Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
|
|
- Isak Sundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
2 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet
3 Vad kan man åstadkomma med fiskereglering i skyddade områden? Minskad påverkan på bottenmiljöer Starkare bestånd av fiskade arter Positiva effekter på ekosystemens funktion
4 Fiskefria områden Svenska fiskefria områden i kust och hav 1200 km 2 0.7% av havsområdena 2/3 av totala skyddade marina ytan i Europa
5 Licknevarpefjärden Naturreservat etablerat km 2 Motorbåts- och fiskeförbud för skydd av fågel
6 Mycket rovfisk, friska livsmiljöer 3-5 ggr mer abborre o gädda Trofisk kaskad ger positiva effekter på ekosystemet
7 Gålö 1.7 km 2 fiskefritt , därefter enbart lektidsfredning Uppföljning av effekter på rovfiskbestånd Inget marint områdesskydd
8 Gålö effekterna beror på art Återhämtningen kan vara snabb: 5 ggr mer gös efter 5 år Fiskefritt Fiskat Svag återhämtning hos gädda och abborre. Påverkade av predation från säl och skarv
9 Kattegatt Fiskefritt sedan 2009 som nödåtgärd för att skydda torsken Uppföljning av fiskbestånd och bottenfauna Ej samordnat med områdesskydd. Nu pågår inrättande av skyddade områden
10 Kattegatt torsken påverkar kusten Nedgång i torskbeståndet negativt för kustsystemet Fiskefria området har gett ökat torskbestånd. Ger det positiva effekter på ålgräs? Per-Olav Moksnes
11 Fiskereglering kan gynna biologisk mångfald ü Rovfisk motverkar trådalgsblomningar ü Habitatbildande vegetation gynnas, och därmed en mångfald av arter ü Även rovfiskens reproduktion gynnas ü Fiskereglering kan vara ett sätt att bidra till biologisk mångfald. Ger positiva effekter på lokal skala!
12 Naturvård möter fiskförvaltning Habitatskydd behövs för goda fiskbestånd Goda rovfiskbestånd behövs för friska habitat
13
14 Litteratur Donadi S, Austin Å, Bergström U, Eriksson BK, Hansen J, Jacobson P, Sundblad G, van Regteren M, Eklöf J A cross-scale trophic cascade from large predatory fish to algae in coastal ecosystems. Proceedings of the Royal Society B 284: Hansson S, Bergström U, Bonsdorff E, Härkönen T, Jepsen N, Kautsky L, Lundström K, Lunneryd S-G, Ovegård M, Salmi J, Sendek D, Vetemaa M. Competition for the fish - fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mammals and birds. Ices Journal of Marine Science, doi: /icesjms/fsx207 Bergström U, Sköld M, Wennhage H, Wikström A Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområden. Aqua reports 2016:20. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet Östman Ö, Eklöf J, Eriksson K, Moksnes P, Olsson J, Bergström U Top-down control as important as nutrient enrichment for eutrophication effects in North Atlantic coastal ecosystems. Journal of Applied Ecology 53: Sundblad G, Bergström U, Sandström A, Eklöv P Nursery habitat availability limits adult stock sizes of predatory coastal fish. ICES Journal of Marine Science 71: Baden S, Emanuelsson A, Pihl L, Svensson C J & Åberg P Shift in seagrass food web structure over decades is linked to overfishing. Marine Ecology Progress Series 451: Eriksson BK, Sieben K, Eklöf J, Ljunggren L, Olsson J, Casini M, Bergström U Effects of altered offshore food webs on coastal ecosystems emphasizes the need for cross-ecosystem management. Ambio 40:
Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs merFisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16
Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16 Mål för fisk Na#onella miljömålen naturlig rekrytering, livskrajiga bestånd Gemensamma fiskeripoli#ken
Läs merKustens rovfiskar behöver integrerad förvaltning
Kustens behöver integrerad förvaltning Joakim Hjelm, Ulf Bergström & Jens Olsson, SLU / Ullrika Sahlin, Lunds universitet Det svenska yrkesfiskets landningar av abborre och gädda i Östersjön har minskat
Läs merVALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES Projektdeltagare Sofia Wikström Joakim Hansen Göran Sundblad Antonia Nyström Sandman Ulf Bergström
Läs merVad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön?
Vad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön? Jens Olsson, Lena Bergström & Anna Gårdmark, Sveriges lantbruksuniversitet Likt ekosystemet i utsjön har de kustnära fisksamhällena i Östersjön förändrats
Läs merJens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Läs merSportfiskarnas policy för säl och skarv
Sportfiskarnas policy för säl och skarv Stenungsund 2016-11-21 Markus Lundgren, Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser relser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8
Läs merBilaga 2 Modifiering av miljön för ålgräsrestaurering
Handbok för restaurering av ålgräsekosystem i Sverige Vägledning Per-Olav Moksnes, Lena Gipperth, Louise Eriander, Kristjan Laas, Scott Cole och Eduardo Infantes Bilaga 2 Modifiering av miljön för ålgräsrestaurering
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merÖVERFISKE EN MILJÖFARLIG AKTIVITET
ÖVERFISKE EN MILJÖFARLIG AKTIVITET ORSAKER TILL FISKBESTÅNDENS UTARMNING OCH DESS KONSEKVENSER I SVENSKA HAV HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2011:4 PER-OLAV MOKSNES, ANDREA BELGRANO, ULF BERGSTRÖM, MICHELE
Läs merExamensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU
Institutionen för akvatiska resurser 2015-05-11 Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU Descriptions in English follow below. Förslag på projekt om säl och skarv i svenska
Läs merAqua reports 2016:20
Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområden Ulf Bergström, Mattias Sköld, Håkan Wennhage, Andreas Wikström Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområden
Läs merFörvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge
Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Syfte: att bevara den biologiska mångfalden i grunda havsområden längs Blekingekusten genom att optimera
Läs merÄven kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Läs merKustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
Läs merDen goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap
Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på
Läs merEkologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?
Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Kristjan Laas och Lena Gipperth Juridiska institutionen Göteborgs universitet Photo: Eduardo Infante Forskningsprogrammet
Läs merKan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Institutionen för akvatiska resurser Karl Lundström Johan Lövgren Mikaela Bergenius PROJEKTFÖRSLAG 2018-09-21 SLU ID: SLU.aqua.2018.5.2-336 Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Läs merEkologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket
Ekologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket Sture Hansson Inst. för systemekologi Stockholms Universitet 106 91 Stockholm Anders
Läs merUtveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik
Läs merRemiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism
2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket
Läs merfile:///c:/users/engström/downloads/resultat.html
M 6 0 M F Ö R S Ö K 1 2 0 1 2-0 1-2 1 1 J a n W o c a l e w s k i 9 3 H u d d i n g e A I S 7. 0 9 A F 2 O s c a r J o h a n s s o n 9 2 S p å r v ä g e n s F K 7. 2 1 A F 3 V i c t o r K å r e l i d 8
Läs merSälen och skarven i Östersjöns ekosystem. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Sälen och skarven i Östersjöns ekosystem Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Torsk Östersjöns födoväv öppet hav dominerar Strömming Skarpsill Pungräka Djurplankton Växtplankton
Läs merSälen och skarven. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Sälen och skarven i Östersjöns ekosystem Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Östersjöns Torsk sjö s födoväv öppet hav dominerar Strömming Skarpsill Pungräka Djur- plankton
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Gädda. Gädda. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013
Gädda Esox lucius Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Gädda Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren UTBREDNINGSOMRÅDE Allmän i sjöar över hela landet
Läs merSportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se
Sportfiske Catch and Release www.blekingearkipelag.se BLEKINGE Olofström Karlshamn Ronneby Sölvesborg Karlskrona Att återutsätta en fisk, även kallat Catch and Release (C&R), är en metod med syfte att
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merBiosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket
Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Abborre. Abborre. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Abborre Perca fluviatilis Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Abborre Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren UTBREDNINGSOMRÅDE Abborren finns allmänt
Läs merVALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research Havets ekosystemtjänster 1. Vilka är de? 2. Var finns de? 3. Hur påverkas
Läs merNaturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning
Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning Inledning... 1 Biologisk data... 2 Skyddade områden... 3 Bedömning av naturvärden... 4
Läs merResultatredovisning Bakgrund till projektet för projektet Minskad övergödning och förbättrat fiske Sture Hansson & Tomas Didrikas Systemekologiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm
Läs merYTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.
YTTRANDE SLU ID: SLU.ua.2017.2.6-872 2017-03-21 registrator@naturvardsverket.se Yttrande över samråd från Naturvårdsverket om dess generella beslut om skyddsjakt efter grå-, knubb- och vikaresäl Sammanfattning
Läs merGädda. Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske
Gädda Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Allmän i sjöar över hela landet med undantag för högt belägna fjällvatten. I Östersjön, inklusive Bottniska viken, finns gäddan i framför
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Gös. Gös. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Gös Sander lucioperca Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Gös Vänern, Vättern, Mälaren och UTBREDNINGSOMRÅDE Gösen förekommer allmänt i Vänerns, s och
Läs merYttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Läs merRiktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016
Bilaga 1 till N4a16E05_17052016 Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016 För att förhindra allvarlig skada på fiske, vatten och skog förorsakade av storskarv, kan landskapsregeringen bevilja tillstånd
Läs merKustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?
Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården
Läs merÖstersjön ett hotat innanhav
Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV
Läs merVAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Ideell naturvårds- och intresseorganisation 50 000 medlemmar Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merFörvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning
Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling
Läs merGrön infrastruktur från källa till hav
Grön infrastruktur från källa till hav Grön infrastruktur från Havs- och vattenmyndighetens horisont 2018-12-05 1 Fem unika egenskaper för vatten 1. Vatten har anmärkningsvärt hög kok- och fryspunkt 2.
Läs merYTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter
SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.
Läs merAnsökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2
Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2 Din ansökan är inte fullständigt ifylld. Du behöver komplettera din ansökan. Du kan bara få stöd för godkända utgifter som uppstår efter att din ansökan
Läs merSportfiskarnas policy för säl och skarv
Sportfiskarnas policy för säl och skarv Sportfiskarna anser att: Skyddet av fiskbestånd och hotade fiskarter ska väga tyngre än skyddet av arter med positiv beståndssituation, så som bestånden av säl och
Läs merFörvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
Läs merKrav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?
Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen / Centrum för hav och samhälle Göteborgs universitet Systemet med miljökvalitetsnormer
Läs merStockholm 20 september 2018
Er ref/dnr: 2650-18 Vårt dnr: 2018/0100 Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Stockholm 20 september 2018 Yttrande avseende remissen Förslag till komplettering av nätverket Helcom- och
Läs merGös. Gös Sander lucioperca Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske
Gös Gös Sander lucioperca Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Gösen förekommer allmänt i Vänerns, Hjälmarens och Mälarens vattensystem och i främst grunda, näringsrika sjöar i södra Sverige. I Östersjön
Läs merVad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Läs merPlanering för va-enbruk
Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna
Läs merMagnus Melin/NATURBILD 36 BOTTNISKA VIKEN 2003
36 BOTTNISKA VIKEN 2003 Magnus Melin/NATURBILD Tema Marina skyddade områden till gagn för fisken Åsa Andersson Världsnaturfonden WWF och Jan Ekebom Centralenheten för naturskydd, Forststyrelsen, Finland
Läs merÖstersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet
Östersjötorskens nuvarande status och utveckling Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet Västerhavet Kattegatt Lekområdens kartering under 2000-
Läs merMarint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
Marint områdesskydd Västra Götalands Län HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Miljövalitetsm valitetsmålenlen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurningf 4. Giftfri miljö
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merEllen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017
Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017 Vad är din vision för västerhavet? Idag Vision för Västerhavet 1. Naturskyddsföreningen 2. Visionen 3. Hög biologisk mångfald 4. Övergödning 5. Yrkesfiske 6.
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Läs merVattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS
Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende
Läs merFyra år och åtta åtgärder för Östersjön
Fyra år och åtta åtgärder för Östersjön 1 Omslagsfoto: B Ekberg/Azote 2 För oss vid Stockholms universitets Östersjöcentrum står havet i fokus. Vårt arbete för en bättre och mer hållbar havsmiljö bygger
Läs merEffects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays
Joakim Hansen www.su.se/ostersjocentrum Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays Ecology; Aquatic plants; Invertebrates; Soft-bottom; Lagoons; Monitoring; Indicators Effects
Läs merOm överfiske, genetisk variation och expertförsörjning
H av s m i l j ö i n s t i t u t e t s R a p p o r t t i l l r e g e r i n g e n 2011 Om överfiske, genetisk variation och expertförsörjning Foto: Lena Gipperth Omslag: Marie Svärd Överfiske en miljöfarlig
Läs merBehålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer
Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer Effekter av utfiske i enartsbestånd (hobbyexperiment i två sjöar) Effekter
Läs merBryggor och uppgrumling av sediment
Bryggor och uppgrumling av sediment Påverkan på ålgräset i västra götalands län Louise Eriander Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs Universitet Bryggor och uppgrumling av sediment Påverkan
Läs merFaktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013
Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Lagnö 2002-2013 September 2013-1 - Sammanfattning Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade
Läs merMarint områdesskydd. Fiskereglering i marina skyddade områden Fördjupad analys av och nationell handlingsplan för marint områdesskydd
Marint områdesskydd Fiskereglering i marina skyddade områden Fördjupad analys av och nationell handlingsplan för marint områdesskydd Lena Tingström Lena.tingstrom@havochvatten.se Marina skyddade områden
Läs merFiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt
Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt Johan Lövgren, Mattias Sköld & Katja Ringdahl, Sveriges lantbruksuniversitet Joakim Hjelm, Havs- och vattenmyndigheten / Marie Storr-Paulsen,
Läs merStyrmedel för att skydda fiskaren från sig själv. Thomas Sterner Göteborgs Universitet
Styrmedel för att skydda fiskaren från sig själv Thomas Sterner Göteborgs Universitet ..det inte är bagarens godhet som ger oss dagens bröd Marknaden en överlägsen allokeringsprincip. Marknadsmekanismen
Läs merMiljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
Läs merDen nya havs- och vattenmyndigheten var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011
var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011 Fram till juni 2011 fanns ett antal arbetsgrupper som initierats av "utredningen för inrättande av Havs- och Vattenmyndigheten".
Läs merHandlingsplan för marint områdesskydd
Marint områdesskydd Handlingsplan för marint områdesskydd Art-och habitatdirektivet i förhållande till havsmiljödirektivet och regionala havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom Fiskereglering som bevarandeåtgärd.
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät används i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merFörekomst och utbredning av snabbväxande fintrådiga grönalger längs Bohuskusten - år Jimmy Ahlsen Marine Monitoring AB
Förekomst och utbredning av snabbväxande fintrådiga grönalger längs Bohuskusten - år 2016 Jimmy Ahlsen Marine Monitoring AB Framtagen för: Bohuskustens Vattenvårdsförbund (BVVF) Titel Förekomst och utbredning
Läs merSkydda och vårda våra viktiga vikar
BIOTOPSKYDD Skydda och vårda våra viktiga vikar Skydda och vårda våra viktiga vikar Grunda kustnära havsvikar har ett högt ekologiskt värde. De har ofta en rik bottenvegetation och är viktiga uppväxtmiljöer
Läs merBidrag till särskilda åtgärdsprojekt från Havs- och vattenmiljöanslaget (1:12)
Bidrag till särskilda åtgärdsprojekt från Havs- och vattenmiljöanslaget (1:12) (SÅP) 15 sept 2015 HUT-nätverket Pernilla Olsson Miljöavdelningen, Fiske & Vattenvård Partnerskapsmedel 2016? Planering inför
Läs merTorskens (Gadus morhua) utdöende i Västerhavet. Torsken är på väg att försvinna i Västerhavet
Torskens (Gadus morhua) utdöende i Västerhavet David Forssander Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merSlutrapport för projektet Mitigating eutrophication by means of biomanipulation
Slutrapport för projektet Mitigating eutrophication by means of biomanipulation Sture Hansson Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Sture.Hansson@su.se Innehåll Slutsatser...
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Läs merEkosystemansatsen exemplet Östersjön
Ekosystemansatsen exemplet Östersjön Anna Gårdmark Institutionen för Akvatiska Resurser : akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande
Läs merBilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet
Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund Per-Olav Moksnes, Lena Gipperth, Louise Eriander, Kristjan Laas, Scott Cole och Eduardo Infantes Bilaga 1 Skattning
Läs merPreliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015
Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att
Läs merSmåskalig kustexploatering
Småskalig kustexploatering Hur påverkas ålgräset och hur ser rättsläget ut? Louise Eriander Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs Universitet BAKGRUND Ålgräsförluster 60% förlust längs Bohuskusten
Läs merVerksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med
Läs merÖstersjön och Mälaren? L Gladh Gröna liberaler sep 10
Östersjön och Mälaren? L Gladh Gröna liberaler sep 10 Mälaren omgiven av 3 miljoner Trots stora insatser för att minska närsaltsbelastninge sä är övergödning ett stort problem Mälaren består av 5 bassänger
Läs merNationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.
Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral klimatprogrammet Det finns en stark
Läs merNaturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november
. Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/
Läs merRödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning
Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se
Läs merVindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012
Vindkraftens påverkan på marint liv Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012 Först kort några ord om min bakgrund Planera när vi kan se alt. när vi inte kan se och
Läs merFortsatt anpassning av övervakning
Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merPLAN FISH: Planktivore management linking food web dynamics to fisheries in the Baltic Sea. Slutrapport för Skarpsillsprojektet
Dnr: SLU.aqua.2013.4.5-441 PLAN FISH: Planktivore management linking food web dynamics to fisheries in the Baltic Sea Slutrapport för Skarpsillsprojektet 2008-2013 2013-12-11 Magnus Appelberg, Mikaela
Läs merI Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene
I Petersens fotspår Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene 1883-86 Den danske biologen Carl Georg Johannes Petersen utförde 1883-1886 en mycket
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs mer