Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning"

Transkript

1 Sill/Strömming Clupea harengus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Sill förekommer i alla av s omgivande hav. Beteckningen strömming används för sill som fångas i Östersjön norr om Kalmar. LEK Leksillen samlas i stora stim vid kusternas grundvatten eller på bankar i havet. Leken sker ovanför sand-, gruseller stenbottnar på varierande djup mellan en halv och hundra meter. Sillens ägg sjunker till botten där de bildar stora aggregat. Larverna lever pelagiskt. Såväl i Västerhavet som i Östersjön finns både vår- och höstlekande former. VANDRINGAR Förutom förflyttning mellan olika vattenlager sker vandringar i samband med leken. I dessa sammanhang kan sillen röra sig över stora vattenområden. Till exempel har Kattegatts höst- och vårlekande sill sina uppväxtområden i Nordsjön. Sill/Strömming Östersjön Sill/strömming fångas till stor del med trål, både parflyttrål och bottentrål, samt under lektiden med fasta redskap utmed kusterna. Trålfisket är huvudsakligen ett blandfiske på sill och skarpsill i vilket andelen sill varierar betydligt med område och årstid. Internationella havsforskningsrådet (Ices) har identifierat fem olika bestånd av sill/strömming i Östersjön. Beslutet är en kompromiss mellan att separat behandla alla de populationer som har beskrivits på biologiska grunder och de praktiska begränsningar som finns i form av områden för fångstrapportering och möjlighet att korrekt hänföra enskilda fiskar till en viss population. ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I Kattegatt och Skagerrak 3 4 år och i Östersjön vid 2 3 år. MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK Upp till 25 år men vanligen under tio år. Sillen i Västerhavet brukar bli 23 3 cm och i Östersjön cm lång. Sillens normala vikt är 4 2 gram och strömmingens något mindre. BIOLOGI Sillen vandrar i stim längs kuster och ute till havs på varierande djup mellan ytan och 2 meter. På dagen går sillen ofta närmare bottnen medan den under natten stiger upp närmare ytan. Den följer planktonets rörelser under dygnet. Dess huvudföda består av små kräftdjur och fisklarver. När sillen blir större blir även bottendjur en viktig del av dieten. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar i ton per Ices-ruta av sill/strömming 214. En Ices-ruta är cirka 56 km*56 km stor. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

2 I Bottniska viken särskiljs ett bestånd i Bottenviken och ett i Bottenhavet. Två bestånd behandlas i centrala Östersjön, ett i områdena samt ett i Rigabukten (del av område 28). Sillen i sydvästra Östersjön (områdena 22 24) behandlas tillsammans med vårlekande sill i Kattegatt och Skagerrak på grund av sitt vandringsbeteende. Sillen har tidigare förvaltats som två enheter med två separata kvoter, en för hela egentliga Östersjön (områdena 22 29S+32) och en för områdena 29N, 3 och 31. Från 25 har förvaltningsenheterna ändrats så att de överensstämmer med Ices beståndsindelning. Generellt är sillen norrut i Östersjön mer långsamväxande och har lägre medelvikt per ålder. Medelvikten på sillen har också minskat det senaste decenniet beroende på miljöfaktorer och eventuellt intraspecifik konkurrens. Centrala Östersjön utom Rigabukten Sill/strömming i centrala Östersjön utom Rigabukten (Ices-område ) fångas till stor del med trål, både parflyttrål och bottentrål samt under lektiden med fasta redskap utmed kusterna. Trålfisket är huvudsakligen ett blandfiske på sill och skarpsill i vilket andelen sill varierar betydligt med område och årstid. Se sill/strömming Östersjön. Lekbeståndet minskade fram till 21, men har sedan ökat och är sedan 26 över gränsvärdet MSY B trigger (MSY B trigger är den beståndsstorlek som inte bör underskridas om beståndet ska ha full reproduktionskapacitet). Fiskeridödligheten ökade till år 2 och har sedan minskat och varit lägre än F msy (den fiskeridödlighet som ger den maximalt uthålliga avkastningen i biomassa) sedan 23. Beståndet är det största sillbeståndet i Östersjön. I enlighet med förvaltning baserad på MSY (maximalt hållbart uttag) bör den totala fångsten 216 enligt Ices vara högst 21 ton. Beslut av EU Tac (total tillåten fångstmängd) för 215 är ton varav ton. Detta inkluderar inte Rysslands kvotandel. Förvaltning Förvaltningsplan saknas för detta bestånd. Tusen ton/år (SSB) Gränsvärde (Bpa) Lekmogen sill (SSB, tusen ton/år) i centrala Östersjön. Lekbiomassa är den mängd fisk som är lekmogen och kan bidra till beståndets fortlevnad. Gränsvärdet B pa är den tröskel för lekbeståndet, enligt försiktighets-ansatsen, under vilken det finns risk för reducerad förmåga att producera ungfisk. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

3 Procent fiskade 4 Andel fisk dödad genom fiske Miljoner 4 Ungfiskrekrytering åriga fiskar Gränsvärde (Fpa) Fiskeridödlighet för 3 6-årig sill i centrala Östersjön (Ices-område ). Fiskeridödlighet är här uttryckt som procent döda av de åldersgrupper som dominerar i fångsterna. F pa anger gränsvärdet för fiskeridödlighet i enlighet med försiktighetsprincipen årig fisk Medelvärde Rekryterad ettårig sill i centrala Östersjön (Ices-område ). Rekrytering beräknas för den ålder vid vilken en årsklass tillhör det fiskbara beståndet. Den vågräta linjen anger medelvärdet för hela tidsperioden. Tusen ton 4 Landningar Landningar, per nation Danmark 4% 3 2 3% Estland 16% 1 Ryssland 1% Finland 15% Övriga Polen 19% Tyskland 1% Lettland 5% Fångster av sill (tusen ton) i centrala Östersjön (Icesområde ) och övriga länder. Fångstandel av sill (%) per nation i centrala Östersjön (Ices-område ). Medelvärde för åren Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

4 Rigabukten Strömmingen i Rigabukten fiskas med trål och fasta redskap av estniska och lettiska flottor. Beståndsuppskattningen bygger på underlag från Baltic International Acoustic Survey (BIAS). Se även sill/strömming Östersjön. Lekbiomassan uppskattas långsiktigt vara över tröskelvärdet MSY B trigger men fiskeridödligheten 214 låg lite över Fmsy. Lekbiomassen ligger över MSY Btrigger. Rekryteringen var hög 214, 212 och 211, medan den var låg 213. Ingen förvaltningsplan har beslutats för detta bestånd. Ices I enlighet med Ices MSY-råd bör fångsten 216 inte överstiga 26 2 ton. Bottenhavet Strömming i Bottenhavet (Ices-område 3) fiskas i huvudsak finskt trålfiske (cirka 9 procent av fångsten). Se sill/strömming Östersjön Beståndet anses beskattat på ett långsiktigt hållbart sätt. Fiskeridödligheten har varit under F msy sedan början av 197-talet men är sedan 212 strax över F msy. Lekbiomassan har ökat sedan slutet på 199-talet och är över MSY B trigger. Rekryteringen har varit variabel men har ökad över tid. Enligt förvaltning baserad på MSY (maximalt hållbart uttag) bör fångsten 216 inte överstiga ton. Beslut av EU I Bottenhavet samt Bottenviken är Tac för ton, varav ton Förvaltning Förvaltningsplan saknas för detta bestånd. Beslut av EU Tac för 215 är ton Förvaltning Förvaltningsplan saknas för detta bestånd. Tusen ton/år Gränsvärde (Bpa) Lekmogen sill (SSB, tusen ton/år) i Bottenhavet. Lekbiomassa är den mängd fisk som är lekmogen och kan bidra till beståndets fortlevnad. Gränsvärdet Bpa är den tröskel för lekbeståndet, enligt försiktighets-ansatsen, under vilken det finns risk för reducerad förmåga att producera ungfisk. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

5 Procent fiskade 16 Andel fisk dödad genom fiske Miljoner 2 Ungfiskrekrytering åriga fiskar Gränsvärde (Fpa) Fiskeridödlighet för 3 7-årig sill i Bottenhavet. Fiskeridödlighet är här uttryckt som procent döda av de åldersgrupper som dominerar i fångsterna. Fpa anger gränsvärdet för fiskeridödlighet i enlighet med försiktighetsprincipen åriga fiskar Medelvärde Rekryterad ettårig sill (miljoner) i Bottenhavet. Rekrytering beräknas för den ålder vid vilken en årsklass tillhör det fiskbara beståndet. Den vågräta linjen anger medelvärdet för hela tidsperioden. 12 Tusen ton Landningar Landningar, per nation 5,8% Finland 94,2% Övriga Fångster av sill (tusen ton) i Bottenhavet och övriga länder. Fångstandel av sill (%) per nation i Bottenhavet. Medelvärde för åren Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

6 Bottenviken Fisket efter strömming i Bottenviken (Icesområde 31) är i huvudsak finskt (cirka 9 procent av fångsten). Ices beståndsuppskattning är databegränsad, så rådgivningen utgår från försiktighetsansatsen. Se sill/strömming Östersjön Lekbiomassan har ökat sedan 28. Fiskeridödligheten har varit hög, men minskade stadigt under perioden 24 21, ökade , för att sedan stabiliseras under F är stabil och Biomassan är också estimerad att ha ökad de senaste åren. Det finns dock inga referensvärden för beståndet. Rekryteringen är varierande, men har varit bra sedan 21. Årsklasserna är relativt starka. Ices Ices råd för 216 är att fångsten inte bör överskrida ton. Vårlekande sill i Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön Fisket efter vårlekande sill i Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön (Ices-område IIIa och 22-24) bedrivs i huvudsak av och Danmark samt i viss mån Norge. Fångsterna är i huvudsak för mänsklig konsumtion medan en viss mängd fångas som bifångst i småmaskig snörpvad (<32mm). Till detta bestånd räknas sill med lekplatser i sydvästra Östersjön (till exempel Rügen), Bälthavet samt i Kattegatt och Skagerrak. Efter leken företar den vuxna sillen födosöksvandringar till Skagerrak och nordöstra Nordsjön. Stora mängder övervintrar i Öresund. Beståndet har minskat under senare delen av 2-talet. Lekbeståndet har ökat något efter att ha varit som svagast 211 och är nu över MSY B trigger. Fiskeridödligheten har varit för hög, men är sedan 214 under F msy -nivån. Beståndets rekrytering har en under en lång period varit svag. Beslut av EU Tac för Bottenviken och Bottenhavet 215 är ton, varav ton. Förvaltning Förvaltningsplan saknas för detta bestånd. Ices Enligt Ices råd baserat på förvaltning baserad på MSY (maximalt hållbart uttag) bör fångsten av vårlekande sill 216 vara mindre än ton. Beslut av EU Besluten om Tac för 215 omfattar både vårlekande och höstlekande nordsjösill som fångas i området. Tac för sydvästra Östersjön ton varav ton. Tac för Skagerrak och Kattegatt är ton vid riktat sillfiske plus ton som bifångst vid fiske med småmaskiga redskap. Svensk andel ton respektive 916 ton. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

7 Tusen ton 35 /år 25 Tusen ton Landningar (SSB) Gränsvärde (Bpa) Lekmogen vårlekande sill (SSB, tusen ton/år) i Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön. Lekbiomassa är den mängd fisk som är lekmogen och kan bidra till beståndets fortlevnad. Gränsvärdet Bpa är den tröskel för lekbeståndet, enligt försiktighetsansatsen, under vilken det finns risk för reducerad förmåga att producera ungfisk Fångster av vårlekande sill (tusen ton) i Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön och övriga länder. Fiskeridödlighet,8 Andel fisk dödad genom fiske Miljoner 5 Ungfiskrekrytering,6 4,4 3 2, åringar F mst Fiskeridödlighet för 3 6-årig vårlekande sill i Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön. Fiskeridödlighet är här uttryckt som procent döda av de åldersgrupper som dominerar i fångsterna. F mst anger ett gränsvärde Nollårig fisk Medelvärde Rekryterad nollårig vårlekande sill (miljoner) i Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön. Rekrytering beräknas för den ålder vid vilken en årsklass tillhör det fiskbara beståndet. Den vågräta linjen anger medelvärdet för hela tidsperioden. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

8 Polen 4,6% Landningar, per nation 41,5% Tyskland 13,8% Färöarna,1% Norge 3,6% Danmark 36,4% Fångstandel av vårlekande sill (%) per nation i Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön. Medelvärde för åren Höstlekande sill i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt Höstlekande sill i Nordsjön, Kattegatt och Skagerrak fiskas i huvudsak av trålare och snörpvad sen vår till sommar i centrala och norra Nordsjön, samt under höst och vinter i Södra Nordsjön och Engelska kanalen. Det förekommer viss bifångst vid industrifiske. De viktigaste lekplatserna finns i Nordsjön utmed Storbritanniens östra kust. En varierande andel av den unga (inte könsmogna) sillen uppehåller sig i Kattegatt och Skagerrak. Den återvänder för att leka i västra Nordsjön. Sillen är ett viktigt bytesdjur och betydelsefull i ekosystemets födoväv. Undersökningar har visat att rekryteringen påverkas av klimatförändringar och gynnas av lägre temperaturer. Lekbeståndet ligger klart över gränsvärdena enligt försiktighetsansatsen sedan Fiskeridödligheten har varit under F msy sedan Rekryteringen är låg med enstaka starka årsklasser som till exempel 214. Fotograf: Anna Lingman Ices Ices rekommenderar i enlighet med den av EU och Norge överenskomna förvaltningsplanen att fångsten 216 inte överstiger ton varav fångade för mänsklig konsumtion. Beslut av EU och Norge Tac för 215 är ton i Nordsjön (plus bifångster i fiske med 16 mm trålmaska ton), varav har ton plus bifångster på 74 ton. får även fånga 1 93 ton i norsk zon. Angående Tac i Kattegatt, Skagerrak omfattande både höst- och vårlekande sill - se ovan. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

9 Förvaltning Beståndet förvaltas av en gemensam förvaltningsplan mellan EU och Norge fastlagd Tusen ton/år Tusen ton 1 2 Landningar Gränsvärde (Bpa) Lekmogen höstlekande sill (SSB, tusen ton/år) i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt Lekbiomassa är den mängd fisk som är lekmogen och kan bidra till beståndets fortlevnad. Gränsvärdet Bpa är den tröskel för lekbeståndet, enligt försiktighets-ansatsen, under vilken det finns risk för reducerad förmåga att producera ungfisk Övriga Fångster av höstlekande sill (tusen ton) i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt och övriga länder. Procent fiskade 8 Andel fisk dödad genom fiske Miljoner 12 Ungfiskrekrytering åriga fiskar Gränsvärde (Fpa) Fiskeridödlighet för 2 6-årig höstlekande sill i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Fiskeridödlighet är här uttryckt som procent döda av de åldersgrupper som dominerar i fångsterna. Fpa anger gränsvärdet för fiskeridödlighet i enlighet med försiktighetsprincipen Nollårig fisk Medelvärde Rekryterad nollårig höstlekande sill (miljoner) i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Rekrytering beräknas för den ålder vid vilken en årsklass tillhör det fiskbara beståndet. Den vågräta linjen anger medelvärdet för hela tidsperioden. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

10 Ryssland,1% 2,1% Polen 1,% England 4,% Norge 26,6% Landningar, per nation Norra Irland,7% Skottland 9,6% Nederländerna 16,7% Danmark 23,7% Frankrike 7,4% Tyskland 7,7% Färöarna,4% Fångstandel av höstlekande sill (%) per nation i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Medelvärde för åren Norsk vårlekande sill Fiskas med ringnot och flyttrål i Norska havet och Barents hav. fiskade under slutet av 199-talet 1 2 ton årligen. Norsk vårlekande sill vandrar över stora områden. De vuxna individerna söker föda i norska havet. Leken pågår sen vinter till tidig vår längs den norska kusten. Generellt förekommer ungfisken mest i Barents hav och vandrar åter till Norska havet när de blir lekmogna. Lekbeståndet är minskande och har nått B PA 213 vilket motsvarar cirka tio miljoner ton. Fiskeridödligheten är kring F msy, men högre än nivån som gäller för förvaltningsplanen. Årsklasserna 22, 23 och 24 var stora och dominerar i lekbeståndet, senare årsklasser har dock varit små. Text och kontakt Yvonne Walther, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, yvonne.walther@slu.se Ices Ices råd för 216 är en fångst om högst ton. Beslut av Norge, EU, Island, Färöarna och Ryssland Tac för 216 var ännu inte tillgängligt i skrivande stund. Förvaltning En långsiktig förvaltningsplan finns i överenskommelse mellan EU, Färöarna, Island, Norge och Ryssland sedan Sill. Fotograf: Björn Fagerholm Läs mer Ices 213. Report of the Benchmark Workshop on Pelagic Stocks (WKPELA), 4 8, February 213, Copenhagen, Denmark. Ices CM 213/ACOM:46. Ices 215. Report of the Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), April 212, Ices Headquarters, Copenhagen. Ices CM 215/ACOM:1. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,

Läs mer

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2017 COM(2017) 774 final 2017/0348 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller intervall för

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Skrubbskädda/ Flundra

Skrubbskädda/ Flundra Skrubbskädda/Flundra Platichthys flesus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Östersjön upp till Ålands hav. Längre norrut är arten mindre vanlig,

Läs mer

FISKLISTA BASERAD PÅ BESTÅNDSSTATUS (ICES) FÖREKOMMANDE FALL FÅNGSTMETODER

FISKLISTA BASERAD PÅ BESTÅNDSSTATUS (ICES) FÖREKOMMANDE FALL FÅNGSTMETODER UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN GÄLLER FR.O.M.2017-XX-XX 1 (7) Upphandlingsmyndighetens Fisklista AD FISK Nordvästra Stilla Havet Nordostatlanten Sverige (insjö), Lettland (insjö), Litauen (insjö eller Östersjön)

Läs mer

BILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

BILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.6.2015 COM(2015) 239 final ANNEXES 1 to 3 BILAGOR till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Samråd om fiskemöjligheterna för 2016 inom ramen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2016 Näringsdepartementet 2015-10-06 Dokumentbeteckning KOM (2015) 413 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2016

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2017 Näringsdepartementet 2016-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 545 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2017

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

***I BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet A8-0149/

***I BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet A8-0149/ Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling A8-0149/2018 26.4.2018 ***I BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller intervall

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.1.2017 COM(2017) 4 final 2017/0001 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1903 om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för

Läs mer

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga

Läs mer

Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018

Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018 Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 25.5.2018 A8-0149/2018/err01 ADDENDUM till betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad

Läs mer

Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt

Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt Johan Lövgren, Mattias Sköld & Katja Ringdahl, Sveriges lantbruksuniversitet Joakim Hjelm, Havs- och vattenmyndigheten / Marie Storr-Paulsen,

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2018 COM(2018) 608 final 2018/0320 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 31.10.2017 L 281/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1970 av den 27 oktober 2017 om fastställande för 2018 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd

Läs mer

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

B RÅDETS FÖRORDNING (EU) 02015R2072 SV 01.01.2016 000.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna

Läs mer

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

B RÅDETS FÖRORDNING (EU) 02017R1970 SV 01.08.2018 001.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) 2019/124 vad gäller vissa fiskemöjligheter

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) 2019/124 vad gäller vissa fiskemöjligheter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.5.2019 COM(2019) 243 final 2019/0117 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2019/124 vad gäller vissa fiskemöjligheter SV SV 1. BAKGRUND

Läs mer

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2018/19:FPM15

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2018/19:FPM15 Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Västerhavet Näringsdepartementet 2018-12-07 Dokumentbeteckning KOM (2018) 732 Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2019

Läs mer

B C1 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004 om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet (EUT L 150, , s.

B C1 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004 om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet (EUT L 150, , s. 2004R0811 SV 01.01.2011 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B C1 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004

Läs mer

Räkna fisk i havet - så här går det till

Räkna fisk i havet - så här går det till Räkna fisk i havet - så här går det till Tryckt i 4 000 ex, juni 2007, Intellecta, Solna Fiskillustrationer omslag: C Design & Foto, Fiskebäckskil. Foto: Fiskeriverkets personal, där inget annat anges.

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU)

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 02016R1139 SV 17.07.2018 001.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna

Läs mer

Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet

Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet Östersjötorskens nuvarande status och utveckling Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet Västerhavet Kattegatt Lekområdens kartering under 2000-

Läs mer

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3. Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 31.10.2018 L 272/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1628 av den 30 oktober 2018 om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning FÖRORDNINGAR L 205/2 30.7.2016 FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/1252 av den 28 juli 2016 om ändring av förordningarna (EU) 2016/72 och (EU) 2015/2072 vad gäller vissa fiskemöjligheter EUROPEISKA UNIONENS RÅD

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 19.11.2015 L 302/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/2072 av den 17 november 2015 om fastställande för 2016 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 21.8.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 223/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 793/2013 av den 20 augusti 2013 om åtgärder avseende Färöarna

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Policyavdelning. utveckling. Fiskeri. Policyavdelning. Struktur- och sammanhållningspolitik. Generaldirektoratet för Intern Politik.

Policyavdelning. utveckling. Fiskeri. Policyavdelning. Struktur- och sammanhållningspolitik. Generaldirektoratet för Intern Politik. Generaldirektoratet för Intern Politik Policyavdelning Struktur- och sammanhållningspolitik Generaldirektoratet för Intern Politik Policyavdelning Struktur- och sammanhållningspolitik B B Jordbruk landsbygdens

Läs mer

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i

Läs mer

- Politisk överenskommelse

- Politisk överenskommelse Slutlig Kommenterad dagordning Näringsdepartementet 20151012 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 22 oktober 2015 Icke lagstiftande verksamhet 4. Förslag till rådets förordning om

Läs mer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Fiske med omsorg om räkbeståndet Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för

Läs mer

Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1/9 Dnr:3610-2014 YTTRANDE 2014-12-22 Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU)

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 02016R1139 SV 26.03.2019 002.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 augusti 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 augusti 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 29 augusti 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0212 (NLE) 11404/17 PECHE 299 FÖRSLAG från: inkom den: 29 augusti 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi

Läs mer

Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten

Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten Resurs- och miljööversikt 212 Rapporten har skrivits av SLU, institutionen för akvatiska resurser på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten Ansvarig utgivare:

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.8.2016 COM(2016) 545 final 2016/0260 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd

Läs mer

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 15.7.2016 L 191/1 I (Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 COM(2014) 614 final 2014/0285 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming

Läs mer

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område Import och exportföreskrifter/fiskebestämmelser 1 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde [501] Dessa

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0260 (NLE) 11813/16 PECHE 296 FÖRSLAG från: inkom den: 30 augusti 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi

Läs mer

TAC-förordning Västerhavet torsk i Kattegatt

TAC-förordning Västerhavet torsk i Kattegatt Institutionen för akvatiska resurser 2015-11-30 Havsfiskelaboratoriet Johan Lövgren och Daniel Valentinsson TAC-förordning Västerhavet 2016- torsk i Kattegatt Frågeställningar i beställning Bidra med underlag

Läs mer

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 15 oktober 2018

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 15 oktober 2018 Slutlig Kommenterad dagordning rådet 2018-10-08 Näringsdepartementet Sekretariatet för EU och internationella frågor Rådets möte (jordbruksministrarna) den 15 oktober 2018 Kommenterad dagordning Ansvarigt

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

L 191 officiella tidning

L 191 officiella tidning Europeiska unionens L 191 officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning femtionionde årgången 15 juli 2016 Innehållsförteckning I Lagstiftningsakter FÖRORDNINGAR Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar

Läs mer

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018 Er ref/dnr: Dnr 1478-18 Vårt dnr: 309 Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box 11 930, 404 39 Göteborg Stockholm 4 maj 2018 Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 7 oktober 2014 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 7 oktober 2014 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 7 oktober 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2014/0285 (COD) 14028/14 PECHE 455 CODEC 1967 FÖRSLAG från: inkom den: 7 oktober 2014 till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.6.2014 COM(2014) 388 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om ett samråd om fiskemöjligheter för 2015 inom ramen för den gemensamma

Läs mer

Plan för anpassning av fiskeflottan: bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön

Plan för anpassning av fiskeflottan: bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön 1 Datum Beteckning Avdelningen för Resursförvaltning 2009-03-31 Dnr13-1132-09 Plan för anpassning av fiskeflottan: bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön Denna plan behandlar kapaciteten

Läs mer

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av

Läs mer

U 41/2014 rd. Jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo

U 41/2014 rd. Jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo U 41/2014 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (förordning om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och

Läs mer

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt? Institutionen för akvatiska resurser Karl Lundström Johan Lövgren Mikaela Bergenius PROJEKTFÖRSLAG 2018-09-21 SLU ID: SLU.aqua.2018.5.2-336 Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2015-12-11 1 Färdplan HaV:s uppdrag Målsättning för hållbar fiskförvaltning Hur kan vi bidra till Kraftsamling Östersjön? Lånsiktigt hållbar förvaltning i alla dess led Tillträdesreglering

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 26 oktober 2010

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 26 oktober 2010 Slutlig 2010-10-18 Kommenterad dagordning Jordbruksdepartementet Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 26 oktober 2010 1. Godkännande av dagordningen 2. Lagstiftningsöverläggning (ev.)

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 5 oktober 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 5 oktober 2016 (OR. en) Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 5 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0260 (NLE) 12960/16 LIMITE PUBLIC PECHE 353 RAPPORT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Ordförandeskapet

Läs mer

Icke lagstiftande verksamhet. - Politisk överenskommelse

Icke lagstiftande verksamhet. - Politisk överenskommelse Slutlig Kommenterad dagordning 20161003 Näringsdepartementet Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 10 oktober 2016 Icke lagstiftande verksamhet 4. Förslag till rådets förordning om

Läs mer

Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden

Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden Sammanfattning av rapporter 2008/09:RFR4 och 2009/10:RFR2 Miljö- och jordbruksutskottet Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden Produktion: Riksdagens informationsenhet,tryck: Riksdagstryckeriet

Läs mer

IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005

IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005 IP/05/1470 Bryssel den 24 november 2005 2006 års kvoter för Östersjöfisk: Kommissionen föreslår att fiskemöjligheterna för torsk ska vara beroende av en minskning av fiskeansträngningen så att utfiskade

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.10.2014 C(2014) 7551 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014 om upprättande av en utkastplan i Östersjön SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND

Läs mer

Östersjöns torskar illa ute

Östersjöns torskar illa ute Torsk Gadus morhua. Illustration Karl Jilg, ur Nationalnyckeln Östersjöns torskar illa ute Torsken i Östersjön är illa ute och håller på att försvinna. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt

Läs mer

15186/14 ADD 1 ch/ms 1 DG B

15186/14 ADD 1 ch/ms 1 DG B Europeiska unionens råd Bryssel den 28 november 2014 (OR. en) 15186/14 ADD 1 UTKAST TILL PROTOKOLL Ärende: PV/CONS 56 AGRI 685 PECHE 518 3344:e mötet i Europeiska unionens råd (JORDBRUK OCH FISKE) i Luxemburg

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer, Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten

Fiskbestånd i hav och sötvatten Institutionen för akvatiska resurser Ål Anguilla anguilla Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Ål Hela landet UTBREDNINGSOMRÅDE Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Abborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Abborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske Abborre Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Abborren finns allmänt i sjöar och vattendrag över hela Sverige med undantag för fjällregionen. I kustområdet förekommer den

Läs mer

Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor

Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor 2014-02-11 Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor Sammanfattning WWF har rödmarkerat räkor i Skagerack, Kattegatt, Nordsjön samt Nordostatlanten och Nordvästatlanten med

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

FISKE2020 FISKE2020 Fiskeriverket Box 423 401 26 Göteborg Tfn: 031-743 03 00 Fax: 031-743 04 44 www.fiskeriverket.se

FISKE2020 FISKE2020 Fiskeriverket Box 423 401 26 Göteborg Tfn: 031-743 03 00 Fax: 031-743 04 44 www.fiskeriverket.se FISKE2020 FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning Fiske2020 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Målområde 1: Fungerande ekosystem och ekosystemtjänster säkerställs 7 Mål 1.0 Fungerande

Läs mer

Motion till riks ; 1lagen 1987/88:015

Motion till riks ; 1lagen 1987/88:015 i Motion till riks ; 1lagen 1987/88:015 av Jens Eriksson och'' Hans Dau (m) med anledning av prop. 1987/88:175 om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Sovjetunionen om avgränsningen av kontinentalsockeln

Läs mer

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. 1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@lansstyrelsen.se Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2008. 1. SAMMANFATTNING..

Läs mer

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT Europaparlamentet 2014-2019 Konsoliderat lagstiftningsdokument 29.5.2018 EP-PE_TC1-COD(2016)0238 ***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid första behandlingen den 29 maj 2018 inför antagandet av

Läs mer

Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön

Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön 1 Avdelningen för resursförvaltning 2008-03-18 Dnr 40-1337-08 Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön Allmänt Denna plan behandlar kapaciteten i den svenska fiskeflotta som fiskar efter

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 30.12.2014 L 370/35 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1395/2014 av den 20 oktober 2014 om upprättande av en utkastplan för vissa fisken efter små pelagiska arter och industriellt fiske i Nordsjön

Läs mer

INFORMATION från HAVSFISKELABORATORIET Lysekil

INFORMATION från HAVSFISKELABORATORIET Lysekil CM Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Gös. Gös. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Gös. Gös. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Gös Sander lucioperca Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Gös Vänern, Vättern, Mälaren och UTBREDNINGSOMRÅDE Gösen förekommer allmänt i Vänerns, s och

Läs mer

***I BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet A8-0263/

***I BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet A8-0263/ Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling A8-0263/2017 18.7.2017 ***I BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer