Redovisning av lokaliseringsstudien för landfästet

Transkript

1 Project Org Dokumenttyp Doc no in Captia Rev Kriegers flak 2 PYP Rapport Titel Author/organisation Approved Kriegers flaks vindkraftpark Redovisning av lokaliseringsstudien för landfästet Status Distribution Göran Loman, Maria Röske Date Stefan Svéd Miljökonsekvensbeskrivning avseende nätanslutning av Kriegers flaks vindkraftpark Redovisning av lokaliseringsstudien för landfästet

2

3 FÖRORD WPD Scandinavia AB har inom projektbolaget Sweden Offshore AB undersökt möjligheterna för en havsbaserad vindkraftpark vid Kriegers flak i södra Östersjön. År 2005 köpte Vattenfall AB projektbolaget och har sedan fortsatt att driva projektet Kriegers flaks vindkraftpark. WPD har i ett tidigt skede genomfört en lokaliseringsutredning för landfästet. I föreliggande dokument redogörs för det arbetet och för bevekelsegrunderna vid val av alternativ. Föreliggande dokumentet har upprättats av jur kand Maria Röske vid WPD och fil dr Göran Loman vid Vattenfall. Malmö den 20 mars 2007 Göran Loman Projektledare i Kriegers flaks vindkraftpark, lokaliseringsutredning för landfästet

4 MKB Bilaga 4.15 Lokaliseringsutredning landfästet.doc ii

5 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND SYFTE ELANSLUTNING LANDFÄSTEN BESKRIVNING AV BERÖRDA OMRÅDEN RESTRIKTIONER ANLÄGGNINGAR VERKSAMHETER GEOLOGI IDENTIFIERADE LANDNINGSPUNKTER VÄRDERING AV ALTERNATIV VÄRDERINGSGRUNDER RESULTAT...9 iii Kriegers flaks vindkraftpark, lokaliseringsutredning för landfästet

6 MKB Bilaga 4.15 Lokaliseringsutredning landfästet.doc iv

7 1 Bakgrund 1.1 Syfte Vattenfall AB undersöker genom sitt dotterbolag Vattenfall Vindkraft Kriegers flak AB 1), förutsättningarna för en havsbaserad gruppstation för vindkraft ( vindkraftpark ) på den nordöstra delen av Kriegers flak, en upphöjning i södra Östersjön cirka 30 km söder om Trelleborg. Området ligger utanför Sveriges territorialgräns men inom Sveriges ekonomiska zon, där denna gränsar till Tysklands och Danmarks ekonomiska zoner. Vindkraftparken planeras bestå av upp till 128 vindkraftverk, vardera med en effekt om cirka 5 MW. Den beräknade elproduktionen från en sådan vindkraftpark uppgår till cirka 2,1 TWh/år. Inom vindkraftparken kommer att anläggas interna kablar som ansluter verken till transformatorstationer, placerade på en eller två plattformar. Från dessa transformatorstationer kommer sedan att anläggas kablar till de befintliga transformatorstationerna på land, Arrie (vid Västra Kärrstorp) och Trelleborg Norra (Trelleborg N). Föreliggande dokument redovisar arbetet med val av lokalisering av dessa kablars landfäste. Arbetet har främst utförts av Maria Röske, WPD Scandinavia AB (projektets dåvarande ägare). 1.2 Elanslutning Det är alltjämt oklart om landanslutningen bör ske med växelström eller likström. Om anslutningen utförs med växelström eller likström, påverkar antalet kabelförband. Med trefas växelström är den troliga spänningen 130 kv och med likström är den 150 kv eller 300 kv. I Trelleborg N och Arrie finns möjlighet till anslutning av växelström till befintligt 130 kv-nät, utan alltför omfattande förstärkningsåtgärder. För likströmsalternativet är Arrie en lämplig anslutningspunkt eftersom den kan ta emot den inmatade effekten utan större förstärkningsåtgärder i det regionala nätet. En anslutning till Trelleborg N med likström är inte rimlig, eftersom det skulle kräva omfattande förstärkningsåtgärder. Om enbart likström används kommer för en gruppstation om 640 MW (128 verk om vardera 5,0 MW) endast ett kabelförband till Arrie att behövas. En likströmsanslutning kommer att vara tvåpolig (det vill säga utföras med två stycken enpoliga ledare). Generellt är likströmsteknik ekonomiskt mer fördelaktigt vid långa avstånd. Det avstånd där likströmsteknik blir mest fördelaktigt har i takt med teknikutvecklingen dock successivt minskat. Om enbart växelström används kommer för en gruppstation om 640 MW sammanlagt fyra kabelförband (trefas) att behövas (två till Arrie och två till Trelleborg N). Vardera kabelförband dimensioneras härvid för en fjärdedel av gruppstationen, cirka 160 MW. Om gruppstationen får en effekt av cirka 500 MW, är det möjligt att ansluta med sammanlagt tre kabelförband för växelström (två till Arrie och ett till Trelleborg N, eller tvärtom). 1 Bolagets tidigare namn är Sweden Offshore Wind AB. (1) Kriegers flaks vindkraftpark, lokaliseringsutredning för landfästet

8 1.3 Landfästen Vid en första inventering av potentiell landfästen, har eftersträvats en så kort sträckning som möjligt, såväl till havs som på land. Detta har inneburit att ett område från strax väster om Trelleborg till strax öster om Trelleborg, har studerats. Efter analys av detaljplaner och översiktlig värdering av miljö, kunde åtta olika landfästen identifieras, I VIII. Se Figur 1.1. I sin tur innebär dessa åtta olika landfästen, olika sträckning av sjökabeln. Ytterligare några områden där landtagning av kablarna skulle kunna ske finns längre österut, bland annat vid Simremarken och Böste. Dessa platser ligger dock mycket långt österut och ger därmed en totalt längre sträcka för såväl sjökabel som landkabel jämfört med de andra alternativen. Figur 1.1 Identifierade potentiella landfästen. 2 Beskrivning av berörda områden 2.1 Restriktioner Just innanför territorialgränsen berör de möjliga kabelsträckningarna kanten av ett större riksintresseområde (Ri) för yrkesfisket. Upp till cirka sex kilometer från kusten når ett riksintresse för kustzonen. Närmare kusten föreligger ett riksintresse för naturvården och ett för kulturmiljövården. Vid kusten finns även strandskydd samt restriktioner kopplade till marina intressen enligt naturvårdsprogrammet. Farleden från Trelleborgs hamn är av riksintresse för sjöfarten. Längs möjliga kabelsträckningar på land, berörs bland annat riksintressen för kulturmiljön och för naturmiljön. (2) MKB Bilaga 4.15 Lokaliseringsutredning landfästet.doc

9 2.2 Anläggningar Den marina kabelsträckningen korsar fem telekablar; Rönne, DK-RUS I, Rönne opto samt Rödvig-Hvideodde och Rödvig-Klaipeda telegrafkablar. DK-RUS I ägs av bland annat TDC och RussTelecom. Kablarna Rönne och Rönne opto ägs av TDC. Rödvig-Hvideodde och Rödvig-Klaipeda ägs av GN Store Nord A/S (den sistnämnda kabeln ligger i den ekonomiska zonen). Endast DK-RUS och Rönne opto är i drift. Baltic Cable har en högspänningskabel för likspänd ström, HVDC, mellan Sverige och Tyskland. Kabeln är förlagd väster om Kriegers flak och landar på sydkusten vid Maglarp. E.ON planerar en naturgasledning mellan Tyskland och Sverige, BGI. Denna kommer att gå väster om Kriegers flak och landa i anslutning till kommungränsen varför konflikt med denna ledning ej förväntas. Inom området har även två naturgasledningar till Polen varit föremål för utredning, Projekten har benämnts Baltic Pipe respektive Österled (Austerled). Båda dessa projekt är för närvarande vilande. Kabeldragning från Kriegers flak kommer att korsa de sistnämnda naturgasledningarna. Strax nordöst om vindkraftparken finns ett område som enligt sjökort omfattas av förbud mot ankring, fiske och grävaktiviteter. 2.3 Verksamheter I den västligaste delen av området som kan beröras av den marina kabeldragningen finns ett militärt skjutområde som utgör riksintresse för totalförsvaret. Verksamheten inom skjutfältet är under miljöprövning. Såväl yrkesfiske som fritidsfiske förekommer längs de möjliga kabelsträckningarna. Längs kusten sker fiske främst av ål och vandrande lax. Till havs förekommer det både trålfiske och nätfiske. På land är jordbruk den dominerande markanvändningen. Vid sidan av Trelleborgs tätort, finns bebyggelse i mindre samhällen och byar och som enskilda gårdar. 2.4 Geologi Från stranden till en kilometer ut ökar vattendjupet successivt till cirka trettio meter; vidare ut mot Kriegers flak varierar vattendjupet mellan trettio och fyrtio meter. Vid flaket grundar djupet upp till cirka tjugo meter. Till havs dominerar morän som underliggande lager. Moränen, tillsammans med grova sediment med block och sten, förekommer i eller nära ytan i cirka 65 % av sträckningen. I resterande delar överlagras dessa material av sand, silt eller leravsättningar med varierande mäktighet av 0,5 till över 7 meter. Undersökningsområdet för landkabeln ligger till allra största delen inom Söderslätt, som är en svagt kuperad odlingsslätt norr om den smala flacka kustzonen. (3) Kriegers flaks vindkraftpark, lokaliseringsutredning för landfästet

10 Söderslätt har sin nordgräns utmed det som populärt kallas Landsvägen, väg 101 mellan Malmö och Ystad. Den nordligaste delen av kabelsträckningen, ungefär vid Östra Grevie, räknas till det sydvästskånska backlandskapet. Backlandskapet är ett kraftigt kuperat dödislandskap. Jordarterna på Söderslätt domineras av den så kallade sydvästmoränen som är en kalkrik moränlera med måttligt eller lågt innehåll av sten och block. I några stråk finns lättare jordar, bland annat sand, grus och isälvssediment. 2.5 Identifierade landningspunkter Stora delar av den aktuella kuststräckan är hårt exploaterad samt omfattas av restriktioner till skydd för natur- och kulturmiljön, marina och geovetenskapliga intressen samt för yrkesfisket. Därtill finns bebyggelse i form av Trelleborgs tätort, mindre samhällen och enskilda gårdar. Identifieringen och värderingen av alternativa landtagningspunkter och stråk har bland annat baserats på genomgång av berörda kommuners översiktsplaner, länsstyrelsens GIS-bas och kulturminnesvårdsprogram, kännedom om inom området förekommande eller planerade anläggningar för el och naturgas samt genom fältbesiktning längs kusten. Hänsyn har även tagits till gällande detaljplanebestämmelser. Nedan beskrivs kortfattat de åtta identifierade landfästena Punkt I Omedelbart öster om landtagningspunkten för Baltic Cable vid Maglarp finns landningspunkt I, se Figur 2.1. Kustområdet omfattar restriktionerna Ri Kustzon, Ri Naturvård ytor, Ri Yrkesfiske samt strandskydd. Strandängen som berörs håller klass 1 enligt naturvårdsprogram naturvärde (detta är lägsta värde, klass 4 är högst). Baltic Cable är en starkströmskabel mellan Sverige och Tyskland. Vid en landtagning av kablar i anslutning till Baltic Cable måste hänsyn tas till de intressen Baltic Cable hävdar dels vad gäller en andra kabel till Tyskland som ingår i Baltic Cable framtida planer, dels till det restriktionsområde som finns kring kabeln, enligt ledningsbeslut och enligt tekniska och underhållsmässiga aspekter. Detta innebär att avståndet på land mellan befintlig kabel och tillkommande kommer att uppgå till cirka 15 meter och mer. I havet måste avståndet till Baltic Cable vara större så att möjlighet till reparation av kabelförbanden kan ske utan olägenhet från intilliggande kablar. Enligt praxis brukar ett parallellavstånd på upp till 300 meter från kabeln hävdas. Baltic Cable motsätter sig av skälen ovan även en lokalisering intill deras kabel. En parallellförläggning öster om Baltic Cable, innebär ingrepp i den västligaste delen av litorinavallen 2. En förläggning väster om Baltic Cable innebär att Baltic 2 Litorinavallen är en strandvall som bildas av det så kallade Litorinahavet, dagens föregångare till Östersjön, för år sedan. Litorinahavet var saltare än dagens Östersjön, vilket medförde en annorlunda flora och fauna. (4) MKB Bilaga 4.15 Lokaliseringsutredning landfästet.doc

11 Cable måste korsas två gånger, en i havet och en på land. Dessutom kommer det område där kalkberget går i dagen och som är av stort geologiskt värde att beröras. Området har klass 4 enligt Ängs- och hagmarksinventeringen. Figur 2.1 Landfästena I och II Punkt II Punkt II ligger cirka 700 meter öster om Baltic Cables landningspunkt (se Figur 2.1). Även denna punkt omfattar restriktionerna Ri Kustzon, Ri Naturvård ytor, Ri Yrkesfiske, strandskydd samt naturvårdsprogram naturvärde klass 1. I denna punkt skulle landtagningen kunna ske på den del av strandremsan, mellan sjön och länsväg 511, som utgörs av åker/bete (öster om fastighetsgränsen till Maglarp 2:2). Norr om vägen finns brukad åkermark. Strandängen väster om fastighetsgränsen håller klass 4. I området planerar kommunen en vägförlängning till väg E6. Planerna för detta ligger hos regeringen för miljöprövning Punkt III Punkt III ligger närmare Stavstensudde (se Figur 2.2), öster om de skansar som utgör fast fornlämning, Skåre skansar. Området mellan sjön och länsväg 511, en sträcka på cirka 30 meter, utgörs till stor del av parkeringsplats. Området används som badplats. I området finns den rödlistade arten praktnejlika. Punkt III omfattar (5) Kriegers flaks vindkraftpark, lokaliseringsutredning för landfästet

12 restriktionerna Ri Kustzon, Ri Naturvård ytor, Ri Yrkesfiske, strandskydd samt naturvårdsprogram naturvärde klass 1. Trelleborgs kommun strävar efter att bygga ut Trelleborg så att staden kommer närmare vattnet. Som ett led i detta planerar kommunen bostäder inom området norr om nuvarande kustväg. Dessa planer står dock inte nödvändigtvis i en avgörande konflikt med en ilandtagning av sjökablar, även om det innebär en viss begränsning. Här skulle en samplanering kunna ske. Figur 2.2 Landfästena III och IV Punkt IV Punkt IV finns sig cirka 300 meter väster om Stavstens udde (se Figur 2.2). Strandremsan är här cirka 50 meter bred och synes utgöras av tidigare bebyggd tomtmark. Området omfattar samma restriktioner som punkt I-III, det vill säga Ri Kustzon, Ri Naturvård ytor, Ri Yrkesfiske, strandskydd samt Naturvårdsprogram naturvärde klass 1. I området finns den fridlysta växten praktnejlika. Trelleborgs kommun strävar efter att bygga ut Trelleborg så att staden kommer närmare vattnet. Som ett led i detta planerar kommunen bostäder i området norr om nuvarande kustväg. Dessa planer står dock inte nödvändigtvis i en avgörande konflikt med en ilandtagning av sjökablar, även om det innebär en viss begränsning. Här skulle en samplanering kunna ske. (6) MKB Bilaga 4.15 Lokaliseringsutredning landfästet.doc

13 2.5.5 Punkt V Punkt V ligger vid Rorsmansgatans förlängning mot havet (se Figur 2.3). En kabelförläggning kommer för den fortsatta delen norrut att följa i gatumark till Rorsmansgatan-Hedgatan. Enligt uppgifter från kommunen utgör området utanför den möjliga landningspunkten en nödankringsplats, vidare mynnar en avloppsledning i området. I området finns restriktionerna Ri Kustzon, Ri Yrkesfiske samt strandskydd. Området innefattas även av detaljplan. Bland annat planeras en väg, en samplanering med kablarna skulle möjligtvis kunna ske. I en fortsatt landsträckning kommer kabeln att gå alldeles intill bebyggelse. Figur 2.3 Landfäste V Punkt VI Punkt VI ligger just öster om Trelleborgs tätort, i direkt anslutning till platsen finns endast mindre grupper av bebyggelse (se Figur 2.4). Enligt uppgifter från kommunen utgör området utanför den möjliga landningspunkten en nödankringsplats. I området finns en närliggande campingplats och stranden utgör en badplats. I området finns restriktionerna Ri Kustzon, Ri Yrkesfiske samt strandskydd. På grund av en möjlig utbyggnad av Trelleborg är ett landfäste i detta läge enligt kommunen inte lämpligt ur samhällsplaneringssynpunkt. (7) Kriegers flaks vindkraftpark, lokaliseringsutredning för landfästet

14 Figur 2.4 Landfäste VI Punkt VII Punkt VII ligger vid Gislövs läge (se Figur 2.5). I området finns restriktionerna Ri Kustzon, Ri Yrkesfiske, strandskydd samt Naturvårdsprogram naturvärde klass 2. Enligt uppgifter från fiskare är bottnen hård och stenig, vilket försvårar en nedgrävning av sjökabeln. I en fortsatt landsträckning kommer kabeln att gå alldeles intill bebyggelse Punkt VIII Punkt VIII ligger cirka en kilometer öster hamnen i Gislövs läge (se Figur 2.5). Området är obebyggt där finns en fotbollsplan och en parkering. Enligt uppgift från boende i området används platsen även som marknadsplats. I området finns restriktionerna Ri Kustzon, Ri Yrkesfiske, strandskydd samt Naturvårdsprogram naturvärde klass 2. Strandområdet utgör badplats och består av en träd- och buskridå närmast fotbollsplanen/parkeringen och mellan denna och Östersjön av öppen sandstrand. Strandremsan är enligt Ängs- och hagmarksinventeringen klass 3. Detta östliga läge på landfästet innebär en förhållandevis lång landsträckning till transformatorstationen Arrie. (8) MKB Bilaga 4.15 Lokaliseringsutredning landfästet.doc

15 Figur 2.5 Landfästena VII och VIII. 3 Värdering av alternativ 3.1 Värderingsgrunder Länsstyrelsen framförde vid samråd att ilandtagning inte skall ske på platser där rödlistade arter riskerar att bli skadade. Vidare ansåg man att välbesökta badplatser bör undvikas. Även Trelleborgs kommun framförde ovan nämnda synpunkter rörande rödlistade arter och välbesökta badplatser. Även enskildas åsikter beaktades, såsom att undvika områden där människor vistas i större utsträckning, exempelvis badplatser och fotbollsplaner. Under det fortsatta samrådet för landkablarna, november 2005, uttryckte flera deltagare besvikelse över att kommunen avfärdat landningspunkt IV. Vid en förnyad fråga till kommunen, kvarhöll denna sin ståndpunkt att landningspunkt IV inte är lämplig ur samhällsplaneringssynpunkt. 3.2 Resultat I Tabell 3.1 ges en sammanställning av konflikter vid de olika alternativen. Baltic Cable har motsatt sig en ilandtagning i punkt I, eftersom denna ligger intill deras kabel. Vid landfästena III och IV finns den rödlistade arten praktnejlika, varför dessa enligt Länsstyrelsen bör undvikas. Vid landfästena III, IV, VI, VII och VIII finns badplatser som bör undvikas. Vid V kan ett avlopp komma att beröras. Vid VIII berörs även en fotbollsplan. Markägarna vid landfästena I och III har sagt nej till dessa lägen. Landfästena V och VI utgör nödankringsplatser, där således ett ankare skulle kunna skada en eventuell kabel. Vid landfästena III, IV och VI kan (9) Kriegers flaks vindkraftpark, lokaliseringsutredning för landfästet

16 utbyggnadsplaner beröras. Den fortsatta sträckningen av en landkabel kommer vid landfäste V och VII att beröra bebyggelse. Sammanfattningsvis kan konstateras att vid alternativ II föreligger inga särskilda konflikter och att detta läge även bifalls av fastighetsägaren. Det alternativet får därmed utgöra huvudalternativ. Tabell 3.1 Sammanställning av möjliga konflikter vid de olika alternativen. Alt I II III IV V VI VII VIII Anmärkning Konflikter med Baltic Cable Fastighetsägaren motsätter sig detta läge. I området finns den rödlistade arten praktnejlika. Området utgörs av en badplats. Kan beröra planerade bostäder. Fastighetsägaren motsätter sig detta läge. Området utgörs av en badplats. Kan beröra planerade bostäder. Området utgör en nödankringsplats. I området mynnar en avloppsledning. Den fortsatta landsträckningen berör bebyggelse. Området utgörs av en badplats. Området utgör en nödankringsplats. Ett landfäste är enligt kommunen inte lämpligt ur samhällsplaneringssynpunkt. Området utgörs av en badplats. Botten är hård och stenig, vilket försvårar nedgrävning av kabel. Området utgörs av en badplats. Fortsatt landkabel berör en fortbollsplan, en parkering och en tillfällig marknadsplats. Den fortsatta landsträckningen berör bebyggelse. (10) MKB Bilaga 4.15 Lokaliseringsutredning landfästet.doc