Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Transkript

1 Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt och i Östersjön huvudsakligen under december februari, på 2 9 meters djup. Ägg och larver är planktoniska. Östersjön Yrkesfiske De totala svenska landningarna av rödspätta i Östersjön (Ices-område 24 29) har minskat sedan år 27 från cirka 1 ton till omkring 4 ton 214. De svenska landningarna utgjorde enbart cirka sju procent 214 av de internationella som domineras av Danmark. För svensk del fångas mest rödspätta i trålfisket i Hanöbukten. Miljöanalys och forskning Efter en revision av rödspättans beståndsstruktur anses beståndet i Östersjön utgöra ett eget bestånd. VANDRINGAR Omfattande lekvandringar företas av vissa bestånd medan andra är stationära. ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I Östersjön och Kattegatt blir rödspättan könsmogen vid två till fyra års ålder och i Skagerrak vid omkring fem år. MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK 5 år. Längd upp till 95 cm i Västerhavet och 5 cm i Östersjön, vikt upp till sju kg. BIOLOGI Rödspättan är en utpräglad kustfisk som håller sig på relativt grunda sand- och lerbottnar från 25 cm ner till femtio meters djup, där den gräver ner sig. Arten tål bräckt vatten och vistas även i älvmynningar. Äter musslor, tagghudingar och andra bottendjur. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar i ton per Ices-ruta av rödspätta 214. En Ices-ruta är cirka 56 km*56 km stor. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

2 Beståndsstatus Det är första gången en uppskattning görs av enkom rödspättebeståndet i Östersjön. Beståndsuppskattningen är därför osäker och resultaten kan heller inte jämföras med mål i form av maximalt uthålligt utnyttjande (F msy) eller nivåer i biomassa för att undvika försämrad reproduktionskapacitet (B msy). Skattningen visar dock men tämligen stabil ökning i biomassa sedan 22. Procent 8 fiskade 6 4 Andel fisk dödad genom fiske 2 Biologiskt råd Ices Internationella havsforskningsrådet (Ices) råd för 216, vilket grundar sig på försiktighetsansatsen, anger att fångsterna inte bör överstiga 2156 ton. Om inte utkastnivån förändras från ett framräknat medeltal för åren bör landningarna inte överstiga 163 ton Fiskeridödlighet (F) av rödspätta i Östersjön under uttryckt som procent döda av de dominerande åldersgrupperna (3 5 år). F msy % anger den nyttjandegrad i procent då den maximala uthålliga avkastningen uppnås. Beslut av EU Tac för 215 är 349 ton, varav s kvot är 184 ton. Förvaltning 2, Ton Lekmogen fisk Det finns ingen förvaltningsplan för rödspätta i detta område. 1,6 1,2,8,4, Lekbiomassa (SSB, ton) för rödspätta i Östersjön under SSB är den mängd fisk som är lekmogen och kan bidra till beståndets fortlevnad. Gränsvärdet MSY B trigger är den beståndsstorlek som inte bör underskridas om beståndet ska ha full reproduktionskapacitet. Rödspätta. Fotograf: Martin Karlsson Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

3 Landning per nation Polen 24% Tyskland 11% Danmark 58% 7% Fångstandel av rödspätta (%) per nation i Östersjön. Medelvärde för åren Rödspätta centimtermäts på Kustlaboratoriet. Fiskens undersida är uppåt. Fotograf: Björn Fagerholm Ton 1 6 Landningar Relativ rekryteringsstyrka 2,5 Ungfiskrekrytering 1 2 2, 8 1,5 1, 4, Övriga, årig fisk Medelvärde Landningar av rödspätta i Östersjön under Rekrytering av ett-åriga rödspättor i Östersjön under Den vågräta linjen anger medelvärdet för hela tidsperioden. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

4 Kattegatt, Bälthavet och Öresund Yrkes- och fritidsfiske Rödspätta fiskas med bottentrål, snurrevad och nät av huvudsakligen danska fiskare. Landningarna har mer än halverats sedan början av 2-talet. Svensk andel av fångsten utgjorde 211 sammanlagt 51 ton av totalt Miljöanalys och forskning Efter en revision av rödspättans beståndsstruktur anses bestånden i Kattegatt, Bälthavet och Öresund höra samman. Beståndsstatus Det är första gången en gemensam uppskattning görs av rödspättebeståndet i Kattegatt, Bälthavet och Öresund. Beståndsuppskattningen är därför osäker och resultaten kan heller inte jämföras med mål i form av maximalt uthålligt utnyttjande (F msy) eller nivåer i biomassa för att undvika försämrad reproduktionskapacitet (B msy). Skattningen antyder dock att fiskeridödligheten har minskat och biomassan visar en svag ökning under senare år. Men eftersom landningarna är betydligt lägre än i början av 2-talet är beståndet status otillfredsställande i förhållande till vad ett maximalt hållbart nyttjande på sikt skulle kunna ge. Landningar, Kattegatt, Bälthavet och Tusen ton Öresund Övriga Landningar av rödspätta i Kattegatt, Bälthavet och Öresund under av och övriga länder. Landningar, per nation 1,6% Tyskland,5% Biologiskt råd Ices Fångsten i Kattegatt, Bälthavet och Öresund bör inte överstiga ton. Danmark 88,9% Beslut av EU Tac för 215 är Kattegatt 2626 ton. Svensk andel är 263 ton. Fångstandel av rödspätta (%) per nation i Kattegatt, Bälthavet och Öresund. Medelvärde för åren Förvaltning Det finns ingen förvaltningsplan för rödspätta i detta område. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

5 Nordsjön och Skagerrak Yrkes- och fritidsfiske I Nordsjön fiskas rödspätta huvudsakligen av holländska, brittiska och danska bomtrålsfartyg, medan fisket i Skagerrak helt domineras av danskt fiske. Eftersom maskstorleken i bomtrålar är anpassad till tunga medför det stora utkast av ung rödspätta. Rödspätta är viktig för fritidsfisket. Procent fiskade Andel fisk dödad genom fiske Miljöanalys och forskning Efter en revision av rödspättans beståndsstruktur i Nordsjön och Skagerrak anses denna i huvudsak tillhöra samma Nordsjölekande bestånd. Beståndsstatus Nuvarande beståndsstorlek är den högsta som uppmätts sedan tidsseriens början Eftersom rekryteringen har varit på genomsnittlig nivå sedan 25 hänger beståndets stora ökning samman med minskat fiske. Beståndet fiskas numera på en maximal uthållig nivå Fiskeridödlighet (F) av rödspätta i Nordsjön Skagerrak under uttryckt som procent döda av de dominerande åldersgrupperna (4 8-åringar). F msy % anger den nyttjandegrad i procent då den maximala uthålliga avkastningen uppnås. Miljoner åringar Fmsy % Ungfiskrekrytering Biologiskt råd Enligt EU:s förvaltningsplan bör landningarna 216 inte överstiga ton för Nordsjön och Skagerrak sammantaget. 4 2 Beslut av EU och Norge Tac (total tillåten fångstmängd) för 215 är ton i Nordsjön respektive 1 56 ton i Skagerrak, varav svensk andel utgörs av 419 ton i Skagerrak. Förvaltning Enligt EU:s förvaltningsplan årig fisk Medelvärde Rekrytering av 1-åriga rödspättor (antal i miljoner) i det fiskbara beståndet i Skagerrak och Kattegatt under Rekrytering beräknas för den ålder vid vilken en årsklass rekryteras till det fiskbara beståndet. Den vågräta linjen anger medelvärdet för hela tidsperioden. Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version

6 Tusen ton/år 1 Lekmogen fisk Landingar, per nation,2% Tyskland 5,6% 8 6 Storbritannien 23,6% Danmark 16,7% 4 2 Norge 1,4% Belgien 8,2% Lekbestånd Btrig Frankrike,5% Nederländerna 44,% Lekbiomassa (SSB, ton) för rödspätta i Nordsjön- Skagerrak under SSB är den mängd fisk som är lekmogen och kan bidra till beståndets fortlevnad. Fångstandel av rödspätta (%) per nation i Nordsjön och Skagerrak. Medelvärde för åren Landning, Skagerrak och Nordsjön Tusen ton Tusen ton 2,2 16,16 Text och kontakt Henrik Svedäng, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, henrik.svedang@slu.se 12, Övriga,8,4, Landningar av rödspätta i Nordsjön och Skagerrak. s landningar , värden på höger y- axel. Övriga länders landningar , värden på vänster y-axel. Läs mer Ulrich, C. Boje, J., Cardinale, M., Gatti, P., LeBras, Q., Andersen, M., Hemmer-Hansen, J., Hintzen, N.T., Jacobsen, J.B., Jonsson, P., Miller, D.C., Nielsen, E.E., Rijnsdorp, A.D., Svedäng, H., & Wennhage, H Variability and connectivity of plaice populations from the Eastern North Sea to the Western Baltic Sea, and their consequences for assessment and management. Journal of Sea Research 84: Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 214. Kontraktsnummer Version