Hav i balans samt levande kust och skärgård. BILAGOR till underlagsrapport fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet

Transkript

1 Hav i balans samt levande kust och skärgård BILAGOR till underlagsrapport fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet RAPPORT 5784 DECEMBER 2007

2 Hav i balans samt levande kust och skärgård BILAGOR till underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2007 Tryck: CM Gruppen, Bromma 2007 Omslag, illustration: Tobias Flygar Elektronisk publikation

4 Förord Vart fjärde år genomför regeringen en fördjupad utvärdering av arbetet med miljökvalitetsmålen och redovisar detta till riksdagen. I april 2008 ska Miljömålsrådet lämna sin samlade bedömning av miljömålsarbetet i dess helhet till regeringen. Naturvårdsverkets rapport gällande miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård (Rapport 5770) utgör ett av underlagen för Miljömålsrådets samlade bedömning. Föreliggande rapport består av de konsekvensanalyser som utgör denna underlagsrapports bilagor. Bilagorna är ursprungligen separata dokument, som här har lagts samman och redigerats i mycket begränsad omfattning. Sidhänvisningar och liknande kan därför ha förskjutits. Naturvårdsverket vill rikta ett stort tack till alla som bidragit med synpunkter under arbetets gång. Naturvårdsverket, december

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 BILAGA 1: KONSEKVENSANALYS AV DELMÅL 1 UNDER MILJÖKVALITETSMÅLET: HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD 7 BILAGA 2: KONSEKVENSANALYS AV DELMÅLET - HÅLLBART BRUKANDE UNDER MILJÖKVALITETSMÅLET : HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD (RIKSANTIKVARIEÄMBETETS DEL AV MILJÖMÅLET) 45 BILAGA 3: KONSEKVENSANALYSER AV FÖRSLAG TILL JUSTERINGAR AV DELMÅL, NYTT DELMÅL OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG 55 BILAGA 4: KONSEKVENSANALYS AV ÅTGÄRD FÖR ATT MNSKA MÄNGDEN AVFALL TILL HAVET "UTBYGGNAD AV TOALETTER OCH MOTTAGNINGSSERVICE I FRITIDSBÅTSHAMNAR" DELMÅL SJÖFART 101 5

7 6

8 Bilaga 1: Konsekvensanalys av delmål 1 under miljökvalitetsmålet: Hav i balans samt levande kust och skärgård 1 Förord Regeringens avsikt att lägga nästa miljömålsproposition år 2009 medför en fördjupad utvärdering (FUT) av miljökvalitetsmålen som ska vara klart under Fokus i detta arbete ligger på förslag till nya delmål, konsekvensbedömda åtgärdsförslag och en uppföljning av effektiviteten i det pågående åtgärdsarbetet. Denna konsekvensanalys har genomförts inom ramen för Naturvårdsverkets, Fiskeriverkets och Riksantikvarieämbetets gemensamma uppdrag att analysera delmål 1 i miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande kust och skärgård inom den fördjupade utvärderingen. Analysen har utförts under våren 2007 av Kerstin Blyh och Hans Hjortsberg vid enheten för miljöekonomi och hållbar produktion och konsumtion vid Naturvårdsverket. 7

9 Innehåll 1 FÖRORD 7 2 SAMMANFATTNING 9 3 BAKGRUND Problembeskrivning Mål Analys av delmål Reviderat delmål 16 4 SYFTE, METOD OCH AVGRÄNSNING Syfte Metod Statsfinansiella kostnader Samhällsekonomiska kostnader Avgränsningar 20 5 REFERENSALTERNATIV 22 6 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Identifiering av åtgärder Möjliga inskränkningar/kostnader Möjliga nyttor Identifierade konsekvenser Beskrivning och kvantifiering av kostnader Statsfinansiella kostnader Samhällsekonomiska kostnader Övriga kostnader Summering av kostnader 35 7 BEDÖMNING AV OSÄKERHETER 38 8 STYRMEDEL OCH FÖRDELNINGSASPEKTER 40 9 REFERENSER 43 8

10 2 Sammanfattning I denna rapport analyseras konsekvenserna av förslaget till revidering och utökning av delmålet för skydd av marin miljö under miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust- och skärgård. Med hjälp av schabloniserade kostnader för redan befintliga samt planerade skyddade områden uppskattas de samhällsekonomiska konsekvenserna av att skydda ytterligare marina områden fram till Syftet med konsekvensanalysen är således att genom ett räkneexempel försöka visa på storleksordningen på de statsfinansiella och samhällsekonomiska kostnader som återstår för att nå delmål 1. Avgörande för nivån på de uppskattade samhällsekonomiska kostnaderna för enskilda objekt är om reella hot föreligger eller inte. Eftersom det idag ännu inte är utpekat vilka områden som anses innefatta skyddsvärda marina miljöer bör därför dessa uppskattningar ses som räkneexempel och inte som faktiska kostnader och nyttor att skydda marin miljö. Kostnadsuppskattningarna är även förenade med stora osäkerheter till följd av antaganden om värdering av mark, potentiell inskränkning för fiske, inskränkning för turismen och båtlivet m.m., vilket starkt påverkar utfallet. Trots att denna analys är baserad på bristfälligt underlag bör ett räkneexempel ändå kunna ge en indikation på ungefärliga kostnader och nyttor av att inrätta ett formellt skydd av marin miljö. Innan åtgärder vidtas behöver tänkta åtgärders konsekvenser analyseras i det enskilda fallet. Åtgärder och konsekvenser för olika områden kan skilja sig markant beroende på syftet med skyddet. För närvarande pågår ett arbete runt om i landet (bl. a på länsstyrelser) med att ta fram bättre underlagsmaterial till konsekvensanalyser på detta område framöver. Då bättre underlagsdata finns tillgängligt kan strukturen i det räkneexempel som tagits fram här användas för att göra bättre uppskattningar av att skydda marin miljö. Förändringar som behövs för att värdefulla marina områden inte ska hotas på sikt bedöms framförallt beröra aktiviteter som, fiske, båtliv, skogsbruk, jordbruk, vindkraft, sjöfart, exploatering till följd av ökad byggande samt till följd av en utökad turism i kustområdena. Inrättande av skydd för marin miljö resulterar även i statsfinansiella kostnader, främst i form av kostnader för inventering och kartering av områden samt löpande skötselkostnader i form av övervakning av områden. Detta beskrivs mer utförligt nedan. När marina miljöer ska skyddas finns ett antal möjliga lagstadgade skyddsformer såsom Nationalpark, Naturreservat, Natura 2000-områden med fastställd bevarandeplan, Djurskyddsområde samt vissa föreskrifter. Inskränkningen och kostnaden till följd av dessa skyddsformer kan variera. Det är heller inte alltid samma inskränkning till följd av inrättandet av en och samma skyddsform. Kostnaden och inskränkning kan således variera exempelvis mellan olika naturreservat. Vanligaste skyddsformen har dock naturreservat och Natura områden varit. Då naturreservat har varit mest diskuterad har vi utgått från denna 9

11 skyddsform i denna analys, dock är vår bedömning att våra uppskattningar av kostnader ej påverkas i alltför stor utsträckning av vald skyddsform. Innan räkneexemplet för kostnader redovisas, med olika kvantifierade kostnader, kommer nedan möjliga nyttor som uppstår vid skyddande av marin miljö att exemplifieras. Nyttor Utifrån ett ekonomiskt perspektiv utgör ett formellt skydd för marin miljö en investering för framtiden. Nyttan av att skydda marina miljöer består framför allt i potentiella nyttor såsom bevarad biologisk mångfald, bevarade upplevelsevärden, hållbart resursnyttjande, bevarade, attraktiva, orörda/oexploaterade kust- och havsområden, ostörda livsmiljöer för djurliv, artrik fiskflora, tillväxt av hotade bestånd, och på sikt ett hållbart resursutnyttjande. För fiskenäringen kan exempelvis ett skydd innebära ökad produktivitet på sikt och i jordbruket en bevarad biologisk mångfald. Dessa värden kan också redovisas baserat på olika aktiviteter i enlighet med tabell 1 nedan. Flertalet av dessa nyttor såsom en ökad biologisk mångfald faller ut längre fram i tiden medan kostnaderna för inrättande av skyddet infaller idag. Specifika områden för skydd av marin miljö innebär således ett utbyte av kostnader och nyttor över tiden och kanske till och med mellan generationer. En nytta av att inrätta områdesskydd är att planeringsunderlaget kan bli tydligare vilket kan minska potentiella framtida intressekonflikter mellan aktiviteter i samhälle. Det har inte gått att värdera dessa nyttor kvantitativt i den fördjupade utvärderingen Det har heller inte gått att uppskatta de potentiella existensvärden som härrör av att orörda kust- och havsområden bevaras. Det kan även finnas nyttor av att inrätta skydd som får statsfinansiella effekter såsom minskade framtida kostnader för saneringsåtgärder, åtgärder mot övergödning, återställande åtgärder av utslagna ekosystem, fiskehushållning m.m. Någon kvantifiering eller värdering av nyttorna eller vägning mot kostnader har inte kunnat genomföras inom ramen för denna analys, men beskrivs mer kvalitativt. En vidare diskussion av nytta av att skydda marin miljö med några exempel förekommer dock i avsnitt i denna rapport. 10

12 Tabell 1: Möjliga nyttor av områdesskydd i en kvalitativ beskrivning: Aktivitet/Åtgärdsområde Friluftsliv/Rekreation Nytta Bevarade upplevelsevärden Hållbart resursnyttjande Turism/Exploatering Bevarade, attraktiva, orörda kustområden som grund för regional utveckling. Bevarad biologisk mångfald Vindkraft Sjöfart Fiske Oexploaterade havsområden Oexploaterade havsområden, ostörda livsmiljöer för djurliv Artrik fiskflora, tillväxt av hotade bestånd, Hållbart fiske Ökat fiskbestånd på sikt Jordbruk Hållbart resursutnyttjande Bevarad biologisk mångfald Skogsbruk Hållbar resursutnyttjande Bevarad biologisk mångfald Kostnader Denna analys har inriktats på att ta fram ett räkneexempel för att indikera den genomsnittliga kostnaden för att skydda marina miljöer (i kr per ha och år). Därtill ges vissa kvalitativa beskrivningar av problembild och olika kostnader. Anledningen är främst bristen på data och tidsramarna för analysen. Därtill kommer att delmålet är relativt svårt att analysera då vi ännu inte vet vilka marina områden som kräver ett långsiktigt skydd. Samhällsekonomiska kostnader Nedan beskrivs för ett antal områden/aktiviteter kostnadsuppskattningar av att skydda marina områden. Kostnaderna anges som årliga kostnader. Ambitionen har också varit att en kostnad per hektar (ha) ska kunna presenteras Då ett genomsnittsreservat uppskattats bestå av ca 90 procent vatten och 10 procent mark har också detta tagits hänsyn till i beräkningarna. När det gäller marken så påverkas främst jordbruks-, skogsbruks- och exploateringsintressen (bygga bostäder etc.) av att mark kring den marina miljön blir skyddad. Kostnaderna har i beräkningarna fördelats jämnt mellan dessa markintressen eftersom dessa inte kan pågå på samma mark samtidigt. Dock är denna uppdelning självklart en förenkling eftersom det kraftigt varierar i landet vilka intressen som berörs mest av att ett område skyddas. Huvudsakliga identifierade aktiviteter som berörs och begränsas är: 11

13 Friluftsliv/Rekreation Fiske Markexploatering Jordbruk Skogsbruk Vindkraft Sjöfart Av dessa har det inom ramen för detta projekt inte gått att uppskatta kostnaderna för alla inskränkningar i aktiviteter. De som har kostnadsuppskattats redovisas i tabell 2 nedan. Tabell 2: Kostnadssummering, (kr/ha och år): Aktivitet/kostnad kr/ha och år Begränsning av båtliv 0,5 Begränsning av fiske (Nyttobortfall fiske), 1,5 Begränsning av markexploatering Produktionsbortfall f. att skydda kustnära jordbruksmark 4 Produktionsbortfall f. att skydda kustnära skogsbruksmark 27 Summa: Till 2010 kommer ha att vara skyddat i form av marina reservat och/eller Natura områden. Detta utgör ca 5 procent av den totala svenska vattenarealen. Det finns idag inte tillräckligt med kunskap om de marina värdena för att kunna uppskatta hur stor andel som ytterligare behöver skyddas till Om man dock antar att 10 procent av Sveriges vatten ska skyddas till 2015, dvs. ytterligare 5 procent, innebär detta att ytterligare ha kräver skydd. Genom att multiplicera ha med kostnaderna i tabell 2 uppskattas kostnaderna då till ca 13,1 miljarder kr per år. Då markexploatering är den helt dominerande posten görs en känslighetsanalys med antagande att endast 10 procent av marken hotas av exploatering. Kostnaden uppskattas då istället till ca 37,5 miljoner kr per år. (Se vidare kapitel 7 om bedömning av osäkerheter). Detta är en uppskattning av den årliga kostnaden, som uppkommer i form av inskränkningar i olika aktiviteter då åtgärder vidtas, för samhället för att uppnå ett 10 procentigt mål. Statsfinansiella kostnader Till ovanstående kostnader kommer kostnader för att inrätta själva reservatet vilket främst utgörs av kostnader för inventeringar av den marina miljön. Erfarenheter från bidrag visar på att det behövs mellan 300 och 600 tkr i snitt i inventeringsinsatser för varje marint naturreservat. Utöver detta tillkommer medel 12

14 från basinventeringen och länsstyrelsernas eget arbete. Detta ger en uppskattad inventeringskostnad per hektar på ca kr per ha inför bildande av marint områdesskydd. Notera att kostnaderna i tabell 2 förväntas utfalla under en lång period medan inventeringskostnader förmodligen endast infaller en gång innan det formella skyddet har inrättats. Om ytterligare 5 procent av Sveriges vatten inom ekonomisk zon behöver skyddas och därmed inventeras skulle man genom att multiplicera ha med 150 till 200 kr/ha kunna uppskatta kostnaderna för inventering till ca miljoner kr. Detta är en engångskostnad som infaller innan skydd inrättas. Utöver detta kan finnas behov av insatser för att övervaka och sköta den skyddade marina miljön. Dessa kostnader uppstår med jämna intervall mellan allt från ett till flera år. Utifrån en uppskattning av kostnader för övervakning av Havstensfjordens naturreservat i Västra Götalands län beräknas kostnader för övervakning uppgå totalt till ca kr. 1 genererar detta en kostnad på ca kr per år för reservatet eller ca 26 kr per ha och år. Därtill kan det uppstå ytterligare administrativa kostnader för länsstyrelserna och andra myndigheter då resurser tas i anspråk för att utöka arbetet med marint skydd. Behovet för detta är dock svårt att bedöma i dagsläget och har inte kunnat uppskattas inom ramen för denna analys. Men det kan röra sig om ca 2-3 årsarbeten i respektive län som arbetar med skydd samt uppföljning i marin miljö.. Övriga kostnader När det gäller privatekonomiska effekter för hushåll, företag och andra berörda aktörer så kan man konstatera att vissa av nämnda näringar/områden kan påverkas både positivt och negativt. För samhället är kostnaderna generellt lägre och kan slås ut under en längre tid och en lägre ränta kan användas. De kostnader som beskrivs i tabell 2 är således generellt högre för företag och privatpersoner, vilket i viss mån ges exempel på i denna rapport. Det är dock svårt att uppskatta hur ett inrättande av ett formellt skydd för marin miljö påverkar enskilda och företag eftersom det varierar en hel del beroende på bl. a. lokalisering och egenskaper hos de specifika skyddsobjekten och dess hotbild. Det kan konstateras att de samhällsaktiviteter som inskränks vid inrättande av skydd av marin miljö generellt inte kan räkna med ersättning från staten utan får bära kostnaderna själva. Ska effekterna (exempelvis avseende sysselsättning och lönsamhet etc.) på enskilda företag eller branscher beräknas mer noggrant bör en särskild fallstudie genomföras. Detta ligger dock utanför vad denna utredning har möjlighet att genomföra. 1 Naturvårdsverket rekommenderar att övervakning genomförs vart sjätte år. 13

15 3 Bakgrund Under miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, som ska uppnås till 2020, finns ett antal delmål. För att uppnå miljökvalitetsmålet och delmålen så krävs åtgärder/förslag som i allmänhet innebär vissa kostnader men också nyttor (som i vissa fall kan uppskattas monetärt). Delmål 1, som berör ökat skydd av marina miljöer samt kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden kommer att analyseras i denna rapport 2. Innan en mer ingående analys av delmålet, följer dock en generell problembeskrivning. 3.1 Problembeskrivning 3 Det aktuella miljökvalitetsmålet syftar, som tidigare nämnts, till att ge ökat skydd för marina miljöer samt kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden. Dessa miljöer utsätts idag för ett antal hot, vilket bl.a. innebär att ett antal värden riskerar att reduceras eller helt gå förlorade. De huvudsakliga problemen är hot mot den biologiska mångfalden och natur- och kulturvärden genom ett ökat tryck från aktiviteter genererade av människan i havs- och kustområden. De marina ekosystemen som hotas tillhandahåller en rad viktiga funktioner varav en del är fundamentala för samhällsutvecklingen. Många marina ekosystem är mer känsliga än andra system för beståndskollaps p.g.a. lång återhämtningstid. Marina miljöer i kust- och skärgårdszonerna är viktiga produktions- och uppväxtmiljöer för många arter, däribland många särskilda fiskarter. Dessa miljöer är speciellt känsliga för både yttre påverkan och nyttjande och utgör en förutsättning för en levande och hållbar skärgård. Särskilt kustområdena kan även karaktäriseras av svårigheten att hitta jämvikt mellan många olika samhällsintressen samt med miljöintressen. Problemen som genererar diverse hot mot den marina miljön orsakas bl.a. av: Ökad exploatering av kust och skärgård i form av ökat byggande Ökat tryck från turistnäringen Ökat tryck från friluftsliv bl.a. från fritidsbåtar Påverkan på livsmiljöer från fiske Vindkraftsetablering Ökat befolkningstryck Intensivare sjöfart Undervattenverksamheter såsom ledningsbyggande Det finns idag generellt ett stort exploateringstryck i kustområden bland annat p.g.a. utbredande turistnäring samt byggande. Antalet områden som är tillgängliga för det rörliga friluftslivet minskar och en ökad aktivitet, bl.a. ett ökat tryck från fartygsrutter till havs, leder till en allt högre grad av störning för livet i havet och för bottenfauna 2 Den exakta målformuleringen i delmål 1 beskrivs mer i detalj i avsnitt Detta avsnitt utgår främst från tidigare målrapport (2004) för miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust- och skärgård 14

16 Exploatering och förändringar i de marina ekosystemen har också inneburit en förlust av vissa värdefulla livsmiljöer. Vissa arter riskerar att helt försvinna och sammansättningen av arter har även ändrats p.g.a. dessa förändringar. Negativa ekosystemförändringar kan uppstå genom ändrad konkurrens mellan arter, genetiska förändringar eller genom förlust av viktiga lek- och uppväxtområden. Flertal fiskebestånd överutnyttjats också (vissa fiskpopulationer är nere på kritiskt låga nivåer) och fiskeförsörjningen är idag hotad. Det förekommer också stora skador på bottnar som exempelvis har orsakats av hård trålning. Det är också viktigt att betänka att återhämtningstiden för havet är mycket lång och det kan ta decennier innan målet är uppfyllt. 3.2 Mål För att motverka de hot och problem som beskrivits i föregående avsnitt så har mål satts upp och vissa åtgärder vidtagits. Det nuvarande delmål om skyddsvärda marina miljöer som gäller fram till 2010 lyder: Senast år 2010 skall minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 % av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall ytterligare fem, och senast år 2010 därutöver ytterligare fjorton, marina områden vara skyddade som naturreservat och tillsammans utgöra ett representativt nätverk av marina naturtyper. Därutöver skall ett område med permanent fiskeförbud inrättas till 2006, för utvärdering till 2010 samt ytterligare tre områden med permanent fiskeförbud (kustnära och utsjöområden) inrättas till 2010 i vardera Östersjön och Västerhavet för utvärdering till Analys av delmål 1 Detta delmål kan i sin tur delas upp i fyra delar. De fyra delarna samt det övergripande sätt på vilket de kommer konsekvensanalyseras inklusive eventuella avgränsningar, beskrivs nedan. 1) Senast år 2010 ska minst 50 procent av skyddsvärda marina miljöer ha ett långsiktigt skydd 4. Vilka marina områden som är skyddsvärda har ännu inte större utsträckning utsetts. Ytterligare en komplikation för en analys av delmålet är att det finns olika utgångspunkter för vad delmål 1 faktiskt avser bland berörda intressenter. När det gäller denna första del av målet föreslås en revidering inom den fördjupade utvärderingen för att försöka hantera dessa problem. 5 4 För definition av vad som avses med långsiktigt skydd se kap. om delmål 1 i målrapporten för Hav i balans samt levande kust- och skärgård (2007) 5 Se förslag till reviderat delmål 15

17 2) Senast år 2010 ska minst 70 procent av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd Det är inte ännu inte fastställt vilka kust- och skärgårdsområden som ska anses ha höga natur- och kulturvärden. Det möjligt att målet redan är uppfyllt eller borde kunna uppnås eftersom en stor del av kusten redan har ett långsiktigt skydd 6. Målet nås däremot inte för kulturvärdena. Denna del av analysen studerar dock huvudsakligen kostnader och nyttor associerade till skydd av naturvärden och då främst i rena vattenområden (efter 2010). 3) Senast år 2005 ska ytterligare fem, och senast 2010 därutöver fjorton, marina områden vara skyddade som naturreservat och tillsammans utgöra ett representativt nätverk av marina naturtyper De fem marina områden som skulle vara skyddade till 2005 genom marina reservat har fått skydd och det finns också möjligheter för att de övriga fjorton kan komma att skyddas till Däremot är det inte klart vad som ska anses som ett representativt nätverk av marina naturtyper. Således är detta mål också svårt att utvärdera. Analysen kommer därför att göra genomsnittsberäkningar med utgångspunkt ifrån uppskattningar av kostnader för redan befintliga och planerade skyddade områden. 4) Därutöver skall ett område med permanent fiskeförbud inrättas till 2006, för utvärdering till 2010 samt ytterligare tre områden med permanent fiskeförbud (kustnära och utsjöområden) inrättas till 2010 i vardera Östersjön och Västerhavet för utvärdering till 2015 Denna del av delmålet inkluderas inte i denna analys. Fiskeriverket ansvarar för denna del och vi hänvisar därför till deras uppskattningar för utvärderingen till Reviderat delmål De delar av delmål 1 som beskrivits ovan kommer inom kort att ses över eftersom det ingår i den fördjupade utvärderingen till 2008 att uppdatera tidigare delmål och ta fram nya delmål för tiden efter Förslaget till ny formulering i den fördjupade utvärderingen till 2008 ser ut som följer: Senast år 2015 ska ett representativt nätverk av marina områden med uppnådd gynnsam bevarandestatus omfatta minst 15 % av Sveriges marina area. Detta innebär att: Områdena ska vara fördelade mellan de maringeografiska regionerna och innefatta alla för regionen förekommande livsmiljöer. Minst 10 % av Sveriges marina area ska vara långsiktigt skyddat. 6 Hammersland, Jorid, Pers. medd. Maj

18 Övriga områden i nätverket har en geografisk avgränsning samt, fastställd skötsel och förvaltning med en kombination av bevarandeformer (bevarandeplaner/förvaltningsplaner). Tre områden med permanent fiskeförbud (kustnära och utsjöområden) inrättas till 2010 i vardera Östersjön och Västerhavet för utvärdering

19 4 Syfte, metod och avgränsning 4.1 Syfte Det finns ett krav på Naturvårdsverket bl.a. enligt Verksförordningen (1995:1322) att konsekvensanalysera föreslagna åtgärder, (där ett viktigt syfte är att ge ett förbättrat beslutsunderlag). Det övergripande syftet med denna konsekvensanalys är att visa på storleksordningen av de samhällsekonomiska och de statsfinansiella kostnader som återstår för att genomföra nödvändiga åtgärder för att nå delmål 1 under miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Utformningen av denna konsekvensanalys beskrivs nedan Metod Den övergripande metodiken i denna analys har följt de riktlinjer för konsekvensanalyser som beskrivits i Naturvårdsverkets rapport Konsekvensanalys steg för steg (2003). Den specifika metodiken för beräkningar och kvantifieringar av kostnader kommer att variera på olika områden i analysen. För att bedöma konsekvenserna av att genomföra skydd enligt formuleringarna i delmål 1 har underlag främst inhämtats från tidigare studier, utvärderingar samt redogörelser från ett antal länsstyrelser och relevanta myndigheter. I den samhällsekonomiska analysen kommer miljöeffekter att beskrivas och i största möjliga mån kommer kostnader och nyttor att ges monetära värden utifrån deras samhällsekonomiska alternativkostnader. I analysen redovisas endast direkta konsekvenser. I beräkningarna av aktuella kostnader och nyttor följs en särskild metodik där det ingår ett antal antaganden och avgränsningar som kommer att beskrivas i det följande. För det första analyseras konsekvenserna för statsbudgeten i tidsperspektivet medan konsekvenserna för hela samhället analyseras även efter Detta då de statsfinansiella kostnaderna främst bedöms bestå av kostnader för inventering av den marina miljön innan inrättande av skydd. De samhällsekonomiska kostnaderna och nyttorna däremot antas falla ut långt efter att skyddet inrättas. Val av livslängd för nyttor som faller ut på väldigt lång sikt kan till exempel diskuteras. Ett rimligt antagande i denna analys för dessa är 50 år. För investeringskostnader används investeringens livslängd och kostnaderna är beräknade per år. Diskonteringsräntan är satt till 4 procent för alla beräkningar 8. Målet om långsiktigt skydd av kustens och skärgårdens naturvärden bedöms vara på väg att nås till Efter 2010 kommer det därmed främst röra sig om värden i vattenmiljö som kräver ett långsiktigt skydd. Landområden kommer dock att behöva 7 För en djupare beskrivning av kostnadsnyttoanalys se tex. Boardman et al. (2001) och Johannsson (1993). 8 Detta är en vanlig räntenivå för beräkningar vid samhällsekonomiska analyser och följer Naturvårdsverkets riktlinjer. 18

20 ingå i skyddsområden för att säkra de marina värdena. När det gäller marken så påverkas främst jordbruks-, skogsbruks- och exploateringsintressen (bygga bostäder etc.) av att mark kring den marina miljön blir skyddad. Kostnaderna har i beräkningarna fördelats jämnt mellan dessa markintressen eftersom dessa inte kan pågå på samma mark samtidigt. Dock är denna uppdelning självklart en förenkling eftersom det kraftigt varierar i landet vilka intressen som berörs mest av att ett område skyddas. Det finns flera olika lagstadgade skyddsformer såsom nationalparker, Natura områden, naturreservat samt djurskyddsområden 9. Djurskyddsområden har dock inte syftet att skydda rena marina värden utan används för att skydda en viss fågelart eller liknande. Natura 2000-områden skyddar heller inte till fullo de marina värdena då detta inte är det primära syftet med skyddet. Att inrätta nationalparker i marin miljö är i sin tur mycket ovanligt. Idag finns endast en planerad nationalpark i marin miljö, Kosterhavets nationalpark 10. Skyddsformen kan också variera beroende på lokalisering på det skyddsvärda området. Exempelvis är N2000-områden oftast inrättade i de inre kust- och skärgårdsområdena medan naturreservat är mer lämpat för yttre skärgårdsområden och öppna exploateringshotade havsområden. Idag arbetar man mest aktivt med inrättande av naturreservat för att skydda marina värden. 11 Hoten bedöms dock inte vara beroende av val av skyddsform. När det kommer till vilka inskränkningar som uppstår beror även detta på många olika faktorer. Den samhällsekonomiska kostnaden till följd av inskränkning kan således variera exempelvis mellan olika naturreservat. Det kan därför vara mer intressant att utgå från antaganden om potentiella inskränkningar, och dessa beräkningar kan visa på en struktur för hur man kan räkna och därmed utgöra ett värdefullt räkneexempel Statsfinansiella kostnader De statsfinansiella kostnaderna av att inrätta ett marint naturreservat har beräknats schablonmässigt. De största posterna för de statsfinansiella utgifterna är kostnader för inventering av marin miljö samt skötselkostnader i form av löpande kostnader för övervakning av områden efter inrättande av skydd. Schablonmässiga uppskattningar av kostnader för inventering utgår från Länsstyrelsernas egna bedömningar av hur mycket medel som krävs i länet för inventering för skydd av marin miljö i syfte att kunna peka ut ytterligare skyddsvärda marina miljöer till De statsfinansiella kostnaderna som uppstår vid inrättande av formellt skydd för marin miljö blir troligen väldigt lika oberoende av skyddsform. Nationalparker utgör dock ett undantag, då det medför ganska omfattande kostnader för staten eftersom staten måste äga allt vatten. Inventeringskostnaderna blir även högre då det krävs 9 Biotopskydd används inte idag för marina områden varvid denna skyddsform inte är medtagen här. 10 Projektplanen för nationalparken fastställdes Bevarandestrategi för kust- och skärgårdsområden i Sverige NV rapport 5116 (2000). 19

21 betydligt mer ingående inventeringar. Då naturreservat har varit mest diskuterad, vilket tidigare nämnts, utgår analysen från denna skyddsform, dock är vår bedömning att uppskattningarna av kostnader ej påverkas i alltför stor utsträckning av vald skyddsform Samhällsekonomiska kostnader De samhällsekonomiska kostnaderna beräknas per ha för skydd av marin miljö. Beräkningarna baseras på hotbilder utifrån skötselplaner och bevarandeplaner för idag redan inrättade reservat samt de områden som länsstyrelserna tagit fram som planeras bli marina reservat till Dessa har fått fungera som exempel på vad det kan tänkas kosta samhället att skydda marina miljöer. Utifrån beräkningar per hektar har en samhällsekonomisk kostnad sedan uppskattats på vad det kan komma att kosta att skydda ytterligare areal för att nå ett 10 procentigt mål av vattenarealen till Det är möjligt att målet kan behöva sättas högre, men beräkningarna i denna analys utgår från ett 10 procentigt mål. Anledningen till detta tillvägagångssätt är att man ännu inte definierat vad som menas med skyddsvärda marina miljöer. Erfarenheterna från marint områdesskydd är begränsade och det finns få exempel att utgå ifrån. Projekt pågår dock för att öka kunskapen om den marina miljön samt att ta fram underlag för skydd och förvaltning. Det är således oklart vilka områden som kan anses som skyddsvärda marina miljöer. Därtill kommer att tiden för analysen varit för begränsad för att kunna uppskatta hotbilder utifrån skötselplaner för alltför många områden. Utgångspunkten är att denna analys ska kunna användas som en vägledning för hur man kan beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna för att vidta åtgärder vid skydd av marina miljöer framöver. Generellt bedömer vi inte att denna analys och dess struktur är avhängig av vilket styrmedel som väljs eftersom åtgärderna blir detsamma för att skydda marin miljö. Omfattningen av det samhällsekonomiska kostnaderna är mycket områdesberoende och skiljer inte mer mellan olika skyddsformer som för en och samma skyddsform. 4.3 Avgränsningar Med hänsyn till befintlig tidsram och brist på data har konsekvensanalysens omfattning begränsats. Konsekvensanalysen begränsas till att endast omfatta naturvärden. Kostnader och nytta med att skydda miljöer med höga kulturvärden har inte kunnat omfattas av denna analys på grund av bristande underlag för gällande skyddsvärda kulturella miljöer i havsområden. I analysen redovisas, som tidigare nämnts, direkta konsekvenser. Då skattningarna av de direkta effekterna är schablonartad finner vi det inte meningsfullt att beräkna indirekta effekter, som exempelvis lägre skatteintäkter till följd av produktionsbortfall i energiproduktion, eftersom dessa skulle riskera att bli alltför osäkra. 20

22 Det är framförallt negativ fysisk påverkan som områdesskydd ska motverka/förhindra. Annan miljöpåverkan som eutrofiering och giftutsläpp kan inte områdesskydd påverka i så stor utsträckning. Utsläpp av övergödande ämnen från framförallt jordbruk, skogsbruk samt reningsverk till havet hanteras bl.a. under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt giftfri miljö. Åtgärder under dessa mål har även en avgörande betydelse för att uppnå hav i balans, men det blir en dubbelräkning om dessa tas med här. Oljeutsläpp och buller etc. som hanteras under delmål 6 och 7 under miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård finns därmed inte heller med i denna konsekvensanalys. 12 Nyttan av dessa åtgärder omgärdas av stora osäkerheter och har inte kunnat värderas monetärt eller jämförts med den framräknade kostnaden (för att därmed kunna beräkna nettonyttan per ha, d.v.s. nyttan med skyddet i relation till kostnaden). Att beräkna nettonyttan hade varit önskvärt men bl.a. på grund av brist på lämpliga värderingsstudier genomförda på nationell nivå har detta inte genomförts. Då nyttan per ha av olika skäl inte kunnat värderas på ett tillförlitligt sätt 13 beräknas således enbart kostnaderna per ha i denna analys. Däremot beskrivs nyttan i viss mån i kvalitativa termer och genom några monetärt värderade exempel. Den specifika metodiken för beräkningar, antaganden, avgränsningar och kvantifieringar av kostnader kommer, förutom ovan, också att beskrivas löpande i denna rapport i anslutning till de olika stegen/avsnitten i analysen. Vissa av skyddsformerna kan också kräva olika typer av skötselåtgärder t.ex. skötsel av åkermark där det ingår olika åtgärder såsom odlande av fånggrödor för att minska kväveutsläpp eller liknande. Kostnader och osäkerhet kring effektivitet hos sådana åtgärder diskuteras inte här utan anses beskrivas och hanteras under andra miljömål Se även målrapporter till miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt Giftfri miljö (2007) 13 Det finns åtminstone två svårigheter; dels saknas i stor utsträckning värderingsstudier av alla ingående komponenter dels är frågan hur den sannolikt avtagande marginalnyttan av att skydda olika objekt med samma typer av värden ska hanteras. 14 Se exempelvis Konsekvensanalys för delmål 1 och 2 Ingen övergödning,

23 5 Referensalternativ Dagens utveckling, med befintligt skydd av marina miljöer, om inga ytterligare åtgärder, utöver redan beslutade vidtas, kallas ibland för referensalternativ eller nollalternativ. Detta beskrivs ofta för att ge en referensram till förslag på åtgärder och vad som händer om dessa inte genomförs. Inom detta område kan man generellt konstatera att drivkrafterna för påverkan på marina områden och kust- och skärgårdsmiljöer kvarstår eller ökar. Som exempel kan nämnas det ökade trycket för exploatering av stränder, utökad turistnäring, det ökade trycket från fisket samt ett ökat tryck på produktion av förnybar energi från vindkraft. Det bristande kunskapsunderlaget om marina ekosystem förväntas kvarstå. Det kan även i vissa fall, om åtgärder vidtas i ett för sent skede, finnas en risk för att (flertalet) känsliga marina ekosystem helt slås ut 15. Fem nya marina reservat har, som tidigare nämnts, bildats till år 2005 och målet är att bilda ytterligare 14 marina reservat till Länsstyrelserna arbetar eller håller på att starta upp arbetet med ett marin reservatsbildning i ett 30 tal objekt varför det finns goda förutsättningar för att målet nås. För att kunna nå målet om att bilda 14 nya marina reservat till 2010 krävs dock fortsatta särskilda insatser för att ta fram kunskap om områdenas marina värden som underlag inför beslut om bildande. Dessutom har beslut tagits om att bilda sex nya fiskefria områden. 16 I den fördjupade utvärderingen 2008 ska också nya delmål för tiden efter 2010 tas fram. Referensalternativet sträcker sig således till 2010 och inkluderar redan inrättade samt planerade reservat till En stor del av landmiljöernas naturvärden längs Sveriges kust har idag ett relativt starkt skydd. Däremot är endast 5 procent av vattenarealen inom den nationella ekonomiska zonen skyddad. Framöver är det därför framförallt ytterligare vattenområden som kräver ett långsiktigt skydd efter Internationella åtaganden inom bl.a. inom OSPAR och HELCOM medför även att flera marina områden ges ett långsiktigt skydd. Ett av de största hindren för att nå målet är bristen på marina habitatkarteringar och kunskap om marina processer. Det medför att länen har svårt att peka ut de mest skyddsvärda marina områdena. Det gör det också omöjligt att skatta det totala skyddsbehovet för olika habitat eller för olika arter. För att kunna åstadkomma ett bra skydd efter 2010 behövs bättre kunskap om de marina naturvärdena i kust- och skärgårdsområden. Genomförandet av vattenförordningen kan förväntas innebära att vi kommer närmare målet i och med vattenmyndigheternas arbete med att ta fram åtgärder och åtgärdsprogram. Detta arbete är starkt kopplat till miljömålet Ingen övergödning, men har indirekta positiva effekter på den marina miljön. Arbetet med EU:s marina 15 Målrapport Hav i balans Ansvaret för detta har Fiskeriverket. Detta mål, dvs. bildandet av sex nya fiskefria områden, kommer med all sannolikhet att nås. 22

24 strategi och ett kommande maritimt direktiv samt det arbete som bedrivs inom Baltic Sea action Plan (BSAP) kommer även att vara en drivkraft för havsarbetet i stort, vilket även kan driva länsstyrelsernas arbete framåt med områdesskydd. Även EU:s habitatdirektiv kommer att bidra till att driva arbetet framåt med att peka ut skyddsvärda områden i marin miljö. 23

25 6 Konsekvenser av föreslagna åtgärder 6.1 Identifiering av åtgärder I detta avsnitt beskrivs möjliga åtgärder 17 och dess konsekvenser redovisas (benämns ibland förändringsalternativet ) Möjliga inskränkningar/kostnader Konsekvenserna av inrättandet av skydd för marina miljöer består exempelvis av statsfinansiella kostnader för att inrätta det formella skyddet men även av inskränkningar i flertalet aktiviteter som verkar i dessa miljöer 18. Ett långsiktigt skydd av marina miljöer, enligt delmål 1, kan i många fall kräva förändringar på flera områden i olika pågående aktiviteter. I tabell 3 nedan ges en illustration över vilken betydelse graden av förändring inom respektive område har på förväntade konsekvenser. Räkneexemplet utgår från den högsta graden av inskränkning för att inte underskatta kostnaderna. Tabell 3:Exempel på möjliga konsekvenser för olika aktiviteter/områden av att skydda marina miljöer med olika grad av restriktioner/förändring Aktivitet/Åtgärdsområde Grad av förändring Marginell Utökad hänsyn Stor Friluftsliv/Rekreation Hänsyn vid vistelse Restriktioner för Förbjuda tillträde i kust- och skärgård. vistelse i kust- och skärgård för fritidsbåtar Ingen vistelse för fritidsbåtar i skyddsvärda Utökad hänsyn vid områden muddring för fritidsbåtar i kustnära områden Turism/exploatering Viss utökad hänsyn Exploatering i mindre Ingen exploatering vid exploatering av omfattning eller på eller byggande alls kustområden annan plats såsom utbyggnad av fritidshus, hotell etc. Vindkraft Ökad hänsyn vid Begränsningar av Ingen byggande av möjligheten för vindkraftsutbyggnad i vindkraftverk i kust- långsiktig skyddsvärda kust- och havsområden vindkraftsutbyggnad i och havsområden skyddsvärda kust- 17 Åtgärd definieras här som en fysisk eller beteendemässig förändring som kan genomföras av hushåll, företag och offentlig sektor. 18 Observera att även kust- och skärgårdsområden inkluderas i begreppet marina miljöer. 24

26 och havsområden Fiske Utökad hänsyn Begränsat fiske Inget fiske Sjöfart Hänsyn Färre rutter Ingen genomfart alls Restriktioner för hamnar Kustnära jordbruk Hänsyn Åtgärder för hållbart nyttjande Kustnära skogsbruk Hänsyn Åtgärder för hållbart nyttjande Inskränkning i produktion Inskränkning i produktion I tabell 3 ovan framgår att skydd av marin miljö exempelvis kan innebära vissa restriktioner eller kräva vidtagande av olika typer av skyddsåtgärder etc. vilka kan variera bl.a. beroende på lokala förutsättningar. Dessa inskränkningar kan innebära kostnader för vissa intressenter. Beräkningarna, som beskrivs i kommande kapitel, baseras på den högsta graden av inskränkning, d.v.s. en stor grad av hänsyn. Effekterna och kostnaderna bedöms inte underskattas för åtgärder. Förutom ett antal inskränkningar och potentiella kostnader medför skyddet också ett antal nyttor, vilket beskrivs i det följande Möjliga nyttor Att långsiktigt skydda särskild värdefulla naturvärden inom marina miljöer bidrar till olika nyttor, exempelvis: - bevarad biologisk mångfald - bevarade upplevelsevärden - bevarade, attraktiva, orörda/ oexploaterade kust- och havsområden - ostörda livsmiljöer för djurliv - artrik fiskflora - bevarad produktionsförmåga för ekosystemen - skydd av naturlandskapet - undviker och förebygger framtida miljöskador - hållbart nyttjande av knappa resurser Många av nyttorna av att skydda marin miljö idag faller ut längre fram i tiden medan kostnaderna för inrättande av skyddet infaller idag. Specifika områden för skydd av marin miljö innebär således ett utbyte av kostnader och nyttor över tiden och kanske till och med mellan generationer. En stor nytta av att inrätta områdesskydd är att planeringsunderlaget blir bättre och framtida intressekonflikter mellan aktiviteter i samhället kan då lättare undvikas. Skydd för marin miljö gynnar även planering för en god skötsel i framtiden, vilket i sig gynnar ett hållbart nyttjande av resurser. Det är dock mycket svårt att uppskatta och värdera dessa nyttor i kvantitativa termer. Detta hänger ihop med bristen på kunskap av den marina miljön. Det är även mycket 25

27 svårt att uppskatta framtida potentiella kostnader för miljöskador som kan uppkomma och som härrör direkt till avsaknad av områdesskydd. En annan svårighet ligger i att uppskatta potentiella existensvärden 19 såsom att bevara orörda kust- och havsområden. För fiskenäringen kan ett skydd innebära ökad produktivitet på sikt och i jordbruket en bevarad biologisk mångfald. För friluftslivet kan det ge ökade eller bevarade upplevelsevärden, biodiversitet m.m. 20. Exempel på nyttor på olika områden illustreras även i tabell 4 nedan. Nyttorna kan också få statsfinansiella positiva effekter i framtiden såsom minskade kostnader för saneringsåtgärder, åtgärder mot övergödning, återställande åtgärder av utslagna ekosystem, fiskehushållning etc. Tabell 4: Exempel på nyttor av områdesskydd, kvalitativ beskrivning: Aktivitet/Åtgärdsområde Friluftsliv/Rekreation Nytta Bevarade upplevelsevärden Hållbart resursnyttjande Turism/Exploatering Bevarade, attraktiva, orörda kustområden som grund för regional utveckling. Bevarad biologisk mångfald Vindkraft Sjöfart Oexploaterade havsområden Oexploaterade havsområden, ostörda livsmiljöer för djurliv Bevarad biologisk mångfald i djupområden? Fiske Artrik fiskflora, tillväxt av hotade bestånd, Hållbart fiske Ökat fiskbestånd på sikt Jordbruk Skogsbruk Bevarad biologisk mångfald Bevarad biologisk mångfald Att värdera dessa nyttor är mycket vanskligt att göra inom ramen för detta projekt. Det kan dock konstateras att antalet värderingsstudier ökar på området men att det flesta inte är direkt kopplade till effekter av områdesskydd. De flesta värderingsstudier är istället främst kopplade till effekter av en bättre vattenkvalitet men får även indirekt positiva effekter för rekreationsvärden, exempelvis genom en 19 Existensvärde syftar på att en individ kan vara villig att betala för att bevara en naturresurs, trots att han eller hon inte själva tänker nyttja den direkt. Dvs. att bevara resursen har ett värde i sig. 20 Se exempelvis Sanchirico J (2000) Marine protected areas as fishery policy: A discussion of potential cost and benefits. Rersources for the Future (RFF) 26

28 förbättrad badvattenkvalitet. Bland annat Eggert och Olsson (2003) visar att människor är villiga att betala ett högt belopp för ett undvikande av en minskad nivå av biodiversitet 21. Flertalet värderingsstudier i norden visar även att nyttan av att skydda olika typer av miljöer eller arter kraftigt överstiger kostnaderna 22. Ett exempel kan här ges inom fiskeområdet där studier om betalningsvilja (WTP) genomförts för västkusten och för Västra Götaland och Hallands län. Studien kom fram till att betalningsviljan (som ett engångsbelopp) för ett förbättrat torskbestånd kraftigt översteg kostnaden (Eggert och Olsson, 2004) Identifierade konsekvenser I föregående avsnitt konstaterades att de olika aktiviteterna som måste förändras/begränsas, för att motverka hotbilden mot miljömålet, medför olika typer av kostnader och nyttor. De kostnader och nyttor som kommer beskrivas vidare i denna analys illustreras i tabell 5 nedan. Tabell 5: Exempel på möjliga kostnader och nyttor för olika aktiviteter/områden av att skydda marina miljöer Aktivitet/Åtgärdsområde Kostnad för nyttobortfall Nytta Friluftsliv/rekreation Nyttobortfall för att inte få ankra, lägga till, muddra för fritidsbåtar i attraktiva områden Bevarade orörda områden Bevarad biologisk mångfald Minskat buller Turism/Exploatering Den alternativa kostnaden som uppstår för att bygga någon annanstans på ett mindre attraktivt läge Bevarade, attraktiva, orörda kustområden Bevarad biologisk mångfald Hållbar regional utveckling Vindkraft Minskad elproduktion Oexploaterade havsområden Sjöfart Fiske Inskränkning i form av ökad miljöhänsyn. Kostnad för längre rutt Kostnad för mindre fritids och yrkesfiske vid inrättande av skydd Oexploaterade havsområden Bevarad biologisk mångfald i djupområden? Artrik fiskflora på längre sikt, tillväxt av hotade bestånd Hållbart fiske Ökat fiskbestånd på sikt 21 A., Eggert, Håkan, Olsson, Björn, (2003) Heterogeneous preferences for marine amenities: A Choice experiment applied to water quality 22 Se exempelvis; Sandström, Scharin, Söderqvist (2000) Seaside recreation in the Stockholm Archipelago: Travel Patterns and costs Söderqvist,Eggert,Olsson och Soutokorva (2005) Economic valuation for sustainable development in the Swedish coastal zone Artikel Ambio vol34, no 2, Mars, 23 Se även sammanfattning av denna studie i Franzén, Soutokorva, Söderqvist (2006) Skagerraks miljö i samhällsekonomisk belysning 27

29 Jordbruk Minskad produktion Bevarad biologisk mångfald Skogsbruk Minskat uttag av skogsråvara Bevarad biologisk mångfald Observera att sjöfart och vindkraft som är nämnt i kursiverad stil i tabellen ovan enbart beskrivs i kvalitativa termer (inkluderas ej längre fram i beräkningarna), delvis pga. brist på data men också på grund av svårigheterna med att uppskatta omfattningen av dessa inskränkningar. 6.3 Beskrivning och kvantifiering av kostnader I detta avsnitt kvantifieras, så långt det är möjligt, uppskattade kostnader av de beskrivna och identifierade åtgärderna och dess konsekvenser som hänförs till delmålet Statsfinansiella kostnader De statsfinansiella kostnaderna 24 som hänförs till delmålet antas vara kostnader för inventering samt kostnader för skötsel i form av övervakning av områden. Skötselkostnad för att upprätthålla jordbruket i syfte att bevara biologisk mångfald i strandområden kan möjligen även uppkomma för vissa specifika områden, men har inte uppskattats här då dessa i sådana fall kommer att skilja sig mycket åt beroende på område. Generellt kräver ofta naturreservatsbildningar i marin miljö mer kostsamma inventeringsinsatser än på land, däremot är utgifterna för intrångsersättning som regel mycket små. Eftersom stora delar av de mest värdefulla kust- och skärgårdsområdena redan är skyddade samt att marin miljö som behöver skydd efter 2010 till största delen utgörs av rena vattenområden så bedöms de statsfinansiella kostnaderna för intrångsersättningar inte vara så höga. Vid inrättande av marint skydd utgår dessutom sällan intrångsersättning till eventuella markägare eller yrkesfiskare. 25 Länsstyrelsernas kostnader för inventering av marina naturmiljöer efter 2010 har uppskattats schablonmässigt per ha utifrån länsstyrelsernas egna ansökningar till Naturvårdsverket för medel till detta. Bidrag till länsstyrelser för inventering har uppgått till mellan 300 och 600 tkr mellan 2005 och Utöver detta har medel tillkommit från basinventering och länsstyrelsernas eget arbete. Detta ger en uppskattad inventeringskostnad per hektar på ca kr. Observera att inventeringskostnader är av mer kortsiktig karaktär och förmodligen endast infaller en gång innan inrättandet av skydd. 24 Den statsfinansiella kostnaden är inte en samhällsekonomisk kostnad utan en transferering av resurser, genom t.ex. en subvention. 25 I befintliga naturreservat har ersättning endast utgått till yrkesfiskare i enstaka fall. Eva Lagerblad pers.kom.,februari

30 Om ytterligare 5 procent av Sveriges vatten skall skyddas till 2015 och därmed inventeras skulle man genom att multiplicera ha med kr/ha kunna uppskatta kostnaderna för inventering för att uppnå det 10 procentiga målet till ca Mkr som ett engångsbelopp. Den samhällsekonomiska kostnaden per år stiger i takt med andelen av marin miljö som antas behöva skyddas. Då målet är satt till 10 procent har vi i denna analys utgått från detta. Det är dock möjligt att andelen skydd efter 2015 kan behöva ökas för att leva upp till våra internationella åtaganden. Det kommer även finnas behov av insatser för att övervaka och sköta den skyddade marina miljön efter Dessa kostnader uppstår med jämna intervall mellan allt från ett till flera år. Utifrån en uppskattning av kostnader för övervakning av Havstensfjordens naturreservat beräknas kostnader för övervakning uppgå till ca kr 26 vilket genererar en kostnad på ca kr per år 27. Detta skulle för Havstensfjordens reservat, som är ca ha stort, innebära en kostnad på ca 26 kr/ha och år. Övervakningskostnaderna ökar dock troligen inte proportionerligt med storleken på reservaten, varför kostnaden sannolikt är mer representativ för kostnaden per reservat och inte per arealenhet. Därtill kan det uppstå ytterligare administrativa kostnader för länsstyrelserna för att utöka arbetet med marint skydd. Behovet för detta är dock mycket svårt att bedöma i dagsläget och kostnaderna har inte kunnat uppskattas inom ramen för denna analys. Det kan dock röra sig om ca 2-3 årsarbeten i respektive län som arbetar med såväl inventering som uppföljning Samhällsekonomiska kostnader Kostnader för inskränkningar i olika aktiviteter För att bedöma kostnader för åtgärder, i form av förändringar av olika aktiviteter och verksamheter i samhället som krävs för att nå delmålen, har alternativkostnaden 28 för verksamheterna studerats. Detta görs oftast dels via information om värderingar från andra marknadssituationer och dels via hypotetiska betalningsviljestudier. De olika aktiviteterna som berörs av att åtgärder vidtas antas vara friluftsliv i form av inskränkning för fritidsbåtar, exploatering till följd av en ökad turism, vindkraft, sjöfart, fritidsfiske samt skogs- och jordbruk. Om ett område inte är utsatt för något specifikt hot uppstår ingen samhällsekonomisk kostnad i form av inskränkningar 26 Uppskattningar av kostnader för Havstensfjorden kommer från Länsstyrelsen i Västa Götalands län Notera att Kustfågelinventeringen ingår i detta underlag samt att kostnadsuppskattningar för övervakning av Klippbottnar saknas. 27 Naturvårdsverket rekommenderar att övervakning genomförs vart sjätte år. 28 Alternativkostnaden är värdet på den alternativa användningen av resursen. Ofta är marknadspriset ett bra mått på alternativkostnaden. 29