Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag"

Transkript

1 Bil 1. Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet)

2 Inledning Föreliggande konsekvensanalys tar endast upp de delar som direkt berör Riksantikvarieämbetets verksamhet. Delmålet omfattar flera myndigheter och aktörer. Analysen av de föreslagna åtgärderna för att uppnå delmålet l Långsiktigt bevarande av natur- och kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är inriktad på delmålets kulturmiljövärden. Den övergripande metodiken i denna analys har följt de riktlinjer för konsekvensanalyser som beskrivs i Naturvårdsverkets rapport Konsekvensanalys steg för steg (2003). Problemanalys Nuvarande formulering av delmålet och definition av långsiktigt skydd innebär att många av de nationellt särskilt värdefulla områdena för natur-, kulturmiljö och fisk inte omfattas av delmålets kvantifiering. Endast de miljöer som har behov av långsiktigt skydd omfattas av delmålet, där långsiktigt skydd definieras som juridiskt bindande bestämmelser. Med nuvarande definition på långsiktigt skydd finns också svårigheter att med fiskets och kulturmiljöns styrmedel genomföra nödvändiga åtgärder för bevarande. Formuleringen om skydd omformuleras till ett kvalitetsmål. Målformulering År 2015 skall 2/3 av nationellt värdefulla natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag vara långsiktigt bevarade. Detta innebär att: - 2/3 av de särskilt värdefulla naturmiljöerna har gynnsam bevarandestatus /3 av de särskilt värdefulla kulturmiljöerna har gott bevarandetillstånd Vattenmiljöernas kvalitet för friluftsliv och turism tillvaratas på ett hållbart sätt. Åtgärder 50 befintliga naturreservat eller nationalparker analyseras av företrädare för kulturmiljö avseende hur kulturmiljövärden i särskilt värdefulla områden tas tillvara och skyddas med befintliga föreskrifter och skötselplaner. Minst 40 kulturreservat, med koppling till sötvatten har bildats, varav 5 kommunala. Minst 20 nya byggnadsminnen är bildade. Minst 40 nya miljöer är skyddade enligt PBL. Förstärkning av länsstyrelsernas arbete med bevarande av kulturhistoriska värden Metod för kostnadsberäkningar I beräkningarna av aktuella kostnader är det de statsfinansiella kostnaderna i form av inrättande och skötsel av reservat samt bildande av byggnadsminnen och områdesskydd enligt PBL som analyseras i monetära termer för tidsperioden Kostnaderna har räknats om (diskonterats) med en ränta på 4 procent. En annuitetsfaktor används för att räkna om investeringen (år 0) till en konstant årlig kostnad över investeringens beräknade livslängd. Den årliga kapitalkostnaden erhålls genom att multiplicera investeringsutgiften med annuitetsfaktorn. För kulturreservaten och byggnadsminnena tillkommer en årlig driftskostnad (beräknad som netto). Tidsramen för denna studie samt brist på underlagsmaterial har fått begränsa de samhällsekonomiska kostnaderna för privatpersoner och företag att innefatta endast kvalitativa värden. Det är komplicerat att uppskatta de samhällsekonomiska kostnaderna som ett inrättande av kulturreservat eller ett byggnadsminne för med sig och dess påverkan på enskilda och företag eftersom det varierar beroende på lokalisering, inriktning på reservatet eller byggnadsminne samt antal inblandade aktörer. Kostnaderna för inrättande och skötsel för reservat och byggnadsminnen innan 2010 och fortsatt skötselkostnad efter 2015

3 har inte analyserats inom ramen för denna konsekvensanalys. Trots att konsekvensanalysen är baserad på bristfälligt underlag bör följande räkneexempel ändå kunna ge en indikation på de indirekta konsekvenserna i form av kostnader och nyttor Kulturreservat Kulturreservat är ett relativt nytt skyddsinstrument som fortfarande är under utveckling. Kulturreservatsinstrumentet skall inte självständigt användas för att uppfylla kulturmiljöns bevarandebehov, utan snarare fungera som referensområden för en långsiktigt hållbar förvaltning av landskapets värden. Processen med att bilda kulturreservat är komplex och reservatsarbetet sker oftast tvärdisciplinellt i nära samarbete mellan olika aktörer. Ambitionen är att kulturreservaten ska säkerställa områden med utgångspunkt i det breda miljöbegreppet. En av de viktigaste parametrarna är förankringen med brukarna. I ett kulturreservat är kostnaderna initialt höga till följd av utredningsarbete, intrångsersättningar, restaureringsinsatser, investeringskostnader och åtgärder för tillgänglighet. Stor vikt läggs vid bred medverkan och förankringsprocessen tar som regel lång tid. Målet är lokal delaktighet och långsiktigt hållbara lösningar inom förvaltningen av kulturreservaten. Den tidskrävande processen ställer krav på personella och ekonomiska resurser som saknas idag. En ekonomiskt begränsande faktor är kulturmiljövårdsanslaget som inte har ökat på ca 15 år trots att en rad nya uppdrag tillkommit, däribland möjligheten att bilda kulturreservat. Beräknad kostnad för inrättande av kulturreservat Riksantikvarieämbetet anser att behovet av att avsätta ytterligare kulturhistoriska helhetsmiljöer som kulturreservat är stort. Det gäller skilda typer av miljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag såsom bruks-, industri-, hamn, försvars-, kanal- och flottningsmiljöer. Idag finns det 12 kulturreservat som har bäring på miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och det av Riksantikvarieämbetet beräknade riksbehovet är ytterligare ca 40 kulturreservat. Inrättande av kulturreservat bidrar till måluppfyllelse av i snitt tre miljömål. Resursbehovet för en sådan utveckling går att beräkna vad gäller kostnader för inrättande och skötsel utifrån genomsnittskostnader för befintliga kulturreservat. Den genomsnittliga kostnaden för inrättande av ett kulturreservat (t o m 2004) är 3,8 miljoner kronor och för driften (exklusive värdet av ideella insatser) uppgår kostnaden till ca kronor per kulturreservat och år. Kostnaden för inrättandet av 40 nya reservat beräknas bli 170 miljoner kronor. Den totala driftskostnaden för skötseln av 40 kulturreservat fram till år 2015 beräknas uppgå till 96 miljoner kronor netto. Det sammanlagda resursbehovet för inrättande och skötsel fram till år 2015 beräknas bli 266 miljoner kronor. Statsfinansiellt belastas statsbudgeten med kostnader på drygt 53 miljoner kronor per år. Analys av skydd av kulturhistoriska värden inom naturreservat och nationalparker Naturreservat har funnits under lång tid som ett skyddsinstrument. Skyddade naturmiljöer i anslutning till sjöar och vattendrag utgör till betydande delar biologiskt kulturarv. Det är värdefullt om man vid revidering av skötselplaner uppmärksammar de kulturmiljöer som finns samt utvecklar skötseln av biologiskt kulturarv. Föreskrifter och skötselplaner för befintliga naturreservat bör analyseras av handläggare med kulturhistorisk kompetens med avseende på hur kulturhistoriska värden tas tillvara och skyddas med befintliga föreskrifter. Beräknad kostnad för en översyn av skötselplaner För en översyn av föreskrifter och skötselplaner i 50 befintliga och vattenanknutna naturreservat och nationalparker beräknas kostnaden uppgå till kronor per reservat. Den totala kostnaden under perioden uppgår till kronor

4 Byggnadsminnen Byggnadsminnen berättar om historiska skeenden och hur samhället över tid förändrats. Berättelserna rymmer även specifika händelser och enskilda personers historia. Över anläggningar och miljöer är skyddade som byggnadsminnen. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar kan skyddas som byggnadsminnen. Byggnadsminnena har stor spännvidd i tid och rum och kan vara allt från en medeltida borg till en biograf från 1950-talet. Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors rätt till en viktig del av kulturarvet. För att reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser eller föreskrifter för varje byggnadsminne. Det finns två typer av byggnadsminnen - enskilda byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen. Det av Riksantikvarieämbetet beräknade riksbehovet är ytterligare 20 byggnadsminnen för perioden Resursbehovet för en sådan utveckling går att beräkna utifrån genomsnittskostnader för inrättande och skötsel för befintliga byggnadsminnen. Den genomsnittliga kostnaden för bildande av byggnadsminnen är beräknad utifrån tre exempel, där lägsta kostnaden för ett byggnadsminne var kronor och den högsta kostnaden i exemplet låg på kronor. Snittkostnaden utifrån dessa tre exempel är grovt räknat ca kronor per objekt. Beräknat utifrån utbetalda medel från kulturmiljöanslaget till byggnadsminnen uppgår den genomsnittliga kostnaden för skötseln av byggnadsminnen till ca kronor per miljö/objekt och år. Kulturmiljöanslaget kompletteras genom ägarens egna insatser och ibland med finansiering från andra aktörer. Beräknad kostnad för byggnadsminnen Kostnaden för bildandet av 20 nya byggnadsminnen beräknas uppgå 2,2 miljoner kronor. Den totala driftskostnaden för skötseln av 20 byggnadsminnen fram till år 2015 beräknas uppgå till 9 miljoner kronor netto. Det sammanlagda resursbehovet för inrättande och skötsel fram till år 2015 beräknas bli drygt 11 miljoner kronor. Statsfinansiellt belastas statsbudgeten med kostnader på drygt 2,2 miljoner kronor per år Områdesbestämmelser enligt PBL För skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är plan- och bygglagen ett viktigt instrument. Med såväl detaljplan som områdesbestämmelser kan det bestämmas hur olika egenskaper och värden i bebyggelsen ska skyddas och vidmakthållas. Genom att klara ut i en detaljplan eller i områdesbestämmelser vilka skydds- och hänsynsregler som gäller för flera fastigheter inom ett område kan efterföljande bygglovsprövningar effektiviseras. Beräknad kostnad för områdesskydd enligt PBL Planläggningskostnaden för ett område kan kosta från kronor och uppåt. Det av Riksantikvarieämbetet beräknade riksbehovet är ytterligare 40 områdesskydd enligt PBL för perioden Kostnaden beräknas uppgå till 6.7 miljoner kronor. Med områdesbestämmelser går det att införa generella bestämmelser för många fastigheter vilket minskar kostnaderna. När en detaljplan görs inför en större förändring och nya byggrätter delas ut betalar fastighetsägaren/ byggherren normalt en planavgift. En annan kostnad som kommunen kan få om långtgående skyddsbestämmelser införs i detaljplan eller områdesbestämmelser är kostnader för ersättning till fastighetsägaren om denna lider skada av en plan. Sådan skada kan inträffa om rivningsförbud införs eller underhållskostnaderna på grund av skyddsbestämmelserna blir betydligt högre än de annars skulle vara.

5 Förstärkning av länsstyrelsernas arbete med bevarande av kulturhistoriska värden För planering av bevarandeåtgärder, upprättande av bevarandemål för särskilt värdefulla områden samt övrig administration som uppkommer vid arbete med bevarandefrågor behöver länsstyrelsernas resurser förstärkas i form av ytterligare 1 heltidstjänst per länsstyrelse. En 0,5 heltidstjänst per länsstyrelse motsvarar den tjänsten som redovisas i målrapporten under åtgärder om regionala planer och bevarandemål för långsiktigt bevarande och tas därför inte upp här. Den andra 0,5 heltidstjänsten behövs för de ökade adminstrativa kostnader som uppstår för länsstyrelserna i samband med kulturreservatsarbetet. Kostnaden för 0,5 heltidstjänst per länsstyrelse beräknas bli 35 miljoner kronor netto för perioden Uppnådd samhällsnytta mätt i kvalitativa termer De miljöeffekter som inte kan mätas i monetära termer värderas i kvalitativa termer och kostnader ställs mot samhällsnyttan. Intäkterna består uteslutande av icke-monetärt skattade värden och den uppnådda samhällsnyttan beskrivs med ord och plus eller minus. Tabellen nedan illustrerar enkelt hur åtgärden att inrätta kulturreservat eller byggnadsminnen leder till uppnådd samhällsnytta. Genomförandet av ett områdesskydd i form av ett kulturreservat resulterar i statsfinansiella kostnader i form av intrångsersättning och ersättning för skötsel. Det innebär en kostnad för samhället att inrätta ett kulturreservat men leder till samhällsnytta genom ökad kunskap, ökad sysselsättning osv. Bildande av kulturreservat och byggnadsminnen / En översyn av naturreservat / Områdesbestämmelser enligt PBL Direkta konsekvenser Indirekta konsekvenser Samhällsnytta/k ostnad Vattenanknutna värdefulla natur- och kulturmiljöer har en god bevarandestatus respektive hållbar förvaltning av motsvarande kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag. Folkbildning och rekreation + Ökad kunskap om natur- och kulturhistoriska värden + Lokal och regional utveckling + Ökad sysselsättning + Bidrar till måluppfyllelse av i snitt tre miljömål + Bevarade kulturhistoriska värden + Bevarade naturvärden + Bevarade sociala värden + Bevarad biologisk mångfald + Bevarade immateriella + kulturhistoriska värden Inrättande av kulturreservat Utrednings och uppföljningsarbete Intrångsersättning Information/tillgängliggörande Restaurering, vård och underhåll 170 mkr Driftskostnad 96 mkr Administrativ kostnad för Lst 35 mkr Översyn av Naturreservat 0,56 mkr Byggnadsminnen Inrättande 2,2 mkr

6 Driftskostnad 9 mkr Områdesbestämmelser enligt PBL 6.7 mkr Summa Konsekvenser som värderas i kronor 319,5 mkr Övriga konsekvenser Referensalternativ (0-alternativ) Vad blir effekterna om inte skydds- eller bevarandeåtgärder av värden i kulturmiljön genomförs? Det innebär att människors tillgång till en mångfald av kulturhistoriska värden minskar. Samtidigt försvinner även möjligheterna att använda dessa områden för lokal och regional utveckling. Det materiella och immateriella kulturhistoriska värdet påverkas negativt och den historiska kunskapen dräneras. Avslutande diskussion Miljönytta är svårt att mäta monetärt och det finns ett stort behov att utveckla metoder att värdera icke-monetära nyttigheter för att kunna mäta miljönytta. En alternativ analysmetod kan vara en så kallad multikriterieanalys. En multikriterieanalys är ett strukturerat sätt att jämföra fördelar och nackdelar med ett förslag. De miljöeffekter som inte kan mätas i monetära termer kan värderas i någon annan typ av viktningssystem för att på så sätt illustrera betydelsen av olika effekter för samhället. Konsekvenserna kan presenteras tillsammans trots att de är en mix av kvalitativ, kvantitativ och monetär information. Precis som i en samhällsekonomisk analys görs vissa antaganden. Risken finns att värden på olika effekter är avhängig den person som gör analysen. Alternativet är att helt avstå från att använda den här typen analysmetoder vilket leder till sämre underlagsmaterial för beslutsfattarna (SIKA 2005:5). En analys med inriktning på kvalitativa bedömningar är därför nödvändig.

7 Referenser: Miljömålsrådet Miljömålsrådets riktlinjer för underlag till den fördjupade utvärderingen av arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket 1999 Miljömål i Sverige. Val av åtgärder. Metod för sammanvägning och samhällsekonomiska bedömningar. Naturvårdsverket (2003) Konsekvensanalys steg för steg handledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys för Naturvårdsverket. Naturvårdsverket 2004 Ekonomiska konsekvensanalyser i myndigheternas miljöarbete förslag till förbättringar. Riksantikvarieämbetet 2003 Kulturreservat. En handbok för bildande, förvaltning och utveckling av kulturreservat enligt 7 kapitlet 9 Miljöbalken. Riksantikvarieämbetet 2006 Kulturreservaten. Återrapportering enligt 2005 års regleringsbrev. SIKA (2005) - Den samhällsekonomiska kalkylen En introduktion för den nyfikne. Rapport 2005:5.

Konsekvensanalys av delmålet - Hållbart brukande under miljökvalitetsmålet: Hav i balans samt levande kust och skärgård (Riksantikvarieämbetets del

Konsekvensanalys av delmålet - Hållbart brukande under miljökvalitetsmålet: Hav i balans samt levande kust och skärgård (Riksantikvarieämbetets del Konsekvensanalys av delmålet - Hållbart brukande under miljökvalitetsmålet: Hav i balans samt levande kust och skärgård (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet) 2007-09-26 Inledning De åtgärder som här

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys Naturvårdsverket 2013-11-19 Diarienummer NV-04894-13 Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Rapport från Riksantikvarieämbetet Sammanställning av olika Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 2 Text och bilder: Fabian

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Preliminär bedömning av områden med betydande översvämningsrisk

Preliminär bedömning av områden med betydande översvämningsrisk Preliminär bedömning av områden med betydande översvämningsrisk Barbro Näslund-Landenmark Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet barbro.naslund-landenmark@msb.se 010-2405050 0703-787881 Inte bara

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2011:31) Staten som fastighetsägare

Yttrande över betänkandet (SOU 2011:31) Staten som fastighetsägare Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2011-07-26 Yttrande över betänkandet (SOU 2011:31) Staten som fastighetsägare och hyresgäst. (S2011/3851/SFÖ) ICOMOS SWEDEN, den svenska nationalkommittén av International

Läs mer

Hav i balans samt levande kust och skärgård. BILAGOR till underlagsrapport fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet

Hav i balans samt levande kust och skärgård. BILAGOR till underlagsrapport fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet Hav i balans samt levande kust och skärgård BILAGOR till underlagsrapport fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet RAPPORT 5784 DECEMBER 2007 Hav i balans samt levande kust och skärgård BILAGOR till underlagsrapport

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Riktlinjer för investeringar

Riktlinjer för investeringar FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.28) Riktlinjer för investeringar Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Investeringar Ägare/ansvarig Ekonomienheten Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-30 284 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING Gullspångs kommun Kommunstyrelsen Ändring av detaljplaner för del av STORÖN 1:2 m.fl. samt STORÖN 1:27 m.fl. F.d. personalbostäder på Storön 1:50 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING Upprättad i februari 2009,

Läs mer

Planeringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF

Planeringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF Planeringens nivåer Kommunen har planmonopol Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF Fördjupad översiktsplan Tematiskt tillägg Detaljplan (MBN) Normalt planförfarande Enkelt planförfarande

Läs mer

Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar-

Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- vardagslandska p landskapet Foto: Torbjörn Arvidsson Foto: Torbjörn Arvidsson Kilsbergens vildmark Fågelrika våtmarksområde Foto: Torbjörn Arvidsson Tätortsnära

Läs mer

Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018

Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018 1 (12) Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07103-13 Länsstyrelsen Västerbotten Diarienr: 512-8811-2013 VERKSAMHETSPLAN för naturum 2013-11-29 Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

1.1 Vad är en översiktsplan?

1.1 Vad är en översiktsplan? 1. Inledning Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar tillsammans för att skapa en livskraftig framtid och för att vara ett attraktivt alternativ för medborgare, företag och besökare. Kommunerna

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Vad är kulturarv och var finns informationen? Vad är kulturarv och var finns informationen? Om Riksantikvarieämbetet En av Sveriges äldsta myndigheter, grundades 1630 Vi finns i Stockholm, Visby, Glimmingehus och Gamla Uppsala Omkring 220 anställda

Läs mer

Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ)

Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ) 2014-05-27 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ) Inbjudna att lämna synpunkter, får vi härmed

Läs mer

Kulturarv för alla 2012

Kulturarv för alla 2012 Rapport från Riksantikvarieämbetet Kulturarv för alla 2012 Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

Läs mer

Översvämningsförordningens betydelse för fysisk planering. Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH

Översvämningsförordningens betydelse för fysisk planering. Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH Översvämningsförordningens betydelse för fysisk planering Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH Frågeställning Syftet med detta arbete är att utvärdera trolig

Läs mer

Laholms kommuns riktlinjer för markanvisning och exploatering

Laholms kommuns riktlinjer för markanvisning och exploatering Laholms kommuns riktlinjer för markanvisning och exploatering 2 (8) Inledning I Laholm vill vi bli fler och bättre för en starkare framtid. Här förenas livskvalitet och tillväxt för en hållbar framtid.

Läs mer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:

Läs mer

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling

Läs mer

Styrande dokument beslutat av GD. Kulturarv STATENS FASTIGHETSVERK

Styrande dokument beslutat av GD. Kulturarv STATENS FASTIGHETSVERK Styrande dokument beslutat av GD 2(11) Styrande dokument innehåller: Policy spolicy Krav och råd Vårdprogram Slottsarkitekt spolicy (11) spolicy SFV:s kulturarvspolicy beskriver hur vi ser på vårt uppdrag

Läs mer

Planbeskrivning 2015-12-14. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr 2015.224 211 Antagandehandling

Planbeskrivning 2015-12-14. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr 2015.224 211 Antagandehandling Handläggare: Emil Hjalmarsson, tfn 0322-616367 Dnr 2015.224 211 Antagandehandling Foto med bredd:höjd-förhållande1 Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3 Planbeskrivning 2015-12-14 1 1.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 1(6) Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 BEHOVSBEDÖMNING Dnr 2012-0818-214/205 Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun Enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen ska en miljöbedömning

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV MEJERISTEN 1, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR DEL AV MEJERISTEN 1, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1(5) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR DEL AV MEJERISTEN 1, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2015-02-24 Standardförfarande Samrådstid: juni-juli 2015 Antagen av SBN: 201x-xx-xx Laga

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43

Yttrande över remiss om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43 Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning

Läs mer

Inkomna synpunkter på samrådsförslag till grönstrukturprogram för Ingelstad

Inkomna synpunkter på samrådsförslag till grönstrukturprogram för Ingelstad Inkomna synpunkter på samrådsförslag till grönstrukturprogram för Ingelstad Grönstrukturprogrammet för Ingelstad var utsänt på samråd under februari och mars 2016. Nedan redovisas inkomna synpunkter med

Läs mer

VACSE AB (PUBL) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 2014

VACSE AB (PUBL) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 2014 VACSE AB (PUBL) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 2014 PERIODEN I KORTHET Hyresintäkterna uppgick till 268,3 mkr (186,6) Driftsöverskottet ökade med 44 procent till 236,5 mkr (164,3) Förvaltningsresultatet

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista)

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad september och november 2013 BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Behovsbedömningen utgör underlag för beslut om detaljplanen

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer

DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN

DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN 2014-05-23 SBK 2014-13 DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN BEHOVSBEDÖMNING BETRÄFFANDE MILJÖKONSEKVENSER Bakgrund Vadstena bil & Däckservice AB har framfört behov av större yta för uppställning

Läs mer

Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun

Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun * Frågor & svar, översiktsplaner * Frågor & svar, detaljplaner * Om översiktsplaneprocessen.. * Om detaljplaneprocessen * Detaljplanehandlingarna

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

2009-05-26 M2009/2171/R

2009-05-26 M2009/2171/R Promemoria 2009-05-26 M2009/2171/R Miljödepartementet Rättsenheten Camilla Adolfsson Remiss om lagtexten för en ny plan- och bygglag samt en ändring i anläggningslagen (1973:1149) Sammanfattning En ny

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010 Förorenad mark i PBL 5 feb 2010 Länsstyrelsens uppdrag i samhällsplaneringen PBL-området ÖVERSIKTSPLAN 4 kap 5 och 9 PBL Ta till vara och samordna statens intressen. Tillhandahålla underlag. Ge råd om

Läs mer

marie-louise aaröe, Frilansjournalist

marie-louise aaröe, Frilansjournalist K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Planläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

Planläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan... Detaljplaner Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Behovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/0364 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten

Behovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/0364 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Behovsbedömning 1(11) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde inom Kolmården i Norrköpings kommun den 17 april 2015 SAMRÅDSHANDLING 2(11) 1 Behovsbedömningens syfte Enligt

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 22 oktober 2010 A N

Läs mer

Riktlinjer om bygglov för konstnärlig utsmyckning

Riktlinjer om bygglov för konstnärlig utsmyckning Riktlinjer om bygglov för konstnärlig utsmyckning Handläggning och remissförfarande för bygglov gällande fasadändring vid konstnärlig utsmyckning på byggnader Innehåll Inledning 3 Förutsättningar 4 Plan-

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap 14-15 )

2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap 14-15 ) 2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Ändring och hävande (3 kap 14-15 ) 2014-01-01 2 (10) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm www.raa.se 2014-01-01

Läs mer

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 DAGENS FINANSIERING 9 000 Vattenvårdande åtgärder årligen (Mkr) 8 000 7 735 7 000 6 000 5 000 4 000

Läs mer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden

Läs mer

Finansieringsprinciper

Finansieringsprinciper Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag 4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar

Läs mer

Fas tre i projektet kommer att omfatta själva genomförandet av projektet och förutsätter lagakraftvunna detaljplaner och godkända avtal.

Fas tre i projektet kommer att omfatta själva genomförandet av projektet och förutsätter lagakraftvunna detaljplaner och godkända avtal. Tjänsteutlåtande Projektledare 2014-03-04 Anne-Sophie Arbegard 08-590 976 29 Dnr: Anne-Sophie.Arbegard@upplandsvasby.se KS/2011:239 Kommunstyrelsen Arbetsupplägg för projektet Väsby Entré och projektbudget

Läs mer

Upprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen

Upprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen Detaljplan för fastigheten Gårö 1:259 m.fl. MILJÖBEDÖMNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Upprättad i maj 2006 Gnosjö Kommun Miljö- och byggnämnden Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT.

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Remissförslag Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning 0 Borås Stads Styrdokument»Aktiverande Strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås Program verksamheter och metoder

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Miljö- och byggnämnden Året har präglats av hög personalomsättning inom delar av organisationen. Det är svårt att rekrytera rätt kompetens varför det har funnits ett generellt

Läs mer

Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen

Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen Presentation 7 maj 2014, Köpenhamns Universitet Ole Skarin, ordf. Sigtuna

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun

Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun 2016-05-16 KS/2016:130 Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun Bedömning Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att

Läs mer

Mot denna bakgrund har kommunen tagit fram detta förslag till ny översiktsplan.

Mot denna bakgrund har kommunen tagit fram detta förslag till ny översiktsplan. 1 2 3 FÖRORD Den 23 april 1990 antog kommunfullmäktige den översiktsplan som ända till nu varit det övergripande styrdokumentet för bebyggelseutvecklingen i Ydre. 1990 års plan har genom åren kompletterats

Läs mer

Detaljplan för delar av fastigheten Aspenäs 2:25, Aspenäs herrgård i Lerums kommun

Detaljplan för delar av fastigheten Aspenäs 2:25, Aspenäs herrgård i Lerums kommun P 17/02 Detaljplan för delar av fastigheten Aspenäs 2:25, Aspenäs herrgård i Lerums kommun Genomförandebeskrivning - Antagandehandling 2009-04-02 Genomförandebeskrivning En genomförandebeskrivning redovisar

Läs mer

Sigtunaprojektet landskapet i centrum

Sigtunaprojektet landskapet i centrum Sigtunaprojektet landskapet i centrum Europarådets landskapskonvention tillgänglighet och multifunktionalitet Presentation 31 maj, Stockholms Universitet Golfbanan en arena för idrott, friluftsliv och

Läs mer

ERTMS finansiering av ombordutrustning

ERTMS finansiering av ombordutrustning ERTMS finansiering av ombordutrustning 12 mars 2013 Agenda Kostnader och nyttor för ERTMS fördelning på aktörer Kostnader för ERTMS-ombordutrustning och hur de påverkar järnvägsbranschen Möjliga finansieringsalternativ

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas

Läs mer

PLANBESTÄMMELSER OCH PLANBESKRIVNING. Ändring av detaljplan KVARNHOLMEN Etapp 2 Centrala kvarnområdet, Nacka kommun

PLANBESTÄMMELSER OCH PLANBESKRIVNING. Ändring av detaljplan KVARNHOLMEN Etapp 2 Centrala kvarnområdet, Nacka kommun 1 (6) ANTAGANDEHANDLING Dnr MSN 2014/123-214 Enkelt planförfarande Tillägg till PLANBESTÄMMELSER OCH PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan KVARNHOLMEN Etapp 2 Centrala kvarnområdet, Nacka kommun Upprättad

Läs mer

Manual - årlig inrapportering av fisketillsyn i Åtgärder i Vatten till Havs- och vattenmyndigheten Innehåll

Manual - årlig inrapportering av fisketillsyn i Åtgärder i Vatten till Havs- och vattenmyndigheten Innehåll Manual - årlig inrapportering av fisketillsyn i Åtgärder i Vatten till Havs- och vattenmyndigheten Innehåll Inledning... 2 Logga in Åtgärder i Vatten... 3 Skapa sammanställning av fisketillsyn... 4 Infoga

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Kungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog

Kungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog Kungsbacka kommun Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog Planeringsmetod i Kungsbacka Översiktsplan var är bebyggelse lämplig Mål för bostadsbyggande

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

HANDLINGAR Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta och Illustration Samrådsredogörelse

HANDLINGAR Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta och Illustration Samrådsredogörelse HANDLINGAR Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta och Illustration Samrådsredogörelse Bilagor Fastighetsförteckning oktober 2011 Grundkarta DETALJPLAN - UTSTÄLLNINGSHANDLING för Hällekis

Läs mer

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi

Läs mer

RIKSINTRESSEN. Turism och friluftsliv. Naturvård. Kulturmiljövård. Friluftsliv. Yrkesfisket. Sjöfart. Vindkraft

RIKSINTRESSEN. Turism och friluftsliv. Naturvård. Kulturmiljövård. Friluftsliv. Yrkesfisket. Sjöfart. Vindkraft RIKSINTRESSEN Turism och friluftsliv Naturvård Kulturmiljövård Friluftsliv Yrkesfisket Sjöfart Vindkraft Natura 2000 Riksintressen Länsstyrelsen har redovisat de områden som är av riksintresse - enl. 3

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) 2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Näringslivets Regelnämnd, NNR www.nnr.se

Näringslivets Regelnämnd, NNR www.nnr.se Näringslivets Regelnämnd, NNR www.nnr.se Vision och Mål NNRs vision Färre och enklare regler för tillväxt och företagande NNRs övergripande mål Färre och enklare företagsregler, sänkta regelkostnader Minskat

Läs mer

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET GÅRÖ 1:106 I GNOSJÖ TÄTORT ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET GÅRÖ 1:106 I GNOSJÖ TÄTORT ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET GÅRÖ 1:106 I GNOSJÖ TÄTORT ANTAGANDEHANDLING HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

HYLTE SOPHANTERING AB

HYLTE SOPHANTERING AB UC BASVÄRDERING HYLTE SOPHANTERING AB 557199-0001 per 2015-10-06 senaste bokslut 2014-12-31 En produktion av UC Affärsfakta AB Beräknat aktievärde (baserat på bokslut 2014-12-31) per 2015-10-06 Totalt

Läs mer

Ändring av detaljplan 1880-P753 för del av fastigheten Återvändan 1:23 m.fl. och Katrinelunds badplats Stora Mellösa församling Örebro kommun

Ändring av detaljplan 1880-P753 för del av fastigheten Återvändan 1:23 m.fl. och Katrinelunds badplats Stora Mellösa församling Örebro kommun Planbeskrivning 2015-01-22 Ös 70/2014 Laga kraft Bn 33/2015 Ändring av detaljplan 1880-P753 för del av fastigheten Återvändan 1:23 m.fl. och Katrinelunds badplats Stora Mellösa församling Örebro kommun

Läs mer

Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark

Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark Naturskyddsföreningen Norrköping 1 maj 2016 Djurparkens utveckling Från början var Kolmårdens Djurpark en lugn anläggning som visade djur och hade

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys Naturvårdsverket 2015-07-30 Diarienummer NV-8544-12 Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Förutsättningarna i Tivedens

Läs mer

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Ändrad intäktsränta i skattekontot Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot

Läs mer