Välkomna till. Naturväktarna Kust

Transkript

1 FÄLTUNDESÖKNING Välkomna till Naturväktarna Kust Ni har uppdraget att undersöka en havsstrand. Vilka djur och växter hittar ni här? Hur påverkar vi människor livet på land och i vattnet? För att ta reda på det behövs en vaken blick och lite tålamod. Starta med en gemensam vandring på ungefär 500 meter. Längs stranden 1. Gå tillsammans hela klassen längs stranden och se er omkring. Beskriv strandområdet. Hur ser det ut, finns det klippor eller sand, byggnader eller kanske skog av något slag? Är stranden skyddad eller utsatt för vågor? Skriv stödord och spara dem. De ska ni använda när ni kommer hem. Växterna på land och i vattnet Nu är det dags för grupparbeten där ni ska titta på växter både på land och i vattnet. 2. Hur många olika arter ser ni på land? st 3. Vilka växter är vanligast på land? Försök namnge fyra av dem

2 4. Gå ut i vattnet och titta hur botten ser ut. Skriv en 1:a efter det vanligaste, en 2:a efter det näst vanligaste och så vidare. Skriv inga siffror för det som inte finns. Klippor Sand Slam, lera Block/stenar större än 20 cm Småsten, grus, 0,2-20 cm Annat, vad: Ni ska nu titta närmare på de alger och andra växter som finns i vattnet. Knöltång 5. Hur många olika arter hittar du? 6. Vilka växter är vanligast i vattnet? Försök att skriva namnen på fyra av dem Vilken alg eller annan växt tycker du är vackrast? Välj ut en och rita av den nedan eller på särskilt papper. Om algen är tunn kan du pressa den på ett papper. 2. Slick

3 FÄLTUNDESÖKNING Västkusten - Norra kvarken Blåstången Blåstången är en flerårig alg. Den trivs på hårda bottnar i saltvatten. Algbältet är viktigt för där trivs mängder av yngel och småkryp. Hur mycket blåstången växer varierar i olika delar av landet och från år till år. Ta helst upp plantor som sitter fast på mindre stenar utan att ta loss dem. Se efter hur mycket blåstången har vuxit på er sträcka i år. Välj ut det längsta skottet på var och en och mät avståndet från den översta delen av den översta blåsan till spetsen. Undersök minst fem plantor. Senaste årets tillväxt 8. Datum för undersökningen: 9. äkna ut medelvärdet på de fem plantorna. Medellängd på senaste årets tillväxt: cm. äkna ut hur gamla blåstångsplantorna är. Mät det längsta skottet på varje planta och dividera längden med årets tillväxt på den plantan. äkna sedan ut de fem plantornas medelålder. 10. Använd samma blåstångsplantor och räkna ut deras medelålder. Medelålder: år. Nu ska ni undersöka om blåstången på er sträcka kommer att föröka sig i år. Ta de fem plantor ni undersökte i fråga 9. Titta hur de ser ut i toppen. De plantor som är på väg att föröka sig har knottriga blåsor i toppen av grenarna. 11. Vi har undersökt stycken blåstångsplantor. 12. Hur många kommer att föröka sig? stycken. 3. Blåstång Blåstången har hanoch honplantor som släpper ägg och spermier i vattnet. Märkligt nog släpper tången sina ägg och spermier framförallt vid fullmåne och nymåne. Forskarna vet inte säkert vad det beror på. omantiskt låter det i varje fall.

4 FÄLTUNDESÖKNING Västkusten Djuren i vattnet Många djur måste gömma sig för att överleva. Leta under stenar, i sanden och bland tångruskorna! Samla så många som möjligt i en balja. Se till att vattnet inte blir för varmt. 13. Vilka av dessa djur har ni turen att hitta längs er sträcka? Sätt ett kryss i listan för de djur ni hittar. Om ni hittar säl, tumlare eller döda fåglar ska ni ange antalet. Djur: Hittar många Hittar några Hittar inga 1. Maneter 2. Maskar/maskhögar 3. Musslor 4. Snäckor 5. Krabbor 6. Havstulpan 7. Andra kräftdjur 8. Sjöstjärnor 9. Ormstjärnor 10. Sjöborrar Döda, ange antal 11. Fiskar 12. Sjöfågel 13. Sälar 14. Tumlare 15. Hittar ni andra djur? Vilka: 13 b. Välj ut ett av djuren ni har i era baljor. Titta på det en stund. Fundera på följande frågor och försök att motivera era tankar: Tror ni att djuret äter växter eller djur? Hur tror ni att det andas? Hur tror ni att det fångar sin mat? Tycker ni att djuret har ett passande namn eller skulle ni vilja ge det ett nytt? 4. Skriv på lösblad eller på baksidan.

5 FÄLTUNDESÖKNING Skåne till Gävle Djuren i vattnet Många djur måste gömma sig för att överleva. Leta under stenar, i sanden och bland tångruskorna! Samla så många som möjligt i en balja. Se till att vattnet inte blir för varmt. 14. Vilka av dessa djur har ni turen att hitta längs er sträcka? Sätt ett kryss i listan för de djur ni hittar. Om ni hittar säl, tumlare eller döda fåglar ska ni ange antalet. Djur: Hittar många Hittar några Hittar inga 1. Maneter 2. Havsborstmaskar 3. Blåmusslor 4. Östersjömusslor 5. Hjärtmusslor 6. Algsnäcka 7. Havstulpan 8. Märlkräftor 9. Havsgråsugga 10. Tångräka 11. Pungräka 12. Mossdjur 13. Fiskar Döda, ange antal 14. Fåglar 15. Sälar 16. Hittar ni andra djur? Vilka: 14 b. Välj ut ett av djuren ni har i era baljor. Titta på det en stund. Fundera på följande frågor och försök att motivera era tankar: Tror ni att djuret äter växter eller djur? Hur tror ni att det andas? Hur tror ni att det fångar sin mat? Tycker ni att djuret har ett passande namn eller skulle ni vilja ge det ett nytt? 5. Skriv på lösblad eller på baksidan.

6 FÄLTUNDESÖKNING Östersjön norr om Gävle Djuren i vattnet Många djur måste gömma sig för att överleva. Leta under stenar, i sanden och bland växterna! Samla så många som möjligt i en balja. Se till att vattnet inte blir för varmt. 15. Vilka av dessa djur har ni turen att hitta längs er sträcka? Sätt ett kryss i listan för de djur ni hittar. Om ni hittar säl, tumlare eller döda fåglar ska ni ange antalet. Djur: Hittar många Hittar några Hittar inga 1. Mygglarver 2. Buksimmare 3. Skräddare 4. Sländlarver 5. Gråsuggor 6. Märlkräftor 7. Maskar 8. Musslor 9. Snäckor 10. Maneter 11. Fiskar Döda, ange antal 12. Sjöfågel 13. Sälar 14. Hittar ni andra djur? Vilka: 15 b. Välj ut ett av djuren ni har i era baljor. Titta på det en stund. Fundera på följande frågor och försök att motivera era tankar: Tror ni att djuret äter växter eller djur? Hur tror ni att det andas? Hur tror ni att det fångar sin mat? Tycker ni att djuret har ett passande namn eller skulle ni vilja ge det ett nytt? 6. Skriv på lösblad eller på baksidan.

7 FÄLTUNDESÖKNING För er som är på Västkusten och Skåne-Norra Kvarken Blåmusslor Musslor filtrerar vatten och tar vara på den näring som finns. Storleken på musslorna beror på hur mycket salt det finns i vattnet. 16. Mät längden på 10 blåmusslor du finner i vattnet. äkna ut medelvärdet. Medelvärde: cm. Ibland är levande musslor täckta av alger eller djur. Djur som kan finnas på musslor är havstulpaner, trekantsmask eller mossdjur. 17. Titta på den största musslan och titta efter om det växer något på den. Vad i så fall? 18. Hur lång är den största musslan? cm. Algsnäckor För er som är norr om Kvarken eller i utsötade vikar längre söderut. Algsnäckan är alltid liten men den blir större ju mindre salt vattnet är. Den blir dock inte större än 10 mm. 19. Mät längden på den största algsnäckan ni kan hitta. Längd: mm. 7. Algsnäckan Algsnäckan blir inte större än 10 mm (1cm). Den känns igen på sin stora vindling.

8 FÄLTUNDESÖKNING Skräp och föroreningar på stranden Skräpiga stränder är inte ovanligt. Ni ska nu ta reda på vilken sorts skräp som finns och varifrån det kommer. Samla ihop så mycket skräp ni hinner på 20 minuter. Passa på att städa stranden! 20. Markera alla större föremål ni hittat: 1. P Föremål av cement, betong. 2. P Stora föremål av metall, cyklar, hushållsmaskiner. 3. P Hushållsföremål, t. ex. möbler, mattor. 4. P Hushållsavfall i stora högar eller påsar. 5. P Fartygsdelar. 6. P Dumpade grönsaker i högar (potatis, lök etc). 7. P Bildäck. Antal: st. 8. P Inga fynd alls. 21. Markera alla övriga föremål ni hittat. 1. P Fiskeutrustning av plast (t.ex. nät, plastbackar). 2. P Förpackningsband. 3. P Plasthandskar (äkna antal handskar). Antal: st. 4. P Plastflaskor (schampo m.m.). 5. P Dunkar, flaskor i plast (för rengöringsmedel, olja). 6. P Annan plast (t.ex. shoppingplastpåsar). 7. P Skummaterial (t.ex. skumplast, frigolit). 8. P Tyger, skor, handskar, kläder. 9. P Papper (t.ex. mjölkförpackningar), trä, fruktavfall. 10. P Hygienartiklar (t.ex. bindor, kondomer). 11. P Mat, fisk, benrester. 12. P Exkrementer från djur eller människor. 13. P Medicinskt avfall (t.ex. sprutor, plåster). 14. P Glas. 15. P Burkar av metall (t.ex. konservburkar). 16. P Tjära, asfalt, olja, diesel eller bensin. 17. P Behållare med farliga ämnen (t.ex. kemikalier). Antal: st. 18. P Inga skräpfynd alls. 8.

9 FÄLTUNDESÖKNING 22. Titta närmare på mjölkkartonger och andra dryckesförpackningar som flutit iland. äkna antalet ni hittar på stranden och i vattnet. P Dryckesförpackningar av plast P Dryckesförpackningar av glas P Burkhållare, 2- eller 6-pack P Dryckesförpackningar av metall P Dryckesförpackningar av papper st st st st st 23. Hur stor del av skräpet tror ni kommer från land och hur stor del kommer från havet? Hur har skräpet hamnat på din strand? Olja läcker ut i havet dels från land och dels från fartyg. Oljan bryts ner med tiden men hinner ofta orsaka allvarliga skador på livet i havet och på stränderna. Tyvärr är det inte ovanligt att man hittar oljefläckar längs stränderna. 24. Hur många oljefläckar större än en halv A4-sida hittar ni längs er sträcka? P Inga P Färre än fem P Mellan fem och tio P Fler än tio 9.

10 FÖDJUPNINGSUPPGIFT Människan och havet På stranden Gå och spana längs stranden och omgivningarna. Ser ni några mystiska rör eller grävda tillflöden? Finns det skorstenar i närheten? Fundera över om ni tror att människan använder eller påverkar vattnet och stranden på något sätt. 25. Vår strand och vattnet används eller påverkas så här: Slick På hemmaplan 26. Kontakta länsstyrelsen eller miljökontoret och ta reda på vad som påverkar stranden, vilket skydd som gäller i miljölagen och planer för framtiden. Ta hjälp av stödorden till höger om du vill. För att skydda det känsliga strandområdet är våra stränder skyddade enligt naturvårdslagen. Skyddet gäller minst 100 meter från vattenbrynet, men det finns undantag. 27. Vilket strandskydd gäller för din sträcka? meter. 28. Har det varit någon kraftig algblomning under våren eller sommaren? P Ja Sammanställ P Nej 29. Sammanställ all information ni hittat i en berättelse, tidningsartikel eller dylikt. Avsluta med några råd till beslutsfattare om vad som krävs för att livet för växter och djur skall bli lättare. 10. Stödord: Avloppsutsläpp Läckage från jordbruksmarker eningsverk Industri Småbåtshamn Bad Erosion Fågelskydd eservat Skriv på lösblad eller på baksidan

11 FÖDJUPNINGSUPPGIFT Ornitologi i praktiken På stranden Det här är en uppgift där man behöver ha lite tålamod, för fåglar får man oftast syn på om man sitter ner en stund och väntar. Leta upp ett bra ställe där ni har bra sikt över stranden. Sätt er och spana på stranden, i vattenbrynet, ute i vattnet och i luften. Ha en fågelbok och kikare till hands. 30. Hur många olika fågelarter kan ni se? Försök att namnge dem. 31. Vilka är de tre vanligaste fåglarna ni ser? angordna dem Oljan är ett hot mot fåglarna eftersom den förstör fjädrarna. Oljeskadade fåglar fryser lätt ihjäl. Gå en vända längs stranden. 32. Hittar ni oljeskadade fåglar på er sträcka? P Ja P Nej Om ja, hur många var levande: st respektive döda: st På hemmaplan Ta kontakt med en fågelklubb när ni kommer hem och ta reda på vad man kan se för fåglar vid er strand. 33. De känner till följande fåglar: 34. Vilka fåglar flyttar på vintern? Vilka fågelsträck passerar er strand? Välj en fågel och rita fågelns flyttkarta. Gör en serie eller skriv en berättelse om fågelns resa. 11. Skriv på lösblad eller på baksidan.

12 Fisken och fisket Fisken och fisket är just nu ett hett ämne att arbeta med. Matfisken håller på att ta slut i haven och det europeiska fisket är i kris. Allt fiske påverkar livet i havet, men hur mycket beror på vilka fiskemetoder man använder och hur mycket fisk man får ta upp. Det styrs till stor del av politiska beslut inom EU. Strax före årsskiftet 2002/ 2003 hölls ett stort möte där EU-politikerna fattade beslut om hur fisket ska se ut de närmaste 10 åren. Information om mötet hittar du bland annat på samt Hur tycker du att framtidens fiske borde se ut? Hur kan man se till både fiskens och fiskarenas bästa? Håll ögonen öppna och följ utvecklingen i den här viktiga frågan. Fiskekrisen Under 20 år har fiskfångsterna inom EU minskat med 65%. Två tredjedelar av EU:s fiskebestånd är överfiskade. Torsken är mest överfiskad. Längs Västkusten finns det nästan ingen könsmogen torsk kvar. Alltså blir det inga nya fiskyngel som kan fylla på torskbeståndet. Trots att fisken håller på att ta slut, delar EU och medlemsländerna ut bidrag för att modernisera båtar och skaffa mer effektiva fiskeredskap. Bidragen för att skydda naturvärden i havet är mycket små om man jämför. Fisket påverkar livet i havet Alla fiskemetoder påverkar livet i havet. I nät och trålar fångar man, förutom den fisk man vill ha, också fel fiskar, havsfåglar, sälar och tumlare. Man får upp små och unga fiskar som inte hunnit föröka sig ännu. Dessa fångster kallas för bifångster. De kastas tillbaka i havet men då är djuren ofta döda eller skadade. I genomsnitt är ca 30% av fångsterna bifångster. Fisket kan också påverka själva livsmiljön. När man exempelvis trålar rivs havsbotten upp och de djur som lever där skadas. Goda exempel Det finns goda exempel på försök att minska fiskets påverkan. Inom fisket försöker man att utveckla redskap som sorterar bort bifångsterna redan under fisket. Det kallas selektiva redskap. Dessutom försöker miljöorganisationer och fiskenäringen hitta regler för att miljömärka fiske. Det system som kommit längst kallas för Marine Stewardship Council (MSC). Än så länge finns det inga MSC-märkta varor i Sverige. Utanför Strömstad på Västkusten har fiskare, myndigheter och forskare kommit överens om att begränsa fisket för att skydda värdefull natur. 12.

13 FÖDJUPNINGSUPPGIFT Fisk och fiske Ta reda på mer om fisken i vattnet och på tallriken! Här får du både fiska i lugn och ro och vässa dina forskartalanger för att ta reda på mer om fisket igår och idag. På stranden Ta med fiskespö och sätt er och fiska. (Kontrollera först så att det inte finns några restriktioner för fiske.) 35. Vilka fiskar får ni? 36. Fundera över någon av fiskarna ni fått eller tror att ni skulle kunna få. Tror ni att den är ett rovdjur eller växtätare? Är det något annat djur som äter fisken? Vid vilken ålder tror ni att fisken förökar sig och hur stor är den då? På hemmaplan Fisket i historien Det är mycket färre personer som arbetar inom fisket och fiskeindustrin idag jämfört med för 30 år sedan. Hur var det förr i tiden? Vad har fisket betytt längs kusten där du bor? Fiskade man året runt eller vissa delar av året? Fiskade man nära kusten eller ute till havs? Vilka redskap använde man och vilken fisk ville man ha upp? Kontakta hembygdsföreningen, ett museum eller någon äldre person som kan berätta. 37. Hur har fisket sett ut i historien? 13.

14 Prata med dina föräldrar och / eller far- eller morföräldrar om när de fiskade som barn (på sin fritid). 38. Hur mycket fisk och vilken fisk fick de upp? Vilka arter åt de? Jämför deras fångst med vad du själv fått upp. Är det stor skillnad? Vad tror du att skillnaderna beror på? Glöm inte att ange vilket år de berättar om. Skriv på lösblad eller på baksidan Dagens debatt Många grupper i samhället är engagerade i fiskets framtid. Fiskare, naturvårdare, forskare och politiker har helt eller delvis olika åsikter om vad fiskekrisen beror på och vad man ska göra åt det. 39. Leta upp några olika tidningsartiklar som handlar om fisken och fisket. Läs dem och diskutera sedan tillsammans. Vad tycker de olika grupperna? Varför tror ni att de tycker så? Vad säger de ansvariga politikerna, miljöministern och fiskeministern? Här bredvid får du några olika tips på artiklar och tidningar som ni kan använda. Fisken i skolan Vad vet du om fisken på din tallrik? Ofta har den färdats långt innan den landar som filé eller fiskpinne på våra tallrikar. Fråga personalen i matsalen om fisken ni får till lunch. Gå sedan vidare till de som sköter inköpen i kommunen och de som sålt fisken. 40. Vilka fiskarter serveras i skolan? 41. Hur ofta serveras det fisk? P>1 gång/ vecka P1 gång /vecka P<1gång/vecka 14. Följande länkar: Tidningsförslag: Miljöaktuellt Yrkesfiskaren (flera nummer) DN 18/ Övrig dagspress Sedan årsskiftet 2001/ 2002 är det lag på att fisken som säljs ska vara tydligt märkt med artnamn och var den är uppfiskad någonstans.

15 42. Hur många kilo fisk äter ni per år i skolan? kilo 43. Var är fisken ni får i skolan fångad? 44. Vilka krav ställer man på dem som säljer fisken (till exempel på fångstmetod eller storleken på fisken)? Goda exempel Det finns goda exempel på vad man kan göra för att fiskets skador på djurlivet i havet ska bli så små som möjliga. 45. Fundera över hur ett fiske som är bra för fiskare, konsumenter och livet i havet skulle kunna se ut. Försök att formulera råd för framtiden till politiker och fiskare. 15. Skriv på lösblad eller på baksidan

16 Livet i en blåstångsruska På stranden Blåstången är viktig eftersom mängder av djur och yngel söker skydd här. Ni ska titta närmare på de djur som lever i tångskogen. Ha en fälthandbok till hands och plocka upp en tångruska (helst blåstång). Skaka den i en plastpåse eller över en skål. Håva också försiktigt i och runt omkring tångplantorna i vattnet. Om det bara finns lite blåstång så koncentrera er på att håva, låt plantorna sitta kvar i vattnet. Titta också på själva algen. Sortera alla djur som du ser. Vattengråsuggor Kräftdjur man hittar i strändernas tångområde. Den ser tillplattad ut uppifrån. 47. Ange det ni hittar med kryss: Djur: Hittar Hittar inte 1. Märla 2. Gråsugga 3. Havstulpan 4. Övriga kräftdjur 5. Havsborstmask 6. Svampdjur 7. Mossdjur 8. Tagghudingar 9. Övrigt Välj ut en blåstångsruska ta med den hem (du kan låta den ligga i lite vatten). På hemmaplan 48. Titta på djuren i tångplantan med lupp och rita eller måla av ett eller flera av dem. Du kan göra flera små målningar eller en större. Försök att namnge djuret eller djuren du ritar av. 16. Märlor Kräftdjur vars kropp är sammanpressad från sidan. Vanliga i tången.

17 FÖDJUPNINGSUPPGIFT Myter och sägner om havet Fantasi och verklighet kan mötas i myter eller sägner som förklarar sådant som inte är uppenbart för blotta ögat. Spännande händelser blir ofta till mustiga historier. Havet har inspirerat till många romantiska och hemska berättelser. Här får ni chansen att söka reda på olika berättelser om er kust. 49. Fråga någon äldre person om hur stranden och vattnet användes förr. 50. Känner ni till några myter, sägner eller mustiga historier om havet där ni bor? 51. Vad betyder havet för dig? Skriv en dikt eller en egen berättelse om havet. 52. Välj ut någon av de goda historier ni fått höra, gör ett manus och spela upp ett drama för klassen! 17. Skriv på lösblad eller på baksidan