Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag
|
|
- Ingeborg Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bil 1. Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet)
2 Inledning Föreliggande konsekvensanalys tar endast upp de delar som direkt berör Riksantikvarieämbetets verksamhet. Delmålet omfattar flera myndigheter och aktörer. Analysen av de föreslagna åtgärderna för att uppnå delmålet l Långsiktigt bevarande av natur- och kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är inriktad på delmålets kulturmiljövärden. Den övergripande metodiken i denna analys har följt de riktlinjer för konsekvensanalyser som beskrivs i Naturvårdsverkets rapport Konsekvensanalys steg för steg (2003). Problemanalys Nuvarande formulering av delmålet och definition av långsiktigt skydd innebär att många av de nationellt särskilt värdefulla områdena för natur-, kulturmiljö och fisk inte omfattas av delmålets kvantifiering. Endast de miljöer som har behov av långsiktigt skydd omfattas av delmålet, där långsiktigt skydd definieras som juridiskt bindande bestämmelser. Med nuvarande definition på långsiktigt skydd finns också svårigheter att med fiskets och kulturmiljöns styrmedel genomföra nödvändiga åtgärder för bevarande. Formuleringen om skydd omformuleras till ett kvalitetsmål. Målformulering År 2015 skall 2/3 av nationellt värdefulla natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag vara långsiktigt bevarade. Detta innebär att: - 2/3 av de särskilt värdefulla naturmiljöerna har gynnsam bevarandestatus /3 av de särskilt värdefulla kulturmiljöerna har gott bevarandetillstånd Vattenmiljöernas kvalitet för friluftsliv och turism tillvaratas på ett hållbart sätt. Åtgärder 50 befintliga naturreservat eller nationalparker analyseras av företrädare för kulturmiljö avseende hur kulturmiljövärden i särskilt värdefulla områden tas tillvara och skyddas med befintliga föreskrifter och skötselplaner. Minst 40 kulturreservat, med koppling till sötvatten har bildats, varav 5 kommunala. Minst 20 nya byggnadsminnen är bildade. Minst 40 nya miljöer är skyddade enligt PBL. Förstärkning av länsstyrelsernas arbete med bevarande av kulturhistoriska värden Metod för kostnadsberäkningar I beräkningarna av aktuella kostnader är det de statsfinansiella kostnaderna i form av inrättande och skötsel av reservat samt bildande av byggnadsminnen och områdesskydd enligt PBL som analyseras i monetära termer för tidsperioden Kostnaderna har räknats om (diskonterats) med en ränta på 4 procent. En annuitetsfaktor används för att räkna om investeringen (år 0) till en konstant årlig kostnad över investeringens beräknade livslängd. Den årliga kapitalkostnaden erhålls genom att multiplicera investeringsutgiften med annuitetsfaktorn. För kulturreservaten och byggnadsminnena tillkommer en årlig driftskostnad (beräknad som netto). Tidsramen för denna studie samt brist på underlagsmaterial har fått begränsa de samhällsekonomiska kostnaderna för privatpersoner och företag att innefatta endast kvalitativa värden. Det är komplicerat att uppskatta de samhällsekonomiska kostnaderna som ett inrättande av kulturreservat eller ett byggnadsminne för med sig och dess påverkan på enskilda och företag eftersom det varierar beroende på lokalisering, inriktning på reservatet eller byggnadsminne samt antal inblandade aktörer. Kostnaderna för inrättande och skötsel för reservat och byggnadsminnen innan 2010 och fortsatt skötselkostnad efter 2015
3 har inte analyserats inom ramen för denna konsekvensanalys. Trots att konsekvensanalysen är baserad på bristfälligt underlag bör följande räkneexempel ändå kunna ge en indikation på de indirekta konsekvenserna i form av kostnader och nyttor Kulturreservat Kulturreservat är ett relativt nytt skyddsinstrument som fortfarande är under utveckling. Kulturreservatsinstrumentet skall inte självständigt användas för att uppfylla kulturmiljöns bevarandebehov, utan snarare fungera som referensområden för en långsiktigt hållbar förvaltning av landskapets värden. Processen med att bilda kulturreservat är komplex och reservatsarbetet sker oftast tvärdisciplinellt i nära samarbete mellan olika aktörer. Ambitionen är att kulturreservaten ska säkerställa områden med utgångspunkt i det breda miljöbegreppet. En av de viktigaste parametrarna är förankringen med brukarna. I ett kulturreservat är kostnaderna initialt höga till följd av utredningsarbete, intrångsersättningar, restaureringsinsatser, investeringskostnader och åtgärder för tillgänglighet. Stor vikt läggs vid bred medverkan och förankringsprocessen tar som regel lång tid. Målet är lokal delaktighet och långsiktigt hållbara lösningar inom förvaltningen av kulturreservaten. Den tidskrävande processen ställer krav på personella och ekonomiska resurser som saknas idag. En ekonomiskt begränsande faktor är kulturmiljövårdsanslaget som inte har ökat på ca 15 år trots att en rad nya uppdrag tillkommit, däribland möjligheten att bilda kulturreservat. Beräknad kostnad för inrättande av kulturreservat Riksantikvarieämbetet anser att behovet av att avsätta ytterligare kulturhistoriska helhetsmiljöer som kulturreservat är stort. Det gäller skilda typer av miljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag såsom bruks-, industri-, hamn, försvars-, kanal- och flottningsmiljöer. Idag finns det 12 kulturreservat som har bäring på miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och det av Riksantikvarieämbetet beräknade riksbehovet är ytterligare ca 40 kulturreservat. Inrättande av kulturreservat bidrar till måluppfyllelse av i snitt tre miljömål. Resursbehovet för en sådan utveckling går att beräkna vad gäller kostnader för inrättande och skötsel utifrån genomsnittskostnader för befintliga kulturreservat. Den genomsnittliga kostnaden för inrättande av ett kulturreservat (t o m 2004) är 3,8 miljoner kronor och för driften (exklusive värdet av ideella insatser) uppgår kostnaden till ca kronor per kulturreservat och år. Kostnaden för inrättandet av 40 nya reservat beräknas bli 170 miljoner kronor. Den totala driftskostnaden för skötseln av 40 kulturreservat fram till år 2015 beräknas uppgå till 96 miljoner kronor netto. Det sammanlagda resursbehovet för inrättande och skötsel fram till år 2015 beräknas bli 266 miljoner kronor. Statsfinansiellt belastas statsbudgeten med kostnader på drygt 53 miljoner kronor per år. Analys av skydd av kulturhistoriska värden inom naturreservat och nationalparker Naturreservat har funnits under lång tid som ett skyddsinstrument. Skyddade naturmiljöer i anslutning till sjöar och vattendrag utgör till betydande delar biologiskt kulturarv. Det är värdefullt om man vid revidering av skötselplaner uppmärksammar de kulturmiljöer som finns samt utvecklar skötseln av biologiskt kulturarv. Föreskrifter och skötselplaner för befintliga naturreservat bör analyseras av handläggare med kulturhistorisk kompetens med avseende på hur kulturhistoriska värden tas tillvara och skyddas med befintliga föreskrifter. Beräknad kostnad för en översyn av skötselplaner För en översyn av föreskrifter och skötselplaner i 50 befintliga och vattenanknutna naturreservat och nationalparker beräknas kostnaden uppgå till kronor per reservat. Den totala kostnaden under perioden uppgår till kronor
4 Byggnadsminnen Byggnadsminnen berättar om historiska skeenden och hur samhället över tid förändrats. Berättelserna rymmer även specifika händelser och enskilda personers historia. Över anläggningar och miljöer är skyddade som byggnadsminnen. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar kan skyddas som byggnadsminnen. Byggnadsminnena har stor spännvidd i tid och rum och kan vara allt från en medeltida borg till en biograf från 1950-talet. Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors rätt till en viktig del av kulturarvet. För att reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser eller föreskrifter för varje byggnadsminne. Det finns två typer av byggnadsminnen - enskilda byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen. Det av Riksantikvarieämbetet beräknade riksbehovet är ytterligare 20 byggnadsminnen för perioden Resursbehovet för en sådan utveckling går att beräkna utifrån genomsnittskostnader för inrättande och skötsel för befintliga byggnadsminnen. Den genomsnittliga kostnaden för bildande av byggnadsminnen är beräknad utifrån tre exempel, där lägsta kostnaden för ett byggnadsminne var kronor och den högsta kostnaden i exemplet låg på kronor. Snittkostnaden utifrån dessa tre exempel är grovt räknat ca kronor per objekt. Beräknat utifrån utbetalda medel från kulturmiljöanslaget till byggnadsminnen uppgår den genomsnittliga kostnaden för skötseln av byggnadsminnen till ca kronor per miljö/objekt och år. Kulturmiljöanslaget kompletteras genom ägarens egna insatser och ibland med finansiering från andra aktörer. Beräknad kostnad för byggnadsminnen Kostnaden för bildandet av 20 nya byggnadsminnen beräknas uppgå 2,2 miljoner kronor. Den totala driftskostnaden för skötseln av 20 byggnadsminnen fram till år 2015 beräknas uppgå till 9 miljoner kronor netto. Det sammanlagda resursbehovet för inrättande och skötsel fram till år 2015 beräknas bli drygt 11 miljoner kronor. Statsfinansiellt belastas statsbudgeten med kostnader på drygt 2,2 miljoner kronor per år Områdesbestämmelser enligt PBL För skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är plan- och bygglagen ett viktigt instrument. Med såväl detaljplan som områdesbestämmelser kan det bestämmas hur olika egenskaper och värden i bebyggelsen ska skyddas och vidmakthållas. Genom att klara ut i en detaljplan eller i områdesbestämmelser vilka skydds- och hänsynsregler som gäller för flera fastigheter inom ett område kan efterföljande bygglovsprövningar effektiviseras. Beräknad kostnad för områdesskydd enligt PBL Planläggningskostnaden för ett område kan kosta från kronor och uppåt. Det av Riksantikvarieämbetet beräknade riksbehovet är ytterligare 40 områdesskydd enligt PBL för perioden Kostnaden beräknas uppgå till 6.7 miljoner kronor. Med områdesbestämmelser går det att införa generella bestämmelser för många fastigheter vilket minskar kostnaderna. När en detaljplan görs inför en större förändring och nya byggrätter delas ut betalar fastighetsägaren/ byggherren normalt en planavgift. En annan kostnad som kommunen kan få om långtgående skyddsbestämmelser införs i detaljplan eller områdesbestämmelser är kostnader för ersättning till fastighetsägaren om denna lider skada av en plan. Sådan skada kan inträffa om rivningsförbud införs eller underhållskostnaderna på grund av skyddsbestämmelserna blir betydligt högre än de annars skulle vara.
5 Förstärkning av länsstyrelsernas arbete med bevarande av kulturhistoriska värden För planering av bevarandeåtgärder, upprättande av bevarandemål för särskilt värdefulla områden samt övrig administration som uppkommer vid arbete med bevarandefrågor behöver länsstyrelsernas resurser förstärkas i form av ytterligare 1 heltidstjänst per länsstyrelse. En 0,5 heltidstjänst per länsstyrelse motsvarar den tjänsten som redovisas i målrapporten under åtgärder om regionala planer och bevarandemål för långsiktigt bevarande och tas därför inte upp här. Den andra 0,5 heltidstjänsten behövs för de ökade adminstrativa kostnader som uppstår för länsstyrelserna i samband med kulturreservatsarbetet. Kostnaden för 0,5 heltidstjänst per länsstyrelse beräknas bli 35 miljoner kronor netto för perioden Uppnådd samhällsnytta mätt i kvalitativa termer De miljöeffekter som inte kan mätas i monetära termer värderas i kvalitativa termer och kostnader ställs mot samhällsnyttan. Intäkterna består uteslutande av icke-monetärt skattade värden och den uppnådda samhällsnyttan beskrivs med ord och plus eller minus. Tabellen nedan illustrerar enkelt hur åtgärden att inrätta kulturreservat eller byggnadsminnen leder till uppnådd samhällsnytta. Genomförandet av ett områdesskydd i form av ett kulturreservat resulterar i statsfinansiella kostnader i form av intrångsersättning och ersättning för skötsel. Det innebär en kostnad för samhället att inrätta ett kulturreservat men leder till samhällsnytta genom ökad kunskap, ökad sysselsättning osv. Bildande av kulturreservat och byggnadsminnen / En översyn av naturreservat / Områdesbestämmelser enligt PBL Direkta konsekvenser Indirekta konsekvenser Samhällsnytta/k ostnad Vattenanknutna värdefulla natur- och kulturmiljöer har en god bevarandestatus respektive hållbar förvaltning av motsvarande kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag. Folkbildning och rekreation + Ökad kunskap om natur- och kulturhistoriska värden + Lokal och regional utveckling + Ökad sysselsättning + Bidrar till måluppfyllelse av i snitt tre miljömål + Bevarade kulturhistoriska värden + Bevarade naturvärden + Bevarade sociala värden + Bevarad biologisk mångfald + Bevarade immateriella + kulturhistoriska värden Inrättande av kulturreservat Utrednings och uppföljningsarbete Intrångsersättning Information/tillgängliggörande Restaurering, vård och underhåll 170 mkr Driftskostnad 96 mkr Administrativ kostnad för Lst 35 mkr Översyn av Naturreservat 0,56 mkr Byggnadsminnen Inrättande 2,2 mkr
6 Driftskostnad 9 mkr Områdesbestämmelser enligt PBL 6.7 mkr Summa Konsekvenser som värderas i kronor 319,5 mkr Övriga konsekvenser Referensalternativ (0-alternativ) Vad blir effekterna om inte skydds- eller bevarandeåtgärder av värden i kulturmiljön genomförs? Det innebär att människors tillgång till en mångfald av kulturhistoriska värden minskar. Samtidigt försvinner även möjligheterna att använda dessa områden för lokal och regional utveckling. Det materiella och immateriella kulturhistoriska värdet påverkas negativt och den historiska kunskapen dräneras. Avslutande diskussion Miljönytta är svårt att mäta monetärt och det finns ett stort behov att utveckla metoder att värdera icke-monetära nyttigheter för att kunna mäta miljönytta. En alternativ analysmetod kan vara en så kallad multikriterieanalys. En multikriterieanalys är ett strukturerat sätt att jämföra fördelar och nackdelar med ett förslag. De miljöeffekter som inte kan mätas i monetära termer kan värderas i någon annan typ av viktningssystem för att på så sätt illustrera betydelsen av olika effekter för samhället. Konsekvenserna kan presenteras tillsammans trots att de är en mix av kvalitativ, kvantitativ och monetär information. Precis som i en samhällsekonomisk analys görs vissa antaganden. Risken finns att värden på olika effekter är avhängig den person som gör analysen. Alternativet är att helt avstå från att använda den här typen analysmetoder vilket leder till sämre underlagsmaterial för beslutsfattarna (SIKA 2005:5). En analys med inriktning på kvalitativa bedömningar är därför nödvändig.
7 Referenser: Miljömålsrådet Miljömålsrådets riktlinjer för underlag till den fördjupade utvärderingen av arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket 1999 Miljömål i Sverige. Val av åtgärder. Metod för sammanvägning och samhällsekonomiska bedömningar. Naturvårdsverket (2003) Konsekvensanalys steg för steg handledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys för Naturvårdsverket. Naturvårdsverket 2004 Ekonomiska konsekvensanalyser i myndigheternas miljöarbete förslag till förbättringar. Riksantikvarieämbetet 2003 Kulturreservat. En handbok för bildande, förvaltning och utveckling av kulturreservat enligt 7 kapitlet 9 Miljöbalken. Riksantikvarieämbetet 2006 Kulturreservaten. Återrapportering enligt 2005 års regleringsbrev. SIKA (2005) - Den samhällsekonomiska kalkylen En introduktion för den nyfikne. Rapport 2005:5.
Konsekvensanalys av delmålet - Hållbart brukande under miljökvalitetsmålet: Hav i balans samt levande kust och skärgård (Riksantikvarieämbetets del
Konsekvensanalys av delmålet - Hållbart brukande under miljökvalitetsmålet: Hav i balans samt levande kust och skärgård (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet) 2007-09-26 Inledning De åtgärder som här
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merFördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Läs merVästra Kommundelarna - Handlingsplan
BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR
Läs merÖversyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys
Naturvårdsverket 2013-11-19 Diarienummer NV-04894-13 Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merRiktlinjer för investeringar
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.28) Riktlinjer för investeringar Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Investeringar Ägare/ansvarig Ekonomienheten Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-30 284 Revisions datum Förvaltning
Läs merPlaneringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF
Planeringens nivåer Kommunen har planmonopol Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF Fördjupad översiktsplan Tematiskt tillägg Detaljplan (MBN) Normalt planförfarande Enkelt planförfarande
Läs merLänsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat
Läs merEkonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet
Läs merYttrande över betänkandet (SOU 2011:31) Staten som fastighetsägare
Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2011-07-26 Yttrande över betänkandet (SOU 2011:31) Staten som fastighetsägare och hyresgäst. (S2011/3851/SFÖ) ICOMOS SWEDEN, den svenska nationalkommittén av International
Läs merPreliminär bedömning av områden med betydande översvämningsrisk
Preliminär bedömning av områden med betydande översvämningsrisk Barbro Näslund-Landenmark Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet barbro.naslund-landenmark@msb.se 010-2405050 0703-787881 Inte bara
Läs merBidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011
Rapport från Riksantikvarieämbetet Sammanställning av olika Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 2 Text och bilder: Fabian
Läs mer1.1 Vad är en översiktsplan?
1. Inledning Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar tillsammans för att skapa en livskraftig framtid och för att vara ett attraktivt alternativ för medborgare, företag och besökare. Kommunerna
Läs merTILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING
Gullspångs kommun Kommunstyrelsen Ändring av detaljplaner för del av STORÖN 1:2 m.fl. samt STORÖN 1:27 m.fl. F.d. personalbostäder på Storön 1:50 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING Upprättad i februari 2009,
Läs merLaholms kommuns riktlinjer för markanvisning och exploatering
Laholms kommuns riktlinjer för markanvisning och exploatering 2 (8) Inledning I Laholm vill vi bli fler och bättre för en starkare framtid. Här förenas livskvalitet och tillväxt för en hållbar framtid.
Läs merBetänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ)
2014-05-27 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ) Inbjudna att lämna synpunkter, får vi härmed
Läs merLandskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar-
Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- vardagslandska p landskapet Foto: Torbjörn Arvidsson Foto: Torbjörn Arvidsson Kilsbergens vildmark Fågelrika våtmarksområde Foto: Torbjörn Arvidsson Tätortsnära
Läs merFas tre i projektet kommer att omfatta själva genomförandet av projektet och förutsätter lagakraftvunna detaljplaner och godkända avtal.
Tjänsteutlåtande Projektledare 2014-03-04 Anne-Sophie Arbegard 08-590 976 29 Dnr: Anne-Sophie.Arbegard@upplandsvasby.se KS/2011:239 Kommunstyrelsen Arbetsupplägg för projektet Väsby Entré och projektbudget
Läs merHav i balans samt levande kust och skärgård. BILAGOR till underlagsrapport fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet
Hav i balans samt levande kust och skärgård BILAGOR till underlagsrapport fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet RAPPORT 5784 DECEMBER 2007 Hav i balans samt levande kust och skärgård BILAGOR till underlagsrapport
Läs merVerksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
1 (12) Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07103-13 Länsstyrelsen Västerbotten Diarienr: 512-8811-2013 VERKSAMHETSPLAN för naturum 2013-11-29 Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
Läs merÖversvämningsförordningens betydelse för fysisk planering. Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH
Översvämningsförordningens betydelse för fysisk planering Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH Frågeställning Syftet med detta arbete är att utvärdera trolig
Läs merManual - årlig inrapportering av fisketillsyn i Åtgärder i Vatten till Havs- och vattenmyndigheten Innehåll
Manual - årlig inrapportering av fisketillsyn i Åtgärder i Vatten till Havs- och vattenmyndigheten Innehåll Inledning... 2 Logga in Åtgärder i Vatten... 3 Skapa sammanställning av fisketillsyn... 4 Infoga
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
Läs merYttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43
Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning
Läs merArbetslöshetskassan Alfas ekonomi
2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av
Läs merFörorenad mark i PBL. 5 feb 2010
Förorenad mark i PBL 5 feb 2010 Länsstyrelsens uppdrag i samhällsplaneringen PBL-området ÖVERSIKTSPLAN 4 kap 5 och 9 PBL Ta till vara och samordna statens intressen. Tillhandahålla underlag. Ge råd om
Läs merBilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet
BILAGA 2 213-4-18 Vårt dnr: 12/7517 1 (5) Avd för lärande och arbetsmarknad Avd för ekonomi och styrning Bilaga 2 Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet Inledning På 195-talet hade
Läs merMalmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer
Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merBEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12
1(6) Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 BEHOVSBEDÖMNING Dnr 2012-0818-214/205 Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun Enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen ska en miljöbedömning
Läs merDETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN
2014-05-23 SBK 2014-13 DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN BEHOVSBEDÖMNING BETRÄFFANDE MILJÖKONSEKVENSER Bakgrund Vadstena bil & Däckservice AB har framfört behov av större yta för uppställning
Läs merBEHOVSBEDÖMNING (med checklista)
Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad september och november 2013 BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Behovsbedömningen utgör underlag för beslut om detaljplanen
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs mer2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap 14-15 )
2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Ändring och hävande (3 kap 14-15 ) 2014-01-01 2 (10) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm www.raa.se 2014-01-01
Läs merFörstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren
Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling
Läs merPlanbeskrivning 2015-12-14. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr 2015.224 211 Antagandehandling
Handläggare: Emil Hjalmarsson, tfn 0322-616367 Dnr 2015.224 211 Antagandehandling Foto med bredd:höjd-förhållande1 Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3 Planbeskrivning 2015-12-14 1 1.
Läs merKulturarv för alla 2012
Rapport från Riksantikvarieämbetet Kulturarv för alla 2012 Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken
Läs merERTMS finansiering av ombordutrustning
ERTMS finansiering av ombordutrustning 12 mars 2013 Agenda Kostnader och nyttor för ERTMS fördelning på aktörer Kostnader för ERTMS-ombordutrustning och hur de påverkar järnvägsbranschen Möjliga finansieringsalternativ
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merDetaljplan för delar av fastigheten Aspenäs 2:25, Aspenäs herrgård i Lerums kommun
P 17/02 Detaljplan för delar av fastigheten Aspenäs 2:25, Aspenäs herrgård i Lerums kommun Genomförandebeskrivning - Antagandehandling 2009-04-02 Genomförandebeskrivning En genomförandebeskrivning redovisar
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs mermarie-louise aaröe, Frilansjournalist
K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,
Läs merUnderlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde
Läs merInkomna synpunkter på samrådsförslag till grönstrukturprogram för Ingelstad
Inkomna synpunkter på samrådsförslag till grönstrukturprogram för Ingelstad Grönstrukturprogrammet för Ingelstad var utsänt på samråd under februari och mars 2016. Nedan redovisas inkomna synpunkter med
Läs merB EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)
1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 22 oktober 2010 A N
Läs merStyrande dokument beslutat av GD. Kulturarv STATENS FASTIGHETSVERK
Styrande dokument beslutat av GD 2(11) Styrande dokument innehåller: Policy spolicy Krav och råd Vårdprogram Slottsarkitekt spolicy (11) spolicy SFV:s kulturarvspolicy beskriver hur vi ser på vårt uppdrag
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
Läs merÖversiktsplan. Utställning. Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini
Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini Plan- och bygglagen i din vardag Plan och bygglagen är den lag i Sverige som reglerar samhällets krav på planering och byggande. Som medborgare
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merTimkostnader för medarbetare
Timkostnader för medarbetare Räkna ut timkostnaden för en tänkt genomsnittlig medarbetare. Lönekostnader / år Årslön Arbetsgivaravgifter 40 % Summa lönekostnader Arbetstid i produktionen/ år Årsarbetstid
Läs merVar saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07
Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 DAGENS FINANSIERING 9 000 Vattenvårdande åtgärder årligen (Mkr) 8 000 7 735 7 000 6 000 5 000 4 000
Läs merRiktlinjer om bygglov för konstnärlig utsmyckning
Riktlinjer om bygglov för konstnärlig utsmyckning Handläggning och remissförfarande för bygglov gällande fasadändring vid konstnärlig utsmyckning på byggnader Innehåll Inledning 3 Förutsättningar 4 Plan-
Läs merRevisionsrapport. Statens maritima museers årsredovisning 2009
Revisionsrapport Statens maritima museer Box 27131 102 52 STOCKHOLM Datum Dnr 2010-03-22 32-2009-0711 Statens maritima museers årsredovisning 2009 Riksrevisionen har granskat Statens maritima museers (SMM:s)
Läs mer2009-05-26 M2009/2171/R
Promemoria 2009-05-26 M2009/2171/R Miljödepartementet Rättsenheten Camilla Adolfsson Remiss om lagtexten för en ny plan- och bygglag samt en ändring i anläggningslagen (1973:1149) Sammanfattning En ny
Läs merDETALJPLAN FÖR DEL AV MEJERISTEN 1, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(5) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR DEL AV MEJERISTEN 1, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2015-02-24 Standardförfarande Samrådstid: juni-juli 2015 Antagen av SBN: 201x-xx-xx Laga
Läs merÄndrad intäktsränta i skattekontot
Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merBehovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/0364 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten
Behovsbedömning 1(11) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde inom Kolmården i Norrköpings kommun den 17 april 2015 SAMRÅDSHANDLING 2(11) 1 Behovsbedömningens syfte Enligt
Läs merHYLTE SOPHANTERING AB
UC BASVÄRDERING HYLTE SOPHANTERING AB 557199-0001 per 2015-10-06 senaste bokslut 2014-12-31 En produktion av UC Affärsfakta AB Beräknat aktievärde (baserat på bokslut 2014-12-31) per 2015-10-06 Totalt
Läs merKungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog
Kungsbacka kommun Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog Planeringsmetod i Kungsbacka Översiktsplan var är bebyggelse lämplig Mål för bostadsbyggande
Läs merNaturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram
Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till
Läs merHantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun
Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun * Frågor & svar, översiktsplaner * Frågor & svar, detaljplaner * Om översiktsplaneprocessen.. * Om detaljplaneprocessen * Detaljplanehandlingarna
Läs merPlanläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...
Detaljplaner Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av
Läs merDel 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
Läs merUpprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen
Detaljplan för fastigheten Gårö 1:259 m.fl. MILJÖBEDÖMNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Upprättad i maj 2006 Gnosjö Kommun Miljö- och byggnämnden Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT.
Läs mer2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)
2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm
Läs merFörstärkt nedsättning av egenavgifter
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förstärkt nedsättning av egenavgifter Augusti 2013 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)...
Läs merÄrendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Sofia - Gullmarsplan/söderort.
JIL TJÄNSTEUTLÅTANDE Stockholms läns landsting 2015 os 03 Förvaltning för utbyggd tunnelbana LS 2015-0140 FUT 1501-0022 Ankom Stockholms läns landstin-' Landstingsstyrelsens beredning för utbyggd tunnelbana
Läs merMånadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11
Månadsrapport Socialnämnden 2013-12-11 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt... 5
Läs merInvesteringskostnaden per hus skulle då variera beroende på hur många hus som ansluts, enligt nedan:
1 Lundby södra samfällighetsförening för värme Lundby November 2014 information Förslag från E.ON E.ON har nu presenterat sitt nya förslag muntligt och även tagit fram en karta över hur de skulle vilja
Läs merFinansieringsprinciper
Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merNäringslivets Regelnämnd, NNR www.nnr.se
Näringslivets Regelnämnd, NNR www.nnr.se Vision och Mål NNRs vision Färre och enklare regler för tillväxt och företagande NNRs övergripande mål Färre och enklare företagsregler, sänkta regelkostnader Minskat
Läs merAllmänna anläggningar Saltsjöqvarn och
2013-09-27 1 (11) STARTPROMEMORIA Allmänna anläggningar Saltsjöqvarn Dnr KFKS 2012/554-251 Projekt 9224 Allmänna anläggningar Danvikstrand Dnr KFKS 2012/556-251 Projekt 9225 Allmänna anläggningar Saltsjöqvarn
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merInledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag
4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar
Läs merRiktlinjer för hantering av investeringar och leasingavtal
1 (5) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2104-11-12, 109 Uppdateras: 2017 Riktlinjer för hantering av investeringar och leasingavtal Innehållsförteckning 1. Bakgrund
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning
del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken
Läs merVACSE AB (PUBL) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 2014
VACSE AB (PUBL) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 2014 PERIODEN I KORTHET Hyresintäkterna uppgick till 268,3 mkr (186,6) Driftsöverskottet ökade med 44 procent till 236,5 mkr (164,3) Förvaltningsresultatet
Läs merRUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Läs merTillgångsbegreppen enligt K3 och K2. En guide för studenter
Tillgångsbegreppen enligt K3 och K2 En guide för studenter K2 K3 Tillgångsbegreppen enligt K3 och K2 förstudiematerial 1 Redovisning av materiella anläggningar är ett av de områden där K3 och K2 skiljer
Läs merTillgänglighetskrav i befintliga miljöer
Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Ewa Krynicka Storskog 22 oktober, Lund Funktionsnedsättning och funktionshinder = två olika saker Funktionsvariation? 2016-02-29 Sida 2 2016-02-29 Sida 3 Bindande
Läs merVerksamhetsberättelse 2014
Verksamhetsberättelse 2014 Miljö- och byggnämnden Året har präglats av hög personalomsättning inom delar av organisationen. Det är svårt att rekrytera rätt kompetens varför det har funnits ett generellt
Läs merPLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET GÅRÖ 1:106 I GNOSJÖ TÄTORT ANTAGANDEHANDLING
PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET GÅRÖ 1:106 I GNOSJÖ TÄTORT ANTAGANDEHANDLING HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merINLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer
INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden
Läs merGolv till Fotbollshallen i Bro
Bildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE, 58169610 Datum Vår beteckning BL 2011-04-01 Dnr 2011-3014 1 Golv till Fotbollshallen i Bro Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden
Läs merSvensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk
Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om
Läs merRIKSINTRESSEN. Turism och friluftsliv. Naturvård. Kulturmiljövård. Friluftsliv. Yrkesfisket. Sjöfart. Vindkraft
RIKSINTRESSEN Turism och friluftsliv Naturvård Kulturmiljövård Friluftsliv Yrkesfisket Sjöfart Vindkraft Natura 2000 Riksintressen Länsstyrelsen har redovisat de områden som är av riksintresse - enl. 3
Läs merBehovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun
2016-05-16 KS/2016:130 Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun Bedömning Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att
Läs merSamråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln
1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes
Läs merPersonalavvecklingsutgifter under överskådlig framtid
Sida 1 (5) Personalavvecklingsutgifter under överskådlig framtid Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS, Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten, Särskild
Läs merDet är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!
Beroende på om det är fysiska hinder som trappor eller dylikt kan det vara omöjligt att komma in och jag är tvungen att välja ett annat ställe eller avstå. Kvinna 53 år Tydligare skyltning över var pälsdjur
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merB EHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Spinnhuset. (Bostäder, kontor, hotell) inom Saltängen i Norrköping. tillhörande detaljplan för
Vårt diarienummer SPN-120/2009 214 B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnhuset (Bostäder, kontor, hotell) inom Saltängen i Norrköping, fysisk planering Den 4 maj 2010, reviderad den
Läs merÖversyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys
Naturvårdsverket 2015-07-30 Diarienummer NV-8544-12 Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Förutsättningarna i Tivedens
Läs merågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun
F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR
Läs mer