Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer
|
|
|
- Kristin Gunnarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer
2 Effekter av utfiske i enartsbestånd (hobbyexperiment i två sjöar) Effekter av fiskereglering (minimått och fönsteruttag) i relativt ofiskade vatten. -Helsjöexperiment Effekter av olika fiskeregleringar (minimått, slot limit och maximimått) i redan fiskade vatten. amerikansk studie 2010
3 Kannibalism och konkurrens (enartsbestånd) Kannibalism Evertebrater Reproduktion Tillväxt Vår Evertebrater.
4 Täthet Storlek (mm) Naturlig dynamik Zooplankton Macroevertebrater. Abborre Hög kannibalism Låg energiutbyte från kannibalism Tusenbröder Dålig tillväxt
5 tillväxt (mm) Täthet Skörd >150 mm, 80% årlig mortalitet zooplankton Macroinv. Perch Kannibalism Selektivt fiske på stora vuxna giganter men också instabilitet }Makroinv, och zooplankton
6 Stabilare - stora hela tiden Minimått Fönsteruttag
7 Kannibalism Lågt energiutbyte? Högt energiutbyte
8 Täthet(mm) Size (mm) Perch Size (mm) Tillväxt Year ÅR Täthet ÅR
9
10 Gäddynamik dynamik Persson et al. (2006)
11 Fälltjärnarna (2 små sjöar ca 3 ha): Fiske på individer cm i enartsbestånd gädda År : Uttag Kontroll Fiske 2002 : : : : : Storlek 0,2-0,5 kg Byström and Bengtsson unpubl.
12 Botsmarks (2 små sjöar): Fiske (30-50 cm) enartsbestånd gädda Max längd(cm) Fiske (mellanstora individer) Controll Ökning årsyngel gädda kg Mycket smågädda kg 5 kg 30 st 30 st 15 st 15 st kg 5.5 kg Fiske ÅR 2006 Byström and Bengtsson unpubl.
13 Ekosysteminriktad förvaltning av fiskpopulationer i sjöekosystem Målsättningar bla: Experimentellt ( ) undersöka fiskestrategiers (uttagsreglers) effekter på fiskbestånd och hela sjöekosystem
14 Studerat ekosystem - Ökat fisketryck på gädda - Ökad efterfrågan på högkvalitativt gäddfiske - Vanligast förekommande sjöekosystemet
15 Lycksele fiskevårdsområde Kallhåltjärn Västra kråkträsket Östra kråkträsket Kråktjärnen Lill-Tannträsket Gretas myrtjärn Lilltannträsket (11-48 ha)
16 Experiment Fönsteruttag (40% av pop) 2 sjöar cm Kontroll 2 sjöar Minimimått (40% av pop) 2 sjöar 40 cm
17 Tillväxt (bakgrund) Sjö tyngsta (g) längsta (cm) Gretasmyrtjärn Lilltannträsket Kråktjärn Ö. Kråkträsket V. Kråkträsket Kallhålltjärn M M F K F K Length (mm) Gretas Myrtjärn Östra kråkträsket Västra kråkträsket Lilltannträsket Kråktjärn Kallhålltjärn Age
18 Tätheter av gädda: Lycksele: 2-9 individer/ha Västra sjö: (södra Sverige): ind/ha Windermere (England): 4.8 ind/ha Davan (England): 5.4 ind/ha Kinord (England): 5.45 ind/ha Minnesota (USA): ind/ha Winsconsin (USA): ind/ha Medel: >600mm 1.6 ind/ha Pierce & Tomcko Trans Am Fish Soc. 134:
19 Gäddor/timme Lake Västra Kråkträsket Lake Östra Kråkträsket 0.4 CPUE gäddor/timme Kallhåltjärn V. Kråkträsket Kråktjärn Ö. Kråkträsket Stor studie från norra USA visar på en fångsteffektivitet mellan: gäddor per timme. Medel 0.31 gäddor/timme, medelstorlek 51 cm
20
21
22 10 Tätheter VK KRT VK -skörd KRT -skörd Fönsteruttag cm Fångst Juli-Sept /ha Alla i fönstret! antal/ha (>40 cm) ÖK KHT ÖK -skörd KHT-skörd LTT LTT-skörd GMT -skörd GMT Kontroll Minimimått 40 cm 2 2.5/ha Fångst Juli-Sept
23 Storleksstruktur 0.8 VK % 0.8 KRT % 51 % Fönsteruttag cm % ÖK % 47 % 0.8 KHT % 29 % Kontroll < 40 cm LTT GMT % 15 % % 33 % >60 cm < 40 cm >60 cm Minimimått 40 cm
24 Ekosystemeffekter f/a efter / före Tätheter bytesfisk: Abborre verkar öka. Bytesval Gädda 4 3 Fönsteruttag Abborre CPUE (2007/2004) 2 Kontroll Minimimått 1 Abborre Mört 0 VK KRT ÖK KHT LTT GMT
25 Sammanfattning: : (För i princip ofiskade sjöar) -Fönsteruttag: Bibehåller i princip storlekstrukturen på gäddbeståndet (andelen större gäddor bibehålls) - Ingen tydlig trend för minskad täthet med uttag på ca 1 individ/ha och år - Ökar inte max storleken. - Totala uttaget blir begränsat (enkel regel att tillämpa som också begränsar uttaget) -Minimimått: minskar storleken på gädda mot minimimåttet - möjligen minskad täthet (ej signifikant) med uttag på ca 2.5 ind/ha och år
26 Återutsättningen? låg mortalitet 2.4 % efter återutsläpp (1 timme) fiske med stora artificiella beten (vobbler) minskar risken för skador fiske med naturliga beten (betesfisk) ökar risken för skador. även blödande (i gälar) gäddor klarar sig bra (80%) - Pike are rather robust to injuries Size Selectivity, Injury, Handling Time, and Determinants of Initial Hooking Mortality in Recreational Angling for Northern Pike: the Influence of Type and Size of Bait Robert Arlinghaus, Klefoth T., KoblerA., & Cooke SJ. (2008) North American Journal of Fisheries Management Volume 28, pp
27 9-15 år med olika uttagsregler (minimimått, slot limit, maximimått års utvärderingsperiod (inklusive pre regleringsår) 22 experimentsjöar 47 kontrollsjöar Standardreglering bag på 3 gäddor/dag
28 Lyckslesjöarna: i princip ofiskade Principiell skillnad Minnesota: påverkade av relativt hårt fiske. Utgångsvärde: Standardreglering bag på 3 gäddor/dag
29 Minimimått: 75 cm Släppa tillbaka gäddor < 75 cm Maximimått: 60 cm Släppa tillbaka gäddor > 60 cm Minimimått 75 cm Maximimått 60 cm Medelförändring % fångad gädda kontroll reglering Medelförändring % fångad gädda kontroll reglering 0 50cm 60cm 75cm 0 60cm 75cm Gäddstorlek Gäddstorlek
30 Slot limit: 50-75cm Släppa tillbaka gäddor 50-75cm (%) i fisk respective storleksklass 50-75cm 55-75cm Redan bra cm cm
31 Sammanfattning: I redan av fiske påverkade vatten: Generellt: - Positivt storlekstruktur - Ingen tydlig effekt på tätheter -Minimått ökar inte andelen fiskar större än minimåttet -Maximimått ökar andelen gäddor över maximimåttet (ganska likt ett fönsteruttag) -Slot limit : ökar främst andelen gäddor i sloten
32 Gäddans (rovfiskens) betydelse i ekosystemet effekter på andra fiskarter
33 Effekter av Gädda i ekosystem Bytesval Gädda Gäddans effekter på bytesfiskens tillväxt Med Gädda Utan Gädda Abborre Mört
34 Effekter av Gädda i ekosystem Gäddans effekter på bytesfiskens täthet 120#/ha 160#/ha 1110#/ha 550#/ha
35 2002 Röding Småspigg Gädda
36 Fisksamhället Char Pike CPUE (n/net) CPUE (n/trap) Present high densities Not sampled YEAR Sticklebacks
37 Fångst per ansträngning Uttunning År Röding Öring
38 Antal rödingar Rödingens storlekstruktur: frånvaro i närvaro av öring (rovfisk) Antal rödingar Längd (cm) Längd (cm)
39 Förutsägelse 4. Högre tillväxt bytesfisk (röding) Längd (mm) År
40 Kollaps i torskbestånd Inomartskonkurrens hos bytet lådda Totalt Nordostatlantiska beståndet Nordvästatlantiska beståndet
41 Med torsk Utan torsk
42 Gädda abborre (+) Gädda - harr (+?) Gädda sik (+?) Gädda öring (-) Gädda röding (-)?
Minnesanteckningar från fisketräff på folkets hus i Åsele den 2/
Minnesanteckningar från fisketräff på folkets hus i Åsele den 2/10 2013 Närvarande: Jörgen Sikströn, Dorotea kommun Mats Grönlund, Vilhelmina kommun Håkan Grönlund, Kultsjöns FVO Gösta Paulsson, Gafsele
Projektplan. Projektnamn: Projektägare: Dokumenthistorik 1(7) PA 1. Pike-reg Munksjön. Länsstyrelsen i Jönköpings län
1(7) Projektplan Projektnamn: Pike-reg Munksjön Projektägare: Länsstyrelsen i Jönköpings län Dokumenthistorik Datum Ändringar & kommentarer 2011-10-14 Dokumentet upprättades PROJEKTiL LstIT ver 1.4 (källa
VILT OCH FISK FAKTA: Bland tusenbröder och stora kannibaler i fjällsjöar. AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr
VILT OCH FISK FAKTA AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr 6 2009 Bland tusenbröder och stora kannibaler i fjällsjöar Vad alla med intresse för fiske i fjällen upplevt är att i många av våra
Öring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)
Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller
DVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.
FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall
Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet
Östersjötorskens nuvarande status och utveckling Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet Västerhavet Kattegatt Lekområdens kartering under 2000-
Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se
Sportfiske Catch and Release www.blekingearkipelag.se BLEKINGE Olofström Karlshamn Ronneby Sölvesborg Karlskrona Att återutsätta en fisk, även kallat Catch and Release (C&R), är en metod med syfte att
Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge
Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Syfte: att bevara den biologiska mångfalden i grunda havsområden längs Blekingekusten genom att optimera
Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010
211-3-16 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Hållbart fiske Min forskning är viktig...åtminstone för mig själv Hållbart fiske Det va bättre förr... Hur gör vi? Vad vet vi? Vad behöver vi ta
Beskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Redovisning av delprojekt: Trolling
ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera
Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?
Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering
Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén
Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt
Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön
212-2-14 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
Fritidsfisket i Vättern 2015
Fritidsfisket i Vättern 215 Resultat från enkätundersökning och fältobservationer Rapport 13 från Vätternvårdsförbundet Fritidsfisket i Vättern 215 Rapport 13 Referens Linderfalk. R, Halldén. A och Berndt.
Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1501 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2014 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2014. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets
Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1201 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2011 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2011. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets
Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös och kräfta sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1801 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2017 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2017. Preliminary data I korta drag Gös och kräfta sötvattensfiskets mest
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Kvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.
Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för
Muonioälven Översiktskarta
Översiktskarta 0 2 500 5 000 10 000 Meter Översiktskarta 0 2 500 5 000 10 000 Meter Fiskeregler Innan du ger dig ut på fisketuren ber vi dig uppmärksamma följande villkor och regler. Allmänna villkor
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10 Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007 Rapport 2007:10 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö Fiskinventering
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Röding Salvelinus salvelinus och S. alpinus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Röding UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (S. salvelinus) betraktas som en
Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Nä tprovfiske i Mo ckeln 2013
Nä tprovfiske i Mo ckeln 13 Sportfiskarna Tel: 8-41 8 6 E-post: info@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 8, 167 39 Bromma Hemsida: www.sportfiskarna.se Sportfiskarna 13 Författare: Simon Jonsson
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Kinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002
Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com
Rapport Provfiske Järvsjön 2010
21-11-3 Rapport Provfiske Järvsjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Järvsjön är en relativt grund lågfjällsjö inom Tärna-Stensele allmänning som ligger på 55 m.ö.h. och rinner ut i nordvästlig riktning,
Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Regler för sportfiske 2013
Regler för sportfiske 2013 Gunnarvattnets fvo, Valsjöns fvo & Rörvattnet-Skogsjö fvo i samarbete med Ta chansen att vinna 3 000 kr - skicka in din bästa fiske- eller naturbild tagen i området Läs mer på
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Fortsatt anpassning av övervakning
Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber
VILT OCH FISK FAKTA: Catch and release. Populär men ifrågasatt metod. AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr 3 2008 - CMYK: 100, 0 54, 20
VILT OCH FISK FAKTA AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr 3 28 - CMYK: 1, 54, 2 - RGB: 1,118,96 #1766 - PANTONE C: 3288 - CMYK:, 1, 66, 13 - RGB: 217,, 38, #D926 - PANTONE C: 193 Catch and
FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN
Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande
Sportfiskarnas policy för säl och skarv
Sportfiskarnas policy för säl och skarv Stenungsund 2016-11-21 Markus Lundgren, Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser relser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8
Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Gädda. Gädda. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013
Gädda Esox lucius Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Gädda Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren UTBREDNINGSOMRÅDE Allmän i sjöar över hela landet
Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays
Joakim Hansen www.su.se/ostersjocentrum Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays Ecology; Aquatic plants; Invertebrates; Soft-bottom; Lagoons; Monitoring; Indicators Effects
Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Vätterns pelagiska fiskbestånd
Vätterns pelagiska fiskbestånd Författare: Thomas Axenrot och Eva Bergstrand, Institutionen för Akvatiska resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet. Sammanfattning För 21 noterades i stort sett samma fisktätheter
Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Hur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Rapport Provfiske Tängvattnet 2009
2009-12-17 Rapport Provfiske Tängvattnet 2009 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Enligt Elner Burman, ordförande i Rönäs-Tängvattnets FVO, håller öringen och rödingen i Tängvattnet på att försvinna. De senaste
15 regler matchar din sökning
(search.html) 15 regler matchar din sökning Använda filter: Spö/Handredskap Nät Skaldjur Övrigt Webbplatsen är ett försök att underlätta för fritidsfiskare att tillgodogöra sig gällande regler, observera
PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING
Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?
Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Studier av IKEU:s kalkavslutsobjekt Stina Drakare, Tobias Vrede, Karin Eklöf, Cecilia Andrén, Marcus Sundbom, Kerstin Holmgren, Leonard Sandin & Serena
KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ. Nätprovfiske Övertjärn och Märrsjön. Författare: Viktoria Karlsson 2017:09
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ Nätprovfiske 2017 Övertjärn och Märrsjön Författare: Viktoria Karlsson 2017:09 Titel: Nätprovfiske 2017 Övertjärn och Märrsjön Författare: Viktoria Karlsson Vattenfunktionen Avdelningen
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.
1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@lansstyrelsen.se Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2008. 1. SAMMANFATTNING..
Kustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism
2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket
ws**si*r#ffiitrr:f * ä4 tw
ws**si*r#ffiitrr:f * ä4 tw Hissmofors-, Granboforsens-, Nedre Längans-, Gysens-, Akersjöns-, Rörvattnet-skogsjö-, Valsjöns- & Gunnarvattnets fuo i samarbete med Fiskevägenkortet Allmänna bestämmelser:
FISKE2020 FISKE2020 Fiskeriverket Box 423 401 26 Göteborg Tfn: 031-743 03 00 Fax: 031-743 04 44 www.fiskeriverket.se
FISKE2020 FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning Fiske2020 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Målområde 1: Fungerande ekosystem och ekosystemtjänster säkerställs 7 Mål 1.0 Fungerande
Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt
I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 0901 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2008 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2008. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets
Gotlands fiske.
Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan
Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern
Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern Anton Halldén (TACK Malin Setzer) Länsfiskerikonsulent, Länsstyrelsen i Jönköpings län Anton.hallden@lansstyrelsen.se Vad är en förvaltningsplan? Vad? Hur? Vart?
Leaderprojekt. Fiske i Södra Lappland
Leaderprojekt Fiske i Södra Lappland Trolling Trollingfiske inom Västerbotten är dåligt utvecklat och då speciellt i de mer fjällnära regionerna av länet. Kommunerna Dorotea, Vilhelmina och Åsele har ett
Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar
Nätprovfisken i Hallands län 9 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Undersö kningar pa ga dda pa Å land
Undersö kningar pa ga dda pa Å land 2009 2018 Kaj Ådjers Ålands Landskapsregering, Fiskeribyrån Ålands Landskapsregering, Fiskeribyrån Mapa Fishing Team Ab Strandgatan 37, PB 1060 AX Mariehamn Nybovägen
Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta
översiktskarta Det vidsträckta skogslandskapet i området erbjuder varierat fiske och härliga vildmarksupplevelser. Här finns både strömmande vatten med harr, öring och tidvis lax samt skogstjärnar med
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät används i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Lötsjön Sundbybergs stad. Inventeringsfiske Adoxa Naturvård
Lötsjön Sundbybergs stad En rapport som redovisar utfört inventeringsfiske beställt av Stadsmiljö- och serviceförvaltningen, Sundbybergs stad 2016 Inventeringsfiske 2016 Adoxa Naturvård Adoxa Naturvård
Gädda. Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske
Gädda Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Allmän i sjöar över hela landet med undantag för högt belägna fjällvatten. I Östersjön, inklusive Bottniska viken, finns gäddan i framför
Markus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Bra fiskevård -med en blick på Nedre Dalälven. Erik Degerman Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet
Bra fiskevård -med en blick på Nedre Dalälven Erik Degerman Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet Förvaltning av Abborre - i mindre sjöar Gös - i älven och
Fiska i Hallsbergs kommun
Fiska i Hallsbergs kommun www.hallsberg.se 0582-68 53 36 1 2 3 4 6 14 11 10 5 7 12 13 9 8 15 16 1 2 3 4 5 6 7 8 Fiskesjöar Gallabergssjön Bäcksjön Tripphultssjön Tisaren Sottern Molången Sättrasjön Avern
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 3 NÄRINGSTILLFÖRSEL TILL SJÖREGLERINGSMAGASIN 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SKADOR
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Fiske i Dellenbygden - en upplevelse!
Fiske i Dellenbygden - en upplevelse! Dellenbygdens Fiskevårdsområde ligger i norra Hälsingland. Här finner du en stor variation inom såväl sport- som fritidsfisket. Vi arbetar aktivt för ett hållbart
Fisketips. Sommar och vinter i Bodens kommun
Fisketips Sommar och vinter i Bodens kommun Fiskeetiska normer I dag har det blivit allt vanligare att vi släpper tillbaka de fi skar som vi inte behöver till snar spis. En god regel är därför att aldrig
FISKEGUIDE Ljungby Kommun
FISKEGUIDE Ljungby Kommun Fiske kräver giltigt fiskekort. Kontakta Ljungby kommun Turistbyrå för mer information. Speciella regler och bestämmelser angående utrustning och fisk gäller för olika sjöar.
Inventering av fisk i Göta älv och Säveån med båtelfiske 26-28/6, 2014.
Inventering av fisk i Göta älv och Säveån med båtelfiske 26-28/6, 2014. Mikael Carlstein F.A.S.T. - Fiskeresursgruppen Gruvorna 38 792 92 Mora Karl Sundbaum www.fiskeresursgruppen.se Sammanfattning Båtelfiskeundersökningar
Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008
Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet
Sammanställning fångstdata Vänern 2018
Sammanställning fångstdata Vänern 218 Här är en sammanställning för de fångster som rapporterats inom Sportfiskarnas fångstdataprojekt i Vänern under 218. Vi har fått in 2687 rapporter 218. De har kommit
I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1101 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2010 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2010. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Ideell naturvårds- och intresseorganisation 50 000 medlemmar Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007
Kräftseminarium 7 mars 2013
Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet Flodkräftan
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000
Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012
Sida 1/5 2013-09-25 Malin Setzer 036-39 51 85 Havs- och Vattenmyndigheten Jordbruksverket Landsbygdsdepartementet Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten