Ekologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket"

Transkript

1 Ekologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket Sture Hansson Inst. för systemekologi Stockholms Universitet Stockholm Anders Nissling Forskningsstationen i Ar Högskolan på Gotland Fårösund Sammanfattning I Östersjön dominerar fisk två av de fem trofiska nivåerna från växtplankton till däggdjur. Bland dessa fiskar är strömming, skarpsill och torsk de helt dominerande. Genom sina naturligt rika förekomster har dessa fiskbestånd blivit föremål för ett intensivt fiske. Denna situation är inte unik, utan likartad i många havsområden. Fiske på ekologiskt dominerande arter har blivit allt intensivare, och det är inte ovanligt att bestånd reduceras drastiskt ( överfiske ). Med dessa fiskars centrala position i ekosystemet, orsakar dessa beståndsminskningar omfattande ekologisk skada. Insikten om dessa förhållanden ökar nu, men i stor utsträckning saknas relevanta modeller och referenspunkter för att styra fisket mot ett större ekologiskt hänsynstagande. Föreliggande projekt syftar till att syntetisera befintlig kunskap, på ett sådant sätt att Östersjöfiskets ekologiska konsekvenser kan bedömas bättre, samtidigt som riktlinjer för en ekologiskt baserad förvaltning kan erhållas. Sådan vetenskapligt framtagen information utgör grunden för ett seriöst NGO engagemang i förvaltningsfrågor. I projektet kommer torsken att inta en särställning eftersom den är Östersjöns naturligt dominerande rovfisk, samtidigt som den är hårt överfiskad. Nyckelord: Ekologiska effekter av fiske, Hållbart fiske, Östersjön, Torsk, Skarpsill, Strömming, Inledning I diskussioner om människans påverkan på den marina miljön framhålls allt oftare effekterna av fisket 1. Varje år fångas (=dödas) omk. 100 milj. ton i världsfisket. De arter som utsätts för detta fiske är till stor del sådana som normalt skall förekomma i stora bestånd och som således är viktiga ekosystemkomponenter. En alltför vanlig konsekvens av detta intensiva fiske är det som kallas överfiske, d.v.s. att bestånden reduceras kraftigt. Det kan därför synas naturligt att yrka på att fisket måste minskas kraftigt för att undvika ekologiska effekter. Sådana krav kan dock lätt bli både politiskt omöjliga och direkt skadliga. I många länder är fisket kommersiellt viktigt och en betydande proteinkälla. Fisk betraktas vidare som mycket hälsosam mat, i synnerhet i en västvärld där hjärt/kärl-sjukdomar blir en allt vanligare dödsorsak. Det är alltså viktigt att vi lär oss förstå miljöeffekterna av det massiva dödandet som fisket innebär, samtidigt som vi lär oss hur fisket skall förändras och utvecklas så att ett hållbart nyttjande erhålls. I förvaltningen av fisket krävs således nya referenspunkter, vars karaktärer är sådana att de beaktar de ekologiska effekterna av fisket istället för huvudsakligen kortsiktigt, ekonomiska aspekter (=maximala fångster). Frågor kring nya referenspunkter är så viktiga att Internationella Havsforskningsrådet (ICES) vid

2 1999 års symposium hade en särskild session rörande dessa (Ecosystem Management Can We Make it Operational?). Vidare har ICES en arbetsgrupp (Working Group on Ecosystem Effects of Fishing) som speciellt arbetar med bl.a. denna fråga. Frågor kring nya referenspunkter och effekter av fiske är i högsta grad aktuella för Östersjön, och är så viktiga att ICES inrättat en särskild arbetsgrupp i syfte att sammanställa befintlig kunskap och ordna ett symposium inom området. En av oss (SH) deltar i bägge dessa ICES grupper. Torsk, sill och skarpsill är de mest betydande fiskarterna i Östersjön, både för fiskerinäringen och ur ekologisk synvinkel 2. Arterna dominerar två av de fem trofiska nivåerna från växtplankton till däggdjur (sälar, tumlare, människa). Sill och skarpsill är de viktigaste djurplanktonätande arterna, och torsken den dominerande rovfisken. Dessa arter har därmed en strukturerande effekt på Östersjöns ekosystem i.o.m att de genom sin predation kan påverka lägre trofinivåer (s.k. 'top-down control"). Bestånden av både torsk och skarpsill i Östersjön varierar starkt medan beståndet av strömming uppvisar mindre fluktuationer. Utvecklingen av framförallt torsk- och skarpsill är sammanlänkade genom trofiska interaktioner; torsk konsumerar stora mängder skarpsill och skarpsill prederar på torskägg. Beroende på rekryteringsframgång och fiskeintensitet kan dessa interaktioner förskjuta Östersjön mot antingen ett torsk- eller ett clupeid- (sill och skarpsill) dominerat system. Det är möjligt att den ömsesidiga predationen mellan torsk och skarpsill kan göra dessa alternativa strukturer förhållandevis stabila, så att det kan dröja lång tid för systemet att förändras från clupeid- till torsk-dominans (s.k. alternativa regimer 3 ). Förändringar som dessa påverkar sannolikt också övriga delar av ekosystemet. För närvarande är beståndet av torsk svagt medan skarpsill-beståndet under ett flertal år legat på en mycket hög nivå. biomassa av skarpsill (ton) skarpsill torsk biomassa av torsk (ton) Från: Hansson & Hjerne (in prep): Human effects on the Baltic Sea ecosystem - fishing and eutrophication Omfattande forskning har gjorts kring torskens reproduktionsbiologi och hur miljöbetingelser påverkar dess lekframgång (CORE-projektet). Detta projekt följs nu upp av ett nytt projekt (STORE), som förutom torsk även studerar skarpsillens reproduktionsbiologi. En av oss (AN) är aktiv inom bägge dessa EU-program.

3 Torsken i Östersjön Eftersom torsken är en nyckelart i projektet, kan en kort sammanfattning av dess ekologi i Östersjön vara befogad. Torskbeståndet i östra Östersjön är unikt. I en rad studier har det visats att det östra beståndet är genetiskt skilt från den s.k. Bält-havs torsken i västra Östersjön liksom från övriga bestånd i Atlanten 4. Såväl äggens flytförmåga som spermiernas simförmåga är genetiskt anpassade till Östersjöns bräckta vatten, vilket möjliggör framgångsrik lek i Bornholms-, Gdansk- och Gotlandsdjupet 5. Perioder med rik respektive sparsam tillgång på torsk i Östersjön kan spåras så långt tillbaka som till 1450-talet 6. Det omfattande torskfisket i Östersjön inleddes inte förrän i samband med andra världskriget. Under perioden landades årligen ton 7. Därefter ökade landningarna avsevärt som en följd av en rad goda årsklasser i samband med stora saltvattensinflöden till Östersjön. Efter rekordåret 1984, då mer än ton landades, har beståndet och därmed fångsterna minskat dramatiskt bl a som en följd av ogynnsamma lekförhållanden. En bidragande orsak till detta är sannolikt att eutrofieringen av Östersjön försämrat syreförhållandena i djupvattnet 8. Trots förbättrade salt- och syrgasförhållanden under 1990-talet har beståndet inte återhämtat sig. Orsaken till detta är framförallt ett alltför hårt fisketryck; fiskeridödlighet motsvarande ca 65-80% årligen. Fisketrycket har vidare medfört att andelen stor/gammal torsk minskat. För närvarande består lekbeståndet av nästan uteslutande förstagångslekare (2-3 år gammal fisk). Detta bidrar till att ytterligare försämra torskbeståndets möjlighet att återhämta sig, då unga honor producerar ägg och larver med jämförelsevis dåliga överlevnadschanser 9. Fisket har således stor direkt påverkan på torskbeståndets storlek och en allvarlig indirekt effekt på populationens fortplantningsförmåga. Detta, i kombination med torskens centrala roll som den naturligt helt dominerande rovfisken i Östersjöns ekosystem, gör att torskfisket måste regleras med hänsyn till två viktiga skäl: 1) Östersjötorsken utgör ett genetiskt unikt bestånd som inte kan ersättas genom invandring av fisk från västerhavet 2) Ett stort torskbestånd är centralt för den ekologiska balansen i Östersjöns fisksamhälle och sannolikt indirekt även för andra trofinivåer i detta ekosystem Målsättning Föreliggande forskningsprojekt syftar till att integrera generella ekosystemmodeller och detaljerade modeller av torskens, skarpsillens och strömmingens populationsdynamik (och de faktorer som styr dessa). Detta möjliggör analyser av olika regleringsåtgärders effekter på de viktigaste fiskarterna (torsk, strömming och skarpsill) samt eventuell påverkan på lägre trofinivåer. Detta är kunskap som behövs för att utveckla en ekosystemansats i fisket, liksom för ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskresurserna. Vilken effekt får en höjning av minimimåttet på torsk till t.ex. 45 cm? Vad skulle införandet av en ny maskstorlek i trålarnas selektionspaneler innebära? Vissa sådana analyser kan genomföras med traditionella fiskeribiologiska modeller, men våra analyser kommer att ge alternativa resultat. Styrkan med detta är att resultaten kan jämföras. Om prediktionerna från olika modeller sammanfaller, förstärks slutsatserna och argumenten för åtgärder stärks. Ifall påtagligt olika prediktioner erhålls, visar detta på osäkerheter i förståelsen av Östersjöns ekosystem. Vi kan då använda oss av försiktighetsprincipen för att avgöra vilka förvaltningsåtgärder som bör användas resp. modifieras.

4 Genom att våra modeller innehåller kopplingar till andra delar av ekosystemet, kan analyser göras som inte är möjliga med befintliga fiskmodeller. Om fastlagda mål att kraftigt reducera utsläppen av närsalter (Riksdagsbeslut 29/4 1999) uppnås kan vi förvänta oss en reducerad produktion i Östersjön, vilka effekter kan detta få för fisket? Torskens reproduktion kommer att gynnas och beståndet kan öka, samtidigt som den potentiella produktionen av strömming och skarpsill kommer att minska. Med en ökad predation från torsk, samtidigt som produktionen av strömming och skarpsill minskar, hur skall fisket förvaltas för att undvika en förvärrad överfiskning? I våra modeller kan vi simulera förändringar i systemets produktivitet och få prediktioner över hur känslig fiskproduktionen är för förändringar i djurplanktons produktion. En annan betydelsefull fråga som kan belysas är sälarna potentiella roll som fiskpredatorer? Sammantaget kommer våra modeller att bidra till ökad förståelse av Östersjöns ekosystem, och hur fisket skall förvaltas för att ge långsiktiga hållbara fångster utan oacceptabla ekologiska effekter. Projektplanering Den information som genereras inom projektet kommer att belysa frågeställningar och problem som är centrala för ett seriöst engagemang i förvaltningsfrågor. För att belysa fiskets betydelse för balansen i Östersjöns ekosystem krävs en helhetssyn där hänsyn tas till alla trofinivåer. För att inkludera de mest betydelsefulla processerna i Östersjöns näringsväv fordras en modell som möjliggör analys av förändringar på olika trofinivåer. Genom att utnyttja modellverktyg som ECOSIM och ECOPATH kan dynamiken på olika trofinivåer analyseras när t ex torskbeståndet utvecklas positivt/negativt som resultat av en ny förvaltningsåtgärd. Detta har tidigare inte gjorts med avseende på Östersjön. En sådan ansats är dock nödvändig för att belysa de ekologiska konsekvenserna av det alltmer omfattande fisket. Vårt projekt kommer inte ensamt att kunna ge den integrering av modeller som beskrivs ovan, utan skall ses som en inledning av ett samarbete med WWF. Projektet kommer att drivas i samarbete med andra pågående projekt som vi medverkar inom och som har kompletterande inriktning: STORE-projektet (Fish Stock Recruitment in the Baltic Sea) och MARE (Marine Research on Eutrophication). Lönen för en av oss (SH) är dessutom helt finansierad av SJFR. Vår ambition är att även framgent söka stöd till projekt som kan kopplas till denna näringsvävsanalys. Genom dessa kopplingar erhålls betydande samverkansvinster. Två Mål ges för föreliggande projekt och dessa beskrivs nedan tillsammans med samverkande projekt. STORE-projektet är ett EU-projekt med syfte att öka förståelsen av hur naturliga fluktuationer respektive fisket påverkar beståndsutvecklingen för torsk och skarpsill i Östersjön. En betydande del av projektet består i att kvantifiera överlevnaden på äggoch larvstadiet och därmed rekryteringspotentialen vid olika hydrografiska förhållanden (salthalt, temperatur och syrgashalt) samt att reda ut vilken del av lekbeståndet som har störst reproduktionsframgång, tex lekframgången för honor av olika åldrar.

5 MARE är ett projekt som drivs med anslag från MISTRA, och vars syfte är att öka förståelsen för hur vi kostnadseffektivast kan motverka eutrofieringen av Östersjön. Tyngdpunkten i projektet ligger på närsalter och de lägre trofinivåerna, men särskilt inom ett av delprojekten görs analyser som nära anknyter till Mål 2. I det delprojektet analyseras hur fisk, och förutsättningarna för fiske, påverkats av eutrofiering och vilka effekter en oligotrofiering kan få för fisk och fiske. Vidare kommer fiskens ekologiska betydelse att belysas, med tyngdpunkt på hur, och om, ett medvetet förvaltande av fisket kan bidra till att motverka eutrofieringens negativa effekter. WWF Mål 1: Betydande kunskap finns om biotiska och abiotiska förhållanden som påverkar torskens reproduktion (CORE och STORE projekten). I denna del av projektet analyseras kvantitativt hur lekframgången påverkas av syre- och saltförhållanden samt mängden lekande fisk och deras storleksfördelning. Baserat på det funna sambandet, och faktisk variation i syre- och saltkoncentrationer, byggs därefter en modell som möjliggör analyser av hur torskbeståndet kan förväntas utvecklas under olika fisketryck, minimimått och selektion (utifrån uppgifter om bifångster). De erhållna resultaten används sedan som in-data i den ekosystemmodell som utgör Mål 2. WWF Mål 2: Denna del av projektet syftar till att skapa en ekologisk modell av födovävens högre trofinivåer. Modellen kommer att byggas med modelleringsverktygen ECOSIM och ECOPATH 10. Modeller byggda med dessa verktyg är mycket flexibla och lämpar sig väl för what if analyser, d.v.s. analyser av vad som kan förväntas hända till följd av exempelvis olika fiskemönster. Det relativt enkla sätt på vilket antaganden kan modifieras, och det grafiska sätt på vilket resultaten presenteras, gör denna typ av modell lämplig i både vetenskapliga diskussioner och allmänna diskussioner med olika stakeholders. Nedan redovisas viktiga ekologiska interaktioner i Östersjön. Pilarna visar energiflödets riktning (t.ex. att strömming konsumeras av torsk). Vissa av dessa interaktioner kan vara kvantitativt små, men sannolikt ekologiskt betydelsefulla (torskägg äts av skarpsill, vilket kan reglera torskens reprodultionsframgång). Pilar indikerar också effekt av abiotiska faktorer (t.ex. att torsken påverkas av salt- och syreförhållanden). Figuren är medvetet förenklad och en viktig uppgift i ekologiska analyser av denna typ är att finna vilka interaktioner som betyder mest ( key processes ), om ytterligare interaktioner måste beaktas och vilka man med stor sannolikhet kan bortse ifrån. De olika projektens huvudsakliga arbetsområden visas i figuren genom att organismer/processer ringats in.

6 Fiske Sälar WWF Mål 1 Torsk Syrehalt Salthalt Strömming Skarpsill STORE Djurplankton WWF Mål 2 Växtplankton Närsalter Eutrofiering MARE Framtida mål: Som framhållits ovan, är vår ambition att detta projekt skall vara en inledning på ett samarbete med WWF. De långsiktiga målen är att ta fram detaljkunskap och modeller som gör det möjligt att dels utvärdera fiskets ekologiska effekter och dels specificera kriterier för vad som kan betraktas som ett uthålligt och ekologiskt försvarbart fiske. Nästa steg i detta arbeta avgörs av de resultat som erhålls under projektets första fas (Mål 1 och 2 ovan), men vi kan redan nu förutse att fördjupad förståelse av de faktorer som styr strömmingens och skarpsillens reproduktionsframgång kommer att vara av central betydelse. Hur mycket påverkas rekryteringen till bestånden av mängden lekande fisk, dessas ålder och kondition, predationen från torsk (dessa faktorer är starkt påverkade av fisket) och abiotiska omgivningsförhållanden. Kunskaperna när det gäller detta är bristfälliga. De erhållna resultaten inkorporeras i de modeller som utvecklats inom Mål 2 i föreliggande ansökan. Vi avser att på detta sätt successivt stärka de ekologiska modeller vi

7 utvecklar. I förlängningen kan det mycket väl resultera i att ECOPATH/ECOSIM modellerna överges till förmån för modeller som bättre assimilerar den kunskap som genereras inom projektet, inom projekt som vi samarbetar med eller som redovisas i den vetenskapliga litteraturen. I utvecklingen av projektet kan det också bli aktuellt att fördjupa modellen m.a.p. integreringen av sälar, liksom att ge analysen en rumslig dimension. Det senare kan vara möjligt genom att bygga ut ECOPATH/ECOSIM modellen till en ECOSPACE-modell (modelleringspaket utvecklat av samma forskare som skapat ECOPATH och ECOSIM). Referenser 1) Steele J.H. & Schumacher M. (2000) Ecosystem structure before fishing. Fisheries Research 44, Fluharty D. (2000) Habitat protection, ecological issues, and implementation of the Sustainable Fisheries Act. Ecological Applications 10, ) Thurow F. (1993) Fish and fisheries in the Baltic Sea. ICES Coop Res Rep 186, ) Francis R.C., Hare S.R., Hollowed A.B. & Wooster W.S. (1998) Effects of interdecadal climate variability on the oceanic ecosystems of the NE Pacific. Fisheries Oceanography 7, Steele J.H. (1998) Regime shifts in marine ecosystems. Ecological Applications 8, 33-S36. 4) Bagge, O. & Steffensson, E. (1989). Stock identification of demersal fish in the Baltic. Rapp. P.-v. Reun. Cons. int Explor. Mer 190:3-16 5) Nissling, A. & Westin, L. (1997). Salinity requrements for successful spawning of Baltic- and Belt-Sea cod and the potential for cod stock interactions in the Baltic Sea. Marine Ecology Progress Series 152: ) Otterlind, G. (1984). On fluctuations of the Baltic cod stock. ICES C.M. J:14. 7) Bagge, O. och Thurow, F. (1994). The Baltic cod stock: fluctuations and possible causes. ICES Marine Science Symposia 198: ) Hansson S. & Rudstam L. (1990) Eutrophication and Baltic fish communities. Ambio 19, ) Vallin, L., Nissling, A. (2000). Maternal effects on egg size and egg buoyancy of Baltic cod, Gadus morhua implications for stock structure effects on recruitment. Fisheries Research. 10) Walters C., Christensen V. and Pauly D. (1997) Structuring dynamic models of exploited ecosystems from trophic mass-balance assessments. Reviews in Fish Biology and Fisheries 7,

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering

Läs mer

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet

Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet Östersjötorskens nuvarande status och utveckling Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet Västerhavet Kattegatt Lekområdens kartering under 2000-

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare

Läs mer

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer, Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:2

Policy Brief Nummer 2014:2 Policy Brief Nummer 2014:2 Större alltid bättre? pris och kvalitet på svensk torsk För svenskt fiske är det viktigt att kunna leverera fisk som kan konkurrera på den internationella marknaden. Den torsk

Läs mer

Resultatredovisning Bakgrund till projektet för projektet Minskad övergödning och förbättrat fiske Sture Hansson & Tomas Didrikas Systemekologiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Läs mer

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.1.2017 COM(2017) 4 final 2017/0001 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1903 om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för

Läs mer

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga

Läs mer

Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden

Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden Sammanfattning av rapporter 2008/09:RFR4 och 2009/10:RFR2 Miljö- och jordbruksutskottet Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden Produktion: Riksdagens informationsenhet,tryck: Riksdagstryckeriet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.12.2008 KOM(2008) 870 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar

Läs mer

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt

Läs mer

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3. Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik

Läs mer

Östersjötorsken väl specialiserad och hårt utnyttjad

Östersjötorsken väl specialiserad och hårt utnyttjad Östersjötorsken väl specialiserad och hårt utnyttjad Torsken i Östersjön är den viktigaste arten för det kommersiella fisket och också mycket betydelsefull för fritidsfisket. Den är också en av få större

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2017 Näringsdepartementet 2016-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 545 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2017

Läs mer

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt? Institutionen för akvatiska resurser Karl Lundström Johan Lövgren Mikaela Bergenius PROJEKTFÖRSLAG 2018-09-21 SLU ID: SLU.aqua.2018.5.2-336 Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Östersjöns torskar illa ute

Östersjöns torskar illa ute Torsk Gadus morhua. Illustration Karl Jilg, ur Nationalnyckeln Östersjöns torskar illa ute Torsken i Östersjön är illa ute och håller på att försvinna. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:8

Policy Brief Nummer 2018:8 Policy Brief Nummer 2018:8 Förlorad miljömärkning påverkas priset på torsk? Antalet miljömärkta fiskprodukter har ökat kraftigt de senaste åren, både i Sverige och internationellt. Men det finns också

Läs mer

Genetisk undersökning av torsk från Ålands hav

Genetisk undersökning av torsk från Ålands hav Genetisk undersökning av torsk från Ålands hav Ulf Bergström 1, Henrik Christiansen 2,3, Ann-Britt Florin 1, Sven-Gunnar Lunneryd 1, Carl André 3 Projektrapport till BalticSea2020 2015-06-30 1 Institutionen

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,

Läs mer

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2016 Näringsdepartementet 2015-10-06 Dokumentbeteckning KOM (2015) 413 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2016

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2017 COM(2017) 774 final 2017/0348 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller intervall för

Läs mer

Torskens (Gadus morhua) utdöende i Västerhavet. Torsken är på väg att försvinna i Västerhavet

Torskens (Gadus morhua) utdöende i Västerhavet. Torsken är på väg att försvinna i Västerhavet Torskens (Gadus morhua) utdöende i Västerhavet David Forssander Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Fiske med omsorg om räkbeståndet Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för

Läs mer

ett arbetsmaterial i tre nivåer

ett arbetsmaterial i tre nivåer Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är

Läs mer

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i

Läs mer

HISTORIEN OM ÖSTERSJÖTORSKEN 1. Historien om Östersjötorsken RAPPORT 1/2018. Östersjöcentrum

HISTORIEN OM ÖSTERSJÖTORSKEN 1. Historien om Östersjötorsken RAPPORT 1/2018. Östersjöcentrum HISTORIEN OM ÖSTERSJÖTORSKEN 1 Historien om Östersjötorsken RAPPORT 1/2018 Östersjöcentrum 2 HISTORIEN OM ÖSTERSJÖTORSKEN Innehåll 4 Brackvattenexpert Torsken koloniserar Östersjön Anpassad til brackvatten

Läs mer

Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri

Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri Att använda marina däggdjur för att göra vetenskapsutbildning och vetenskap karriärer attraktiva för ungdomar Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri This project is funded by the Horizon 2020

Läs mer

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön Ekosystemansatsen exemplet Östersjön Anna Gårdmark Institutionen för Akvatiska Resurser : akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande

Läs mer

Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1/9 Dnr:3610-2014 YTTRANDE 2014-12-22 Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt

Läs mer

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16 Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16 Mål för fisk Na#onella miljömålen naturlig rekrytering, livskrajiga bestånd Gemensamma fiskeripoli#ken

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005

IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005 IP/05/1470 Bryssel den 24 november 2005 2006 års kvoter för Östersjöfisk: Kommissionen föreslår att fiskemöjligheterna för torsk ska vara beroende av en minskning av fiskeansträngningen så att utfiskade

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016 Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät används i mindre omfattning. 1987 2008; fullt

Läs mer

TAC-förordning Västerhavet torsk i Kattegatt

TAC-förordning Västerhavet torsk i Kattegatt Institutionen för akvatiska resurser 2015-11-30 Havsfiskelaboratoriet Johan Lövgren och Daniel Valentinsson TAC-förordning Västerhavet 2016- torsk i Kattegatt Frågeställningar i beställning Bidra med underlag

Läs mer

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3. 2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16

Läs mer

Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning Sill/Strömming Clupea harengus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Sill förekommer i alla av s omgivande hav. Beteckningen strömming används för sill som fångas i Östersjön norr om Kalmar. LEK Leksillen

Läs mer

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.8.2016 COM(2016) 545 final 2016/0260 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2018 COM(2018) 608 final 2018/0320 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd

Läs mer

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

FISKE2020 FISKE2020 Fiskeriverket Box 423 401 26 Göteborg Tfn: 031-743 03 00 Fax: 031-743 04 44 www.fiskeriverket.se

FISKE2020 FISKE2020 Fiskeriverket Box 423 401 26 Göteborg Tfn: 031-743 03 00 Fax: 031-743 04 44 www.fiskeriverket.se FISKE2020 FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning Fiske2020 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Målområde 1: Fungerande ekosystem och ekosystemtjänster säkerställs 7 Mål 1.0 Fungerande

Läs mer

Torsken i Östersjön - reproduktiva anpassningar till brackvatten

Torsken i Östersjön - reproduktiva anpassningar till brackvatten Torsken i Östersjön - reproduktiva anpassningar till brackvatten Ida Bernhardsson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se Havet är inte outtömligt. De senaste 50 åren har fisket ökat markant vilket har haft en mycket negativ effekt på havens ekosystem

Läs mer

***I BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet A8-0149/

***I BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet A8-0149/ Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling A8-0149/2018 26.4.2018 ***I BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller intervall

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018

Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018 Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 25.5.2018 A8-0149/2018/err01 ADDENDUM till betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad

Läs mer

Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt

Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt Johan Lövgren, Mattias Sköld & Katja Ringdahl, Sveriges lantbruksuniversitet Joakim Hjelm, Havs- och vattenmyndigheten / Marie Storr-Paulsen,

Läs mer

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012 Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen Den nationella övervakningen utgörs av ett referensprogram vars syfte är att beskriva miljötillståndet i ett översiktligt

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:12 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:11 av Åke Askensten (mp) om stopp för inköp av torsk Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendet Motionären föreslår

Läs mer

Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön

Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön 1 Avdelningen för resursförvaltning 2008-03-18 Dnr 40-1337-08 Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön Allmänt Denna plan behandlar kapaciteten i den svenska fiskeflotta som fiskar efter

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2015-12-11 1 Färdplan HaV:s uppdrag Målsättning för hållbar fiskförvaltning Hur kan vi bidra till Kraftsamling Östersjön? Lånsiktigt hållbar förvaltning i alla dess led Tillträdesreglering

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0260 (NLE) 11813/16 PECHE 296 FÖRSLAG från: inkom den: 30 augusti 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi

Läs mer

Skarpsillbluff och forskarmiss

Skarpsillbluff och forskarmiss Skarpsillbluff och forskarmiss Särtryck ur Natur på Gotland nr 3-4 2009 Björn Hjernquist Kontaktinfo: 070-522 68 91 0498485248@telia.com Tordmule med skarpsill på Lilla Karlsö. Foto: Björn Hjernquist 1

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.10.2014 C(2014) 7551 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014 om upprättande av en utkastplan i Östersjön SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND

Läs mer

Fiskpopulationer i svenska vatten Hur påverkas de av fiske, övergödning och miljögifter? Lisa Almesjö Helene Limén

Fiskpopulationer i svenska vatten Hur påverkas de av fiske, övergödning och miljögifter? Lisa Almesjö Helene Limén Fiskpopulationer i svenska vatten Hur påverkas de av fiske, övergödning och miljögifter? Lisa Almesjö Helene Limén ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-85943-47-0 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2008 2008/09:RFR4

Läs mer

Vilken inverkan har människan på torsken (Gadus morhua) i Östersjön?

Vilken inverkan har människan på torsken (Gadus morhua) i Östersjön? Vilken inverkan har människan på torsken (Gadus morhua) i Östersjön? Jenny Clasénius Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, höstterminen 2009 Institutionen för biologisk

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Kustens rovfiskar behöver integrerad förvaltning

Kustens rovfiskar behöver integrerad förvaltning Kustens behöver integrerad förvaltning Joakim Hjelm, Ulf Bergström & Jens Olsson, SLU / Ullrika Sahlin, Lunds universitet Det svenska yrkesfiskets landningar av abborre och gädda i Östersjön har minskat

Läs mer

Skrubbskädda/ Flundra

Skrubbskädda/ Flundra Skrubbskädda/Flundra Platichthys flesus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Östersjön upp till Ålands hav. Längre norrut är arten mindre vanlig,

Läs mer

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU Institutionen för akvatiska resurser 2015-05-11 Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU Descriptions in English follow below. Förslag på projekt om säl och skarv i svenska

Läs mer

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven Lena Bergström, Anders Bignert, Lars Förlin, Elena Gorokhova, Anna Gårdmark, Åke Larsson, Karl Lundström, Jens Olsson, Brita

Läs mer

Vad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön?

Vad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön? Vad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön? Jens Olsson, Lena Bergström & Anna Gårdmark, Sveriges lantbruksuniversitet Likt ekosystemet i utsjön har de kustnära fisksamhällena i Östersjön förändrats

Läs mer

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Sportfiskarnas policy för säl och skarv Sportfiskarnas policy för säl och skarv Stenungsund 2016-11-21 Markus Lundgren, Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser relser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Motion till riks ; 1lagen 1987/88:015

Motion till riks ; 1lagen 1987/88:015 i Motion till riks ; 1lagen 1987/88:015 av Jens Eriksson och'' Hans Dau (m) med anledning av prop. 1987/88:175 om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Sovjetunionen om avgränsningen av kontinentalsockeln

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 31.10.2017 L 281/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1970 av den 27 oktober 2017 om fastställande för 2018 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd

Läs mer

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat

Läs mer

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Syfte: att bevara den biologiska mångfalden i grunda havsområden längs Blekingekusten genom att optimera

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Räkna fisk i havet - så här går det till

Räkna fisk i havet - så här går det till Räkna fisk i havet - så här går det till Tryckt i 4 000 ex, juni 2007, Intellecta, Solna Fiskillustrationer omslag: C Design & Foto, Fiskebäckskil. Foto: Fiskeriverkets personal, där inget annat anges.

Läs mer

Välkommen tisdagen den 13 november, 2012 till en konferens med tema:

Välkommen tisdagen den 13 november, 2012 till en konferens med tema: Välkommen tisdagen den 13 november, 2012 till en konferens med tema: Östersjöfisket från stenålder till nutid. Arkeologiska fynd och nutida forskning berättar om förändringar i fisket, fiskbestånd, miljö

Läs mer

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)

Läs mer

Sälen och skarven i Östersjöns ekosystem. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Sälen och skarven i Östersjöns ekosystem. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Sälen och skarven i Östersjöns ekosystem Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Torsk Östersjöns födoväv öppet hav dominerar Strömming Skarpsill Pungräka Djurplankton Växtplankton

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU)

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 02016R1139 SV 17.07.2018 001.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna

Läs mer

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN ALLA TORSKAR ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Mattias Klum

Läs mer