Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

Transkript

1 Vindkraftens påverkan på marint liv Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

2 Först kort några ord om min bakgrund Planera när vi kan se alt. när vi inte kan se och saknar en karta

3 Effekter av vindkraft på marint liv i svenska havsområden Behovet av tillgänglig information om havsbaserad vindkraft ökar i takt med att fler vindkraftparker anläggs. Forskningsprogrammet Vindval startades med syftet att undersöka vindkraftens miljöpåverkan i Sverige. Sedan 2005 och fram till idag har ett 30-tal studier publicerats, varav över tio handlar om havsbaserad vindkraft. När forskningsprogrammet avslutas 2012 ska befintlig kunskap finnas sammanställd i ett fåtal syntesprojekt. Syntesen Marint liv, handlar om effekter av vindkraft på livet under havsytan.

4 Syntesgruppen Projektledare: Lena Kautsky, Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF) Projektsekreterare: Nastassja Åstrand, SMF Expertpanel: Lena Bergström, Fiskeriverket numera Inst. för akvatiska resurser, SLU Torleif Malm, SMF Hans Ohlsson, Wind and Power Development (WPD) Henrik Skov, DHI, Danmark Per Nilsson och Rutger Rosenberg, Göteborgs universitet, Sven Lovéns centrum för marina vetenskaper Kristineberg Magnus Wahlberg, Fjord & Bælt, Danmark

5 Effekter av vindkraft på marint liv i svenska havsområden Vad kan vi säga utifrån det vi vet idag om effekterna på det marina livet? Syftet med syntesrapporten är att sammanställa och tillgängliggöra befintlig kunskap på området. Rapporten tar upp vilka miljöförhållanden som råder i svenska havsområden, ger en grundläggande beskrivning av tekniken bakom havsbaserad vindkraft och förklarar hur det marina livet påverkas. Informationen kan fungera som underlag vid miljökonsekvensbeskrivningar och i planerings- och tillståndsprocesser på lokal, regional och nationell nivå. Den kan också ge kunskap till alla som vill veta mer om miljöpåverkan från havsbaserad vindkraft i svenska havsområden. Källor 1.Publicerad vetenskaplig litteratur 2.Rapporter från svenska och utländska företag och myndigheter Vindvalsrapporter Naturvårdsverkets utsjöbanksinventeringar IUCN, Dong Energy, Vattenfall, COWRIE

6 Livsmiljöer och arter i svenska havsområden Utsjöbankar och grundområden är intressanta för etablering av havsbaserad vindkraft Lämpliga djupförhållande 5 40 m Vindtillgången är god Mindre andra mänskliga aktiviteter Ligger långt från kusten stör mindre Ljusblå = 0-20 m Mellanblå = m Mörkblå = m Grå = djupare

7 Östersjön ett ungt hav Få arter hunnit anpassa sig har sitt ursprung antingen marint eller sötvatten Lever under salthaltsstress Utsjöbankar ofta artrika miljöer Artsammansättningen förändras från Västerhavet, in i Egentliga Östersjön och Bottenhavet

8 Hög artrikedom i Västerhavet -Kattegatt och Skagerrak Utsjöbankarna består ofta av berg, skalgrus och sten Maerl lösliggande kalkalger särskilt skyddsvärda I Västerhavet finns flera stora kräftdjursarter, hummer, havskräfta och räka och fiskarter som är av kommersiellt intresse Marina däggdjur är tumlare och knubbsäl och ett litet antal gråsälar

9 Egentliga Östersjön få arter Utsjöbankarna är uppbyggda av glacial lera, täckt med block, sten, grus och sand. Högst naturvärden Hoburgsbank, Norra och Södra Midsjöbankarna. Bankar är viktiga områden för flera fiskars reproduktion I Egentliga Östersjön finns unika populationer av många arter med liten genetisk variation. Foto: Mathias Andersson Vanliga arter är skrubbskädda, torsk och piggvar. Det finns ca gråsälar samt en liten population av knubbsäl i Kalmarsund. Gör dem mer sårbara

10 Bottniska viken är det mest artfattiga området Den låga salthalten gör att sötvattensarter dominerar Vanliga arter är lax, sik strömming och vassbuk Vikare och gråsäl är vanligast av de marina däggdjuren. Båda föder sina ungar på isen. Foto: Sonja Råberg En ny beskriven art av tång Smaltång är vanlig i Bottenhavet.

11 Hur vi arbetat I syntesen beskrivs de effekter av vindkraft som enligt befintlig kunskap påverkar det marina livet. Varje effekt bedöms efter sin rumsliga utbredning (mycket lokal Mycket stor) och tidsmässiga omfattning (kort, lång, permanent), och hur stor påverkan antas vara på marina populationer och samhällen (liten, måttlig eller stor). Säkerhet i bedömningen har klassificerats i en fyrgradig skala, där 1= låg och 4 = hög säkerhet utgående ifrån tillgänglig litteratur. För att minska påverkan rekommenderas olika åtgärder. I de fall där litteraturen har varit begränsad, och därmed medför en osäker bedömning, framhålls behovet av ytterligare forskning på området / Lena Kautsky, Stockholms universitets marina forskningscentrum

12 Havsbaserad vindkraft behov och egenskaper Gravitationsfundament Betong Grunda områden (10 meter) Sten, block, stabilt sediment Middelgrunden och Lillgrund Påverkan sker främst i form av sedimentsspridning vid muddring och kabeldragning Kan fungera som skydd och födosöksområde för t ex kräftdjur

13 Havsbaserad vindkraft behov och egenskaper Monopile-fundament Stål Djupa områden (20 25 meter) Drivande/lösa bottnar (förankras meter), lera med underliggande stabilt sediment Utgrunden Påverkan är störst vid anläggningen, då pålningen medför att mycket höga ljud

14 Havsbaserad vindkraft behov och egenskaper Påverkan under anläggningsfasen Akustiska störningar Spridning av sediment Påverkan under driftsfasen Elektromagnetiska fält Driftsbuller och båttrafik

15 Effekter på fisk FAKTOR ANLÄGGNING Säkerh et Rumslig utbredning Tidsmässig omfattning Havsområde Grad av påverkan Akustiska störningar 4 * Stor Kort Alla Måttlig - Stor Spridning av sediment 3 Stor Kort Alla Liten DRIFT Introduktion av nytt habitat 3 Lokal Lång Alla Liten - Måttlig Driftsbuller och båttrafik 2* Stor Lång Alla Liten - Måttlig Elektromagnetiska fält 2 Lokal Lång AB Måttlig Attraktion av rovdjur 1 Stor -Mycket stor Lång Alla Måttlig - Stor / Lena Kautsky, Stockholms universitets marina forskningscentrum Förändrat fiske 2 Stor -Mycket stor Lång Alla Måttlig - Stor

16 Åtgärder som minskar påverkan Fisk 1/2 LJUD Undvika skadliga ljudnivåer under anläggningsfasen Undvika anläggning under viktiga rekryteringsperioder och i viktiga livsmiljöer för särskilt känsliga fiskarter Innan planerad intensiv ljudpåverkan: avskräckande åtgärder för att skrämma iväg fisken Åtgärder för att dämpa ljudspridningen under både anläggning och drift

17 Åtgärder som minskar påverkan Fisk 2/2 SEDIMENT Undvika viktiga rekryteringsmiljöer för fisk och viktiga tidpunkter för reproduktion ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Planera för att minimera risken för påverkan Tekniska alternativ för minsta möjliga påverkan ÖVRIGT Övervaka beståndsutveckling inom vindkraftparken i drift, för att upptäcka ev. lokala behov

18 Kunskapsluckor Fisk 1. Utveckla planeringen av havsmiljön, för att säkerställa en lämplig lokalisering och undvika risk för negativa kumulativa effekter 2. Övervaka den långsiktiga utvecklingen i de vindkraftparker som är i drift (speciellt omfattningen av en reveffekt: positiv eller negativ) 1. Hur reagerar fisk på olika typer av undervattensljud (ljud från vindkraftparker i relation till andra källor, till exempel båttrafik)

19 Effekter på marina däggdjur Effekter på marina däggdjur Ljud under anläggningen Driftsbuller Åtgärder som minskar påverkan Ramp-up procedur eller ljudskrämmor för att varna sälar och tumlare vid anläggning Anpassa anläggning och underhållningsarbete tidsmässigt så att de påverkar under så kort tid som möjligt och inte under parningsperioder Beakta särskilt känsliga bestånd såsom knubbsälsbeståndet i Kalmarsund och tumlare i Östersjön Kunskapsluckor Hur påverkas marina däggdjur av olika typer av ljud? Påverkan under olika tidpunkter? / Lena Kautsky, Stockholms universitets marina forskningscentrum

20 Påldrivning och ryggradslösa djur Bristande kunskapsunderlag. Endast konsultrapporter. Mycket variabel respons även hos närbesläktade grupper. Blåmusslor relativt okänsliga Störst osäkerhet i Västerhavet Moriyasu, M., R. Allain, et al. (2004). Effects of seismic and marine noise on invertebrates:a literature review. Ottawa. 2004/126: 47.

21 Sedimentation Vid anläggning av gravitationsfundament och vid kabeldragning över mjukbottnar. Organismer på hårda bottnar är känsligast. Störd reproduktion, rekrytering och filtreringskapacitet Sandiga sediment på utgrund ger begränsade effekter Observerade effekter är små offshore, större skador kan uppstå närmare land

22 Introduktion av nytt habitat Mycket begränsad tillförsel <1% av en parks yta Stål (monopile) är artfattigare än betong (gravitationsfundament) Erosionsskyddet av block runt gravitationsfundament har störst ekologiskt värde, hummer, krabba och fisk. Predations halo upp till 100 m Ø Störst effekt i Västerhavet, minskande betydelse norrut i Östersjön Kan utgöra brohuvud för främmande arter

23 Utestängning av dykänder Ejder, Alfågel, Svärta och Sjöorre undviker i hög grad vindkraftsparker, mer än 80% nedgång vid Nysteds i Danmark Dessa arter livnär sig på små ryggradslösa djur, i Östersjön främst blåmusslor. Kan vara strukturerande och få effekter på näringskedjan på utsjöbankar Störst potentiell effekt på egentliga Östersjöns

24 Elektromagnetiska fält Bristande kunskapsunderlag, främst konsultrapporter Byrålådsproblem? Svårt att publicera negativa resultat! Inga konstaterade effekter på fastsittande organismer vid de nivåer som normalt uppmäts på ytan av marina kablar Bochert, R. & Zettler, M.L. (2004) Longterm exposure of several marine benthic animals to static magnetic fields. Bioelectromagnetics. 25: Effekter på rörliga arter???

25 Framtida forskning Massiv utbyggnad i Nordsjön men även i Östersjön inom en nära framtid. Parker med 1000-tals verk som sträcker sig över hundratals kvadratkilometer Få och begränsade studier, oftast utförda av konsulter, få forskare är knutna till projekten. Sverige och Danmark är undantag i viss utsträckning För mycket fokus på rev effekter och för lite på parkeffekter och effekter på landskapsnivå. Brådskande behov av ekologisk modellering och internationellt samarbete. Forskning på våra utsjöbankar och behov av kartering

26 Sammanfattning vad vi visste 2011 Störst effekter sker under anläggningsfasen Åtgärder för att minska dessa finns Vikten av förstudier och lokala förhållanden Storskalig påverkan och kumulativa effekter från parker Internationellt samarbete och modellering För all planering behövs bra kartor även undervattnet! Finns utsjöbanksinventeringar och nationell miljöövervakning vattenmassan, bottendjur och växter, och översikt fiske Nationella data värdar SMHI, Artportalen, SLU / Lena Kautsky, Stockholms universitets marina forskningscentrum

27 Tack för att ni lyssnat.