ledamot vill förklara varför denne röstat på ett visst sätt kan ledamoten lämna in en skriftlig röstförklaring som förs till protokollet. Förteckning över vilka ledamöter som är röstberättigade, fastställs under punkten Justering av röstlängd. Minst två tredjedelar av de ledamöter som justerats in i röstlängden måste närvara för att fullmäktige ska kunna fatta beslut. Om en ledamot begär röstprotokoll ska varje ledamot muntligt avlägga sin röst. Varje ledamots röst noteras skriftligt i en bilaga till beslutsprotokollet. Endast ordinarie ledamöter i fullmäktige eller deras suppleanter har rätt att rösta. Ett inlägg som ger faktamässigt förtydligande. Går före talarlistan och används för att undvika att en diskussion baseras på felaktig information. En typ av ordningsfråga. Om inget nytt tillförs i en diskussion kan streck i debatten begäras. Om fullmäktige väljer att dra streck i debatten får ledamöterna möjlighet att sätta upp sig en gång till på talarlistan. Därefter dras ett streck och inga repliker, ny fakta eller nya yrkanden får tillkomma. När talarlistan sedan är tom avslutas debatten. En typ av ordningsfråga. Ordet fördelas av mötesordförande som upprättar en talarlista utifrån i vilket ordning ledamöterna räckt upp sina röstkort. Ett yrkande som utökar ett tidigare yrkande eller liggande förslag. 11 av 12

12 Utjustering Votering Yttranderätt Yrkande Yrkanderätt Ändringsyrkande Övriga frågor En ledamot som behöver lämna mötet i förtid måste först bli utjusterad ur röstlängden för att inte hållas ansvarig för fullmäktiges beslut. Omröstning med rösträknare som sker på begäran. Rätt att tala under fullmäktigemöten. Tillkommer ledamöter, kårstyrelseledamöter, revisorer, mötespresidiet och medlemmar som lämnat motion eller interpellation. Ett förslag till beslut i fråga under mötet (jmf med motion, förslag till beslut som skickas in innan mötet). Ledamöter, enad kårstyrelse och medlem som skickat in motion är de som har rätt att göra yrkanden under ett möte. Yrkande som föreslår ändringar jämfört med ett tidigare yrkande eller liggande förslag. Under denna punkt kan frågor som inte funnits med i föredragningslistan diskuteras. Inga beslut kan dock fattas. 12 av 12

Ordet begärs genom att räcka upp sitt röstkort som delats ut i samband med inregistrering. Alla föreningsmedlemmar har rätt att yttra sig i en fråga.

Ordet begärs genom att räcka upp sitt röstkort som delats ut i samband med inregistrering. Alla föreningsmedlemmar har rätt att yttra sig i en fråga. Rösträtt innebär att en person har rätt att delta i beslut, det vill säga att rösta under mötet. Personer med rösträtt har automatiskt även yrkande-, närvaro- och yttranderätt. Personer som har betalat

Läs mer

Fullmäktigeguide 2016/2017

Fullmäktigeguide 2016/2017 Fullmäktigeguide 2016/2017 VÄLKOMMEN TILL KÅRFULLMÄKTIGE 2016/2017 Kårfullmäktige (FUM) är studentkårens viktigaste och högsta organ med 21 mandat. Här diskuteras och beslutas om färdriktning för Studentkåren

Läs mer

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten:

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten: Mötesordning SENAST UPPDATERAD: 28 FEBRUARI 2015 Nedan följer en genomgång av den ordning som gäller under fullmäktigemöten och årsmöten. Ordningen är baserad på organisationens tidigare praxis vid formella

Läs mer

Fastställd av Örebro studentkårs styrelse: 2014-09-25 Reviderad: 2014-10-02-MB-AL FULLMÄKTIGEHANDBOK. Örebro studentkårs fullmäktige

Fastställd av Örebro studentkårs styrelse: 2014-09-25 Reviderad: 2014-10-02-MB-AL FULLMÄKTIGEHANDBOK. Örebro studentkårs fullmäktige Fastställd av Örebro studentkårs styrelse: 2014-09-25 Reviderad: 2014-10-02-MB-AL FULLMÄKTIGEHANDBOK Örebro studentkårs fullmäktige Välkommen till Örebro studentkårs fullmäktige! Varmt välkommen till ditt

Läs mer

Ordlista mötesteknik. Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Absolut majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop.

Ordlista mötesteknik. Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Absolut majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Maj 2012 Pensionärsverksamheten Ordlista mötesteknik Absolut majoritet Acklamation Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej.

Läs mer

SFS Fullmäktiges Arbetsordning

SFS Fullmäktiges Arbetsordning Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2014-06-23 Dnr: O11-5/1415 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning SFS fullmäktige hålls i olika typer av forum. Det forum där formella beslut fattas benämns

Läs mer

SFS Fullmäktiges Arbetsordning

SFS Fullmäktiges Arbetsordning Handläggare: Tove Ahlsten Datum: 2015-05-20 Dnr: O11-14/1415 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning... 2 1.1 Plenum... 2 1.1.1 Talarlista... 2 1.1.2 Replik... 2 1.1.3 Ordningsfråga... 2 1.1.4 Streck

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Mer än hälften av rösterna. Se majoritet.

Mer än hälften av rösterna. Se majoritet. Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Jämför votering. Adjungera Låta utomstående personer vara närvarande vid styrelsemöte. De har då ofta yttrande- och förslagsrätt men

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Örebro studentkårs Fullmäktige

Örebro studentkårs Fullmäktige Örebro studentkårs Fullmäktige Datum: 13-04-23-13-04-24 Tid: 17:00 Plats: T137, Rättegångssalen 1.Mötets öppnande...2 2.Mötets stadgeenliga utlysande...2 3.Val av mötesfunktionärer...2 4.Protokolljustering...2

Läs mer

Formalia och årsmötespraxis

Formalia och årsmötespraxis Formalia och årsmötespraxis Årsmöte 2013 Arbetsordning för årsmöte 2013-03-26 1. Närvarande-, yttrande- och förslagsrätt Alla medlemmar i The Core har rätt att närvara på årsmötet. Dessa har också yttrande-

Läs mer

Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes.

Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes. 1 (5) Antaget av LinTeks fullmäktige 9 maj 2012 Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes. 2 (5) Fullmäktige skall hålla minst två

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2012 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE 4 VAL AV ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE FÖR MÖTET 5 BESLUT OM SAMMANTRÄDESORDNING 6 FASTSTÄLLANDE

Läs mer

Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013

Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Inledning av Scoutrådets ordförande Hej! Det årsmöte vi samlas till i år är speciellt. Det är det årsmöte där vi rapporterar om verksamhetsåret 2012, det

Läs mer

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma.

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma. Sektionsmötes ABC. Ett höst- vinter- eller vårmöte på I-sektionen är ungefär som en cirkus. Det finns en cirkusdirektör som dirigerar och det finns några artister som syns oftare än andra i manegens mitt.

Läs mer

Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO

Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej. Om man är mot förslaget är man tyst, och ropar bara ja på det förslag som man

Läs mer

Så funkar medlemsmötet

Så funkar medlemsmötet Så funkar medlemsmötet Möteshandlingar och mer information hittar du alltid på vår hemsida, www.linnestudenterna.se En gudie för dig som vill delta i våra medlemsmöten Där kan du också läsa protokoll och

Läs mer

Välkommen till Örebro studentkårs fullmäktige!

Välkommen till Örebro studentkårs fullmäktige! Välkommen till Örebro studentkårs fullmäktige! Varmt välkommen till ditt uppdrag som förtroendevald ledamot i Örebro studentkårs fullmäktige. Du har framför dig en mandatperiod där du beslutar om frågor

Läs mer

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016 Forum Syd årsmöte Bilaga1 Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta mötesordningen enligt nedanstående förslag Allmänt Vi eftersträvar

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014 Forum Syd årsmöte 2014 Bilaga 1 Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014 Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta mötesordningen enligt nedanstående förslag Allmänt Vi

Läs mer

Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2013

Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2013 Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2013 Scoutvänner, 2012 var ett spännande och omvälvande år. Många års strukturdiskussioner landade och Scouterna bildades. Vi är nu inne i en period av att göra

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015

FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015 1. Öppnande av mötet 2. Fastställande av röstlängd 3. Fråga om mötets behöriga utlysande 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av justeringspersoner

Läs mer

Handlingar Grön Ungdom Södertörn Extra årsmöte Dagordning

Handlingar Grön Ungdom Södertörn Extra årsmöte Dagordning Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av mötesfunktionärer a) Val av mötesordförande b) Val av mötessekreterare c) Val av justerare tillika rösträknare 3. Fråga om stadgeenlig kallelse utfärdats 4. Fastställande

Läs mer

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!

Läs mer

Kallelse och handlingar till ordinarie sammanträde skall vara ledamöter och suppleanter tillhanda senast sju dagar före sammanträdet.

Kallelse och handlingar till ordinarie sammanträde skall vara ledamöter och suppleanter tillhanda senast sju dagar före sammanträdet. ARBETSORDNING FÖR UPPSALA STUDENTKÅRS FULLMÄKTIGE Antagen av fullmäktige den 16 april 2012 1 Ledamöter och suppleanter Vid röstsammanräkningen fördelas mandaten mellan i valet deltagande partier enligt

Läs mer

Årsmöte 2015 Kallelse

Årsmöte 2015 Kallelse Årsmöte 2015 Kallelse Välkommen till Sveriges Elevråds Årsmöte 2015! Det börjar lida mot hösten, vilket betyder att det är dags för Sveriges Elevråds årsmöte 2015. Sveriges Elevråd är medlemmarnas organisation.

Läs mer

LÄKARUTBILDNINGSRÅDET

LÄKARUTBILDNINGSRÅDET Kallelse, handlingar och underlag Det är viktigt att kallelse, handlingar och underlag (för t.ex. beslutsärenden) kommer ut till samtliga ledamöter i tid (hur lång tid finns reglerat i stadgarna), och

Läs mer

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning Årsmöte 2015 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige Förslag på arbetsordning Inledning Styrelsen önskar att årsmötet blir tydligt och demokratiskt för alla. Därför har styrelsen tagit fram ett förslag

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Slagans medlemmar kallas härmed till ordinarie föreningsstämma. onsdagen den 18 maj 2016 kl 19.00

Bostadsrättsföreningen Slagans medlemmar kallas härmed till ordinarie föreningsstämma. onsdagen den 18 maj 2016 kl 19.00 Kallelse Bostadsrättsföreningen Slagans medlemmar kallas härmed till ordinarie föreningsstämma onsdagen den 18 maj 2016 kl 19.00 i HSB:s kvartersgård på Platåvägen (terrasshusen Edsbacka). Förslag till

Läs mer

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller

Läs mer

Stadgar för Samhällsvetarsektionen

Stadgar för Samhällsvetarsektionen Stadgar för Samhällsvetarsektionen Antagna av Samhällsvetarsektionens Stormöte 2013-05-22 Fastställda av Umeå Studentkårs Fullmäktige 2013-09-25 Kap. 1 Ändamål 1 Samhällsvetarsektionen (hädanefter sektionen)

Läs mer

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 för Grafisk design och kommunikations sektion Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Senast uppdaterade 2013-05-29 GDK-sektionen 2 (10) 2011-05-03 Innehållsförteckning

Läs mer

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04 Stadgar Senast reviderad 2013-11- 04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT... 4 1.1 SYFTE... 4 1.2 FIRMA... 4 1.3 SÄTESORT... 4 1.4 VERKSAMHETSÅR... 4 1.5 FIRMATECKNARE... 4 1.6 ORGANISATION... 4 1.7 STYRDOKUMENT...

Läs mer

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Här hittar du förklaring till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte

Läs mer

Stadgar för Svensk Räddningshundförarförening (SRhF)

Stadgar för Svensk Räddningshundförarförening (SRhF) Stadgar för Svensk Räddningshundförarförening (SRhF) 1 Mål Föreningens mål är: - att sprida intresse för och kunskap om räddningshunden - att anordna lägerverksamhet och lagtävlingar för medlemmarna -

Läs mer

Stadgar för Samhällsvetarsektionen

Stadgar för Samhällsvetarsektionen Stadgar för Samhällsvetarsektionen Antagna av Samhällsvetarsektionens extra årsmöte 2014-04-07 Fastställda av Umeå studentkårs fullmäktige 2014-04-16 Innehåll Kap. 1 Ändamål... 2 Kap. 2 Medlemskap... 2

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om sammanträdesteknik

FACKLIG HANDBOK. om sammanträdesteknik FACKLIG HANDBOK om sammanträdesteknik Akademikerförbundet SSR, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund 1. Inledning... 3

Läs mer

Ja! Bra att kunna ord 1

Ja! Bra att kunna ord 1 Bra att kunna ord 1 Ja! 2 3 4 A Absolut majoritet Mer än två tredjedelar av rösterna. Acklamation Beslut fattat med ja-rop. Adjungera Tillfällig ledamot utan rösträtt. Administration I en förening ofta

Läs mer

Stadgar för Svenska Pokerförbundet

Stadgar för Svenska Pokerförbundet Svenska Pokerförbundets Stadgar Sida 1 av 10 Stadgar för Svenska Pokerförbundet Dessa stadgar är antagna vid Svenska Pokerförbundets årsmöte 2010-02-13. Svenska Pokerförbundets Stadgar Sida 2 av 10 Kapitel

Läs mer

Föreningen Ekets Framtid

Föreningen Ekets Framtid Stadgar för Föreningen Ekets Framtid med säte i Eket, Örkelljunga kommun organisationsnummer 802451-9277 Föreningen bildades 2010-02-10 Dessa stadgar ersätter tidigare fastställda stadgar vid årsmötet

Läs mer

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Många av oss är kanske inte alltför rutinerade årsmötesordförande och det händer att vi blir lite ställda ibland, vilka ordsvängningar

Läs mer

Stadgar för SNS-Sektionen Senast fastslagen på kårfullmäktige 2012-02-01

Stadgar för SNS-Sektionen Senast fastslagen på kårfullmäktige 2012-02-01 SNS Sektionsstadga 2 3 1. KONSTITUTIONELLA STADGAR...4 1:1 DEFINITION... 4 1:2 SYFTE... 4 1:3 SÄTE... 4 1:4 NEUTRALITET... 4 1:5 VERKSAMHETSÅR...4 1:6 MEDLEMSKAP I ANNAN ORGANISATION...4 1:7 STADGEÄNDRING...

Läs mer

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt STADGAR Antagna på årsmöte 2014-11-22 Kapitel 1 - Allmänt 1. Definition PUSH Sverige - plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk

Läs mer

Dokumentansvarig Senast reviderad. 1 Säte Södertörns Förenade Ekonomers säte är Huddinge kommun i Stockholms län.

Dokumentansvarig Senast reviderad. 1 Säte Södertörns Förenade Ekonomers säte är Huddinge kommun i Stockholms län. Stadgar Kapitel 1 Säte, sammansättning och ändamål 1 Säte Södertörns s säte är Huddinge kommun i Stockholms län. 2 Sammansättning Södertörns är en opolitisk, icke religiös sammanslutning av studenter vid

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

Stadgar för WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

Stadgar för WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA Stadgar för WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA Antagna vid årsmöte 7 juni 2007 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva ishockeyverksamhet.

Läs mer

Handlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå

Handlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå Handlingar Vårsstämma 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller

Läs mer

Proposition 1. Studentförbundet för Socialt Arbete. i Stockholm. Revidering av stadgar STUDENTFÖRBUNDET FÖR SOCIALT ARBETE I STOCKHOLM

Proposition 1. Studentförbundet för Socialt Arbete. i Stockholm. Revidering av stadgar STUDENTFÖRBUNDET FÖR SOCIALT ARBETE I STOCKHOLM Proposition 1 Revidering av stadgar Studentförbundet för Socialt Arbete i Stockholm 1 Proposition 1 Studentkåren är i konstant förändring och därmed behöver stadgarna uppdateras kontinuerligt. Nuvarande

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt.

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt. Stadgar 1 Namn Partiets namn är Vägvalet. 2 Säte Partiets säte är Göteborg. 3 Syfte och värderingar Vägvalets mål och syfte är att driva politik där demokratin utgår från medborgarna och speglar deras

Läs mer

Att sitta med i en styrelse innebär många gånger att komma i kontakt med nya begrepp. Här följer några ord och förklaringar som rör mötesteknik

Att sitta med i en styrelse innebär många gånger att komma i kontakt med nya begrepp. Här följer några ord och förklaringar som rör mötesteknik Ordlista Vanliga sammanträdesord. Att sitta med i en styrelse innebär många gånger att komma i kontakt med nya begrepp. Här följer några ord och förklaringar som rör mötesteknik A Absolut Majoritet - Innebär

Läs mer

Ideella intresseföreningen DELA FLERA

Ideella intresseföreningen DELA FLERA ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att aktivt arbeta för att sprida samhällsinformation om, samt uppmuntra till, delningsekonomi genom olika produkter och tjänster. Föreningen skall

Läs mer

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Grundad den 8 maj 2014 Reviderade och antagna den 25 februari 2015 Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Innehåll 1. Föreningens namn 2. Föreningens

Läs mer

Wisingsborgs Grevskaps Intresseförening

Wisingsborgs Grevskaps Intresseförening STADGAR Stadgarna antagna vid bildandemöte den 2012 02-19 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen skall verka för historiska värden angående Wisingsborgs Grevskap och Grevarna Brahes påverkan och betydelse

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Intresseförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

Stadga för. Morlanda Scoutkår. Svenska Scoutförbundet

Stadga för. Morlanda Scoutkår. Svenska Scoutförbundet Stadga för Morlanda Scoutkår Av Svenska Scoutförbundet Utarbetad under våren 2005 Kapitel 1 Kårens uppgift och verksamhet Uppgift 1:1 Scoutkåren har till uppgift att bedriva scoutverksamhet i enlighet

Läs mer

Handbok för sektionsmöte på IT sektionen

Handbok för sektionsmöte på IT sektionen Handbok för sektionsmöte på IT sektionen Skriven av Viktor Mellgren, styrit 11/12 Reviderad av Philip Steingrüber, styrit 12/13 styrit@chalmers.it Mötesfunktionärer Mötesordförande (ofta sittande eller

Läs mer

Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet

Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet Hej och välkommen du som ska åka på stämma i LRF Ungdomen! I det här häftet kommer vi att förklara de olika beståndsdelarna av vad en stämma är, vad dess

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Definition och ändamål

Definition och ändamål Stadgar 2014-07-17 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Stadgar för Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Definition och ändamål 1 Syfte Mom 1 Föreningens syfte är att bidra till ett Europa där ungdomar intresserar

Läs mer

Hur landsmötet fungerar

Hur landsmötet fungerar Hur landsmötet fungerar Alla medlemmar i Liberalerna har enligt stadgarna rätt att närvara, delta i debatten och lägga förslag. Rösträtt har dock endast de ombud som är valda för att företräda länsförbunden

Läs mer

Innehåll Föreningens namn Målsättning Säte Beslutande organ Firmateckning... 3

Innehåll Föreningens namn Målsättning Säte Beslutande organ Firmateckning... 3 Stadgar INNEHÅLL Innehåll... 2 1 Föreningens namn... 3 2 Målsättning... 3 3 Säte... 3 4 Beslutande organ... 3 5 Firmateckning... 3 6 Verksamhets- och räkenskapsår... 3 7 Stadgeändring... 3 8 Upplösning

Läs mer

Stadgar. Senast reviderad: 2013-06-02

Stadgar. Senast reviderad: 2013-06-02 Stadgar Senast reviderad: 2013-06-02 1 Förening 1.1 Chalmers Robotförening är en ideell förening som är religiöst och partipolitiskt obunden. 1.2 Chalmers Robotförening är en kårförening under Chalmers

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

Föreningens firma är Norra Ängby Trädgårdsstadsförening med organisationsnummer

Föreningens firma är Norra Ängby Trädgårdsstadsförening med organisationsnummer 1 P a g e Föreningens stadgar Revision giltigt till årsmötet 2016-03-15 1 Föreningens firma Föreningens firma är med organisationsnummer 802007-2339. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål att

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Önskeambulansen med hemort i Karlshamn Blekinge.

Stadgar för den ideella föreningen Önskeambulansen med hemort i Karlshamn Blekinge. Stadgar för den ideella föreningen Önskeambulansen med hemort i Karlshamn Blekinge. Förening Bildades 2011-03-21 Stadgar antogs av konstituerande årsmötet 2011-03-21 Allmänna bestämmelser 1 Föreningens

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

Stadgar. SULF:s Professorers Förening (SPF)

Stadgar. SULF:s Professorers Förening (SPF) Stadgar SULF:s Professorers Förening (SPF) Innehåll Allmänna bestämmelser 1 Ändamål 3 2 Organisation 3 3 Regler för beslut och val 3 Ombudsmöte 4 Ombudsmöte 4 5 Ombudsmötets sammansättning 4 6 Närvarorätt

Läs mer

03. Val av mötessekreterare Mötets sekreterare är den som antecknar vad som beslutas på mötet. Dessa anteckningar kallas för årsmötesprotokollet.

03. Val av mötessekreterare Mötets sekreterare är den som antecknar vad som beslutas på mötet. Dessa anteckningar kallas för årsmötesprotokollet. Årsmötesordlista Förklaringar till dagordning på årsmöte 01. Årsmötets öppnande När mötet ska starta enligt kallelsen får någon öppna mötet, exempelvis föreningens ordförande. Det gör man genom att säga

Läs mer

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening Stadgar för Örebro Universitets Spelförening 1 Allmänt 1:1 Definition Örebro Universitets Spelförening är en ideell förening och medlem i Sveriges Rolloch Konfliktspelsförbund (Sverok). Medlem i föreningen

Läs mer

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 1 Syfte mom 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd på grundskolan. 2 Organisation mom 1 Organisationens juridiska namn är

Läs mer

Stadga för Teknologernas Centralorganisation

Stadga för Teknologernas Centralorganisation Stadga för Teknologernas Centralorganisation 1 Syfte 1.1 Teknologernas Centralorganisations syfte är att stödja studiesociala och/eller kontaktskapande aktiviteter för medlemsföreningarnas studenter. 2

Läs mer

Revidering av stadgar Förslag till revidering Vad gäller här? Ska det vara inneha eller kanske rätt att söka?

Revidering av stadgar Förslag till revidering Vad gäller här? Ska det vara inneha eller kanske rätt att söka? Paragr af nr. Gällande stadgar reviderade 2011-04-18 Kommentar Föreslagen revidering av stadgar Ändamål 1 Samhällsvetarsektionen (hädanefter sektionen) har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka

Läs mer

Stadgar Sveriges läkarförbund student Lund

Stadgar Sveriges läkarförbund student Lund Stadgar Sveriges läkarförbund student Lund Allmänna bestämmelser 1. 2. 3. Medlemskap 4. 5. 6. Sveriges läkarförbund student Lund är en lokalavdelning av Sveriges läkarförbund student inom Sveriges Läkarförbund

Läs mer

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. ALLMÄNT... 4 1.1 Namn... 4 1.2 Ändamål och syfte... 4 KAPITEL

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

för den ideella föreningen Rockoblues med hemort i Umeå. Bildad den 10/ Stadgarna antagna av årsmöte den 28/4 2013, Umeå

för den ideella föreningen Rockoblues med hemort i Umeå. Bildad den 10/ Stadgarna antagna av årsmöte den 28/4 2013, Umeå STADGAR för den ideella föreningen Rockoblues med hemort i Umeå. Bildad den 10/12 2011. Stadgarna antagna av årsmöte den 28/4 2013, Umeå ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla

Läs mer

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet (antagna 2012-10-30) 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet. 2 Föreningens säte 2.1

Läs mer

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Reviderade av årsstämman 23 maj 2015 1 Föreningens namn och syfte Stiftarna av Independent Living i Sverige, STIL, är en ideell förening. Föreningen

Läs mer

Juseks studerandesektion Årsmötesskola

Juseks studerandesektion Årsmötesskola Juseks studerandesektion Årsmötesskola En handbok som innehåller allt du som förtroendevald student inom Jusek behöver veta för att aktivt kunna delta och påverka under studerandesektionens årsmöte. 1.

Läs mer

1 Firma Riksorganisationens namn är Folkrörelsen Nej till EU.

1 Firma Riksorganisationens namn är Folkrörelsen Nej till EU. Folkrörelsen Nej till EU Stadgar för riksorganisationen 1 Firma Riksorganisationens namn är Folkrörelsen Nej till EU. 2 Mål 2:1 Folkrörelsen Nej till EU är en ideell organisation, som verkar för ett demokratiskt,

Läs mer

Matfors Bridgeklubb stadgar

Matfors Bridgeklubb stadgar Adress: c/o kassör Organisationsnr: 802471-6733 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att spela bridge i trivsamma former. Föreningen verkar speciellt med tanke på pensionärer. Föreningen

Läs mer

Campus Helsingborgs vänner. Stadga

Campus Helsingborgs vänner. Stadga Campus Helsingborgs vänner Stadga 1 Innehåll Kapitel 1 Föreningen... 1 1.1 Namn... 1 1.2 Säte... 1 1.3 Föreningsform och verksamhetsår... 1 1.4 Ändamål och verksamhet... 1 Kapitel 2 Medlemmar... 2 2.1

Läs mer

Torsdagen 27 maj, 12:00-13:00 i Kröken, Nymble. Härmed kallas till extrainsatt THS kårfullmäktigesammanträde på begäran av Kårstyrelsen.

Torsdagen 27 maj, 12:00-13:00 i Kröken, Nymble. Härmed kallas till extrainsatt THS kårfullmäktigesammanträde på begäran av Kårstyrelsen. Till: Kårfullmäktiges ledamöter För kännedom: THS Medlemmar Kårstyrelsen THS Funktionärer THS Sakrevisorer THS Valberedning THS Personal Osqledaren Inspektor Stockholm, den 19 maj 2016 KALLELSE 1516-KF-81

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Föreningen Fair Trade Shop i Norrköping, organisationsnummer 825001-7731 med hemort i Norrköping. Bildad den 1983-01-26. Stadgarna justerade vid föreningsmöte 2013-12-05

Läs mer

Stadgar. LiTHe Kod. Antagna 30 september 2013

Stadgar. LiTHe Kod. Antagna 30 september 2013 Stadgar LiTHe Kod Antagna 30 september 2013 Innehåll 1 Föreningen 3 1.1 Namn............................................. 3 1.2 Säte.............................................. 3 1.3 Syfte..............................................

Läs mer

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län.

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län. Stadgar 2009-04-29 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands

Läs mer

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik.

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik. Bilaga 1 till Protokoll Årsmöte 2015 STADGAR för Kullaviks Havsbastuförening antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Allmänna bestämmelser 1 Föreningens firma Föreningens firma

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer

Eldsberga gymnastikförening STADGAR. (rev. 2013)

Eldsberga gymnastikförening STADGAR. (rev. 2013) Eldsberga gymnastikförening STADGAR (rev. 2013) Eldsberga gymnastikförening Innehåll Eldsberga gymnastikförening... 1 Eldsberga gymnastikförening... 2 Stadgar... 2 1 Eldsberga gymnastikförenings verksamhet...

Läs mer

KONGRESSHANDLINGAR FÖRSLAG TILL DAGORDNING MÖTESTEKNIK. Distriktskongress Stockholm 2013. Lördagen den 25:e Maj 2013 kl 15:00

KONGRESSHANDLINGAR FÖRSLAG TILL DAGORDNING MÖTESTEKNIK. Distriktskongress Stockholm 2013. Lördagen den 25:e Maj 2013 kl 15:00 KONGRESSHANDLINGAR Distriktskongress Stockholm 2013 Lördagen den 25:e Maj 2013 kl 15:00 FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötets öppnande 2. Formalia 2.1. Fastställande av röstlängd 2.2. Mötets beslutsmässighet

Läs mer

Arbetsordning för stämman

Arbetsordning för stämman Arbetsordning för stämman FÖRSLAG TILL ARBETS- OCH BESLUTSORDNING FÖR STÄMMAN INSTRUKTIONER FÖR UTSKOTTSARBETE: BEHANDLING AV MOTIONER OCH PROPOSITIONER jak@ Förslag till arbets- och beslutsordning för

Läs mer

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar. STADGAR Antagna 2003-04-06 Reviderade 2006-03-04, 2007-03-03, 2009-03-07, 2010-03-06, 2012-02-18 1. Firma Organisationens namn är jagvillhabostad.nu. 2. Syfte Föreningens syfte är att bevaka samt agera

Läs mer

Normalstadgar för RFSL

Normalstadgar för RFSL Normalstadgar för RFSL Antagna på årsmötet 2008 samt 2009 Normalstadgarna ska vara gällande för samtliga avdelningar senast år 2010 och ska gälla för alla nybildade avdelningar som upptas i RFSL. Inom

Läs mer

7 Verksamhets- och räkenskapsår Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår löper från 1/7 30/6.

7 Verksamhets- och räkenskapsår Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår löper från 1/7 30/6. STADGAR för studentföreningen Idrottsvetarna Malmö med säte i Malmö. Föreningen bildad 2013-03-19 Stadgarna senast fastställda 2013-05-06 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är Idrottsvetarna

Läs mer

Ord. lista. Förenings. Idrottsförvaltningen

Ord. lista. Förenings. Idrottsförvaltningen Ord Förenings Idrottsförvaltningen lista 1 2 GRAFISK FORMGIVNING Christer Lind FOTO Juan Alvarez, Multimediabyrån TRYCK Bomastryck AB Föreningsordlista - ord i fet stil finns i sin tur i ordlistan. Acklamation

Läs mer

Till dig som är kongressombud

Till dig som är kongressombud Till dig som är kongressombud Det här är en enkel guide för dig som är på väg till journalistkongressen. Den gör inte anspråk på att täcka allt som händer eller kan hända på en kongress, men tar upp sådant

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer