BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER"

Transkript

1 BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

2 Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson September 2012

3 Titel Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Framtagen av Marine Monitoring AB Lysekil, Sweden Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson Kvalitetsgranskning Prof. Rutger Rosenberg Datum September 2012 Beställare Svenska Kraftnät ISBN: MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, , Lysekil Tel Mobil E-post

4 Innehållsförteckning Bakgrund...5 Områdesbeskrivning...5 Utförande...5 Resultat...6 Biotoper...8 Stor grund vik och sund...8 Mjukbotten...8 Sjögräsängar...8 Små öar och skär...10 Musselbankar...10 Klippbottnar...10 Sandbottnar...13 Lek- och uppväxtområden för fisk...13 Sammanfattning...13 Referenser...14 Appendix

5 4

6 Bakgrund Svenska Kraftnät planerar en stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet. Den planerade stamnätskabeln innebär ett fysiskt ingrepp vilket kan innebära en störning i den marina miljön. Marine Monitoring AB gavs i uppdrag att utföra en vegetationskartering och naturvärdesbedömning av området vid de föreslagna landtagningspunkterna från de grunda områdena ner till vegetationens djuputbredningsgräns (ca 15 meter). Områdesbeskrivning Landtagningspunkterna är belägna vid Simpevarp ca 25 km norr om Oskarshamn och vid Ygne ca 10 km söder om Visby. Utredningsområdet vid Simpevarp, som är grundare än 15 meter, är drygt 6 km långt varav den första kilometern främst består av grundområden (0-6 meter) följt av ca 1 km med grunda områden blandat med djupare (6-15 meter), därefter är det 6-15 meter och djupare. Vid Ygne är utredningsområdet ca 1000 meter brett och 500 m långt, från land och till ett djup större än 15 meter. De aktuella områdena framgår av Figur 1. Utförande Fältundersökning Undersökningens syfte var att dokumentera och beskriva de aktuella områdenas känsliga eller skyddsvärda biotoper (livsmiljöer) såsom blåstång, marina kärlväxter (exempelvis ålgräs) och blåmusselbankar inom djupintervallet 0-15 meter. Kartläggningen av de olika biotoperna utfördes genom s.k. transektinventering. Detta innebar visuell inspektion av havsbotten utmed transekter (sträckor) med hjälp av vattenkikare och videokamera för undervattensbruk. Längs transekterna noterades bottensubstrat och eventuell vegetation och/eller förekomst av blåmusslor. Vid förändringar i bottenmiljön noterades även bottendjup och position med ekolod samt GPS-mottagare. Vid Simpevarp placerades transekterna vinkelrätt mot stamnätskabelns planerade sträckning. Då en större biologisk mångfald är att förvänta inom det grundaste området närmast fastlandet (0,5-6 meter djupt) placerades transekterna (31 stycken) med ca 50 meters mellanrum från land och ut till Skvalhällen. I de djupare områdena (6-15 meter) placerades transekterna (54 stycken) med 100 meters mellanrum. Några av Teckenförklaring Utredningsområde Stamnätsledning Regionnätsledning 0-6 meters djup 6-15 meters djup YGNE YGNE Gräns för skjutområde SIMPEVARP SIMPEVARP Figur 1. Karta över utredningsområdet. 5

7 de yttre transekterna placerades inte vinkelrätt mot stamnätskabeln utan placerades istället så att de följde grundområdena. I de fall där områdena mellan 6 och 15 meters djup var väldigt små gjordes endast punktobservationer med kameran. Vid Ygne placerades transekterna med 50 meters mellanrum vinkelrätt mot strandlinjen ut till ca 15 meters djup (21 transekter). Ett område med många grynnor i anslutning till Gröttlan (Simpevarp) samt grund- och badområdet närmast land vid Ygne karterades inte. Undersökningen utfördes under perioden 30 juli - 3 augusti Avgränsning och tolkning av miljöer Insamlad fältdata sammanställdes i Excel och fördes sedan in i ArcGIS 9.3 där jämförelser gjordes mellan samtliga fältnoteringar. De undersökta områdena delades in i mindre ytor, utifrån fältnoteringarna, baserat på bottentyp, vegetation och förekomst av blåmusslor. Varje separat yta representerar en specifik biotop (se faktaruta). Beskriven metodik följer Naturvårdsverkets metod Manual för basinventering av marina naturtyperna 1110, 1130, 1140 och Klassificering av olika livsmiljöer (biotoper) följer de biotopkriterier som anges av Nordiska ministerrådet (Nordiska ministerrådet, 2001) samt i enlighet med de definitioner av olika naturtyper som anges inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Resultat Sammanlagt gjordes mer än 1900 noteringar med avseende på bottensubstrat och djup samt vegetation och blåmusselförekomst. Utredningsområdet vid Simpevarp utgjordes av sju olika biotoper (livsmiljöer) där de grundare områdena bestod av en stor grund vik och sund. Utanför den fanns vegetationsfri mjukbotten, sjögräsängar och små öar och skär. Ytterligare lite längre ut tog klippbottnar, musselbankar och enstaka sandbottnar över (Figur 2). De biotoper som dominerade till yta var musselbankar och klippbottnar. Förstoringar av det undersökta området med klassificerade livsmiljöer återfinns i appendix 1-4. Vid Ygne utgjordes utredningsområdet av tre olika biotoper (livsmiljöer), musselbankar, klippbottnar och sandbotten (Figur 3). Faktaruta Premisser för tolkning och klassning av livsmiljöer (biotoper och naturtyper) Klassningen av biotoper och naturtyper har följt de av Nordiska ministerrådet uppsatta kriterier och klassificeringar i enlighet med Natura Då denna typ av undersökning syftar till att ge en uppfattning om ett områdes ingående biotoper/naturtyper ser det i kartmaterialet ut som att gränserna mellan olika miljöer är mycket tydliga. Dock måste resultaten tolkas med kännedom om att det i verkligheten sällan förekommer skarpa gränser mellan olika biotoper utan snarare är gradvisa övergångar mellan angränsande miljöer. Dessutom ingår ofta en mix av substrat vilket påverkar den associerade floran och faunan. Detta kan innebära svårigheter när områden skall indelas i specifika biotoper eftersom klassningarna ofta beskriver enhetliga och tydliga miljöer. Tolkningar av insamlad data är därför gjorda utifrån de bottensubstrat/förekomst av musslor och den eventuella vegetation som var dominerande vid en viss position, och då angränsande positioner uppvisar likartade förhållanden klassas den yta som omger positionerna som en enhetlig biotop. Det kan dock förekomma att vissa delar av de utpekade biotoperna i verkligheten också innehåller mindre områden med en annan typ av miljö. Klassningarna av biotoper skall därför ses som en generell men också en något förenklad version av verkligheten. För vissa av naturtyperna inom Natura 2000 är definitionerna (Naturvårdsverket, 2008) skrivna så att osäkerhet och tolkningsutrymme finns. En av de livsmiljöer där definitionerna är vaga är områden med marina kärlväxter, exempelvis ålgräsängar. Inom Natura 2000 kan ålgräsängar hänvisas till två olika naturtyper; Stora grunda vikar och sund (naturtyp 1160) alternativt Sublittoral sandbank med undergrupp Sublittoral sandbank med vegetation dominerad av ålgräs/marina kärlväxter (naturtyp 1111). Problemen med otydligt definierade naturtyper medför en risk att olika aktörer tolkar likvärdiga miljöer på olika vis. Diskussion kring detta problem har förts mellan flera Länsstyrelser och Naturvårdsverket. I denna rapport används den tolkning som gemensamt togs fram av Länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland samt Skåne (Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2011). 6

8 Bottendjup >15 m eller ej djupmätt - ej karterat Klippbottnar / Natura 2000 naturtyp: 1174 Mjukbotten Musselbank / Natura 2000 naturtyp: 1171 Sandbotten / Natura 2000 naturtyp: 1110 Sjögräs / Natura 2000 naturtyp: 1111 Små öar och skär - terrester del / Natura 2000 naturtyp: 1621 Stor grund vik och sund / Natura 2000 naturtyp: 1160 Små öar och skär - akvatisk del / Natura 2000 naturtyp: 1622 ± Planerad kabelsträckning : Meter Figur 2. Biotoper och naturtyper (livsmiljöer) som klassificerats utanför Simpevarp. Förstoringar av området återfinns i appendix 1-4. Bad/grundområde - ej karterat Klippbottnar / Natura 2000 naturtyp: 1174 Musselbank / Natura 2000 naturtyp: 1171 Sandbotten / Natura 2000 naturtyp: 1110 Planerad kabelsträckning 1: Meter Figur 3. Biotoper och naturtyper (livsmiljöer) som klassificerats utanför Ygne. 7

9 Biotoper Stor grund vik och sund Området närmast landtagningspunkten vid Simpevarp och ut till ungefär i höjd med öarna Bylingen och Ekö fanns ett grundområde. Detta område klassas som en stor grund vik och sund vilket är en biotop (livsmiljö) som innehåller flera olika bottentyper och många olika arter. De är tämligen skyddade från kraftiga vågor och där finns ofta gott om fågel (exempelvis knölsvan, simänder och snäppor) och jämförs i det avseendet med insjöar (Nordiska ministerrådet, 2001). Substratet i den inre delen av området bestod av mjukbotten och var till största delen täckt av kransalger (Chara spp.) och natar (exempelvis borstnate (Potamogeton pectinatus) och ålnate (Potamogeton perfoliatus)) (Figur 4). Kransalger tillhör en särskild grupp av grönalger som anses vara nära släkt med kärlväxter och troligen de som gett upphov till landväxter (Naturvårdsverket, 2009a). Natar är fleråriga vattenlevande örter som förekommer både i sött och bräckt vatten och hör till gruppen kärlväxter. Vegetationen, både makroalger och kärlväxter, var i området innanför det smala sundet öster om Förön kraftigt påväxt av fintrådiga alger medan vegetationen utanför sundet var mer eller mindre fri från påväxt. Fintrådiga alger växer till under sommaren när det är överskott på näring i vattnet (övergödning) De är ettåriga och snabbväxande och kan på detta sätt skugga den mer långsamväxande, fleråriga vegetationen, och detta syns framförallt i grunda vikar. Områden med Figur 4. Kransalger (Chara sp.) och nate (Potamogeton sp.). Bilden är tagen från en videosekvens från den utförda karteringen. kransalger och marina kärlväxter är ofta artrika. Grunda vikar klassas som viktiga uppväxtområden och områden med gott om föda för bland annat fisk. Exempelvis observerades abborre i viken under karteringen. Hårdbotten återfanns längs med land, framför allt stora stenar och block, beväxt med blåstång (Fucus vesiculosus) och övrig vegetation, exempelvis snärjtång (Chorda filum). Där fanns också en liten vik med mjukbotten som var beväxt med havssäv (Bolboschoenus maritimus) i den inre delen (Figur 5). Detta område klassas som vidsträckta, grunda vikar enligt Nordiska ministerrådet (2001) och som Stora grunda vikar och sund - naturtyp 1160 enligt Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Mjukbotten Förutom den vegetationsklädda mjukbotten, som återfanns i den grunda viken, fanns det även mjukbotten längre ut i undersökningsområdet, mellan Ekö och Bylingen och vid Gröttlan. Inom dessa områden fanns både vegetationsfri mjukbotten och mjukbotten med vegetation som bestod av framförallt ålgräs (Zostera marina) och nating (Ruppia sp.) (se nedan). Dessa olika mjukbottenmiljöer låg i regel i anslutning till varandra. Eftersom makroalger, till skillnad från kärlväxter som exempelvis ålgräs, behöver en hård yta att fästa sig vid, påträffades mycket få makroalger på mjukbottnarna. Då de anträffades satt de på en sekundär hårdbotten som exempelvis en sten. Den vegetationsfria mjukbotten klassas som mjukbotten enligt Nordiska ministerrådet (2001). Sjögräsängar Inom utredningsområdet utanför Simpevarp återfanns nio större ansamlingar av sjögräs (Figur 6). De bestod av flera olika arter (Zostera marina och Ruppia sp.) som växte tätt tillsammans och bildade s.k. sjögräsängar. Det fanns också tre mindre ansamlingar inom området (märkta med * i Figur 6). Fyra av ängarna låg omkring ön Gröttlan, norr om den planerade kabelsträckningen. Två av ängarna låg i närheten av ön Bylingen på båda sidor om den planerade sträckningen, med ett område av vegetationsfri mjukbotten emellan. Ängen som låg närmast Bylingen hade inslag av 8

10 Blåstång Blåstång/Kransalger Kransalger och natar Sjögräs (ålgräs/nating) Sjögräs med inslag av blåstång Övrig vegetation Havssäv Planerad kabelsträckning ± 1: Meter Figur 5. Vegetation vid landtagningspunkten och i grundområdet utanför Simpevarp. Figur 6. Sjögräsängar (mindre ansamlingar av sjögräs markerade med *), blåstång och övrig vegetation mellan Ekö och Gröttlan utanför Simpevarp. 9

11 blåstång vilket innebär att där inte bara är mjukbotten utan även finns inslag av klippbotten. Övriga tre sjögräsängar var något mindre och låg i området mellan Ekö och Gröttlan. Generellt var ängarna relativt fina med lite påväxt av fintrådiga alger (mindre än 25%) (Figur 7). Unga individer av blåmusslor förekom också ganska ofta på sjögräsplantorna. Sjögräsängar är ofta mycket artrika och produktiva biotoper. I östersjön återfinns både marina och limniska (sötvattenslevande) fiskarter i och i anslutning till sjögräsängar, exempelvis abborre (Perca fluviatilis), storspigg (Gasterosteus aculeatus), skrubbskädda (Platichtys flesus) och torsk (Gadus morhua) (André, et al., 2012). Sjögräsängar klassas som Sublittoral sandbank med vegetation dominerad av ålgräs/marina kärlväxter - naturtyp 1111 inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Se även faktaruta sidan 6 om definitioner av livsmiljöer. nedan). Uppskattningsvis utgjorde musselbankar ca 40 % av området som klassificeras som Små öar och skär - akvatisk del, men då naturtypen öar och skär har företräde (Naturvårdsverket, 2008) syns musselbankarna inte i figuren. Musselbankar I stora delar av utredningsområdet, både vid Simpevarp och Ygne, påträffades ansamlingar av blåmusslor där täckningsgraden var mer än 10 % s.k. musselbankar (Figur 2 och 3). Tillsammans med blåmusslorna växte det vanligen olika arter av fingreniga rödalger exempelvis olika arter av slick (Polysiphonia spp.) (Figur 8). Figur 8. Blåmusslor (Mytilus edulis) och fingreniga rödalger (Polysiphonia sp.). Bilden är tagen från en videosekvens från den utförda karteringen. Figur 7. Ålgräs (Zostera marina). Bilden är tagen från en videosekvens från den utförda karteringen. Små öar och skär Gröttlan och två andra små öar utanför Simpevarp och området runt dem klassas som Små öar och skär (Figur 2). Detta område är viktigt för fågellivet som häckningsplats och kan även vara viktig uppehållsplats för sälar (Naturvårdsverket, 2008, Nordiska ministerrådet, 2001). Öarna klassificeras som Skär och små öar - terrester del - naturtyp 1621 och området runt öarna som Skär och små öar - akvatisk del - naturtyp 1622 inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Den akvatiska delen avgränsades 200 meter från öarna enligt Naturvårdsverket (2009b). Inom detta område påträffades även täta bestånd av blåmusslor vilka bildade s.k musselbankar (se Det är troligt att det finns musselbankar djupare än de 15 meter som karterats vid denna undersökning då stora mängder musslor observerades på de djupast belägna lokalerna och blåmusslor i Östersjön är vanliga ner till 30 meters djup (Kautsky & Norling, 2012). I Östersjön har blåmusslan få konkurrenter vilket innebär att de kan finnas över stora områden. Blåmusslor har tack vare sin reproduktionsstrategi, med frisimmande larver som kan driva långa sträckor, en bra förmåga att återkolonisera områden. Musselbankar klassas som Biogent rev - naturtyp 1171 inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Klippbottnar Utanför den grunda viken och sundet i Simpevarp bestod bottensubstratet framförallt av stora block, stenar och klipphällar (Figur 2). Alla 10

12 * Grundområde - ej karterat Bottendjup >15 m eller ej djupmätt - ej karterat Blåstång Sjögräs (ålgräs/nating) Övrig vegetation ± Övrig vegetation med inslag av blåstång Planerad kabelsträckning :5 000 Meter * * Figur 9. Vegetation i området kring Gröttlan utanför Simpevarp. Figur 10. Vegetation i djupområdet utanför Simpevarp. 11

13 dessa bottentyper klassas som klippbottnar enligt Nordiska ministerrådet (2001). Vegetationen här dominerades av fingreniga rödalger exempelvis slick (Polysiphonia spp.) men det förekom också brunalger exempelvis snärjtång (Chorda filum) och blåstång (Fucus vesiculosus) och partier med grönalger (Ulva sp.) som växte i vattenlinjen runt öarna (Figur 9, 10 och 11). Figur 11. Blåstång (Fucus vesiculosus). Bilden är tagen från en videosekvens från den utförda karteringen. Figur 12. Blåstång och blommande borstnate i Skuteveken, Ekö. Bad-/grundområde - ej karterat Blåstång Övrig vegetation Övrig vegetation med inslag av blåstång Planerad kabelsträckning 1: Meter Figur 13. Vegetation utanför Ygne. 12

14 Strax utanför utredningområdet, i viken Skuteveken vid ön Ekö, fanns det rikligt med blåstång (Fucus vesiculosus) och även borstnate (Potamogeton pectinatus) (Figur 12). Utanför Ygne bestod botten närmast land av stora kalkhällar blandat med block och stenar. Vegetationen där var mosaikartad med både grön-, brun- och rödalger (exempelvis slick (Cladophora sp.), blåstång (Fucus vesiculosus), snärjtång (Chorda filum) och sleke (Ceramium sp.)), men även några sammanhängande blåstångsbälten förekom. När djupet ökade försvann grön- och brunalgerna och vegetationen dominerades av fingreniga rödalger (slick - Polysiphonia spp.) (Figur 13) och klippbottnen bestod framförallt av hällar och stora block. Klippbottnar klassas som Geogent rev - naturtyp 1174 inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Figur 14. Sandbotten. Bilden är tagen från en videosekvens från den utförda karteringen. Sandbottnar Klippbottnarna och musselbankarna hade ibland inslag av bottnar som framförallt bestod av sand. Dessa områden var till största delen vegetationsfria (Figur 14). Utanför Ygne var det ett större område i anslutning till den planerade kabelsträckningen som bestod av sand (Figur 3). Utanför sandbottnen blev det djupare och när sandbotten tog slut in mot land blev det relativt snabbt betydligt grundare. Här observerades ganska många skrubbskäddor (Platichtys flesus) under karteringen. Sandbottnar som är grundare än 3 meter är viktiga lek- och uppväxtplatser för fisk, exempelvis skrubbskädda. Sandbottnen utanför Ygne fanns från ca 10 meters djup. Vid Simpevarp var det tre områden som hade sandbotten (Figur 2), dessa sandbottnar låg i regel något djupare än omgivande bottensubstrat. Dessa bottnar klassas som Sublittorala sandbankar - naturtyp 1110 inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Lek- och uppväxtområden för fisk Generellt anses grunda mjukbottnar, med och utan vegetation, vara viktiga områden för ett flertal fiskarter. De använder dessa områden för födosök, lek och uppväxt (Lindegarth & Pihl, 2012, Rosenberg, et al., 1984). I utredningsområdet vid Simpevarp återfanns den här typen av miljö i den grunda viken och sundet. Även de sjögräsängar som fanns i området anses vara vikitiga lek- och uppväxt såväl som födosöksområden för många fiskarter (André, et al., 2012). Norr om utredningsområdet vid Simpevarp finns ett område av riksintresse för yrkesfisket (områdesnummer 28: Kvädö, Västervik och Misterhults skärgårdar) vilket anses vara fångstområde för ål och sötvattensarter (Thörnqvist, 2006). Dessutom kan utredningsområdet vid Simpevarp enligt Thörnqvist (2006) utgöra lekplats för kommersiellt viktiga fiskarter som exempelvis strömming, skrubbskädda, piggvar och gös men kunskapsunderlaget är bristfälligt. Sammanfattning Inom utredningsområdet utanför Simpevarp och Ygne återfanns sju olika livsmiljöer. De till ytan dominerande livsmiljöerna var musselbankar, klippbottnar och små öar och skär. Utöver det fanns även en stor grund vik (beväxt med bl.a. kransalger och marina kärlväxter), sjögräsängar, blåstångsbälten, mjukbottnar och sandbottnar. Grunda mjukbottnar (viken och sjögräsängarna) anses generellt vara mycket produktiva och viktiga födo- och uppväxtområden för en mängd arter bl.a. fisk. Små öar och skär, musselbankar, grunda mjukbottnar, sjögräsängar och tångbälten är de livsmiljöer inom området som Naturvårdsverket anser vara speciellt skyddsvärda (Naturvårdsverket, 2007). 13

15 Referenser André, C., Baden, S. & Moksnes, P. Sjögräsängar. Naturvårdsverkets forskningsprogram - MAR- BIPP (Marine biodiversity, patterns and processes) Uppdaterad 7 februari Thörnqvist, S Områden av riksintresse för yrkesfisket. Finfo 2006:1. Kautsky, N. & Norling, P. Musselbottnar. Naturvårdsverkets forskningsprogram - MARBIPP (Marine biodiversity, patterns and processes) marbipp.se. Uppdaterad 7 februari Lindegarth, M. & Pihl, L. Grunda mjukbottnar. Naturvårdsverkets forskningsprogram - MARBIPP (Marine biodiversity, patterns and processes) Uppdaterad 7 februari Naturvårdsverket. 2009a. Åtgärdsprogram för hotade kransalger: arter i brackvatten och hav Rapport Naturvårdsverket. 2009b. Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden Rapport Naturvårdsverket Manual för basinventering av marina naturtyperna 1110, 1130, 1140 och Naturvårdsverket Skydd av marina miljöer med höga naturvärden. Rapport Nordiska ministerrådet Kustbiotoper i Norden - Hotade och representativa biotoper. TenaNord 2001:536. PM Ställningstagande för tolkning av marina habitaten - framförallt sublittorala sandbankar (1110) samt rev (1170). Länsstyrelsen i Västra Götaland. Rosenberg, R., Möller, P., Pihl, L., Olafsson, E., Persson, L.-E., Hansson, S., Thorman, S., Wiederholm, A.-M., & Müller, K. Biologisk värdering av grunda svenska havsområden Fisk och bottendjur. Naturvårdsverket rapport. SNV PM

16 1:5 000 Klippbottnar / Natura 2000 naturtyp: 1174 Mjukbotten Musselbank / Natura 2000 naturtyp: 1171 Sjögräs / Natura 2000 naturtyp: 1111 Små öar och skär - terrester del / Natura 2000 naturtyp: 1621 Stor grund vik och sund / Natura 2000 naturtyp: 1160 Små öar och skär - akvatisk del / Natura 2000 naturtyp: 1622 Planerad kabelsträckning Meter ± Appendix 1. Bottenmiljöer i den inre delen av undersökningsområdet utanför Simpevarp. Klassificerade efter Nordiska ministerrådets kriterier för bottenmiljöer samt i enlighet med definitioner av olika naturtyper som anges inom Natura

17 1:5 000 Bottendjup >15 m eller ej djupmätt - ej karterat Klippbottnar / Natura 2000 naturtyp: 1174 Musselbank / Natura 2000 naturtyp: 1171 Sandbotten / Natura 2000 naturtyp: 1110 Små öar och skär - terrester del / Natura 2000 naturtyp: 1621 Små öar och skär - akvatisk del / Natura 2000 naturtyp: 1622 Planerad kabelsträckning Meter ± Appendix 2. Bottenmiljöer öster om ön Gröttlan utanför Simpevarp. Klassificerade efter Nordiska ministerrådets kriterier för bottenmiljöer samt i enlighet med definitioner av olika naturtyper som anges inom Natura

18 Bottendjup >15 m eller ej djupmätt- ej karterat Klippbottnar / Natura 2000 naturtyp: 1174 Musselbank / Natura 2000 naturtyp: 1171 Sandbotten / Natura 2000 naturtyp: 1110 Planerad kabelsträckning ± 1: Meter Appendix 3. Bottenmiljöer öster om Måsskärshäll utanför Simpevarp. Klassificerade efter Nordiska ministerrådets kriterier för bottenmiljöer samt i enlighet med definitioner av olika naturtyper som anges inom Natura

19 Bottendjup >15 m eller ej djupmätt- ej karterat Klippbottnar / Natura 2000 naturtyp: 1174 Musselbank / Natura 2000 naturtyp: 1171 Sandbotten / Natura 2000 naturtyp: 1110 Planerad kabelsträckning 1: Meter ± Appendix 4. Bottenmiljöer längst norrut i utredningsområdet utanför Simpevarp. Klassificerade efter Nordiska ministerrådets kriterier för bottenmiljöer samt i enlighet med definitioner av olika naturtyper som anges inom Natura

20 MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, , Lysekil Tel Mobil E-post

21 Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Vegetationskartering och naturvärdesbedömning inför planerad tskael mellan Gotland och fastlandet ISBN: MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, , Lysekil Tel Mobil E-post

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna

Läs mer

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB Transektinventering i påverkanområde Gävle fjärdar 2008 Peter Hansson Kustfilm Nord AB Innehåll SAMMANFATTING 2 INLEDNING 2 DISKUSSION 3 PROFILLOKALER I PÅVERKANSOMRÅDET 3 METODIK 4 LOKAL 1 BORGVIK 5 LOKAL

Läs mer

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FISK I FISKSÄTRA, NACKA KOMMUN Bakgrund och syfte I Fisksätra marina planeras en ca 100 m lång pir anläggas. Enligt planen kommer

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Undersökningen utfördes av AquaBiota på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den marina miljön och naturvärden utanför området Ekstakusten. Undersökningen

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Komplexa samband på bottnarna

Komplexa samband på bottnarna Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Nacka kommuns marina kustområde:

Nacka kommuns marina kustområde: Nacka kommuns marina kustområde: Marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning Författare: Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2008 Granskad av: Hans Kautsky 1

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3 AquaBiota Notes 2011:3 Författare och fotograf: Karl Florén AquaBiota Water Research Augusti 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Transekt 1 (öster om djuprännan)... 4 Transekt 2 (väster

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad 1 Innehåll Bakgrund och Karta 3 Kriterier för naturvärdesbedömning 4 Beskrivning av lokaler Lokal 1 5 Lokal 2 6 Lokal 3 7 Lokal 4 8 Lokal 5 9 Lokal

Läs mer

Undersökningen utfördes av AquaBiota som en del av projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län samt Linnéuniversitetet

Läs mer

Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012. Rapport 2012. Marin inventering av Malmös havsområde

Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012. Rapport 2012. Marin inventering av Malmös havsområde Rapport 2012 Marin inventering av Malmös havsområde Författare: Martin Karlsson, martin@sea- u.se Michael Palmgren, michael@sea- u.se SEA- U Marint Kunskapscenter Ribersborgsstigen 6, 216 13 Malmö Telefon:

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken AquaBiota Notes 2008:1 Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken Del av utsjöbanksinventeringen 2008 Författare: Anna Engdahl & Josefin Sagerman November 2008-0 - Inledning Denna inventering

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område 2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och

Läs mer

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN PÅ UPPDRAG AV TANUMS KOMMUN 2009-02-18 RAPPORT 560 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson 1 Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB utanför Halmstad hamn på

Läs mer

Marinbiologisk undersökning

Marinbiologisk undersökning Marinbiologisk undersökning Utbredning av blåmusselbankar inom Göteborgs skärgård ISSN 1401-243X R 2007:17 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998

Läs mer

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Institutionen för naturvetenskap Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Susanna Andersson Mars 2012 ISSN 1402-6198 Rapport 2010:19 Kartering av undervattensvegetation i

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 2010. Trelleborgs kommun

Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 2010. Trelleborgs kommun Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 21 Trelleborgs kommun Inventeringen utfördes på uppdrag av miljöförvaltningen 21 av: Ellinor Tjernström, Niklas Sjöberg och Jakob Larsson

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

Fiskbestånd och vindkraft Piteå kommun

Fiskbestånd och vindkraft Piteå kommun Fiskbestånd och vindkraft Piteå kommun UNDERLAG FÖR FYSISK PLANERING FEBRUARI 2011 Fiskbestånd i Piteås Havsområden och vindkraft Piteå kommun Miljö- och byggkontoret 941 85 Piteå Tel: 0911-69 60 00 (växel)

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 Mars 2006 Jonas Nilsson & Olof Lövgren

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2008-01-31 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 2 40-2 Box 43 Hedagatan kjell.enstedt@elk-ab.se

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Brista i Norrsunda socken

Brista i Norrsunda socken ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken. Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark

Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken. Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark Natura 2000 Sandra Andersson 2008 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Inventering

Läs mer

Sårbarhetsanalys för oljeutsläpp i svenska havsområden

Sårbarhetsanalys för oljeutsläpp i svenska havsområden Rapport 640 Sårbarhetsanalys för oljeutsläpp i svenska havsområden NATURVÅRDSVERKET isbn 978-9-60-640-5 issn 08-798 Sårbarhetsanalys för oljeutsläpp i svenska havsområden Fartygstrafiken och oljetransporterna

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN Olika vattenmiljöer, stillastående (sjöar och större dammar) och rinnande vatten (från rännilar till stora floder) utgör livsrum för många helt olika små organismer. En väldigt

Läs mer

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet. Sammanfattning Den 27-28 september 2012 genomfördes en marin vegetationsinventering på grunda bottnar i inre Bråviken. Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på sju lokaler som tidigare även

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta

Läs mer

Svenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431

Svenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 Svenska Kraftnät PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 2(7) Organisation Uppdrag Markundersökning och massbalans, del av Misterhult

Läs mer

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012 Vindkraftens påverkan på marint liv Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012 Först kort några ord om min bakgrund Planera när vi kan se alt. när vi inte kan se och

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Flyginventering av grågås

Flyginventering av grågås Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson

Läs mer

Kävlingeåns vattenråd

Kävlingeåns vattenråd Kävlingeåns vattenråd Jenny Palmkvist Robert Rådén Per-Anders Nilsson Martin Mattson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var

Läs mer

Väg E22 yta invid Vramsån

Väg E22 yta invid Vramsån RAPPORT 2015:67 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, 2015 Väg E22 yta invid Vramsån Skåne, Kristianstad kommun, Västra Vram socken, Skättilljunga 62:1 Bo Friman RAPPORT 2015:67 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2,

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område 2005-08-15 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND$ LÄ!Ii Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520176 Pater Noster-skärgården EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. "ekologiskt niitverlt' av naturområden som kallas

Läs mer

BESKRIVNING ÖVER OMRÅDESBESTÄMMELSER

BESKRIVNING ÖVER OMRÅDESBESTÄMMELSER 1 Plan och miljökontoret Dnr: 2007-0709-214 ANTAGANDEHANDLING Del av MJÖLKENABBEN 1:4, SIRKÖN TINGSRYDS KOMMUN, KRONOBERGS LÄN BESKRIVNING ÖVER OMRÅDESBESTÄMMELSER HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

En el-ledning i Åkers Styckebruk

En el-ledning i Åkers Styckebruk Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:28 En el-ledning i Åkers Styckebruk Schaktning vid ett järnåldersgravfält Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Åker 10:1 Åkers

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Restaureringsplan Värmlandsskärgården RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun (7) Naturvårdsenheten Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE008 i Haninge kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Ängsholmen. Bilaga Karta med restaureringsområden

Läs mer

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 2007:15 Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 Rapport, år och nr: 2007:15 Rapportnamn: Marininventering av makrovegetation öster

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på

Läs mer

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Resultat från Naturvårdsverkets Mätkampanj 29 Titel: Utbredning av bottenvegetation i gradienter längs Sveriges kust. Resultat från Naturvårdsverkets

Läs mer

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Undersökningar inför ett blivande naturreservat Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2011 Framsida: Grund

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

LINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13

LINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13 Rapport Arendus 2014:30 LINDE DUCKARVE 1:27 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13 Vid RAÄ Linde 13:1 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer