EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön

Transkript

1

2 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2008) 870 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön

3 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön 1. SYFTE OCH INLEDNING Enligt artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 2187/2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund ska kommissionen, på grundval av rekommendationer från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen [ ] lägga fram en utvärdering av selektiviteten för torsk när det gäller aktiva redskap för vilka torsk erkänns som målart inför rådet. Enligt artikel 7 omfattas endast redskap som används vid trålfiske. Utvärderingen avser trålar, snurrevadar och liknande redskap med maskstorlek 105 mm och med antingen ett selektionsfönster av Bacoma-typ eller ett T90-lyft (där maskorna i lyftet och förlängningsstycket vridits 90 ). Detta är de två system för selektivitet som används vid torskfiske i Östersjön. Detaljerade beskrivningar av de båda redskapens anordningar finns i tillägget till nämnda förordning. Utvärderingen gjordes av Internationella havsforskningsrådet (ICES) 1. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) 2 uppmanades att ge sin synpunkt på utvärderingen. Denna rapport innehåller en sammanfattning av synpunkterna från ICES och STECF samt en jämförelse mellan selektiviteten hos T90-lyftet och Bacomafönstret. Den ger också den logiska grunden för ökad selektivitet, inledande förslag till hur denna skulle kunna åstadkommas och en plan för det fortsatta arbetet. 2. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER FRÅN ICES OCH STECF Slutsatserna från ICES är att både Bacoma och T90 är selektiva och innebär att längden på den fisk som fångas (L50=50 % av fisken med denna längd blir kvar i nätet) motsvarar gällande minsta landningsstorlek för torsk (38 cm). Det finns inga klara belägg för att det skulle finnas några skillnader i selektivitet mellan dessa två redskap. Övriga synpunkter från ICES gäller för- och nackdelar med de två redskapen med avseende på praktisk användbarhet, märkbar kvalitetsförbättring av fisken samt bränsleeffektivitet. ICES rekommenderar också att kompletterande studier och analyser genomförs. STECF ställer sig bakom det som ICES har kommit fram till och drar slutsatsen att det, på grundval av tillgänglig information, inte har gått att svara på frågan huruvida Bacoma- och T90-trålarna har samma egenskaper för selektivitet eller inte. STECF noterar också att det nuvarande torskfisket med trål innebär att även omogen torsk fiskas. Detta leder till att utnyttjandet av torskbestånden i Östersjön inte sker på ett optimalt sätt. STECF menar vidare att ett förbättrat utnyttjandemönster med minskad dödlighet hos ungtorsk inte bara leder till 1 2 ICES, 8,3,3,3 (2007). Reaktionen från ICES till EU beträffande selektiviteten hos aktiva redskap för torskfiske i Östersjön. STECF (2008) arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Scientific, Technical and Economic Committee for Fisheries advice on selectivity of active gears targeting cod in the Baltic Sea. 2

4 större fångster, utan också bidrar till en återhämtning av de östra torskbestånden. Därför rekommenderar STECF att åtgärder övervägs som leder till förbättrade utnyttjandemönster för Östersjötorsken. 3. DETALJERAD ANALYS AV UTVÄRDERINGEN 3.1. Selektivitet Eftersom det råder brist på aktuella selektivitetsstudier, framför allt för Bacoma, baseras slutsatserna om selektivitet på tidigare analyser som ICES 3 gjort. ICES beaktar emellertid preliminära resultat från två nya polska och tyska studier om selektivitet som framför allt avser T90 4. Enligt slutsatserna från ICES ger både Bacoma-fönster och T90-lyft ett värde för L50 på cm, vilket motsvarar minsta landningsstorlek för torsk (38 cm). För T90 ger den preliminära analysen av de tyska och polska uppgifterna L50-värden på ~ 41cm och selektionsintervall på 4,8 6,5 cm. På det hela taget kunde inte någon skillnad i selektivitet mellan de två redskapen upptäckas. En sådan skillnad kan emellertid ändå inte uteslutas Betydelsen av antalet maskor runt lyftets omkrets I de tidigare analyser som ICES har gjort används gamla uppgifter om T90-lyftet. Merparten av dessa uppgifter härstammade från försök med lyft med ett större antal maskor runt omkretsen än det nu största tillåtna antalet på 50. En modellstudie som nyligen gjordes i Danmark 5, samt även andra vetenskapliga rapporter, visar att lyftets omkrets har stor inverkan på selektiviteten, oavsett om lyftet är konstruerat med vanliga diagonalmaskor eller enligt T90. En minskning av antalet maskor runt lyftets omkrets ökade selektiviteten dramatiskt. Det är därför troligt att den selektivitet som konstaterats för T90-lyft vid tidigare analyser (med större antal maskor) ligger under den nuvarande selektiviteten hos T90. De nya studier på T90 som gjorts av Polen och Tyskland enligt ovan bekräftar den teorin Betydelsen av fångstens storlek och sammansättning Fångstens storlek och sammansättning kan påverka selektiviteten hos Bacoma- respektive T90-redskapen. Både från observatörer och yrkesfiskare finns indikationer på att selektionsfönstret av Bacoma-typ i dess nuvarande form fungerar relativt bra då fångsterna är mindre än omkring två ton per drag. När fångsterna är större, och i synnerhet när de domineras av torsk runt minsta landningsstorlek, blir de storleksselektiva egenskaperna ICES (2004) Report of the ICES-FAO Working group on Fishing technology and fish behaviour (WGFTFB), april 2004, Gdynia, Polen. ICES CM 2004/B: pp; ICES (2005) Report of the ICES-FAO Working group on Fishing technology and fish behaviour (WGFTFB), april 2005, Rom, Italien. ICES CM 2005/B: pp. Moderhak W., Selectivity in trawl fisheries for cod assessment of the selectivity on cod of active gears for which cod is recognised as target species according to Article 7 of Council Regulation (EC) No 2187/2005. Meddelande från Polen till Europeiska kommissionen. 16 augusti Wienbeck H., Cruise Report of FRV Solea, Institute for Fishery Technology & Fishery Economics, Hamburg, Tyskland. Under utarbetande. Herrmann B., Priour D., och Krag L.A., Simulation-based study of the combined effect on codend size selection of turning meshes by 90 and reducing the number of meshes in the circumference for round fish. Fisheries Research 84 (2007)

5 otillfredsställande. Detta överensstämmer med tidigare studier och är förknippat med storleken på Bacoma-fönstret. För T90 pekar studierna av lyft på att selektiviteten inte beror så mycket på fångstens storlek utan mer på dess sammansättning. En stor andel plattfisk i lyftet minskar nätets selektiva egenskaper för torsk. ICES rekommenderar därför att kompletterande tekniska åtgärder övervägs, t.ex. realtidsstängning i områden med stora andelar plattfisk eller småtorsk Minsta landningsstorlek Både Bacoma och T90 ger L50-värden som motsvarar den minsta landningsstorleken för torsk (38 cm). För närvarande sammanfaller L25 (25 % av fisken med denna längd blir kvar i nätet) med en längd på torsken på runt cm för både Bacoma och T90, vilket skulle kunna vara ett mer selektivt förvaltningsmål Fångst som kastas överbord ICES arbetsgrupp för utvärdering av fisket i Östersjön (Working Group on Baltic Fisheries Assessment WGBFAS) har gjort en uppskattning av de fångster som kastas överbord (utkast), vid allt fiske, både för det västra och för det östra torskbeståndet. Enligt deras senaste rapport 6 ökade dessa från ton 2005 till över ton per år 2006 och Enligt ICES är den troliga orsaken till denna ökning av mängden fångst som kastas överbord de starka årsklasserna under 2003 och 2005, som ökade de bestånd som får fångas, men som inte var mycket större än minsta landningsstorlek. För Östersjötorsken uppskattas den andel av fångsten som kastas överbord i nuläget till omkring 10 % av fångsten i vikt. Ökad selektivitet skulle innebära en minskning av denna andel, förbättrad återhämtning av bestånden och större avkastning Ytterligare aspekter Acceptans bland yrkesfiskarna Den information som finns pekar tydligt på att medlemsstaterna föredrar olika redskap. Danska och svenska yrkesfiskare föredrar helt och hållet Bacoma-fönstret. Yrkesfiskare från andra medlemsstater, framför allt Polen och Tyskland, anser att T90-lyftet är det bästa alternativet. Det verkar emellertid som att inget av alternativen är idealiskt för att optimera fångsterna eller minimera utkasten, och att yrkesfiskarna föredrar dem båda framför en ökad maskstorlek Redskapens anordningar I artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 2187/2005 beskrivs flera tillåtna anordningar till redskapen, som kan påverka selektiviteten negativt eller som kan monteras på ett otillåtet sätt 6 ICES CM 2008 / ACOM : 06. 4

6 i syfte att begränsa masköppningen. Undre slitskydd, stora räddnings -flöten fästa vid bottenstroppen, stängnät och ringformiga stroppar kan påverka selektiviteten beroende på hur de är monterade. En fortsatt användning av sådana anordningar, av säkerhetsskäl eller för att göra redskapen starkare, bör således vägas mot de negativa effekterna för selektiviteten Uppföljande studier som rekommenderas av ICES och STECF ICES och STECF rekommenderar att studier genomförs för att öka kunskaperna om och klargöra skillnaderna mellan Bacoma-fönstret och T90-lyftet. Följande studier föreslås: Strukturerade försök som är särskilt utformade för att jämföra selektiviteten hos T90-lyft och Bacoma-fönster, och för att utvärdera betydelsen av garntjocklek, lyftets omkrets och maskstorlek. Studier av selektiviteten med ökande fångststorlek och fångstsammansättning med både Bacoma och T90-lyft. Utredning av potentialen för kompletterande tekniska åtgärder som t.ex. realtidsstängning eller områdesavstängning i Östersjön. Ordentlig översyn, med hjälp av information från medlemsstaterna, av de möjliga konsekvenserna av ett kringgående av bestämmelserna. Översyn av gällande regler för tillåtna anordningar till redskapen, t.ex. slitskydd, räddnings -flöten osv., för att fastställa om det finns ett fortsatt behov av dem. 4. KOMMISSIONENS SLUTSATSER Även om det är en relativt liten andel av fångsten som kastas överbord vid trålfiske av torsk i Östersjön anser kommissionen att det finns anledning till ökad selektivitet och andra åtgärder för att minska denna andel. Rekommendationen från STECF innebär att åtgärder bör övervägas som leder till förbättrade utnyttjandemönster för Östersjötorsken. Mot bakgrund av denna skulle kommissionen vilja undersöka möjligheten att öka selektiviteten vid trålfiske av torsk i Östersjön och undvika utkast. Kommissionen ser den nuvarande positiva utvecklingen av torskbeståndet i östra Östersjön som en möjlighet att öka selektiviteten utan stora ekonomiska förluster för fiskerinäringen kring Östersjön. Östersjön är ett medelhav som domineras av fiske efter en enda art, och är också en lämplig kandidat för förvaltning enligt en heltäckande ekosystembaserad strategi, med avsevärt minskade utkast, både vad gäller kommersiella och icke kommersiella arter. Effekterna på medellång och lång sikt av en sådan strategi bör vara större fångstkvoter och sundare fiske, både miljömässigt och ekonomiskt. Kommissionen fick nyligen stöd från rådgivande nämnden för Östersjön (Baltic Sea RAC BSRAC 7 ) 8 när det gäller minskade utkast och förbättrad selektivitet i Östersjön. Kommissionen erkänner att det finns många möjliga åtgärder med en sådan strategi, bl.a. 7 8 BSRAC (2008) Recommendations on the fisheries for Baltic Sea fish species in Kommentarer om kommissionens samrådsdokument om fångster som kastas överbord, Baltic Sea RAC (2008). 5

7 utvidgade Bacoma-fönster, ökad maskstorlek i T90, ökad maskstorlek i Bacoma-fönstret, ökad maskstorlek generellt, minskat antal maskor runt lyftets omkrets, pilotprogram för undvikande av fångst av ungtorsk, realtidsstängning osv. Kommissionen välkomnar fler initiativ i detta sammanhang från medlemsstaterna och rådgivande nämnden för Östersjön, och kommer att ordna möten med dem i syfte att diskutera pilotprojekt för utvärdering av olika åtgärder. Kommissionen kommer att överväga de resultat som pilotprojekten kommer fram till avseende minskade utkast och förbättrad selektivitet, och föreslå mål och eventuellt nya regleringsåtgärder, om och när detta bedöms vara nödvändigt. I detta sammanhang skulle kommissionen vilja påpeka att rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden innehåller ett flertal bestämmelser som medlemsstaterna kan tillämpa i syfte att öka selektiviteten. Några exempel är ändringar av fiskeredskapen, stöd för utrustning för att minska påverkan på icke kommersiella arter, förbättrad förvaltning och kontroll för tillträde till vissa fiskeområden samt stöd för gemensamma insatser som t.ex. pilotprojekt. Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna att använda de metoder som finns för att främja pilotprojekt för förbättring av selektiviteten inom torskfisket i Östersjön. 6