Välkomna till. Naturväktarna Kust

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkomna till. Naturväktarna Kust"

Transkript

1 FÄLTUNDESÖKNING Välkomna till Naturväktarna Kust Ni har uppdraget att undersöka en havsstrand. Vilka djur och växter hittar ni här? Hur påverkar vi människor livet på land och i vattnet? För att ta reda på det behövs en vaken blick och lite tålamod. Starta med en gemensam vandring på ungefär 500 meter. Längs stranden 1. Gå tillsammans hela klassen längs stranden och se er omkring. Beskriv strandområdet. Hur ser det ut, finns det klippor eller sand, byggnader eller kanske skog av något slag? Är stranden skyddad eller utsatt för vågor? Skriv stödord och spara dem. De ska ni använda när ni kommer hem. Växterna på land och i vattnet Nu är det dags för grupparbeten där ni ska titta på växter både på land och i vattnet. 2. Hur många olika arter ser ni på land? st 3. Vilka växter är vanligast på land? Försök namnge fyra av dem

2 4. Gå ut i vattnet och titta hur botten ser ut. Skriv en 1:a efter det vanligaste, en 2:a efter det näst vanligaste och så vidare. Skriv inga siffror för det som inte finns. Klippor Sand Slam, lera Block/stenar större än 20 cm Småsten, grus, 0,2-20 cm Annat, vad: Ni ska nu titta närmare på de alger och andra växter som finns i vattnet. Knöltång 5. Hur många olika arter hittar du? 6. Vilka växter är vanligast i vattnet? Försök att skriva namnen på fyra av dem Vilken alg eller annan växt tycker du är vackrast? Välj ut en och rita av den nedan eller på särskilt papper. Om algen är tunn kan du pressa den på ett papper. 2. Slick

3 FÄLTUNDESÖKNING Västkusten - Norra kvarken Blåstången Blåstången är en flerårig alg. Den trivs på hårda bottnar i saltvatten. Algbältet är viktigt för där trivs mängder av yngel och småkryp. Hur mycket blåstången växer varierar i olika delar av landet och från år till år. Ta helst upp plantor som sitter fast på mindre stenar utan att ta loss dem. Se efter hur mycket blåstången har vuxit på er sträcka i år. Välj ut det längsta skottet på var och en och mät avståndet från den översta delen av den översta blåsan till spetsen. Undersök minst fem plantor. Senaste årets tillväxt 8. Datum för undersökningen: 9. äkna ut medelvärdet på de fem plantorna. Medellängd på senaste årets tillväxt: cm. äkna ut hur gamla blåstångsplantorna är. Mät det längsta skottet på varje planta och dividera längden med årets tillväxt på den plantan. äkna sedan ut de fem plantornas medelålder. 10. Använd samma blåstångsplantor och räkna ut deras medelålder. Medelålder: år. Nu ska ni undersöka om blåstången på er sträcka kommer att föröka sig i år. Ta de fem plantor ni undersökte i fråga 9. Titta hur de ser ut i toppen. De plantor som är på väg att föröka sig har knottriga blåsor i toppen av grenarna. 11. Vi har undersökt stycken blåstångsplantor. 12. Hur många kommer att föröka sig? stycken. 3. Blåstång Blåstången har hanoch honplantor som släpper ägg och spermier i vattnet. Märkligt nog släpper tången sina ägg och spermier framförallt vid fullmåne och nymåne. Forskarna vet inte säkert vad det beror på. omantiskt låter det i varje fall.

4 FÄLTUNDESÖKNING Västkusten Djuren i vattnet Många djur måste gömma sig för att överleva. Leta under stenar, i sanden och bland tångruskorna! Samla så många som möjligt i en balja. Se till att vattnet inte blir för varmt. 13. Vilka av dessa djur har ni turen att hitta längs er sträcka? Sätt ett kryss i listan för de djur ni hittar. Om ni hittar säl, tumlare eller döda fåglar ska ni ange antalet. Djur: Hittar många Hittar några Hittar inga 1. Maneter 2. Maskar/maskhögar 3. Musslor 4. Snäckor 5. Krabbor 6. Havstulpan 7. Andra kräftdjur 8. Sjöstjärnor 9. Ormstjärnor 10. Sjöborrar Döda, ange antal 11. Fiskar 12. Sjöfågel 13. Sälar 14. Tumlare 15. Hittar ni andra djur? Vilka: 13 b. Välj ut ett av djuren ni har i era baljor. Titta på det en stund. Fundera på följande frågor och försök att motivera era tankar: Tror ni att djuret äter växter eller djur? Hur tror ni att det andas? Hur tror ni att det fångar sin mat? Tycker ni att djuret har ett passande namn eller skulle ni vilja ge det ett nytt? 4. Skriv på lösblad eller på baksidan.

5 FÄLTUNDESÖKNING Skåne till Gävle Djuren i vattnet Många djur måste gömma sig för att överleva. Leta under stenar, i sanden och bland tångruskorna! Samla så många som möjligt i en balja. Se till att vattnet inte blir för varmt. 14. Vilka av dessa djur har ni turen att hitta längs er sträcka? Sätt ett kryss i listan för de djur ni hittar. Om ni hittar säl, tumlare eller döda fåglar ska ni ange antalet. Djur: Hittar många Hittar några Hittar inga 1. Maneter 2. Havsborstmaskar 3. Blåmusslor 4. Östersjömusslor 5. Hjärtmusslor 6. Algsnäcka 7. Havstulpan 8. Märlkräftor 9. Havsgråsugga 10. Tångräka 11. Pungräka 12. Mossdjur 13. Fiskar Döda, ange antal 14. Fåglar 15. Sälar 16. Hittar ni andra djur? Vilka: 14 b. Välj ut ett av djuren ni har i era baljor. Titta på det en stund. Fundera på följande frågor och försök att motivera era tankar: Tror ni att djuret äter växter eller djur? Hur tror ni att det andas? Hur tror ni att det fångar sin mat? Tycker ni att djuret har ett passande namn eller skulle ni vilja ge det ett nytt? 5. Skriv på lösblad eller på baksidan.

6 FÄLTUNDESÖKNING Östersjön norr om Gävle Djuren i vattnet Många djur måste gömma sig för att överleva. Leta under stenar, i sanden och bland växterna! Samla så många som möjligt i en balja. Se till att vattnet inte blir för varmt. 15. Vilka av dessa djur har ni turen att hitta längs er sträcka? Sätt ett kryss i listan för de djur ni hittar. Om ni hittar säl, tumlare eller döda fåglar ska ni ange antalet. Djur: Hittar många Hittar några Hittar inga 1. Mygglarver 2. Buksimmare 3. Skräddare 4. Sländlarver 5. Gråsuggor 6. Märlkräftor 7. Maskar 8. Musslor 9. Snäckor 10. Maneter 11. Fiskar Döda, ange antal 12. Sjöfågel 13. Sälar 14. Hittar ni andra djur? Vilka: 15 b. Välj ut ett av djuren ni har i era baljor. Titta på det en stund. Fundera på följande frågor och försök att motivera era tankar: Tror ni att djuret äter växter eller djur? Hur tror ni att det andas? Hur tror ni att det fångar sin mat? Tycker ni att djuret har ett passande namn eller skulle ni vilja ge det ett nytt? 6. Skriv på lösblad eller på baksidan.

7 FÄLTUNDESÖKNING För er som är på Västkusten och Skåne-Norra Kvarken Blåmusslor Musslor filtrerar vatten och tar vara på den näring som finns. Storleken på musslorna beror på hur mycket salt det finns i vattnet. 16. Mät längden på 10 blåmusslor du finner i vattnet. äkna ut medelvärdet. Medelvärde: cm. Ibland är levande musslor täckta av alger eller djur. Djur som kan finnas på musslor är havstulpaner, trekantsmask eller mossdjur. 17. Titta på den största musslan och titta efter om det växer något på den. Vad i så fall? 18. Hur lång är den största musslan? cm. Algsnäckor För er som är norr om Kvarken eller i utsötade vikar längre söderut. Algsnäckan är alltid liten men den blir större ju mindre salt vattnet är. Den blir dock inte större än 10 mm. 19. Mät längden på den största algsnäckan ni kan hitta. Längd: mm. 7. Algsnäckan Algsnäckan blir inte större än 10 mm (1cm). Den känns igen på sin stora vindling.

8 FÄLTUNDESÖKNING Skräp och föroreningar på stranden Skräpiga stränder är inte ovanligt. Ni ska nu ta reda på vilken sorts skräp som finns och varifrån det kommer. Samla ihop så mycket skräp ni hinner på 20 minuter. Passa på att städa stranden! 20. Markera alla större föremål ni hittat: 1. P Föremål av cement, betong. 2. P Stora föremål av metall, cyklar, hushållsmaskiner. 3. P Hushållsföremål, t. ex. möbler, mattor. 4. P Hushållsavfall i stora högar eller påsar. 5. P Fartygsdelar. 6. P Dumpade grönsaker i högar (potatis, lök etc). 7. P Bildäck. Antal: st. 8. P Inga fynd alls. 21. Markera alla övriga föremål ni hittat. 1. P Fiskeutrustning av plast (t.ex. nät, plastbackar). 2. P Förpackningsband. 3. P Plasthandskar (äkna antal handskar). Antal: st. 4. P Plastflaskor (schampo m.m.). 5. P Dunkar, flaskor i plast (för rengöringsmedel, olja). 6. P Annan plast (t.ex. shoppingplastpåsar). 7. P Skummaterial (t.ex. skumplast, frigolit). 8. P Tyger, skor, handskar, kläder. 9. P Papper (t.ex. mjölkförpackningar), trä, fruktavfall. 10. P Hygienartiklar (t.ex. bindor, kondomer). 11. P Mat, fisk, benrester. 12. P Exkrementer från djur eller människor. 13. P Medicinskt avfall (t.ex. sprutor, plåster). 14. P Glas. 15. P Burkar av metall (t.ex. konservburkar). 16. P Tjära, asfalt, olja, diesel eller bensin. 17. P Behållare med farliga ämnen (t.ex. kemikalier). Antal: st. 18. P Inga skräpfynd alls. 8.

9 FÄLTUNDESÖKNING 22. Titta närmare på mjölkkartonger och andra dryckesförpackningar som flutit iland. äkna antalet ni hittar på stranden och i vattnet. P Dryckesförpackningar av plast P Dryckesförpackningar av glas P Burkhållare, 2- eller 6-pack P Dryckesförpackningar av metall P Dryckesförpackningar av papper st st st st st 23. Hur stor del av skräpet tror ni kommer från land och hur stor del kommer från havet? Hur har skräpet hamnat på din strand? Olja läcker ut i havet dels från land och dels från fartyg. Oljan bryts ner med tiden men hinner ofta orsaka allvarliga skador på livet i havet och på stränderna. Tyvärr är det inte ovanligt att man hittar oljefläckar längs stränderna. 24. Hur många oljefläckar större än en halv A4-sida hittar ni längs er sträcka? P Inga P Färre än fem P Mellan fem och tio P Fler än tio 9.

10 FÖDJUPNINGSUPPGIFT Människan och havet På stranden Gå och spana längs stranden och omgivningarna. Ser ni några mystiska rör eller grävda tillflöden? Finns det skorstenar i närheten? Fundera över om ni tror att människan använder eller påverkar vattnet och stranden på något sätt. 25. Vår strand och vattnet används eller påverkas så här: Slick På hemmaplan 26. Kontakta länsstyrelsen eller miljökontoret och ta reda på vad som påverkar stranden, vilket skydd som gäller i miljölagen och planer för framtiden. Ta hjälp av stödorden till höger om du vill. För att skydda det känsliga strandområdet är våra stränder skyddade enligt naturvårdslagen. Skyddet gäller minst 100 meter från vattenbrynet, men det finns undantag. 27. Vilket strandskydd gäller för din sträcka? meter. 28. Har det varit någon kraftig algblomning under våren eller sommaren? P Ja Sammanställ P Nej 29. Sammanställ all information ni hittat i en berättelse, tidningsartikel eller dylikt. Avsluta med några råd till beslutsfattare om vad som krävs för att livet för växter och djur skall bli lättare. 10. Stödord: Avloppsutsläpp Läckage från jordbruksmarker eningsverk Industri Småbåtshamn Bad Erosion Fågelskydd eservat Skriv på lösblad eller på baksidan

11 FÖDJUPNINGSUPPGIFT Ornitologi i praktiken På stranden Det här är en uppgift där man behöver ha lite tålamod, för fåglar får man oftast syn på om man sitter ner en stund och väntar. Leta upp ett bra ställe där ni har bra sikt över stranden. Sätt er och spana på stranden, i vattenbrynet, ute i vattnet och i luften. Ha en fågelbok och kikare till hands. 30. Hur många olika fågelarter kan ni se? Försök att namnge dem. 31. Vilka är de tre vanligaste fåglarna ni ser? angordna dem Oljan är ett hot mot fåglarna eftersom den förstör fjädrarna. Oljeskadade fåglar fryser lätt ihjäl. Gå en vända längs stranden. 32. Hittar ni oljeskadade fåglar på er sträcka? P Ja P Nej Om ja, hur många var levande: st respektive döda: st På hemmaplan Ta kontakt med en fågelklubb när ni kommer hem och ta reda på vad man kan se för fåglar vid er strand. 33. De känner till följande fåglar: 34. Vilka fåglar flyttar på vintern? Vilka fågelsträck passerar er strand? Välj en fågel och rita fågelns flyttkarta. Gör en serie eller skriv en berättelse om fågelns resa. 11. Skriv på lösblad eller på baksidan.

12 Fisken och fisket Fisken och fisket är just nu ett hett ämne att arbeta med. Matfisken håller på att ta slut i haven och det europeiska fisket är i kris. Allt fiske påverkar livet i havet, men hur mycket beror på vilka fiskemetoder man använder och hur mycket fisk man får ta upp. Det styrs till stor del av politiska beslut inom EU. Strax före årsskiftet 2002/ 2003 hölls ett stort möte där EU-politikerna fattade beslut om hur fisket ska se ut de närmaste 10 åren. Information om mötet hittar du bland annat på samt Hur tycker du att framtidens fiske borde se ut? Hur kan man se till både fiskens och fiskarenas bästa? Håll ögonen öppna och följ utvecklingen i den här viktiga frågan. Fiskekrisen Under 20 år har fiskfångsterna inom EU minskat med 65%. Två tredjedelar av EU:s fiskebestånd är överfiskade. Torsken är mest överfiskad. Längs Västkusten finns det nästan ingen könsmogen torsk kvar. Alltså blir det inga nya fiskyngel som kan fylla på torskbeståndet. Trots att fisken håller på att ta slut, delar EU och medlemsländerna ut bidrag för att modernisera båtar och skaffa mer effektiva fiskeredskap. Bidragen för att skydda naturvärden i havet är mycket små om man jämför. Fisket påverkar livet i havet Alla fiskemetoder påverkar livet i havet. I nät och trålar fångar man, förutom den fisk man vill ha, också fel fiskar, havsfåglar, sälar och tumlare. Man får upp små och unga fiskar som inte hunnit föröka sig ännu. Dessa fångster kallas för bifångster. De kastas tillbaka i havet men då är djuren ofta döda eller skadade. I genomsnitt är ca 30% av fångsterna bifångster. Fisket kan också påverka själva livsmiljön. När man exempelvis trålar rivs havsbotten upp och de djur som lever där skadas. Goda exempel Det finns goda exempel på försök att minska fiskets påverkan. Inom fisket försöker man att utveckla redskap som sorterar bort bifångsterna redan under fisket. Det kallas selektiva redskap. Dessutom försöker miljöorganisationer och fiskenäringen hitta regler för att miljömärka fiske. Det system som kommit längst kallas för Marine Stewardship Council (MSC). Än så länge finns det inga MSC-märkta varor i Sverige. Utanför Strömstad på Västkusten har fiskare, myndigheter och forskare kommit överens om att begränsa fisket för att skydda värdefull natur. 12.

13 FÖDJUPNINGSUPPGIFT Fisk och fiske Ta reda på mer om fisken i vattnet och på tallriken! Här får du både fiska i lugn och ro och vässa dina forskartalanger för att ta reda på mer om fisket igår och idag. På stranden Ta med fiskespö och sätt er och fiska. (Kontrollera först så att det inte finns några restriktioner för fiske.) 35. Vilka fiskar får ni? 36. Fundera över någon av fiskarna ni fått eller tror att ni skulle kunna få. Tror ni att den är ett rovdjur eller växtätare? Är det något annat djur som äter fisken? Vid vilken ålder tror ni att fisken förökar sig och hur stor är den då? På hemmaplan Fisket i historien Det är mycket färre personer som arbetar inom fisket och fiskeindustrin idag jämfört med för 30 år sedan. Hur var det förr i tiden? Vad har fisket betytt längs kusten där du bor? Fiskade man året runt eller vissa delar av året? Fiskade man nära kusten eller ute till havs? Vilka redskap använde man och vilken fisk ville man ha upp? Kontakta hembygdsföreningen, ett museum eller någon äldre person som kan berätta. 37. Hur har fisket sett ut i historien? 13.

14 Prata med dina föräldrar och / eller far- eller morföräldrar om när de fiskade som barn (på sin fritid). 38. Hur mycket fisk och vilken fisk fick de upp? Vilka arter åt de? Jämför deras fångst med vad du själv fått upp. Är det stor skillnad? Vad tror du att skillnaderna beror på? Glöm inte att ange vilket år de berättar om. Skriv på lösblad eller på baksidan Dagens debatt Många grupper i samhället är engagerade i fiskets framtid. Fiskare, naturvårdare, forskare och politiker har helt eller delvis olika åsikter om vad fiskekrisen beror på och vad man ska göra åt det. 39. Leta upp några olika tidningsartiklar som handlar om fisken och fisket. Läs dem och diskutera sedan tillsammans. Vad tycker de olika grupperna? Varför tror ni att de tycker så? Vad säger de ansvariga politikerna, miljöministern och fiskeministern? Här bredvid får du några olika tips på artiklar och tidningar som ni kan använda. Fisken i skolan Vad vet du om fisken på din tallrik? Ofta har den färdats långt innan den landar som filé eller fiskpinne på våra tallrikar. Fråga personalen i matsalen om fisken ni får till lunch. Gå sedan vidare till de som sköter inköpen i kommunen och de som sålt fisken. 40. Vilka fiskarter serveras i skolan? 41. Hur ofta serveras det fisk? P>1 gång/ vecka P1 gång /vecka P<1gång/vecka 14. Följande länkar: Tidningsförslag: Miljöaktuellt Yrkesfiskaren (flera nummer) DN 18/ Övrig dagspress Sedan årsskiftet 2001/ 2002 är det lag på att fisken som säljs ska vara tydligt märkt med artnamn och var den är uppfiskad någonstans.

15 42. Hur många kilo fisk äter ni per år i skolan? kilo 43. Var är fisken ni får i skolan fångad? 44. Vilka krav ställer man på dem som säljer fisken (till exempel på fångstmetod eller storleken på fisken)? Goda exempel Det finns goda exempel på vad man kan göra för att fiskets skador på djurlivet i havet ska bli så små som möjliga. 45. Fundera över hur ett fiske som är bra för fiskare, konsumenter och livet i havet skulle kunna se ut. Försök att formulera råd för framtiden till politiker och fiskare. 15. Skriv på lösblad eller på baksidan

16 Livet i en blåstångsruska På stranden Blåstången är viktig eftersom mängder av djur och yngel söker skydd här. Ni ska titta närmare på de djur som lever i tångskogen. Ha en fälthandbok till hands och plocka upp en tångruska (helst blåstång). Skaka den i en plastpåse eller över en skål. Håva också försiktigt i och runt omkring tångplantorna i vattnet. Om det bara finns lite blåstång så koncentrera er på att håva, låt plantorna sitta kvar i vattnet. Titta också på själva algen. Sortera alla djur som du ser. Vattengråsuggor Kräftdjur man hittar i strändernas tångområde. Den ser tillplattad ut uppifrån. 47. Ange det ni hittar med kryss: Djur: Hittar Hittar inte 1. Märla 2. Gråsugga 3. Havstulpan 4. Övriga kräftdjur 5. Havsborstmask 6. Svampdjur 7. Mossdjur 8. Tagghudingar 9. Övrigt Välj ut en blåstångsruska ta med den hem (du kan låta den ligga i lite vatten). På hemmaplan 48. Titta på djuren i tångplantan med lupp och rita eller måla av ett eller flera av dem. Du kan göra flera små målningar eller en större. Försök att namnge djuret eller djuren du ritar av. 16. Märlor Kräftdjur vars kropp är sammanpressad från sidan. Vanliga i tången.

17 FÖDJUPNINGSUPPGIFT Myter och sägner om havet Fantasi och verklighet kan mötas i myter eller sägner som förklarar sådant som inte är uppenbart för blotta ögat. Spännande händelser blir ofta till mustiga historier. Havet har inspirerat till många romantiska och hemska berättelser. Här får ni chansen att söka reda på olika berättelser om er kust. 49. Fråga någon äldre person om hur stranden och vattnet användes förr. 50. Känner ni till några myter, sägner eller mustiga historier om havet där ni bor? 51. Vad betyder havet för dig? Skriv en dikt eller en egen berättelse om havet. 52. Välj ut någon av de goda historier ni fått höra, gör ett manus och spela upp ett drama för klassen! 17. Skriv på lösblad eller på baksidan

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste

Läs mer

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

Handledning till JASON XIV Expedition Koster

Handledning till JASON XIV Expedition Koster Handledning till JASON XIV Expedition Koster TIPS PÅ FRÅGOR OCH ARBETSUPPGIFTER Skriv eller rita svar med ledning av informationen i texten. De flesta frågorna hittar du svar på i texterna och/eller filmerna.

Läs mer

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan 10 Vår miljö 10.1 1 Energi igår, idag och i morgon 2 Energislukande prylar 3 Att resa energisnålt och miljövänligt OH1 Världens energianvändning 4 Oljekatastrof i miniformat 5 Handlar du miljövänligt?

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra

Läs mer

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola 1. Hur ser en fjäril? har så kallade fasettögon som är sammansatta av upp till 17 000 delögon. Detta ger fjärilen ett mosaikseende. Måla

Läs mer

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts

Läs mer

Grön Flagg 2007-2008

Grön Flagg 2007-2008 Grön Flagg 2007-2008 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbete med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 07-08 har förskolan valt att fortsätt Grön Flaggarbetet under temat KRETSLOPPET. Förskolan har nu

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Vickes strandäventyr

Vickes strandäventyr Vickes strandäventyr Med detta pysselhäfte vill vi ge dig inspiration till att lära dig mer om livet vid havet och på stränderna. Gör själv din egen flora, lös problem och prick till prick-uppgifter eller

Läs mer

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS SÅ HÄR ARBETAR VI På Botkyrkabyggen jobbar vi aktivt med att minska vår miljöpåverkan. Sedan 2010 är vi ett miljöcertifierat företag. Det är ett bevis på att vi uppfyller

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio. Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

Författare: Edvin Borgström 4A

Författare: Edvin Borgström 4A Författare: Edvin Borgström 4A Hej mamma och pappa! Ni vet att jag gillar båtar. Det hände än sak idag efter skolan. Jag och Sven skulle gå till hamnen och titta på båtar. Sen såg vi en båt. den var röd

Läs mer

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN ALLA TORSKAR ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Mattias Klum

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Hanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf. MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland

Hanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf. MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland Hanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland Nedskräpningen av haven är ett globalt problem. Varje år hamnar miljontals ton avfall

Läs mer

Kragenäsprogram, 2015

Kragenäsprogram, 2015 Vi arbetar ständigt med att förnya vårt program och kommer inom en snar framtid att lägga upp 2016 års programdokument med nya spännande aktiviteter. KRAGENÄS FASTA PROGRAM Finns på plats och klart att

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Fröken spöke och den svarta katten

Fröken spöke och den svarta katten SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om tvillingarna Ebba och Ivar, som en morgon får se en katt som mystiskt förvinner när Fröken Sparre

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper. Strävorna 4B Längdlådor... utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande....

Läs mer

Ofta hör man talas om att det är hållbar utveckling som vi strävar efter. Enligt Bruntlandkommissionen 1987, definieras hållbar utveckling som:

Ofta hör man talas om att det är hållbar utveckling som vi strävar efter. Enligt Bruntlandkommissionen 1987, definieras hållbar utveckling som: Miljöarbete Ett framgångsrikt miljöarbete börjar hemma i kåren. Ledarna är förebilder för sina scouter genom att föregå med gott exempel. Att börja fundera på och tänka igenom sina beslut är ett sätt att

Läs mer

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA är huvudregeln Det som vi idag kallar allemansrätten är det som blev kvar när allas intressen av naturtillgångar hade tillgodosetts i Sverige under medeltiden.

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

2003-2008 med fortsättning 2009

2003-2008 med fortsättning 2009 Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari 2008. Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar.

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari 2008. Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar. Nr 3, februari 2008 Brogårdsbladet Gemensamt nyhetsbrev från Alingsåshem och Hyresgästföreningen till hyresgästerna på Brogården i Alingsås. Skanska etablerar sig Nu är det snart dags att dra igång ombyggnationen

Läs mer

Östersjön & miljögifter

Östersjön & miljögifter MILJÖGIFTER Östersjön & miljögifter - VAD VI BÖR VETA STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN DEN andra vågen ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT 1 Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen

Läs mer

DAGBOK HB ADVENTURE TEAM. Vårat lag: Jinci, Ida, Jennifer, Felicia Lagledare: Hans

DAGBOK HB ADVENTURE TEAM. Vårat lag: Jinci, Ida, Jennifer, Felicia Lagledare: Hans DAGBOK HB ADVENTURE TEAM Vårat lag: Jinci, Ida, Jennifer, Felicia Lagledare: Hans HB Adventure TEAM Vi anmälde ett lag under våren men bestämde sedan att vi skulle ha två lag eftersom de flesta som var

Läs mer

Sinnenas stig GNESTA

Sinnenas stig GNESTA Sinnenas stig GNESTA Välkommen till denna promenad där du ska få en sinnesupplevelse samtidigt som du får en härlig vandring i Gnestas vackra miljö. Fokus är på DIG och dina sinnen, tanken är att du ska

Läs mer

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Lärarhandledning Miljö Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Diskutera sedan i grupp vad eleverna skrivit/ritat.

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Barnens Östersjöprotest

Barnens Östersjöprotest Vårt hav Östersjön Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man alltid blir tillfrågad om vad man tycker

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Vi behöver hjälp med att måla våra utemöbler. Vill Du hjälpa till med detta, anmäl Dig då till vicevärden. Styrelsen.

Vi behöver hjälp med att måla våra utemöbler. Vill Du hjälpa till med detta, anmäl Dig då till vicevärden. Styrelsen. Aktuellt 2002 STYRELSEN INFORMERAR januari 2002 Information: Det kommer inom kort att sättas upp en ny och snyggare infotavla här på ladan. På den tavlan kommer Vi att sätta upp information ifrån styrelsen

Läs mer

Kongoresan. en stationsrunda om Kongo-Brazzaville

Kongoresan. en stationsrunda om Kongo-Brazzaville Kongoresan en stationsrunda om Kongo-Brazzaville Stationerna är uppbyggda för att visa hur en resa till Kongo-Brazzaville och vistelsen i landet kan kännas. Barnen kommer även att lära sig hälsa på språket

Läs mer

Under 2015 ska Junior FIRST LEGO League- lagen lära sig att när man kastar något i soptunnan är det bara början på avfallets spännande resa.

Under 2015 ska Junior FIRST LEGO League- lagen lära sig att när man kastar något i soptunnan är det bara början på avfallets spännande resa. Under 2015 ska Junior FIRST LEGO League- lagen lära sig att när man kastar något i soptunnan är det bara början på avfallets spännande resa. Lagen ska titta närmare på sparsamhet, återanvändning och återvinning

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ har du tänkt på att Östersjön i princip är ett slutet innanhav? Detta betyder att föroreningar

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn

Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn Projektledare Martina Jönsson Matkonsult Hushållningssällskapet Halland Nästan alla barn gillar att odla och alla barn gillar att skörda smultron, jordgubbar, små söta

Läs mer

Ställ er i åldersordning, utan att prata med varandra. Nu skall eleverna ställa sig i åldersordning, äldst först, yngst sist.

Ställ er i åldersordning, utan att prata med varandra. Nu skall eleverna ställa sig i åldersordning, äldst först, yngst sist. Samarbetsövningar Hur lång är linan? Lägg ut en lina i kringelikrokar, runt saker, högt, lågt osv. Eleverna får till uppgift att ta reda på hur lång linan är, det är det enda som eleverna får höra. Tanketips:

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se Bruksanvisning Gröna Hinken Bokashi kökskompostering Bruksanvisning Rev 2c. Bokashi kökskompost levereras av: ME Gård & Teknik AB Säffle. Reg. Nr. 556216-0167 Webb: E- post: info@bokashi.se Sida 2 Gratulerar!

Läs mer

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Detta aktivitetspaket är en del av utställningen om Finska vikens år. Aktivitetspaketets syfte är att uppmuntra besökarna att närmare bekanta

Läs mer

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke DRAKEN Av Simon Kraffke 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Erik och jag är 7 år och jag bor på en gård och den gården heter Hemlighetensgård bara för att vad som helst kan hända här. Och den gården ligger

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Valthornssnäckan, B IO I O L OG O G I. en outnyttjad resurs?

Valthornssnäckan, B IO I O L OG O G I. en outnyttjad resurs? B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson Valthornssnäckan, Buccinum undatum, trivs bäst på sand och lerbottnar. Valthornssnäckan, en outnyttjad resurs? Valthornssnäckan är vår näst största snäcka.

Läs mer

Sopsortera - ett enkelt problem?

Sopsortera - ett enkelt problem? Sopsortera - ett enkelt problem? Vilhelmina Kommun Varför sopsortera? Det är inte svårt att sopsortera, men det kan vara svårt att börja. Dina sopor innehåller både farliga och värdefulla ämnen. Därför

Läs mer

Sinnesfrid: Synvillor

Sinnesfrid: Synvillor Sinnesfrid: Synvillor I denna övning utmanar vi synsinnet med hjälp av några luriga bilder. Gör så här: Ta fram bilderna. Betrakta varje bild enskilt eller i grupp. Det finns fyra typer av bilder. Stereobilder

Läs mer

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Paletten www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda

Läs mer

Bra barnmat Del 3 Middag

Bra barnmat Del 3 Middag Bra barnmat Del 3 Middag I sista och tredje delen om näringsrik barnmat tänkte jag delge er några tips som anpassar klassiska barnrätter till mer häslosamma alternativ. Har du missat barnmat frukost eller

Läs mer

Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Hemsida

Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Hemsida Reviderad juni 2011 Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Nynäshamns kommun Sjöudden 08 520 73709 08 520 38590 Mats 08 520 73709 mats.wejdmark@naturskolan.pp.se Naturskolan Slutet på Storeksvägen

Läs mer

Hantverk i skogsbrynet

Hantverk i skogsbrynet Växtfärg Papper, växter. Stormkök, konservburk att koka i ( så slipper ni färgad kastrull ). Gör så här: Plocka växter och växtdelar, blommor, blad eller bär. Samla dom färgvis. Ta ca 2 dl växter till

Läs mer

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2 Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk

Läs mer

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. NAKEN B IO L OG I Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. 16 Text och Foto Anders Axelsson Vinterdykningen går mot

Läs mer

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren Kapitel 1 Hej jag heter Matteo Lindgren. Jag går på elevskolan. Jag är 10 år. Min bästa kompis heter Emil Hanson. Vaktmästaren är läskig. Han är alltid arg skriker så högt så att man blir rädd. Första

Läs mer

Så här sorterar du på återvinningscentralen ÅVC

Så här sorterar du på återvinningscentralen ÅVC Så här sorterar du på återvinningscentralen ÅVC Sortera soporna redan när du lastar bilen eller släpet. Det underlättar ditt besök på återvinningscentralen. Sortera gärna soporna i säckar eller kartonger

Läs mer

Tranbärets månadsbrev september 2015

Tranbärets månadsbrev september 2015 Tranbärets månadsbrev september 2015 Vilken höst vi har! Sol och värme växlas med regn och rusk, men september ser ut att avslutas med sol och det gillar vi. Naturen bjuder på underbara färgkombinationer

Läs mer

Gör det själv med betong

Gör det själv med betong Gör det själv med betong Förslag på inspiration former.nu styleroom.se betongkrukor.se betongformar.se ellasinspiration.se wsochcompany.se Betong som hobby Kokbok för betong Betong med guldkant Betong

Läs mer

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om hur deras resor till skolan bidrar till koldioxidutsläppen beroende på färdmedel. Sammanfattning av övningen På en bestämd dag noterar

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Fiskeredskap från en svunnen tid

!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Fiskeredskap från en svunnen tid Fiskeredskap från en svunnen tid Birgitta Åkesson 2012 Fiskeredskap från en svunnen tid En av föreningens äldsta hoddor ägdes av tågförare Carl Mattson (f.1888). Mattsson kom från en av Limhamns äldsta

Läs mer

Säl som stjäl är fiskarens gissel

Säl som stjäl är fiskarens gissel Skärgård Säl som stjäl är fiskarens gissel Frisk luft, vackra havsvyer och hederligt kroppsarbete. Ett liv som yrkesfiskare har sina fördelar. Nackdelarna? Hårt väder och stulen fångst. TEXT: JONA NYSTRÖM

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

I DIN VARDAG NR. 4 - DECEMBER 2015 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB

I DIN VARDAG NR. 4 - DECEMBER 2015 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB I DIN VARDAG NR. 4 - DECEMBER 2015 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB 2015 närmar sig sitt slut. För oss på Miljöteknik har året varit fullt med projekt och stora utmaningar. Några

Läs mer

EN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap

EN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap EN RAPPORT OM SPÖKGARN - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap Stiftelsen Håll Sverige Rent Projektet finansieras Jordbruksverket och EU:s Fiskerifond Foto: Andreas Frössberg om inget annat anges

Läs mer

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,

Läs mer

Felix och gammelgäddan

Felix och gammelgäddan Felix och gammelgäddan Tycker du om den här sagan? Surfa in på www.smasagor.se Där kan du hitta fler sagor Har du funderingar, kommentarer eller frågor skicka ett epostmeddelande till jonny_carlsson@passagen.se

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kerstin Lundberg Hahn Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar, som är tvillingar. En dag, när de kommer till skolan, är fröken sjuk. Deras vikare, Fröken

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar Nyhetsklipp Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet MyNewsdesk 2015-03-17 13:37 2 Havet 1888 Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16 OBS Fångstrapport skall sändas in inom 48 tim till klubbens På förekommen anledning måste jag åter påminna om att vikten av att sända in fångstrapport till klubben.

Läs mer

Det hela började den dag jag

Det hela började den dag jag Teknik Macvarium Text och foto: Christian Alfredsson Det hela började den dag jag fyllde 25 år. Jag jobbade då som IT-samordnare för utbildningsförvaltningen i Alingsås kommun. Mina kollegor hade sedan

Läs mer

REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432

REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432 REMISS Sida 1(5) Datum Beteckning Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37)

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Marios äventyr. Kapitel 1

Marios äventyr. Kapitel 1 Marios äventyr Kapitel 1 -Jag heter Mario. Jag är 10 år. Jag bor i ett litet grönt hus och min kompis Luigi bor i ett litet gult hus. Jag ska till min kompis Luigi, vi är bästa vänner. Nu ska jag gå till

Läs mer

MATAVFALLSINSAMLING I FLERBOSTADSHUS Information till fastighetsägaren/styrelsen

MATAVFALLSINSAMLING I FLERBOSTADSHUS Information till fastighetsägaren/styrelsen MATAVFALLSINSAMLING I FLERBOSTADSHUS Information till fastighetsägaren/styrelsen Varför samlar vi in matavfall? I maj 2012 antog regeringen ett nytt nationellt mål som innebär att 50 procent av matavfallet

Läs mer

Havsresan Av: Oliver J

Havsresan Av: Oliver J Havsresan Av: Oliver J Havsresa n del 1 Hej mamma och pappa. Jag var i hamnen och skulle kolla på en båt där med Max. Vi hoppade i båten och såg hur stor båten var. Vi gick in i ett av rummen som vi trodde

Läs mer

Bestämmelser vid fiske inom Västernorrlands län

Bestämmelser vid fiske inom Västernorrlands län Bestämmelser vid fiske inom Västernorrlands län (Uppdaterad: 2009-05-28) Vi som jobbar med fiskefrågor på länsstyrelsen kontaktas ofta av olika personer som vill få upplysningar om vilka bestämmelser som

Läs mer

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Grupp 1 Jetline Mät och räkna: Före eller efter: Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar

Läs mer